Var finns jobben? Bedömning för perioden maj 2008 maj 2009
|
|
- Charlotta Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Var finns jobben? Bedömning för perioden maj 2008 maj 2009
2 Inledning Var finns jobben? har från och med sommarens publicering fått ett nytt utseende och innehåller framdeles enbart sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser finns att hitta i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation Yrkeskompassen, som lanserades i februari 2008: Där visas arbetsmarknadsläge och framtidsutsikter för närmare 200 yrken. Tjänsten är utvecklad främst i syfte att vara ett stöd för alla som står i begrepp att göra ett yrkesval. Yrkeskompassen är också en hjälp för personer som arbetar med vägledning. Yrkesprognostexterna har författats av Nicklas Andersson, Erica Gelis, Andreas Nygren, Torbjörn Israelsson, Anders Pekkari, Linda Pärlemo, Tord Strannefors och Hans Tydén. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar inom yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med närmare privata arbetsgivare, intervjuer med landets kommuner och landsting, samt den kunskap som inhämtas i den dagliga verksamheten. Bedömningen består av två komponenter: arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera och Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga fram till maj Utöver detta gör Arbetsförmedlingens Analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser (se vidare Arbetsmarknadsutsikterna, som publiceras två gånger per år) som har bäring på analysen över hur arbetsmarknadsutsikterna i olika yrken utvecklas det närmaste året. De långsiktiga utblickarna på fem och tio års sikt tas fram av Analysavdelningen och baseras på beräkningar av arbetsgivarnas kommande rekryteringsbehov i relation till tillgången på utbildad arbetskraft inom olika yrken. Det är inte möjligt att göra långsiktiga bedömningar för yrken där antalet sysselsatta är för få då det statistiska underlaget inte blir tillförlitligt. Dessutom kan förutsättningarna förändras snabbt inom små yrken. Därför finns inte långsiktiga prognoser för alla yrken i Yrkeskompassen. De långsiktiga bedömningarna är konjunkturneutrala då det är omöjligt att exakt veta hur konjunkturläget ser ut enskilda år i framtiden. enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke används ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att 2
3 det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är liten om det är stor brist på sökande 1. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 3,7 och uppåt råder mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På yrken med värden från 3,3 till 3,69 föreligger det liten konkurrens om jobben. Inom yrken belägna inom intervallet 2,9 till 3,29 råder det balans mellan arbetssökande och lediga jobb. Yrken inom intervallet 2,5 till 2,89 kännetecknas av stor konkurrens om jobben (visst överskott på arbetssökande). Om bristindex ligger lägre än 2,5 råder mycket stor konkurrens om jobben. I det följande redovisas diagram över olika yrkens bristindex inom respektive yrkesområde. 1 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet förmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Viktningen sker mot befolkningens storlek inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3
4 Datayrken Efterfrågan på datayrken har stigit snabbt under de senaste åren, vilket medfört att arbetslösheten minskat kraftigt för alla datayrken. Det har därmed blivit allt svårare för arbetsgivare att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det är i första hand högskoleutbildad arbetskraft som efterfrågas och ofta söks någon som både har utbildning och erfarenhet. Dessutom har intresset för datautbildningar på högskolenivå minskat kraftigt sedan millenniumskiftet, vilket innebär att området kommer att kännetecknas av brist på arbetskraft under det närmaste året och lång tid framöver. Till terminerna för 2008 års utbildningar märktes en viss ökning av antalet sökande till datautbildningarna. Uppgången är emellertid liten och antalet utbildningsplatser ligger fortfarande på en för låg nivå för att motsvara arbetsmarknadens behov framöver. Det innebär att möjligheterna att hitta ett jobb för datautbildade bedöms bli goda på fem till tio års sikt inom datayrken som kräver högskoleutbildning. Under det närmaste året kommer datakonsultverksamheten att gå in i en lugnare tillväxtfas vilket bland annat sammanhänger med en dämpning av både industri- och byggkonjunkturen. En annan anledning till dämpningen av antalet anställningar är att tillgången på efterfrågad arbetskraft är mycket begränsad. Antalet sysselsatta beräknas dock öka under det kommande året. Datayrkena är nära sammanflätade. Området har kännetecknats av stora förändringar och nya yrkesbenämningar dyker upp. Det är svårt att skissera vilka yrken som expanderar mest i ett mer långsiktigt perspektiv. Den som funderar på att arbeta inom datayrken bör satsa på att först genomgå en längre grundläggande datautbildning på högskolenivå, vilken sedan utgör grunden för en mängd olika datayrken. Systemerare, systemutvecklare inom datayrken Programmerare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) 4
5 Teknikyrken Behoven av att anställa utbildade ingenjörer och tekniker har ökat kraftigt de senaste åren. Den starka industri- och byggkonjunkturen har bidragit till den stora förbättringen inom yrkesområdet. Vid konjunkturens inledningsskede fanns en god tillgång på utbildade genom den relativt höga utbildningsvolym som fanns inom teknikyrkena fram till början av 2000-talet. Det har medfört att antalet sysselsatta kunnat öka mera innevarande konjunkturuppgång än vad som är vanligt under högkonjunkturer. Det senaste året har dock tillgången på utbildade tekniker och ingenjörer varit liten och det har funnits ganska få sökande till de lediga jobben. Denna situation består under det närmaste året men efterhand minskar de lediga jobben och det bedöms därför komma att bli något svårare att snabbt hitta ett jobb efter avslutad teknikutbildning. På 5 till 10 års sikt kommer det att bli stor brist på ingenjörer och tekniker. En anledning är att intresset för teknikutbildningar och därmed också antalet utbildningsplatser minskat kraftigt efter sekelskiftet och ligger på en betydligt lägre nivå än vad som motsvarar arbetsmarknadens långsiktiga behov. En annan aspekt är att det finns ett fortsatt behov på marknaden att expandera sysselsättningen i dessa yrken, vilket emellertid motverkas av det låga antalet utbildningsplatser. Det är till och med osäkert om det ens är möjligt att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivå. Elingenjörer och eltekniker Byggnadsing o byggnadstekniker VVS-ingenjörer Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer elektr teletekn Maskining o maskintekniker Civilingenjörer, maskin Civilingenjörer bygg och anl Ing o tekn inom elektr o tele Civilingenjörer gruv o metall Lantmätare Ing o tekn inom gruv o metall GIS/Kartingenjörer Arkitekter Civilingenjörer, kemi Kemiingenjörer och kemitekniker Laboratorieingenjörer Kemister inom teknikyrken 5
6 Hälso-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken Antalet sysselsatta har ökat under det senaste året inom hälso- och sjukvården samt för omvårdnadsyrken. En stor del av ökningen har skett med privat huvudman. För återstoden av 2008 och 2009 planerar inte primärkommuner och landsting att utöka antalet anställda inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen. Det betyder att antalet anställda bedöms bli i stort sett oförändrat under det närmaste året. Bakom dessa tal döljer sig dock ett stort antal rekryteringar inom enskilda yrken. Rekryteringsbehoven förblir emellertid stora på grund av personalavgångar (bland annat pensionsavgångar). Tillgången på arbetskraft blir trots det inte tillräcklig inom flera yrken. Det kommer att ske relativt stora pensionsavgångar framöver vilket kräver omfattande ersättningsrekryteringar. Bristen på arbetskraft gäller i första hand en del yrken som kräver högskoleutbildning, vilket främst beror på att antalet utbildningsplatser under en lång rad av år inte varit tillräcklig många för att motsvara behoven på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är mycket låg för högskoleutbildade inom yrkesområdet. Några exempel är läkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Också grundutbildade sjuksköterskor möter en bra arbetsmarknad, även om regionala skillnader förekommer. Efterfrågan på omsorg och, framför allt, sjukvård kommer att öka de kommande tio åren. Demografin det vill säga en påtaglig ökning av yngre pensionärer leder till att efterfrågan på hälso- och sjukvård stiger under de kommande tio åren. Däremot dröjer det ytterligare tio år innan den demografiska effekten slår igenom på allvar inom äldreomsorgen. Arbetsmarknaden inom vård- och omsorgsyrkena bedöms komma att bli god under de kommande tio åren. Efterfrågan påverkas också av medicinska framsteg, vilka förvisso kan påverka personalbehovet både uppåt och nedåt. Hittills bedöms dessa landvinningar ha ökat efterfrågan på personal inom yrkesområdet genom att en rad sjukdomar kunnat behandlas mer effektivt. En annan effekt är att kravet på teknisk kunskap ökat stadigt och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Dessa förändringar medför fortsatt stort behov av att rekrytera utbildade på högskolenivå på både kort och lång sikt. Läkare Sjuksköterskor, psyk.vård Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, akutsjukvård Röntgensjuksköterskor Distriktssköterskor Geriatriksjuksköterskor Barnsjuksköterskor Barnmorskor Tandläkare Sjuksköterskor, med/kirurgi Optiker Psykologer Apotekare Arbetsterapeuter Tandhygienister Receptarier Veterinärer Biomedicinska analytiker Sjukgymnaster inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på högskoleutbildning 6
7 Skötare inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på gymnasieutbildning Personliga assistenter Undersköterskor Tandsköterskor Vårdbiträden Barnskötare 7
8 Utbildningsyrken Efterfrågan inom utbildningsyrkena styrs till stor del av elevunderlaget. Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att öka, vilket ger jobb åt fler förskollärare. De stora barnkullar som föddes på 2000-talet börjar nu i grundskolan, vilket gör att efterfrågan på grundskollärare med inriktning mot tidigare år kommer att öka. Samtidigt har elevantalet i gymnasieskolan nått sin topp och antalet elever i grundskolans högre åldrar minskar. Till detta skall läggas fortsatta neddragningar av den kommunala vuxenutbildningen. Därmed sjunker även behoven av gymnasielärare och grundskollärare med inriktning mot senare år. Däremot förekommer skillnader i arbetsmarknadsläget framförallt mellan lärargrupperna men även geografiskt. Undantag är yrkena förskollärare och yrkeslärare inom vilka rekryteringsbehoven är stora och där det är stor brist på arbetskraft i nästan hela landet. Antal examinerade från lärarutbildningen har ökat under 2000-talet och tillgången på lärare har därmed generellt sett blivit god. Sedan 2006 har emellertid intresset för att söka sig till lärarutbildningen minskat och fortsätter nedgången kan det komma att påverka arbetsmarknadssituationen inom lärarområdet framöver. Ytterligare en faktor som kan påverka arbetskraftsläget är om behörighetskraven för lärare skärps via lagstiftning. Ett sådant krav kommer att höja behovet av utbildade lärare eftersom en icke obetydlig del av de yrkesverksamma saknar formell behörighet till den undervisning de bedriver. Gymnasielärare i yrkesämnen Förskollärare Specialpedagoger Fritidspedagoger Lärare i prakt-estetiska ämnen Universitets- o högskolelärare Gymnasielärare i allm ämnen Fritidsledare Grundskollärare, senare år Grundskollärare, tidigare år inom utbildningsyrken 8
9 Administrativa och finansiella yrken Situationen på arbetsmarknaden har varit besvärlig för arbetssökande inom många administrativa yrken under en längre tid. De senaste decennierna har det funnits ett effektiviserings- och rationaliseringstryck som tydligt påverkat arbetsmarknaden för administratörer och minskat det totala antalet sysselsatta inom denna yrkesgrupp. Situationen har emellertid förbättrats något under det senaste året. Överskottet av arbetskraft inom många av yrkena förväntas dock kvarstå det närmaste året, genom att en försvagad konjunktur leder till ett minskat rekryteringsbehov, men också till uppsägningar av anställda. Dessutom är det många som utbildar sig mot yrken som inryms inom detta yrkesområde. Även på fem till tio års sikt väntas det därmed vara överskott på arbetssökande inom en rad administrativa yrken. Ekonomutbildade hade några besvärliga år under inledningen av 2000-talet. I takt med det stärkta konjunkturläget under senare år har situationen förbättrats betydligt för dessa yrkesgrupper och arbetsmarknaden är nu i balans för ekonomutbildade totalt sett. Det finns ett stort antal utbildningsplatser som ger en god tillgång på nyutbildade ekonomer oavsett konjunkturläge. Det är därför troligt att situationen blir besvärligare för dessa yrkesgrupper under de kommande åren. Anledningen till den svårare arbetsmarknaden för arbetssökande är en svagare konjunktur samt ett behov av fortsatta effektiviseringar och strukturförändringar inom företag och myndigheter. Arbetsmarknadssituationen påverkas på både kort och lång sikt av att det utbildas många fler än vad arbetsmarknaden normalt kan svälja inom flertalet ekonomiyrken. På fem till tio års sikt blir det därför en stor konkurrens om de lediga jobben inom vissa ekonomiyrken. Redovisningsekonomer Revisorer Socialsekreterare Kuratorer Jurister Studie- och yrkesvägledare Säkerhets- och kvalitetsinspekt Journalister Organisationsutvecklare Marknadsanalytiker, marknförare Bibliotekarier Personaltjänstemän Informatörer Utredare offentl förvaltn Samhälls- och språkvetare inom administrativa och finansiella yrken krav på högskoleutbildning 9
10 Läkarsekreterare inom administrativa yrken krav på högst gymnasieutbildning Ekonomiass/löneassistenter Receptionister Kontorssekreterare Vaktmästare Kassörer Telefonister Kontorister 10
11 Försäljningsyrken Arbetsmarknaden för försäljningsyrken har under de senaste två åren varit gynnsam. Antalet arbetstillfällen har ökat och arbetslösheten har fallit. Detta är en följd av en förhållandevis stark konsumtion vilket beror på en god inkomstutveckling för hushållen. Det har också skett en rad nyetableringar av stormarknader och varuhus runt om i landet. Den gynnsamma arbetsmarknaden är på väg att kulminera vilket sammanhänger med att hushållen blivit allt mer pessimistiska avseende den ekonomiska utvecklingen i landet och därför håller hårdare i plånboken. Trots tydligt ökad sysselsättning tillhör försäljningsyrken de yrkesgrupper där arbetslösheten är hög, och den bedöms börja öka igen under det kommande året. Försäljningsyrkena är ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden för yngre arbetssökande. Konkurrensen om jobben blir av dessa orsaker stor. För försäljningsyrken som främst påverkas av den ekonomiska aktiviteten inom näringslivet, inköpare och företagssäljare, kommer arbetsmarknaden att försämras något men trots det kvarstår bristen på arbetssökande med efterfrågade kompetenser, till exempel tekniska kunskaper och försäljningsvana. För banktjänstemän väntas en svagare arbetsmarknad medan arbetsmarknaden för försäkringstjänstemän förändras marginellt. En försämring i jobbmöjligheterna förutses även för fastighetsmäklare. Företagssäljare för försäljningsyrken Inköpare Försäkringstjänstemän Banktjänstemän Bilförsäljare Fastighetsmäklare Värdepappersmäklare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel 11
12 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service Efterfrågan på tjänster inom kundservicearbete, restaurang och annan service har ökat markant under det senaste året. Det har lett till en tydligt ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet för alla yrken inom området. Den pågående ekonomiska utvecklingen tyder på att kulmen i efterfrågan på arbetskraft är nådd. Hushållen har blivit mer försiktiga och konsumtionen väntas därför inte öka lika mycket som under föregående år, vilket ger en negativ effekt på efterfrågan inom yrken inom kundservice, restaurang och annan service. Även näringslivets efterfrågan på dessa tjänster bedöms minska. Detta är ett område som i ett tidigt skede känner av en konjunkturdämpning eftersom hushåll och näringsliv vanligen snabbt väljer bort att köpa dessa tjänster. Det medför att arbetslösheten varierar kraftigt mellan låg- och högkonjunktur. Vi räknar ändå med en viss ökning av sysselsättningen det kommande året, men i avtagande takt. Medelåldern är låg inom flertalet serviceyrken, vilket medför att antalet pensionsavgångar under de närmaste tio åren blir lägre än inom arbetsmarknaden i sin helhet. Många yngre arbetssökande väljer att arbeta inom serviceyrken, åtminstone under en viss tid av sitt yrkesverksamma liv, varigenom konkurrensen om jobben tidvis är ganska stor. Kockar/kokerskor Kriminalvårdare Hovmästare Väktare Servitörer Poliser Tågmästare Brandmän Flygvärdinnor Resebyråtjänstemän Bartenders Reseledare Fotvårdsspecialister Frisörer Hudterapeuter Hotell- o kontorsstädare Friskvårdskonsulenter Köks- o restaurangbiträden Massörer inom kundservice och restaurang och annan service 12
13 Jord- och skogsbruksyrken Under lång tid har sysselsättningen minskat stadigt inom jord- och skogsbruket men under 2007 skedde en svag ökning med något tusental personer. Samma tendens syns för 2008 och sysselsättningen bedöms öka något även i år, för att sedan plana ut nästa år. Optimismen är stor inom lantbruket inför det kommande året. Lönsamheten har stärkts inom de flesta delar av lantbruket och bedömningen är att efterfrågan på dess produkter stiger under det närmaste året. Nyrekryteringen är begränsad, men trots detta finns rekryteringsproblem för vissa yrkeskunniga djurskötare och säsongsarbetare inom trädgårdsarbete. Rekryteringsproblemen varierar regionalt och säsongsvis. Skogskonjunkturen har varit stark under år 2007 och priserna på skogsråvara har drivits upp på grund av stark efterfrågan i kombination med brist på råvara. Skogsbruket är i hög grad beroende av konjunkturutvecklingen inom skogsindustrin, där en avmattning av efterfrågan kan skönjas i år och nästa år. Bristen på skogsråvara är fortsatt stor och införandet av virkestullar i Ryssland har minskat importen av råvara. En dämpad utveckling på arbetsmarknaden framöver beräknas öka konkurrensen om jobben för många yrkesgrupper inom skogsbruket, men bristen på främst skogsmaskinförare bedöms bli fortsatt hög. Skogsmaskinförare Djurskötare/djuruppfödare Trädgårdsarbetare Skogsmästare Agronomer/hortonomer Jägmästare Lantmästare Parkarbetare Biologer inom jord- och skogsbruksyrken 13
14 Transportyrken Konjunkturen för transportföretagen nådde sin topp under fjolåret. Efterfrågetillväxten nu och ett år framåt är betydligt svagare än under förra året. Ett fortsatt rekryteringsbehov finns, men nu handlar det nästan enbart om ersättningsrekryteringar. Detta är en följd av dämpningen av efterfrågan på transporter inom industrin, byggverksamheten och handeln. Även ökningen av efterfrågan på persontransporter bedöms avta efterhand. En svag sysselsättningsökning förväntas dock under det närmaste året, men i avtagande takt. Det är inom landtransporter och rederier som bristen på arbetskraft är störst. Bristen på lastbilschaufförer väntas lätta under det kommande året. Den globala bristen på sjöfartsbefäl väntas däremot kvarstå framöver och bristen på matroser kvarstår. Fortsatta personalminskningar är att vänta inom flygtrafiken. Maskin- och fartygsbefäl Lokförare Lastbilsförare Fartygsbefäl Matroser Bussförare Bangårdspersonal Taxiförare Logistiker Flygledare Truckförare Piloter inom transportyrken 14
15 Byggnads- och anläggningsyrken Efterfrågan på arbetskraft inom byggnadsyrkena har ökat kraftigt under de senaste åren. Sysselsättningen har stigit avsevärt och arbetslösheten har sjunkit till låga nivåer för olika byggnadsyrken. Detta har inneburit betydligt minskad konkurrens om de lediga jobben för de arbetssökande. Och omvänt har det blivit väsentligt ökade svårigheter för arbetsgivare i stora delar av landet att rekrytera arbetskraft. Under 2007 nådde emellertid byggkonjunkturen sin topp och den stora bristen på arbetskraft inom olika byggnadsyrken upphörde att öka. Byggkonjunkturen bedöms mattas det kommande året, främst pådrivet av en dämpning i nyproduktionen av bostäder. Jobbtillväxten bromsar därmed in och kan komma att upphöra under senare delen av 2008, varefter sysselsättningen kan börja minska nästa år. Arbetslösheten väntas dock ligga kvar på en förhållandevis låg nivå det kommande året även om den ökar något inom vissa regioner. Rekryteringsproblemen blir fortfarande stora men förutses komma att mildras under året. Flera bygg- och anläggningsyrken kommer ändå att tillhöra de yrken på arbetsmarknaden som det blir svårast att finna arbetskraft till under det kommande året och även på fem till tio års sikt. Det beror mycket på strukturella problem: det utbildas för få i förhållande till arbetsmarknadens behov och obalansen mellan olika inriktningar är stor. En stor andel av byggprogrammet avser träarbetare. Byggnadsyrkena är mycket konjunkturkänsliga och konjunktursvängningarna är kraftiga. Det innebär att arbetsmarknadsläget växlar relativt snabbt från hög arbetslöshet till omfattande brist på arbetskraft och tvärtom. VVS-montörer Installationselektriker Byggnadsplåtslagare Anläggningsmaskinförare Betongarbetare Målare Golvläggare Kranförare Murare Plattsättare Anläggningsarbetare Takmontörer Byggnadsträarbetare Glasmästare Grovarb inom bygg o anläggning Fastighetsskötare inom bygg- och anläggningsyrken 15
16 Tillverkningsyrken Industrikonjunkturen försvagas nu undan för undan. Detta innebär att sysselsättningsnedgången inom tillverkningsyrken ånyo tar fart, efter en viss utplaning under Anledningen är främst en vikande industrikonjunktur. En svagare konjunktur medför inte bara en allmän dämpning av arbetskraftsefterfrågan utan de strukturella förändringarna tar vanligtvis också fart vilket ofta innebär kraftiga neddragningar av personal inom vissa yrkesgrupper. Detta slår ofta hårdast inom många industriyrken med begränsade utbildningskrav, samtidigt som det råder en fortsatt brist på arbetskraft inom industrins specialistyrken. Bristen på kvalificerad arbetskraft väntas dock avta något framöver av konjunkturella skäl. Inom vissa yrken förekommer både stor brist och hög arbetslöshet, eftersom många tidigare anställdas kompetenser inte längre matchar dagens rekryteringskrav. Det är för få ungdomar som väljer industriella utbildningar, vilket medför att bristen på arbetskraft kommer att kvarstå inom de mest expansiva och kvalificerade yrkena trots att sysselsättningen minskar inom teknikyrken totalt sett. Även på fem till tio års sikt bedöms en förhållandevis stor brist på arbetskraft till kvalificerade industriyrken. inom tillverkningsyrken Lastbilsmekaniker CNC-operatörer Maskinreparatörer Svetsare Tunnplåtslagare Lackerare Styr- och reglermekaniker Driftmaskinister Verktygsmakare Smeder Elmontörer Verkstadsmekaniker Grovplåtslagare Bilmekaniker Linjemontörer, elkraft Gjutare 16
17 inom tillverkningsyrken forts Gruvarbetare Fordonsmontörer Maskinoperatörer grafisk ind Maskinoperatörer sten o cement Maskinoperatörer trävaruind Processoperatörer kemisk basind Maskinoperatörer gummi o plast Processoperatörer trä o papper Maskinoperatörer kemisk ind Processoperatörer stål o metall Montörer, metall o plast Maskinoperatörer livsmedelsind Maskinoperatörer teko Montörer, el- teleutrustning yrken inom livsmedelsindustrin Konditorer Bagare Styckare Slaktare 17
18 , se inledningen sidan 2 för förklaring (viktade tal) Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Maskinbefäl, fartyg 4,67 3,77 4,21 2,98 3,00 3,20 Läkare 4,53 4,35 4,09 4,09 4,14 3,44 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,44 4,02 4,14 3,79 3,88 3,64 Operationssjuksköterskor 4,37 4,05 4,28 4,03 3,75 3,65 Gymnasielärare i yrkesämnen 4,32 3,99 3,91 3,67 3,71 3,53 Förskollärare 4,30 4,29 4,47 4,35 4,24 4,04 Lokförare 4,27 3,76 3,57 3,44 3,03 3,34 Akutsjuksköterskor 4,27 4,05 4,23 3,83 3,55 3,74 Elingenjörer och eltekniker 4,24 4,02 3,98 3,43 3,44 3,14 VVS-montörer 4,23 4,42 4,60 4,33 4,15 3,91 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,22 4,28 4,21 3,86 3,83 3,34 Systemerare, systemutvecklare 4,22 4,06 3,92 3,31 2,90 2,70 VVS-ingenjörer 4,21 4,11 4,17 3,90 3,49 3,09 Civilingenjörer, elkraft 4,19 3,85 3,99 3,49 3,44 3,32 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 4,18 3,77 4,01 3,43 3,13 2,86 Lastbilsmekaniker 4,18 4,42 4,27 4,12 3,94 3,86 Programmerare 4,17 4,07 3,90 3,18 2,94 2,51 CNC-operatörer 4,17 4,56 4,39 4,18 3,65 3,28 Maskinreparatörer 4,14 3,91 3,98 3,73 3,61 3,45 Röntgensjuksköterskor 4,13 3,95 4,12 3,61 3,60 3,43 Installationselektriker 4,10 4,26 4,23 4,04 3,81 3,43 Maskiningenjörer och maskintekniker 4,09 4,01 4,17 3,90 3,49 3,09 Svetsare 4,08 4,17 4,37 3,98 3,36 3,42 Lastbilsförare 4,08 4,10 4,26 3,68 3,38 3,06 Civilingenjörer, maskin 4,07 3,90 4,10 3,41 3,32 2,98 Byggnadsplåtslagare 4,06 4,32 4,34 3,89 4,11 3,89 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,05 4,21 4,01 3,64 3,80 3,57 Distriktssköterskor 4,05 3,88 4,15 3,68 3,68 3,67 IT-strateg, IT-analytiker 4,01 3,61 3,64 3,39 3,01 2,73 Geriatriksjuksköterskor 3,99 3,96 3,88 3,64 3,59 3,57 Specialpedagoger 3,96 3,84 4,06 3,65 3,59 3,57 Barnsjuksköterskor 3,95 3,82 4,05 3,66 3,31 3,42 Kockar/kokerskor 3,92 3,73 4,00 3,68 3,48 3,47 Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare 3,91 3,73 3,95 3,70 3,45 3,52 Barnmorskor 3,90 3,80 4,08 3,47 3,62 3,61 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 3,86 3,57 4,03 3,21 3,09 2,79 Lackerare 3,86 3,89 3,85 3,55 3,52 3,48 18
19 Styr o reglermekaniker 3,86 3,70 3,67 3,66 3,39 3,24 Fartygsbefäl 3,84 3,77 3,00 2,98 2,98 3,13 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Matroser 3,82 3,00 Verktygsmakare 3,81 3,84 3,93 3,64 3,49 3,35 Redovisningsekonomer 3,81 3,95 3,77 3,34 3,27 2,92 Företagssäljare 3,81 3,69 3,73 3,47 3,37 3,37 Driftmaskinister 3,81 3,45 3,40 3,23 3,29 3,04 Anläggningsmaskinförare 3,79 4,13 3,83 3,70 3,38 3,50 Betongarbetare 3,78 4,34 4,20 4,12 4,01 3,71 Bussförare 3,77 3,60 3,83 3,45 3,40 3,12 Smeder 3,76 3,89 3,93 3,64 3,49 3,35 Elmontörer 3,75 3,81 3,94 3,46 3,36 3,29 Förare av skogsmaskiner 3,75 3,48 3,46 3,39 3,30 3,48 Tandläkare 3,75 3,64 3,63 3,63 3,77 3,65 Verkstadsmekaniker 3,74 3,97 Grovplåtslagare 3,73 3,67 3,67 3,47 3,38 3,42 Målare 3,73 3,74 3,96 3,63 3,74 3,52 Golvläggare 3,72 3,91 4,08 3,64 3,87 3,51 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 3,72 3,10 3,12 3,08 3,07 3,07 Kranförare 3,71 4,14 3,73 3,44 3,45 3,52 Bilmekaniker 3,70 4,00 3,98 3,62 3,55 3,43 Linjemontör elkraft 3,67 3,68 3,46 3,46 3,54 3,25 Kriminalvårdare 3,63 3,16 3,74 3,57 3,46 3,46 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi (grundutbildade) 3,62 3,70 3,79 3,42 3,48 3,16 Fritidspedagoger 3,60 3,62 3,76 3,69 3,59 3,42 Murare 3,59 4,05 3,88 3,88 3,75 3,77 Revisorer 3,59 3,83 3,74 3,51 3,41 3,34 Lantmätare 3,59 3,20 3,40 2,83 3,11 2,93 Plattsättare 3,58 4,04 4,08 3,64 3,87 3,51 Anläggningsarbetare 3,56 3,86 3,98 3,81 3,79 3,45 Optiker 3,54 3,42 3,50 3,53 3,52 3,28 Takmontörer 3,52 3,65 3,83 3,60 3,84 3,47 Bangårdsarbetare 3,51 3,18 2,95 3,07 2,95 3,17 Konditorer 3,49 3,33 3,52 3,25 3,05 3,10 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall 3,49 3,14 3,24 2,99 3,01 3,00 Psykologer 3,48 3,61 3,65 3,23 3,35 3,52 Socialsekreterare 3,47 3,39 3,29 3,29 3,17 3,19 Inköpare 3,47 3,34 3,34 3,18 3,04 2,89 Träarbetare 3,46 4,27 4,15 3,90 3,63 3,54 Bagare 3,45 3,30 3,52 3,25 3,05 3,10 Glasmästare 3,45 3,63 3,80 3,48 3,43 3,14 19
20 GIS-/kartingenjörer 3,43 3,17 3,24 3,08 3,07 2,93 Gjutare 3,42 3,20 3,24 3,14 3,10 3,05 Datatekniker (nätverkstekniker) 3,41 3,36 3,23 2,65 2,43 2,28 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Apotekare 3,38 3,21 3,23 3,24 3,09 3,19 Djuruppfödare/djurskötare 3,38 3,18 Arbetsterapeuter 3,37 3,27 3,47 3,30 3,32 3,23 Tandhygienister 3,35 3,43 3,54 3,26 3,28 3,44 Taxiförare 3,35 3,52 3,31 3,21 2,81 2,76 Receptarier 3,34 3,14 3,04 3,16 3,13 3,27 Hovmästare 3,33 3,22 3,35 3,19 2,93 2,88 Gymnasielärare i praktiska-estetiska ämnen 3,33 3,09 3,02 3,11 3,20 2,98 Kuratorer 3,33 3,08 3,29 3,29 3,17 3,19 Servicetekniker (data) 3,33 3,17 2,88 2,60 2,28 2,28 Veterinär 3,31 3,26 3,46 3,30 3,38 3,29 Styckare 3,28 3,19 3,31 3,28 3,00 3,19 Servitörer/servitriser 3,27 3,13 3,35 3,19 2,93 2,88 Väktare 3,27 3,26 3,24 3,09 3,24 3,04 Läkarsekreterare 3,27 3,07 2,86 2,46 2,46 2,06 Biomedicinska analytiker 3,27 3,15 3,18 2,94 2,62 2,74 Arkitekter 3,26 3,42 2,80 2,97 3,04 2,84 Försäkringstjänstemän 3,23 3,03 3,35 3,13 3,02 3,11 Civilingenjörer, kemi 3,22 2,87 2,91 2,64 2,83 2,88 Skötare 3,22 2,94 3,16 3,23 3,21 2,90 Polismän 3,21 3,15 3,24 3,35 3,21 3,26 Gruvarbetare 3,21 3,12 3,47 3,12 3,03 3,05 Universitets- o högskolelärare 3,19 2,97 3,05 2,90 2,98 2,96 Logistiker 3,17 3,52 3,51 3,05 3,28 3,04 Fordonsmontörer 3,16 3,34 3,32 3,28 3,16 3,00 Flygledare 3,15 3,00 3,33 3,04 3,05 3,09 Kemiingenjörer och kemitekniker 3,15 3,13 2,78 2,86 2,71 2,74 Banktjänstemän 3,15 3,18 3,06 2,92 2,92 2,84 Trädgårdsarbetare 3,14 2,89 2,79 2,60 2,74 2,90 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,13 Laboratorieingenjörer 3,12 3,02 2,95 2,80 2,74 2,79 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 3,12 3,12 2,64 2,78 2,85 2,76 Jurister 3,10 3,01 2,96 2,96 2,89 2,90 Sjukgymnaster 3,10 3,03 3,41 3,19 3,14 3,22 Studie- och yrkesvägledare 3,10 2,87 2,75 2,67 2,68 2,60 Slaktare 3,09 2,99 3,31 3,28 3,00 3,19 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 3,08 3,14 3,13 2,82 3,07 3,05 Maskinoperatörer, trävaruindustri 3,08 3,18 3,26 3,04 3,07 2,98 20
21 Skogsmästare 3,07 3,08 2,96 2,97 3,09 2,76 Tågmästare 3,07 3,20 3,04 3,02 2,99 2,97 Truckförare 3,06 3,07 3,18 2,98 2,80 2,46 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Bilförsäljare 3,05 3,14 3,05 3,02 2,92 3,00 Processoperatörer, kemisk basindustri 3,04 2,85 3,09 2,73 3,09 2,99 Brandmän 3,04 3,03 3,05 2,94 3,15 3,04 Agronom/hortonom 3,03 3,00 2,77 2,81 3,06 2,68 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 3,01 2,91 2,91 2,87 2,95 2,95 Flygvärdinnor 3,00 2,71 2,96 2,87 2,91 2,78 Jägmästare 3,00 3,09 2,77 2,81 3,06 2,68 Piloter 3,00 2,99 3,00 2,41 2,94 2,95 Ekonomiassistenter/löneassistenter 3,00 3,08 2,86 2,46 2,46 2,06 Lantmästare 3,00 3,00 2,96 2,97 3,09 2,76 Processoperatörer, trä- pappers- och massaindustri 2,99 3,06 3,06 2,92 2,95 2,89 Fastighetsmäklare 2,99 3,20 2,81 2,91 2,85 3,09 Personliga assistenter 2,96 3,08 3,05 3,16 2,80 2,91 Resebyråtjänstemän 2,96 2,73 3,18 3,16 3,09 2,93 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,94 3,04 3,05 2,91 2,99 3,23 Fritidsledare 2,94 2,91 3,08 2,91 2,74 2,78 Bartenders 2,93 2,98 3,35 3,19 2,93 2,88 Reseledare 2,92 2,84 2,96 2,91 2,94 2,92 Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,90 3,25 3,13 2,96 3,00 2,93 Undersköterskor 2,88 3,02 3,11 2,99 2,72 2,36 Värdepappersmäklare 2,87 3,16 3,00 3,04 2,67 2,73 Grundskollärare, inriktning mot senare 2,87 2,70 2,71 2,88 2,87 2,81 år Tandsköterskor 2,86 3,14 3,15 2,99 3,17 3,12 Journalister 2,86 2,88 2,83 2,43 2,23 2,20 Grundskollärare, inriktning mot tidigare 2,83 2,75 2,59 2,70 2,78 2,68 år Kemister 2,83 2,77 2,71 2,46 2,65 2,64 Montörer, metall, gummi och plast 2,82 2,97 2,68 2,87 2,75 2,79 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,81 2,99 2,94 3,06 2,94 2,71 Fotvårdsspecialister 2,81 2,85 3,12 3,08 2,93 2,89 Organisationsutvecklare 2,79 2,65 2,89 2,65 2,62 2,73 Frisörer 2,75 3,03 3,12 3,08 2,93 2,89 Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,74 2,58 2,75 2,58 2,50 2,46 Maskinoperatörer, teko 2,74 3,07 Parkarbetare 2,72 2,62 2,72 2,65 2,75 2,75 Montörer, el- och teleutrustning 2,70 3,08 3,09 2,96 2,67 2,64 Bibliotekarier 2,65 2,55 2,68 2,59 2,80 2,75 Hudterapeuter 2,62 2,80 3,12 3,08 2,93 2,89 21
22 Personaltjänstemän 2,56 2,70 2,75 2,67 2,68 2,60 Försäljare, dagligvaror 2,50 2,40 2,60 2,34 2,35 2,28 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,49 2,87 3,16 2,91 2,86 3,04 Receptionister 2,48 2,17 2,57 2,22 2,33 2,07 Hotell- och kontorsstädare 2,48 2,57 2,70 2,62 2,47 2,47 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Friskvårdskonsulent (friskvård) 2,47 2,67 3,08 2,91 2,74 2,78 Fastighetsskötare 2,46 2,83 3,02 2,97 2,79 2,65 Informatörer 2,39 2,65 2,83 2,43 2,23 2,20 Köks- och restaurangbiträden 2,36 2,43 2,63 2,54 2,40 2,22 Utredare i offentlig förvaltning 2,35 2,45 2,47 2,42 2,52 2,47 Massörer 2,32 2,76 3,12 3,08 2,93 2,89 Kontorssekreterare 2,30 2,28 2,86 2,46 2,46 2,06 Försäljare, fackhandel 2,29 2,45 2,69 2,40 2,33 2,22 Vårdbiträden 2,29 2,28 2,39 2,32 2,33 2,04 Vaktmästare 2,25 2,36 2,30 2,42 2,35 2,17 Biologer 2,20 2,96 2,77 2,81 3,06 2,68 Kassörer 2,15 2,31 2,57 2,31 2,41 2,43 Telefonister 2,08 2,49 2,55 2,35 2,39 2,34 Samhälls- och språkvetare 2,07 2,34 2,39 2,38 2,32 2,50 Barnskötare 1,99 2,23 2,40 2,31 2,33 2,24 Kontorister 1,82 1,91 2,06 1,87 1,85 1,74 22
Bristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg
Läs merBristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken IT-strateger, IT-analytiker Systemerare, programmerare Servicetekniker (IT) Datatekniker (nätverkstekn) Bild 2 Lantmätare VVS-ingenjörer Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer bygg
Läs merFörändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009
Bild 1 Maskinoperatörs/monteringsarb Metallhantverk o reparatörer Kundservicearbete Gruv bygg o anläggning Transport o maskinförararbete Servicearbete Servicearbete utan yrkerutb. Processoperatörsarbete
Läs merBristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer
Läs merArbetsmarknaden. 2013 och framåt
Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?
Läs merBristindex inom datayrken
inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare PC-Tekniker Datatekniker (nätverkstekniker) Civilingenjörer m.fl. bygg o anläggning Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker
Läs merJobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Läs merVar finns jobben? Bedömning för perioden och en långsiktig utblick
Var finns jobben? Bedömning för perioden 2009 och en långsiktig utblick Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser
Läs merprognos arbetsmarknad skåne 2008 2009
prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen
Läs merAktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting
Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare
Läs merVar finns jobben? Bedömning för perioden maj 2009 till maj 2010 och en långsiktig utblick
Var finns jobben? Bedömning för perioden maj 2009 till maj 2010 och en långsiktig utblick Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde.
Läs merprognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010
prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.
Läs merPROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009
1 (6) PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009 Vändningen på Västra Götalands arbetsmarknad kom snabbare och blev allvarligare än vad som kunde förutses i våras. Tillväxten på arbetsmarknaden som sedan
Läs merVar finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick
Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser
Läs merVar finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010
Bild 1 Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010 Slutsatser Bild 2 Sysselsättningen stabiliseras under
Läs merVar finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012
Ura 2011:6 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens
Läs merUngdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors
Ungdomarnas arbetsmarknad - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Procent av arbetskraften 30 Arbetslösa 16-24 år januari 1987 - april 2013 25 20 15 10 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999
Läs merVar finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2011
Bedömning till och med första halvåret 2011 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation
Läs merVälkommen till Inspiration Roslagen 2010
Välkommen till Inspiration Roslagen 2010 Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Norrtälje 25 februari Bild 2 Bild 3 Slutsatser Sysselsättningen stabiliseras
Läs merJobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv
Läs merJobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015
Jobbmöjligheter i Västernorrlands län 2014 2015 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrland men arbetsgivare har trots detta
Läs merVar finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick
Ura 2012:1 Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som
Läs merSå har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner
Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Kronobergs län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Kronobergs län 2014 1 Arbetsmarknaden i Kronoberg förbättras under 2014 Världsekonomin blir bättre samtidigt som politisk oenighet och ett skuldtyngt Europaområde bidrar
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2014 2015 1 Jobben blir fler 2014 och 2015 Arbetsmarknaden ser ljusare ut under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas öka och arbetslösheten minska. Företagen i
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 1 Fler jobb 2015 I Skåne väntas arbetsmarknaden bli ganska bra under 2015. Jobben blir fler och arbetslösheten minskar. De yrken det är bäst möjlighet att få jobb inom
Läs merför PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012
för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats
Läs merVar finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen
Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning
Läs merPrivat sektor, arbetare
Privat sektor, arbetare Yrkesgrupp Kön Månadslön 0000 samtliga yrken Kvinnor 20 603 Män 23 015 Totalt 22 412 411 kontorssekreterare och dataregistrerare Kvinnor 23 668 Totalt 23 316 412 bokförings- och
Läs merFramtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen
Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 1 Jobben blir fler under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015. Arbetsmarknaden stärks i hela landet under
Läs merMigrationsverkets författningssamling
Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka
Läs merVar finns jobben? BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET 2013
BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET 2013 Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2012-06-28 Inledning Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens
Läs merMigrationsverkets författningssamling
Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Uppsala län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Uppsala län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Arbetslösheten i Uppsala län är lägst i landet, och väntas bli ännu lägre under 2014. Konjunkturen har börjat vända och många
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv
Läs merVar finns jobben? Bedömning för 2011
Var finns jobben? Bedömning för 2011 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation
Läs merJobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014
Jobbmöjligheter Yrkeskompass för Värmlands län 2014 1 Optimism på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Störst är optimismen inom hotell och restaurang och hos företag som säljer tjänster
Läs merDen framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Läs merStatistikinfo 2011:13
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2015 1 Fler jobb i Kronoberg under 2015 En stark inhemsk efterfrågan på varor och tjänster samt en långsamt förbättrad internationell konjunktur gör att utsikterna för
Läs merRonnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015
Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2014 2015 1 Bättre arbetsmarknad 2014 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2014 2015 1 Arbetsmarknaden blir bättre under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2014-2015. Arbetsmarknaden
Läs merArbetsmarknadsutsikterna våren 2016
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Kalmar län 2017 Ronnie Kihlman, utredare Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Totalt ingick cirka 450
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2015 1 Jobbmöjligheterna i länet blir fler Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015.
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2014 2015 1 Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2014 och 2015. På Arbetsförmedlingen
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Jämtlands län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Jämtlands län 2014 1 Svag förbättring av arbetsmarknaden under 2014 Den internationella konjunkturen har gått in i en återhämtningsperiod men den är förhållandevis svag
Läs merANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR
Prognos 2012 Västmanlands län: Återhämtningen bryts - arbetsmarknaden försämras Efter en god utveckling på arbetsmarknaden under 2010 och första hälften av 2011 väntas återhämtningen på arbetsmarknaden
Läs merTabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129
Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Kalmar län 2015 2016 1 Jobben blir fler under 2015 och 2016 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Kalmar län under 2015-2016. Arbetsmarknaden i länet
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Västerbottens län 2015 2016 1 Här finns jobben i Västerbotten 2015-2016 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna för olika yrken i länet under 2016.
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Gävleborgs län 2015 1 Vilka jobbmöjligheter har du? Det blir inte fler anställda 2015 men många får ändå jobb. En orsak är ett stort antal personer som går i pension och ska ersättas.
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Kalmar län 2015 1 Jobben blir fler under 2015 En stark inhemsk efterfrågan på varor och tjänster samt en långsamt förbättrad internationell konjunktur gör att utsikterna för den svenska
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Uppsala I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2016
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Jönköpings län 2017 Ida Karlsson Arbetsmarknadsanalytiker Jönköping, 2016-12-07 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser 2 gånger per
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2013
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 LJUSARE TIDER I SIKTE PÅ HALLANDS ARBETSMARKNAD Den svenska arbetsmarknaden har stått sig mycket väl de senaste åren i
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 2016 1 Fler jobbmöjligheter och färre arbetslösa Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015 och 2016. Jobben blir fler och finns framförallt
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Blekinge län 2015 1 Jobben blir fler i år I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Blekinge län. Under 2015 förbättras arbetsmarknaden i länet och fler
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 och 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 och 2016 1 Skåne län 2015_08.indd 1 2015-08-20 16:12:19 Fler jobb 2015 och 2016 Under det närmaste året planerar många arbetsgivare i Skåne att anställa personal och därmed
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2015 1 Fler jobb under år 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2015. Arbetsmarknaden förbättras i Sverige
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Västernorrlands län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Västernorrlands län 2015 1 Jobben i Västernorrland under 2015 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna för olika yrken i länet under 2015. Under varje
Läs merVar finns jobben? BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET 2013
BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET 2013 Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2012-06-28 Inledning Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens
Läs merJobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016
Jobbmöjligheter i Örebro län 2015 2016 1 Ökade jobbmöjligheter i länet Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb i Örebro län under 2015 och
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län. Per Olsson Jens Sandahl
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2013 Västra Götalands län Per Olsson Jens Sandahl Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2013 Arbetslösheten ökar i länet under
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län
JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2016 2017 1 Goda möjligheter till jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb i Örebro län under 2016 och 2017.
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 2016 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län 2015 2016. Jobbmöjligheterna
Läs merJobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2016-2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Jönköpings län 2015 2016 1 Fler jobb i länet 2015 och 2016 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Jönköpings län under 2015 och 2016. Länets arbetsgivare har en positiv
Läs merArbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014
Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Gävleborgs län 2015 2016 1 Har du bra jobbmöjligheter? Fler personer behöver anställas. En orsak är att många går i pension och ska ersättas, en annan att arbetsgivare får mer att göra
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Jönköpings län 2015 1 Fler jobb i länet 2015 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Jönköpings län under 2015. Länets arbetsgivare har en positiv framtidstro och många
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län
JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2016 2017 1 Positiv utveckling på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2016 och 2017. Antalet
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Värmlands län
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Värmlands län 2013-2014 1 Arbetsmarknaden blir bättre Den svenska arbetsmarknaden förbättras långsamt. Konjunkturen har nått botten och vänder uppåt, även om oro och turbulens
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2015 1 Jobbmöjligheterna blir allt bättre Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2015. På Arbetsförmedlingen räknar vi med att antalet
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2015 2016 1 Fler jobb i Kronoberg under 2015 Den här broschyren är till för dig som vill ha information om länets jobbmöjligheter. Arbetsgivarna ser positivt på 2015 och
Läs merArbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Västerbottens län 2015 1 Svag förbättring väntas i länet. I Västerbottens län ser vi fortsatt att många personer kommer att går i pension och behöver ersättas. Detta skapar, trots lågkonjunkturens
Läs merPROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län
PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare
Läs merPrognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län
Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med 12 500 arbetsgivare
Läs merPROGNOS Arbetsmarknad Gävleborgs län
PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Gävleborgs län 1 PROGNOSEN VAD HÄNDER I LÄNET? Vi befinner oss i en konjunkturnedgång vilket stora delar av det privata näringslivet har fått känna av. De har kunnat konstatera
Läs merArbetsmarknad Stockholms län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2015 2016 1 Jobben blir fler Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2015 och 2016. På Arbetsförmedlingen räknar vi med att antalet anställda
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län
JOBBMÖJLIGHETER i Västerbottens län 2016 2017 1 Här finns jobben i Västerbotten 2016 2017 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna för olika yrken i länet under 2016-2017.
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län
JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2016 2017 1 Fler jobbmöjligheter och färre arbetslösa I det här häftet kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2016 2017. Antalet jobb ökar inom
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län
JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2016 2017 1 Fler jobb i Uppsala län I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2016 och 2017. Arbetsmarknaden i länet väntas
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015
JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året kommer
Läs merArbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Hur håller vi arbetskraften nära jobben, nu och
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2016 1 Positiv utveckling på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2016. Antalet jobb blir
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 2016
JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 2016 1 Fler jobb i Uppsala län I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015-2016. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. i Västernorrlands län
JOBBMÖJLIGHETER i Västernorrlands län 2016 2017 1 Här finns jobben i Västernorrland 2017 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna inom olika yrken under 2017. Lättast
Läs merArbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos
Läs mer