Var finns jobben? BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET 2013

Transkript

1 BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET 2013

2 Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Inledning Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Avsikten är att skapa en översikt av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 1 Där visas det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för närmare 200 yrken. Yrkeskompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en källa till information för personer som arbetar med vägledning. I Yrkeskompassen återfinns de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. Kompassen täcker in ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. I Yrkeskompassen finns även beskrivningar av och information kring olika yrken och utbildningsvägar hämtat från förmedlingens yrkesinformation Yrken A-Ö. I denna information ingår också beskrivningar av yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens webbaserade yrkesinformation ingår även de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av Där publiceras intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena har något gemensamt. Var finns jobben? har författats av Håkan Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Tord Strannefors och Hans Tydén. Gun Westberg har ansvarat för text- och bildredigering. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Förmedlingskontorens bedömningar sammanställs till en så kallad yrkesbarometer. Bedömningarna är dels baserade på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är det kommande året, det vill säga till och med våren Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som också påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken utvecklas det närmaste året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012, som publicerades den 12 juni i år. Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 till 10 års sikt. Dessa är framtagna genom analyser av statistik avseende bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av de långsiktiga behoven på arbetsmarknaden

4 I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet det vill säga såväl de kortsiktiga som de långsiktiga bedömningarna har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens parter samt från Statistiska centralbyrån. enligt Arbetsförmedlingens metod För att bedöma rekryteringsläget för olika yrken använder Arbetsförmedlingen en metod baserad på bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för respektive yrke, där bedömningarna graderats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 2 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: Bedömning Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99 Källa: Arbetsförmedlingen För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Det bör även påpekas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med respektive utan erfarenhet inom de redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan våren För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

5 Var finns jobben 2012 och 2013 Tillgången på lediga jobb bedöms komma att förändras marginellt under det närmaste året, det vill säga till mitten av Detta trots en svag global konjunktur. Rekryteringsbehoven blir dock större än vid motsvarande konjunkturlägen tidigare, vilket sammanhänger med ett stort behov av att ersätta de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren. Det är värt att påpeka att det även under år som präglas av en svag konjunktur sker många rekryteringar. Under de goda åren 2010 och 2011 skedde 1,30 miljoner respektive 1,33 miljoner rekryteringar, men det finns skäl att anta att rekryteringarna blir något färre 2012, drygt 1,2 miljoner. Detta innebär dock att det även under perioder då efterfrågan på arbetskraft dämpas kommer att finnas många jobböppningar. Detta faktum gäller inom alla yrkesområden och regioner. På längre sikt 5 och 10 år in i framtiden kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara stora, bland annat därför att många lediga jobb uppkommer genom den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Inom denna tidshorisont kommer många yrkesområden att brottas med brist på arbetskraft. Den stora invandringen väntas bestå, och inslaget av arbetskraftsinvandring bedöms fortsätta att öka i god takt, vilket kommer att underlätta kommande rekryteringar. Antalet nyanmälda lediga platser minskar framöver Ökningen av antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen bromsade in under andra halvåret 2011, men det ackumulerade antalet blev betydligt fler 2011 än Under 2011 anmäldes drygt lediga platser till landets arbetsförmedlingar, en ökning med jämfört med Sedan slutet av 2011 har dock antalet lediga platser minskat undan för undan, och under maj 2012 anmäldes nästan färre platser jämfört med motsvarande månad Det finns mycket som talar för att nivån även fortsättningsvis kommer att ligga lägre jämfört med året innan. Det kan bland annat slås fast genom Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar och olika framåtblickande indikatorer. Detta indikerar en försvagad sysselsättning inom flera yrkesområden under det närmaste året, en utveckling som bedöms bli särskilt tydlig inom tillverkningsyrken. Den förhållandevis svaga efterfrågan på arbetskraft under det kommande året leder till att rekryteringsproblemen reduceras något. Trots den goda efterfrågan på arbetskraft sedan återhämtningen på arbetsmarknaden inleddes vid slutet av 2009 har rekryteringsproblemen ökat förhållandevis lite och under denna period har brist på arbetskraft endast påverkat lönerna blygsamt. Under våren 2012 angav 23 procent av arbetsgivarna att de upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret, vilket var en lägre andel jämfört med intervjuundersökningen hösten Bristtalet var dock nu betydligt högre än under tidigare konjunkturnedgångar. Mer om detta finns att läsa i Arbetsförmedlingens prognos, Arbetsmarknadsutsikterna våren Under 2012 och 2013 går utvecklingen mot att konkurrensen om jobben ökar något inom många yrkesområden. Detta drabbar i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Ett annat problem är en för liten tillgång på arbetskraft inom flera yrkesområden. På längre sikt (5 och 10 år) riskerar rekryteringsproblemen att komma att växa undan för undan. Detta sammanhänger främst med att den stora generationsväxlingen fortsätter under de kommande fem åren. Till detta kan läggas att det inom flera yrkesområden utbildas för få för att möta behoven på arbetsmarknaden. Därför är 4

6 risken påtaglig att det blir en jämförelsevis stor brist på arbetskraft inom vissa yrken när efterfrågan börjar stiga mer påtagligt. Något fler sysselsatta 2012 Sysselsättningen har ökat påtagligt under de senaste åren. Sedan slutet av 2009 har cirka fler blivit sysselsatta. Sysselsättningstillväxten reducerades emellertid undan för undan under 2011 och har nu i det närmaste planat ut. Vi beräknar att antalet sysselsatta ökar med personer mellan 2011 och 2012 och med personer mellan 2012 och Denna beräkning har tagit hänsyn till att de framåtblickande indikatorerna har försvagats under april och maj, under påverkan av den turbulenta ekonomiska situationen i Euroområdet. Jobben har ökat inom flertalet yrkesområden, men den utvecklingen är nu på väg att brytas. Även under 2011 minskade dock sysselsättningen inom yrkesfamiljerna administrativa och finansiella yrken samt inom jord- och skogsbruksyrken. Inom övriga yrkesfamiljer ökade således sysselsättningen. Yrken inom data, tillverkningsarbete, transport respektive bygg och anläggning uppvisade en särskilt god sysselsättningstillväxt. Detta gäller vidare för yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning, men även yrken där utbildningskraven är låga uppvisade en ökning, vilket understryker att återhämtningen på arbetsmarknaden varit stark. Denna utveckling bröts under andra halvåret 2011, och därefter har sysselsättningen utvecklats svagt inom många yrkesområden. Under 2012 förväntas de industriella yrkena påverkas mest av den svaga konjunkturen, vilket sammanhänger med att dämpningen av den ekonomiska aktiviteten kommer från en försvagad global ekonomi. Även yrken som är beroende av den inhemska efterfrågan påverkas emellertid i viss mån, och dit hör bland annat byggnadsyrkena där efterfrågan reduceras från en förhållandevis hög nivå. Det är framförallt en påtaglig nedgång av bostadsproduktionen som ligger bakom detta. Vidare berörs yrken inom handeln av fortsatta effektiviseringar och fler personalsnåla försäljningsställen, vilket i första hand påverkar dagligvaruhandeln. Å andra sidan bedöms hushållen öka sin konsumtion, vilket gynnar sällanköpshandeln. Dock fortsätter internethandeln att ta marknadsandelar. Även flera andra yrken, bland annat inom hotell- och restaurangnäringen, påverkas av den ökade privata konsumtionen, varvid sysselsättningen bedöms öka inom flera yrken. När konjunkturen är svag på bred front dämpas även efterfrågan på yrken inom transportnäringen, vilket mildrar bristen på bland annat lastbilsförare. Vidare påverkas den offentliga sektorns sysselsättning negativt av den fortlöpande kostnadsjakten inom kommuner och landsting, i syfte att hålla budgetarna i balans. Inom det privata näringslivet kommer emellertid jobben att fortsätta öka för data- och teknikyrkena, men takten i sysselsättningstillväxten bromsar in. En fortsatt god arbetsmarknad väntas för yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården, men liksom tidigare hämmas sysselsättningsutvecklingen av brist på arbetskraft. Utbildningsyrkena går åt olika håll. Fortsatt brist väntas på förskollärare, yrkeslärare och specialpedagoger medan efterfrågan på gymnasielärare fortsätter att minska. 5

7 Tabell 1 Förändring av antalet sysselsatta inom yrkesområden år 2012 och 2013, antal och procentuell förändring Yrkesområde Antal personer Procent Antal personer Procent Administrativa och finansiella yrken , ,3 Bygg- och anläggningsyrken , ,6 Datayrken , ,2 Försäljningsyrken , ,9 Jord- och skogsbruksyrken 0 0, ,3 Utbildningsyrken , ,3 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service , ,6 Hälsovårds-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken , ,7 Teknikyrken , ,9 Tillverkningsyrken , ,9 Transportyrken 0 0, ,5 Övrigt , ,1 Totalt , ,3 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutvecklingen uppvisar relativt stora skillnader mellan landets olika regioner, och under 2012 förutses sysselsättningen komma att minska i ett antal län. För storstadslänen väntas dock en ökning, men i minskat takt. Stockholms län och de Göteborgsnära delarna av Västra Götalands län kan dock räkna med en fortsatt ökning, men ökningstakten dämpas. Den förhållandevis svaga utvecklingen i Skåne fortsätter åtminstone ett år till, men allra värst drabbas län med ett stort inslag av sysselsatta inom industrin, bland annat Smålandslänen men också delar av Västra Götaland. Vidare bedöms utvecklingen bli svag i Södermanland, liksom i Västmanland och Örebro. Universitetslänen med Uppsala i spetsen bedöms också framöver få en stark utveckling, även om sysselsättningstillväxten reduceras. Också pendlingslänet Halland har relativt goda framtidsutsikter. Den bästa utvecklingen i skogslänen väntas i Norrbotten, vilket sammanhänger med en fortsatt stark utveckling i gruvnäringen. Västerbotten har tappat fart, men liksom tidigare håller Umeå uppe aktiviteten i länets ekonomiska utveckling. Gävleborgs län fortsätter att gå trögt vilket sammanhänger dels med den svaga konjunkturen dels med fortsatta strukturella förändringar. Detsamma gäller för Västernorrlands län, ett län som drabbas av att processindustrin möter ett relativt kärvt år. Färre jobb för gymnasieutbildade Under det kommande året bedöms en viss jobbförlust inom en del yrken som kräver högst gymnasieutbildning, och inom dessa yrken stiger arbetslösheten. Detta rör bland annat tillverkningsyrken och vissa yrken inom vård och omsorg. Liksom under tidigare svaga konjunkturlägen förloras också många jobb som endast kräver förgymnasial utbildning, och dessa jobb återkommer inte fullt ut när konjunkturen åter vänder uppåt. Även jobb som kräver högskoleutbildning påverkas, men där fortsätter sysselsättningen att öka inom flertalet yrken, om 3 I gruppen Övrigt ingår sysselsatta inom ledningsarbete eller militärt arbete samt sysselsatta utan uppgift om yrke. 6

8 än i reducerad takt. Samtidigt sker dock en ökning av utbudet av arbetskraft, varvid arbetslösheten stiger även för vissa grupper av högskoleutbildade. Detta drabbar framför allt dem som saknar arbetslivserfarenhet, främst nyexaminerade men också utrikesfödda som inte har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Dock förblir arbetslösheten generellt lägst för eftergymnasialt utbildade och högst för enbart förgymnasialt utbildade. Minskade rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen kommer att dämpas något inom flertalet yrken under det kommande året. Det genomsnittliga bristindextalet för samtliga yrken (enligt vår yrkesbarometer) uppgick till 3,2 våren 2012, vilket är samma värde som hösten 2011 och våren 2011, men 0,3 enheter mer än våren Under det kommande året minskar antalet bristyrken och möjligheterna för arbetsgivarna att hitta arbetskraft förbättras inom flera yrken. Rekryteringsproblemen fortsätter dock att vara stora inom bland annat yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården. Andelen bristyrken på högskolenivå uppgår till 43 procent och på gymnasienivå till 34 procent. Det kan jämföras med 48 respektive 40 procent hösten 2011 samt 51 respektive 42 procent våren Tabell 2 Genomsnittligt bristtal per yrkesgrupp (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrkesgrupp Datayrken 3,73 3,91 Teknikyrken 3,71 3,69 3,78 3,49 3,40 3,18 3,09 3,46 3,73 Hälso-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken 3,29 3,29 3,28 3,17 3,14 3,14 3,23 3,39 3,46 Utbildningsyrken 3,31 3,37 3,36 3,21 3,09 3,15 3,14 3,30 3,40 Administrativa och finansiella yrken 2,82 2,70 2,77 2,77 2,66 2,68 2,67 2,79 2,93 Försäljningsyrken 2,55 2,84 2,80 2,92 2,76 2,54 2,34 2,64 3,08 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service 2,84 2,82 2,70 2,79 2,72 2,69 2,70 2,77 2,94 Jord- och skogsbruksyrken 3,00 2,99 2,95 2,93 2,96 2,85 2,82 2,87 3,07 Transportyrken 3,15 3,08 3,04 3,03 2,88 2,83 2,74 3,08 3,40 Bygg- och anläggningsyrken 3,50 3,63 3,64 3,54 3,35 3,18 2,84 3,22 3,61 Tillverkningsyrken 3,19 3,25 3,32 3,16 3,07 2,81 2,67 3,06 3,49 Övriga tillverkningsyrken 3,55 3,33 3,49 3,27 3,04 2,95 3,25 3,30 3,33 Kultur- och mediayrken 1,59 1,50 1,40 Sjöfartsyrken 2,67 2,64 2,33 2,67 2,67 3,00 3,00 3,77 4,11 Totalt 3,16 3,17 3,16 3,11 3,01 2,92 2,86 3,11 3,36 Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för denna yrkesgrupp. Källa: Arbetsförmedlingen Den svaga konjunkturen ökar sannolikheten för att arbetsgivarna skruvar upp rekryteringskraven, vilket påtagligt drabbar arbetssökande utan arbetslivserfarenhet. Denna utveckling innebär också att de redovisade bristtalen inte sjunker så mycket som man kan förvänta sig, eftersom de ökade rekryteringskraven avseende bland annat arbetslivserfarenhet inte alltid kan matchas mot de arbetssökandes kompetensprofil. Under det kommande året kommer det 7

9 att bli ett tillskott av arbetslösa som har eftergymnasial utbildning men som saknar arbetslivserfarenhet, och detsamma gäller för gymnasieutbildade. Det betyder att när arbetsgivarna bedömer brist på arbetskraft avses i första hand utbildad och erfaren arbetskraft. Det finns dock en långsiktig utveckling mot ökad brist på arbetskraft inom relativt många yrken, men den problematiken kommer temporärt att döljas av att efterfrågan på arbetskraft förblir svag över ett brett spann av yrken. Det är emellertid viktigt att detta problem beaktas så att man kan undvika att bristtalen stiger kraftigt och snabbt inom många yrken vid nästa konjunkturuppgång. Stor efterfrågan på dataspecialister Databranschen är stadd i snabb tillväxt och förändring. Efterfrågan på spetskompetent datapersonal är fortfarande mycket god, och utbildningsvolymerna har under flera år varit otillräckliga. Detta gäller i synnerhet yrkena mjukvaru- och systemutvecklare samt IT-arkitekter, som har bristindexvärdet 4,5 och därmed ligger bland de högst placerade yrkena i vår senaste bristindextabell. Detta innebär att de högskoleutbildade arbetssökande möter mycket liten konkurrens om de eftersträvade befattningarna. Kvalificerad IT-personal efterfrågas inom ett flertal branscher, tillhörande såväl privat som offentlig verksamhet. Ofta efterfrågas mångsidig erfarenhet inom dataområdet. Det finns påtagliga rekryteringsproblem hos många arbetsgivare, och för att avhjälpa dessa får man allt oftare vända sig till utländsk arbetskraft. Trots detta försenas eller uteblir många rekryteringar inom dessa yrken, vilket torde vara en viktig anledning till att sysselsättningstillväxten reducerats de senaste åren. Arbetslösheten är däremot låg, och omfattar i huvudsak personer med bristfällig eller föråldrad kompetens för dessa yrken. Också på medellång sikt (om 5-10 år) väntas konkurrensen bland IT-specialisterna bli mycket låg, eftersom antalet nyutbildade inte håller jämna steg med den förväntade snabba utvecklingen inom området. När det gäller datayrken med lägre utbildningskrav exempelvis drifttekniker och supporttekniker har arbetsmarknaden försvagats något, i takt med den allmänna konjunkturdämpningen. Här har bristindex sjunkit tydligt sedan i höstas, och de närmaste framtidsutsikterna, de på ett års sikt, pekar mot en arbetsmarknad i balans dock med vissa regionala skillnader. Arbetslösheten inom dessa yrken är hög i förhållande till andra IT-yrken, men även här gäller att den i första hand berör personer som inte fullt ut kan uppfylla arbetsgivarnas rekryteringskrav. Stark arbetsmarknad för civilingenjörer Den starka efterfrågan på civilingenjörer består, trots en mindre inbromsning det senaste året. Detta kan till stor del härledas till en fortsatt expansion av bland annat anläggningar, kraftnät, gruvor och IT. Dessutom riktas de personalnedskärningar som nuvarande svaga efterfrågan på industripersonal för med sig huvudsakligen mot korttidsutbildad arbetskraft. Samtidigt har de yrkesverksamma civilingenjörerna alternativa yrkesbanor att välja mellan (till exempel administrativa befattningar). Därmed väntas mycket liten konkurrens om civilingenjörsanställningarna under det närmaste året, i varje fall för yrkeserfaren arbetskraft. Ett undantag utgör dock kemiområdet, där nedskärningar skett inom läkemedelsindustrin. Civilingenjörer inom kemiområdet bedöms därför möta en arbetsmarknad i balans det närmaste året. Arbetslösheten bland civilingenjörer är låg, och inom områdena bygg och anläggning samt elkraft närmast försumbar. 8

10 Också för övriga teknikyrken, exempelvis högskoleingenjörer, ter sig arbetsmarknaden det närmaste året gynnsam, med liten konkurrens inom flertalet inriktningar. En anledning är att det utbildats för få högskoleingenjörer vid högskolorna. Dessutom söker sig en del yrkesverksamma till alternativa yrkesbanor. Också här skiljer dock kemisektorn ut sig, med stor konkurrens att räkna med. En motpol är här byggnadsingenjörerna (inklusive VVS-ingenjörerna), som kan se fram mot mycket liten konkurrens om jobben. Arbetslösheten för högskoleingenjörer är generellt lägre än den för arbetsmarknaden som helhet, även om den ökat något det senaste året. På 5-10 års sikt ökar rekryteringsproblemen ytterligare. Arbetsmarknaden kommer då att vara god eller mycket god för flertalet teknikyrken. Här spelar stora pensionsavgångar in, främst bland gymnasieingenjörer utanför storstadsregionerna, samt alltför låga utbildningsvolymerna till ingenjörs- och teknikerområdena. Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal växer långsiktigt Behoven av hälsovård, sjukvård och äldreomsorg ökar trendmässigt i Sverige liksom i andra länder på grund av fler äldre i befolkningen och förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Huvuddelen av verksamheterna tillhör fortfarande kommun- och landstingssektorn, men de privata alternativen ökar snabbt och står för större delen av den stora ökning av antalet yrkesverksamma inom områdena som inträffat under de senaste åren. Denna utveckling blir än tydligare under de kommande åren, då antalet anställda med privat huvudman fortsätter att växa låt vara i betydligt långsammare takt än tidigare medan antalet kommun- och landstingsanställda förutses minska. Sedan många år råder brist eller stor brist på arbetskraft inom många av högskoleyrkena inom hälso- och sjukvård, och arbetslösheten är i allmänhet obetydlig. Det gäller exempelvis läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, apotekare, receptarier och tandläkare. Anledningen är dels för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av yrkena. För att täcka behoven tillgrips i stigande grad arbetskraftsinvandring. Eftersom det är fråga om långa utbildningar tar det lång tid att höja antalet utexaminerade, och för de arbetssökande till dessa yrken väntas således liten eller mycket liten konkurrens om jobben både på kort sikt och på lång sikt (5-10 år). Däremot förväntas balans mellan utbud och efterfrågan när det gäller grundutbildade sjuksköterskor. En helt annan arbetsmarknadssituation råder inom gymnasieyrkena. Här finns överskott på personal, vilket är en följd dels av de stigande kvalifikationskraven inom hälso- och sjukvården, dels av de offentliga arbetsgivarnas allmänt restriktiva hållning till utökningar av personal. Därmed väntas under prognosperioden stor konkurrens om jobben för bland annat undersköterskorna, och mycket stor konkurrens för vårdbiträdena. För undersköterskor med erfarenhet blir dock arbetsmarknaden relativt god i många regioner. Körkort är ofta ett krav för dem som vill arbeta inom hemtjänsten. För undersköterskor väntas dessutom en ganska stor brist på 5-10 års sikt, i och med växande omsorgsbehov föranledda av den kraftiga ökningen av antalet åldringar framöver. Stor brist på förskolelärare Tillgången på arbetskraft inom utbildningsyrkena styrs i första hand av den demografiska utvecklingen i landet. Sedan flera år tillbaka finns det stora barnkullar i förskoleåldern, som delvis är på väg in mot grundskolans lägre årskurser. I år och under de närmast följande åren 9

11 väntas dock en svagt avtagande ökning av antalet barn i de lägsta åldrarna. Vidare är de stora kullarna av personer födda under 1990-talets tidigare år nu på väg ut från gymnasieskolan. Med dessa premisser beräknas elevantalet i gymnasiet minska fram till och med 2016, för att sedan åter öka. Elevunderlaget upphör 2013 att minska på grundskolans högstadium, men växer på låg- och mellanstadiet. Även lärarnas egen demografi påverkar deras arbetsmarknadssituation, och de närmaste åren går framför allt många gymnasielärare och speciallärare i pension. Till bilden hör också att behörighetskraven för lärare skärps, bland annat genom införandet av en lärarlegitimation, samt att studenternas intresse för lärarutbildning är ganska svalt. Sammantaget kan sägas, att arbetsmarknaden för de flesta läraryrken inom skolväsendet är balanserad. Däremot råder brist eller stor brist på förskollärare, yrkeslärare och speciallärare och i någon mån även för universitets- och högskolelärare. Den stora bristen på förskollärare kan ibland täckas av grundskollärare och barnskötare. Helhetsbilden väntas vara ungefär densamma om 5-10 år, men med vissa fluktuationer betingade av svängningar i födelsetalen. Arbetslöshetsnivåerna inom de pedagogiska yrkena är överlag låga, och har sjunkit ytterligare något det senaste året. Många arbetslösa samhällsvetare och humanister Personer inom administrativa yrken på skiftande befattningsnivåer finns både på offentliga myndigheter och på större företag. En viktig faktor när det gäller arbetsmarknaden inom dessa yrken är därför den offentliga sektorns ekonomi. I nuvarande osäkra ekonomiska läge väljer en del administrationer att trimma budgetarna, vilket kan gå ut över personalstyrkorna. Å andra sidan är volymen av verkställda eller förestående pensionsavgångar ganska stora inom en del av yrkena, vilket påkallar behov av ersättningsrekryteringar. De kompetenser som efterfrågas vid rekryteringarna brukar ofta innehålla någon form av ekonomisk utbildning, ibland också andra samhällsvetenskaper eller humaniora. Det råder emellertid överskott på examinerade med dessa utbildningsinriktningar, varför arbetsmarknaden förblir kärv inom ett flertal av yrkena. Detta gäller i än högre grad arbetssökande med gymnasieutbildning som främsta merit, eftersom olika slags kontors- och serviceanställda på denna utbildningsnivå är de som först blir övertaliga när administrationerna skär ned på personalsidan. Flertalet av de administrativa yrkena kommer att uppvisa mer eller mindre uttalad konkurrens om jobben även om 5-10 år. Det finns emellertid bristyrken, med låga arbetslöshetsnivåer, även bland de administrativa yrkena. Hit hör framför allt revisorer och redovisningsekonomer, men också läkarsekreterare, bland annat på grund av stora pensionsavgångar inom yrkena. Däremot väntas stora överskott på lagerarbetare och vaktmästare, samt överskott även på administratörer, sekreterare och ekonomiassistenter. Bland yrken med högskolekrav där stor konkurrens om platserna råder kan nämnas informatör och utredare. Inom vissa yrken med humanistisk profil är arbetslöshetstalen höga. Hög arbetslöshet inom försäljnings- och serviceyrken Arbetsmarknaden för försäljningsyrken har försämrats något det senaste året, vilket sammanhänger med att hushållen dämpat sin konsumtion och i stället satsat på sparande. Det förhållandet väntas dock bli mindre påtagligt under det kommande året. Trots detta väntas inom detaljhandeln mycket stor konkurrens om jobben. Inom flera av de yrken som inte krä- 10

12 ver högskolekompetens råder sedan länge hög arbetslöshet. Trots detta finns här många jobböppningar för exempelvis ungdomar och invandrare, eftersom personalomsättningen är hög. För företagssäljare och inköpare förutses en balanserad arbetsmarknad. För dessa yrken är kompetenskraven höga ofta krävs erfarenhet, och kravet på högskoleutbildning är i stigande. Till de yrken som är starkt beroende av hushållens konsumtionsvilja hör också ett antal serviceyrken inom restaurang, lokalvård, kroppsvård och friskvård. Den övervägande delen av yrkena uppvisar överskott på arbetskraft. Yrkesgruppen är dock heterogen, och framtidsutsikterna för de arbetssökande varierar från mycket stor konkurrens bland lokalvårdarna till mycket liten konkurrens bland kockarna (i synnerhet gäller detta specialkockarna). Arbetslösheten inom serviceyrkena är i allmänhet hög. Säkerhetsyrken (poliser, brandmän med flera) uppvisar däremot låg arbetslöshet, eftersom utbildningsvolymerna är anpassade till de samhälleliga behoven. Av samma skäl råder ingen nämnvärd arbetskraftsbrist, utan arbetsmarknaden befinner sig i balans. Fortsatt brist inom många byggyrken Efterfrågan på byggnadsarbetare och byggnadshantverkare har dämpats något den senaste tiden. Detta är en direkt följd av den markanta nedgången i bostadsbyggandet, men de negativa återverkningarna på byggarbetsmarknaden hålls i viss mån tillbaka av den goda utvecklingen inom lokalbyggnation och anläggningsinvesteringar. Bristen på arbetskraft har minskat något, men kommer ändå att bli stor inom de flesta yrkena det kommande året. Ett notoriskt bristyrke de senaste åren har varit byggnadsplåtslagare, för vilket även denna gång förutses stor brist i vår statistik. Det enda byggnadsyrke där man räknar med överskott och därmed stor konkurrens om jobben är grovarbetare inom bygg och anläggning. För detta yrke råder hög arbetslöshet, medan de flesta andra byggyrken kännetecknas av tämligen låga nivåer. För elever som nyss lämnat gymnasieskolan och siktar på en framtid som träarbetare eller elektriker kan det emellertid vara ganska svårt att hitta en lärlingsplats, medan det är klart lättare för dem som valt inriktning mot betong eller anläggning. Bristen på personal inom byggyrkena väntas bestå även på 5-10 års sikt, eftersom utbildningsvolymerna, trots en jämförelsevis hög nivå, inte täcker de ökande behoven. Därmed väntas liten eller mycket liten konkurrens om de lediga jobben. Utsikterna varierar emellertid från yrke till yrke alltför många ungdomar utbildar sig till träarbetare och elektriker, och alltför få till exempelvis betongarbetare eller VVS-montörer. Det förekommer också ofta brist på arbetsledare. Tillfällig svacka för lastbilsförarna Arbetsmarknaden inom transportyrkena påverkas främst av utvecklingen inom industrin, byggnadsverksamheten och handeln. I nuvarande svaga konjunktur dämpas därför efterfrågan något på yrkesverksamma inom transportväsendet. Bland annat gäller detta lastbilsförarna, på grund av en svag utveckling av åkeriernas godsorder, men här finns stora regionala skillnader. Dessutom finns stora långsiktiga lönsamhetsproblem inom flygbranschen, vilket medför fortsatta personalnedskärningar. Det finns dock transportyrken med växande rekryteringsproblem, såsom taxiförare och bussförare, och då främst i storstadsregionerna, samt lokförare. Däremot möter truckförare och brevbärare även kommande år en stor konkurrens på arbetsmarknaden, vilket i hög grad även gäller matroser. I samklang med detta är arbets- 11

13 lösheten mycket hög bland däckspersonal och vissa typer av maskinförare, medan den är mycket låg bland lokförarna. På 5-10 års sikt väntas utsikterna för lastbilsförare förbättras, så att konkurrensen inom yrket blir liten. Svårt för montörer och maskinoperatörer Det senaste årets dämpning av konjunkturen i Sverige och i vår omvärld har inneburit försämrade utsikter för de arbetssökande inom de flesta industriyrkena. Detta gäller inte minst olika slag av montörer och maskinoperatörer, alltså yrken där arbetsmarknaden redan tidigare varit kärv, och där arbetslösheten inom vissa yrken är bestående hög. Inom nästan alla dessa yrken förutses för det närmaste året stor konkurrens om de lediga jobben. Även för icke licensierade svetsare är arbetsmarknaden kärv, medan de licensierade har betydligt bättre chanser till arbete. Lastbilsmekaniker, styr- och reglertekniker samt bagare och konditorer, alltså yrken med liten eller mycket liten konkurrens, hör till de fåtaliga industriyrken där vårt bristindex har stigit det senaste året. När det gäller bagare och konditorer råder både arbetskraftsbrist och hög arbetslöshet, vilket tyder på att många av de arbetssökande inte har de rätta kvalifikationerna. Bland yrken där liten konkurrens förutses finns vidare gruvarbetare samt en rad specialistbetonade verkstadsyrken, såsom tunn- och grovplåtslagare, verktygsmakare, CNC-operatörer, maskinreparatörer och bilmekaniker. För flera av dessa yrken är förändringarna i bristindex sedan våren 2011 alltså innan eurokrisen eskalerade relativt små, och inom vissa regioner kan rekryteringsproblemen vara betydande. Som helhet kan alltså konstateras att spännvidden mellan olika industriyrken fortsätter att växa, varvid befattningar med stort kompetensinnehåll successivt ersätter enklare manuella jobb. För dem som förlorar sina anställningar inom de tillbakagående yrkena är det därför mycket angeläget att vidareutbilda sig, så att de får en rimlig chans att etablera sig inom yrken med bättre framtidsutsikter. Även på längre sikt om 5-10 år väntas nämligen brist på kvalificerade industriarbetare, framför allt verkstadsarbetare, eftersom alltför få utbildar sig mot dessa yrken. 12

14 Yrken med störst brist på sökande fram till första halvåret 2013 Tabell 3 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) i landet. Mjukvaru- och systemutvecklare Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi Civilingenjörer, bygg och anläggning Civilingenjörer, elkraft IT-arkitekt Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Byggnadsplåtslagare VVS-ingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, maskin Förskollärare Operationssjuksköterskor Lastbilsmekaniker Läkare Kockar Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Sjuksköterskor inom akutsjukvård Geriatriksjuksköterskor Testare och testledare Maskinbefäl, fartyg Röntgensjuksköterskor Maskiningenjörer och maskintekniker Golvläggare Styr- och reglertekniker Bagare/konditorer Källa: Arbetsförmedlingen Yrken med störst överskott på sökande fram till första halvåret 2013 Tabell 4 Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) i landet. Matroser Fotografer Journalister Barnskötare Försäljare, fackhandel Försäljare, dagligvaror Vårdbiträden Städare Lagerarbetare Vaktmästare Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Truckförare Administratörer och sekreterare Köks- och restaurangbiträden Värdepappersmäklare Personliga assistenter Montörer. el- och teleutrustning Elevassistenter Ljudtekniker Marknadsanalytiker och marknadsförare Språkvetare, översättare och tolkar Ekonomiassistenter Undersköterskor Informatörer Friskvårdskonsulenter Källa: Arbetsförmedlingen 13

15 inom datayrken Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekter Testare och testledare Systemförvaltare/systemadm Drifttekniker, IT Helpdesktekniker/supporttekn inom teknikyrken Civiling gruvteknik, metallurgi Civilingenjörer bygg o anläggn Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer elektr teletekn VVS-ingenjörer Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer, maskin Maskiningenjör o maskintekniker Elingenjörer och eltekniker Ing o tekn inom elektr o tele Ing o tekn inom gruv o metall Lantmätare GIS-ingenjörer Fysiker Geologer Civilingenjörer, kemi Arkitekter Kemister Laboratorieingenjörer Kemiingenjörer och kemitekniker 14

16 Operationssjuksköterskor Läkare Sjuksköterskor, psyk.vård Sjuksköterskor, akutsjukvård Geriatriksjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Barnmorskor Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Apotekare Receptarier Tandläkare Psykologer Tandhygienister Optiker inom hälsovårds-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken inom hälsovårds-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken (forts) Biomedicinska analytiker Sjuksköterskor, (grundutb.) Tandsköterskor Logopeder Veterinärer Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Skötare Dietister Undersköterskor Elevassistenter Personliga assistenter Vårdbiträden Barnskötare 15

17 Förskollärare inom utbildningsyrken Gymnasielärare i yrkesämnen Specialpedagoger Trafiklärare Fritidspedagoger Universitets- o högskolelärare Lärare, estetiska, prakt ämnen Gymnasielärare i allm ämn Lärare grundskolans tidigare år Lärare grundskolans senare år Fritidsledare Revisorer Redovisningsekonomer Läkarsekreterare Löne- och personalassistenter Transportledare Studie- och yrkesvägledare Speditörer Jurister Socialsekreterare Kuratorer Miljö- o hälsoskyddsinspektörer Biståndsbedömare inom administrativa och finansiella yrken 16

18 inom administrativa och finansiella yrken (forts) Personaltjänstemän Behandlingsassistenter Bibliotekarier Receptionister Handläggar/Utredare off förv Informatörer Ekonomiassistenter Språkvetare, översättare, tolk Marknadsanalytiker, marknförare Administratörer/sekreterare Vaktmästare Lagerarbete Företagssäljare inom försäljningsyrken Inköpare Telefonförsäljare Försäkringstjänstemän Bilförsäljare Fastighetsmäklare Banktjänstemän Värdepappersmäklare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel 17

19 Kockar Bartendrar Poliser Servitörer Kriminalvårdare Brandmän Fotterapeuter Flygvärdinnor Väktare Frisörer Hudterapeuter Tågvärdar Renhållnings- och återvinning Resesäljare Massörer Baristor/cafébiträden Godshanterare/expressbud Friskvårdskonsulenter Köks- o restaurangbiträden Städare inom kundservice, restaurang och annan service Skogsmaskinförare inom jord- och skogsbruksyrken Jägmästare Maskinförare, lantbruk Lantmästare Skogsarbetare Skogsmästare Djuruppfödare/djurskötare Agronomer Biologer Parkarbetare Trädgårdsarbetare 18

20 Taxiförare inom transportyrken Bussförare Lokförare Logistiker Lastbilsförare Flygledare Piloter Flygtekniker Brevbärare Truckförare inom bygg- och anläggningsyrken Byggnadsplåtslagare Golvläggare VVS-montörer Betongarbetare Murare Takmontörer Anläggningsarbetare Plattsättare Kranförare Träarbetare/snickare Anläggningsmaskinförare Isoleringsmontörer Målare Glasmästare Installationselektriker Fastighetsskötare Grovarb inom bygg o anläggn 19

21 inom tillverkningsyrken Lastbilsmekaniker Styr- och reglermekaniker Bergarbetare, gruva Tunnplåtslagare Larmtekniker Verktygsmakare CNC-operatörer Grovplåtslagare Maskinreparatörer Drifttekniker värme, vatten Bilmekaniker Lackerare Processoperatörer kemisk basind Distributionselektriker Svetsare Verkstadsmekaniker inom tillverkningsyrken (forts) Låssmeder Elmontörer Gjutare Processoperatörer stål o metall Maskinoperatörer sten o cement Maskinoperatörer kemisk ind Maskinoperatörer trävaruind Processoperatörer trä o papper Maskinoperatörer gummi o plast Maskinoperatörer grafisk ind Maskinoperatörer livsmedelsind Fordonsmontörer Montörer, el- teleutrustning Mont metall, gummi plastprod 20

22 inom övriga tillverkningsyrken Bagare/konditorer Styckare Slaktare inom kultur- och mediayrken Ljudtekniker Journalister Fotografer 21

23 inom sjöfartsyrken Maskinbefäl, fartyg Matroser Fartygsbefäl 22

24 , se inledningen för förklaring (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Yrke Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Mjukvaru- och systemutvecklare 4,53 4,54 Civilingenjörer, gruvteknik o metallurgi 4,50 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,48 4,43 4,54 4,43 4,11 3,71 3,37 3,90 4,08 Civilingenjörer, elkraft 4,47 4,59 4,48 4,23 4,10 4,28 3,82 4,20 4,34 IT-arkitekter 4,47 4,47 Civilingenjörer, elektronik o teleteknik 4,33 4,65 4,39 3,85 3,60 3,42 3,24 3,48 4,45 Byggnadsplåtslagare 4,32 4,45 4,53 4,27 4,02 3,91 3,32 3,60 4,10 VVS-ingenjörer 4,31 4,10 4,37 4,08 3,89 3,82 3,68 4,08 4,18 Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker 4,30 4,33 4,37 4,14 4,09 3,08 3,24 3,31 4,15 Civilingenjörer, maskin 4,27 4,23 4,27 3,83 3,48 3,19 3,34 3,75 4,17 Förskollärare 4,25 4,27 4,30 4,04 3,79 3,90 3,93 4,22 4,23 Operationssjuksköterskor 4,21 4,30 4,22 4,10 3,95 4,02 4,13 4,19 4,26 Lastbilsmekaniker 4,21 4,17 4,15 3,92 3,76 3,55 3,46 3,88 4,21 Läkare 4,18 4,35 4,43 4,23 4,13 4,21 4,14 4,28 4,53 Kockar 4,17 4,15 3,86 3,74 3,78 3,78 3,76 3,86 3,94 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,13 4,27 4,02 4,10 3,87 3,91 4,01 4,05 4,45 sjuksköterskor inom akutsjukvård 4,07 4,07 4,05 3,64 3,82 3,84 3,86 4,09 4,23 Geriatriksjuksköterskor 4,03 4,04 3,95 3,63 3,76 3,62 3,63 3,83 3,92 Testare och testledare 4,01 4,32 Maskinbefäl, fartyg 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 5,00 4,67 Röntgensjuksköterskor 4,00 3,94 3,88 3,69 3,68 3,80 3,82 4,07 4,03 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,98 3,86 3,97 3,49 3,47 3,21 2,99 3,70 4,10 Golvläggare 3,98 3,99 3,98 3,83 3,62 3,54 3,02 3,25 3,77 Styr- och reglertekniker 3,96 3,97 3,78 3,45 3,33 3,08 3,03 3,60 3,84 Bagare/konditorer 3,94 3,56 3,45 3,30 3,36 3,19 Bergarbetare, gruva 3,92 3,96 4,30 3,98 3,57 3,47 2,61 3,74 3,67 Elingenjörer och eltekniker 3,92 3,86 3,91 3,52 3,59 3,45 3,31 3,76 4,11 Barnmorskor 3,92 4,08 3,89 3,56 3,57 3,47 3,53 3,85 3,87 VVS-montörer 3,90 3,92 3,96 3,90 3,67 3,43 3,22 3,50 4,21 Tunnplåtslagare 3,87 3,77 3,91 3,61 3,51 3,35 3,09 3,41 3,91 Betongarbetare 3,86 3,95 3,91 3,92 3,67 3,19 2,98 3,50 3,90 Gymnasielärare i yrkesämnen 3,83 3,98 3,94 3,87 3,89 3,95 3,84 3,95 4,19 Barnsjuksköterskor 3,83 4,08 3,84 3,62 3,59 3,59 3,67 3,92 3,83 Revisorer 3,82 3,47 3,76 3,49 3,44 3,54 3,65 4,09 3,63 Distriktssköterskor 3,82 3,87 3,77 3,80 3,65 3,65 3,69 3,94 3,93 Specialpedagoger 3,80 3,72 3,80 3,57 3,52 3,62 3,63 3,88 3,93 Apotekare 3,80 3,82 3,73 3,30 3,38 3,26 3,22 3,31 3,30 Murare 3,80 3,77 3,85 3,78 3,60 3,20 2,65 3,31 3,66 Receptarier 3,79 3,70 3,48 3,26 3,25 2,95 3,06 3,22 3,29 Taxiförare 3,77 3,12 3,28 3,42 3,05 3,15 3,00 3,46 3,40 Takmontörer 3,76 3,96 3,80 3,48 3,38 3,59 3,00 3,25 3,52 23

25 Yrke Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Ingenjörer o tekniker inom elektronik och teleteknik 3,76 3,76 3,86 3,44 3,18 3,20 2,90 3,54 3,92 Bussförare 3,76 3,49 3,36 3,32 3,14 3,09 3,10 3,62 3,83 Redovisningsekonomer 3,75 3,33 3,58 3,44 3,39 3,59 3,54 3,69 3,82 Tandläkare 3,72 3,79 3,74 3,66 3,63 3,65 3,72 3,69 3,67 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall 3,71 3,59 3,90 3,46 3,50 3,14 3,43 3,64 3,79 Larmtekniker 3,69 3,38 3,41 Verktygsmakare 3,67 4,00 3,98 3,95 3,57 3,12 3,01 3,86 4,03 Lantmätare 3,67 3,30 3,69 3,47 3,61 3,41 4,00 3,75 3,76 Skogsmaskinförare 3,66 3,77 3,76 3,74 3,71 3,44 3,00 3,31 3,82 Anläggningsarbetare 3,66 3,77 3,98 3,74 3,55 3,29 2,90 3,43 3,57 CNC-operatörer 3,63 3,73 3,83 3,58 3,31 2,60 2,48 3,38 4,23 Plattsättare 3,62 3,80 3,64 3,87 3,83 3,27 2,85 3,09 3,62 GIS-ingenjörer 3,60 3,57 3,58 3,40 3,29 3,36 3,23 3,40 3,41 Grovplåtslagare 3,60 3,58 3,69 3,34 3,37 3,18 3,08 3,00 3,89 Maskinreparatörer 3,58 3,64 3,56 3,38 3,32 2,96 2,96 3,53 3,92 Lokförare 3,58 3,38 3,20 3,44 3,43 3,23 3,00 3,49 4,25 Drifttekniker vid värme- o vattenverk 3,56 3,43 3,31 3,07 3,10 3,06 3,09 3,37 3,53 Kranförare 3,55 3,65 3,89 3,66 3,77 3,38 3,25 3,76 3,58 Bilmekaniker 3,55 3,54 3,42 3,32 3,07 2,99 3,04 3,34 3,70 Träarbetare/snickare 3,53 3,70 3,71 3,50 3,19 2,65 2,06 2,72 3,60 Psykologer 3,51 3,79 3,51 3,31 3,47 3,33 3,20 3,72 3,33 Lackerare 3,50 3,55 3,64 3,45 3,15 2,98 2,99 3,38 3,90 Logistiker 3,48 3,50 3,30 3,01 2,95 2,92 3,15 3,00 3,16 Anläggningsmaskinförare 3,46 3,72 3,68 3,57 3,42 3,15 2,95 3,45 3,73 Styckare 3,46 3,42 3,60 3,23 2,94 2,94 3,12 3,18 3,32 Tandhygienister 3,46 3,35 3,28 3,24 3,39 3,31 3,32 3,27 3,34 Trafiklärare 3,45 3,47 3,67 Läkarsekreterare 3,44 3,23 3,11 3,18 3,08 3,06 3,04 3,25 3,24 Biomedicinska analytiker 3,41 2,93 3,02 2,99 2,97 2,88 2,83 3,12 3,28 Fritidspedagoger 3,40 3,51 3,32 3,35 3,24 3,39 3,40 3,51 3,60 Fysiker 3,35 3,00 3,20 3,24 3,24 3,00 3,00 Låssmeder 3,30 3,52 3,32 3,26 3,40 3,30 3,30 3,59 3,49 Universitets- och högskolelärare 3,30 3,57 3,20 3,05 2,93 3,13 3,07 3,31 3,18 Jägmästare 3,29 3,16 3,22 3,09 3,19 3,04 3,01 3,07 3,10 Löne- och personalassistenter 3,29 3,09 Studie- och yrkesvägledare 3,29 2,96 2,91 3,03 2,90 2,94 3,08 3,08 3,10 Systemförvaltare/systemadministratörer 3,29 3,28 Transportledare 3,29 3,01 3,30 3,11 2,98 3,15 3,16 3,32 3,35 Optiker 3,28 3,18 3,18 3,27 3,17 3,23 3,26 3,33 3,46 Processoperatörer, kemisk basindustri 3,28 3,04 3,17 2,91 2,97 2,96 2,72 2,79 3,47 Isoleringsmontörer 3,28 3,60 3,69 3,37 3,15 3,45 3,30 3,40 3,43 Speditörer 3,28 3,14 3,18 3,50 2,85 2,97 2,97 3,40 3,57 24

26 Yrke Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Bartendrar 3,26 2,86 2,85 3,00 2,98 2,58 2,99 2,97 2,90 Distributionselektriker 3,25 3,27 3,26 3,08 3,09 3,16 3,07 3,00 3,36 Slaktare 3,25 3,00 3,41 3,29 2,84 2,71 3,09 3,09 3,00 Jurister 3,24 3,10 3,18 3,12 3,14 3,07 2,94 2,94 3,10 Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,23 3,12 3,31 3,03 3,10 3,19 3,30 3,54 3,63 Svetsare 3,23 3,38 3,45 3,15 2,86 2,41 2,39 3,42 4,04 Målare 3,21 3,43 3,65 3,57 3,20 2,84 2,65 2,80 3,80 Glasmästare 3,20 3,59 3,29 3,36 3,22 3,45 3,21 3,43 3,45 Installationselektriker 3,20 3,08 3,13 3,03 2,74 2,74 2,55 3,17 4,08 Poliser 3,19 3,19 3,00 3,00 3,16 3,05 3,10 3,09 3,21 Maskinförare, lantbruk 3,18 3,17 3,31 3,18 3,09 3,06 3,12 Verkstadsmekaniker 3,18 3,47 3,55 3,19 2,85 2,52 2,28 3,00 3,88 Elmontörer 3,17 3,11 3,27 3,13 3,01 2,98 2,72 3,29 3,67 Servitörer 3,17 3,19 2,69 2,91 2,91 2,82 2,87 2,81 3,32 Lastbilsförare 3,16 3,23 3,39 3,26 2,98 2,73 2,47 3,35 3,94 Lantmästare 3,15 3,26 3,04 3,17 3,34 3,01 3,05 2,95 3,00 Tandsköterskor 3,15 3,15 3,09 3,21 3,07 3,06 3,09 3,06 3,00 Geologer 3,15 3,00 2,79 2,81 2,81 2,50 2,50 3,05 3,11 Logopeder 3,14 3,23 3,29 3,21 3,16 3,25 3,18 3,37 3,34 Företagssäljare 3,14 3,85 3,51 3,63 3,32 3,07 3,36 3,47 3,78 Socialsekreterare 3,13 3,10 2,95 3,23 3,00 3,12 3,26 3,21 3,44 Kuratorer 3,13 3,06 2,98 3,02 3,11 3,00 3,23 2,98 3,29 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 3,10 3,12 3,19 3,08 3,00 3,08 2,99 3,26 3,32 Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 3,09 3,16 3,14 3,01 3,04 2,98 2,77 3,05 3,06 Flygledare 3,09 3,09 3,05 3,10 3,10 3,08 3,04 3,04 3,15 Drifttekniker, IT 3,09 3,48 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,08 3,20 3,11 2,97 2,88 2,75 2,92 3,09 3,11 Skogsarbetare 3,08 2,98 3,04 2,99 2,99 3,02 3,00 3,10 3,33 Inköpare 3,07 2,97 3,13 2,96 3,25 2,67 2,77 2,99 3,47 Kriminalvårdare 3,06 3,11 3,23 3,18 3,06 2,94 3,19 3,38 3,59 Fotterapeuter 3,02 2,90 2,59 2,86 2,73 2,97 2,87 2,65 2,84 Brandmän 3,02 3,03 2,99 3,08 3,03 3,06 3,00 3,04 3,02 Gjutare 3,02 3,44 3,27 3,30 3,33 2,96 2,95 2,51 3,66 Telefonförsäljare 3,01 3,26 3,30 3,49 3,36 3,13 3,25 3,45 3,63 Skogsmästare 3,01 3,15 3,11 3,03 3,17 3,07 3,03 3,08 3,15 Veterinärer 3,01 3,20 3,55 3,18 3,05 3,38 3,39 3,44 3,37 Civilingenjörer, kemi 3,01 3,29 3,43 3,21 2,98 2,59 2,83 3,18 3,29 Biståndsbedömare 3,01 3,03 2,93 3,25 3,19 3,04 3,19 Piloter 3,01 2,95 3,00 2,90 2,88 2,74 2,57 2,84 3,00 Fartygsbefäl 3,00 2,91 2,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,31 3,84 Flygvärdinnor 3,00 3,27 2,59 2,90 1,88 2,43 2,13 2,78 3,00 Processoperatörer vid stål- o metallverk 3,00 2,89 3,03 2,99 3,03 2,38 2,16 2,88 2,98 Sjukgymnaster 3,00 2,97 2,81 3,00 2,95 2,85 3,00 3,21 3,05 Arbetsterapeuter 2,99 3,03 2,96 2,99 2,87 2,82 2,96 3,07 3,27 25

27 Yrke Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Försäkringstjänstemän 2,98 3,13 2,97 3,03 2,99 3,00 2,64 2,98 3,23 Arkitekter 2,98 3,36 3,72 3,30 3,30 2,88 2,30 3,12 3,14 Djuruppfödare/djurskötare 2,97 2,93 2,97 3,05 3,20 3,02 3,08 3,29 3,38 Helpdesktekniker/supporttekniker 2,97 3,35 Väktare 2,96 3,05 3,09 2,98 2,90 2,91 2,82 3,22 3,32 Agronomer 2,95 3,00 3,05 3,25 3,25 3,00 3,00 3,01 3,03 Flygtekniker 2,94 3,08 2,90 Skötare 2,93 2,75 2,76 2,75 2,70 2,76 2,82 2,95 3,18 Lärare i grundskolans tidigare år 2,92 2,98 2,93 2,79 2,52 2,57 2,47 2,61 2,77 Dietister 2,92 3,01 2,94 2,89 2,69 2,98 3,13 3,13 3,07 Lärare i grundskolans senare år 2,91 2,91 2,99 2,74 2,54 2,58 2,41 2,54 2,79 Bilförsäljare 2,90 3,22 3,01 2,99 2,88 2,61 2,29 2,44 3,02 Personaltjänstemän 2,89 2,87 2,89 2,90 2,56 2,60 2,43 2,42 2,50 Frisörer 2,88 2,87 2,48 2,82 2,76 2,75 2,87 2,84 2,84 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,87 2,81 3,04 3,09 3,14 2,71 2,56 2,92 3,20 Hudterapeuter 2,86 2,40 2,39 2,57 2,45 2,76 2,43 2,57 2,64 Kemister 2,85 3,00 3,10 2,57 2,57 2,50 2,50 2,58 2,83 Laboratorieingenjörer 2,81 3,17 3,00 2,95 3,09 2,78 2,55 2,91 3,12 Tågvärdar 2,81 3,01 2,92 2,96 2,97 2,77 3,00 3,03 3,07 Behandlingsassistenter 2,80 2,52 2,85 2,68 2,77 2,71 2,82 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,79 2,86 2,93 2,89 2,87 2,76 2,70 2,89 2,99 Biologer 2,79 2,86 1,92 1,95 1,95 1,90 1,98 2,19 2,20 Brevbärare 2,76 2,73 2,61 2,66 2,49 2,56 2,52 2,57 2,78 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,75 2,56 2,72 2,65 2,79 2,33 2,56 2,68 2,75 Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,75 2,70 2,88 2,89 3,07 2,52 2,30 2,52 3,10 Resesäljare 2,74 2,79 2,50 2,61 2,56 2,55 2,63 2,63 3,02 Processoperatörer, trä- pappers och massaindustri 2,73 2,74 2,96 2,90 2,83 2,66 2,50 2,76 3,04 Kemiingenjörer och kemitekniker 2,73 3,10 3,21 2,95 2,76 2,94 2,56 3,00 3,20 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,71 2,75 2,86 2,62 2,97 2,55 2,64 2,79 3,13 Maskinoperatörer, gummioch plastindustri 2,71 2,84 2,91 2,77 2,82 2,43 2,25 2,59 3,00 Fastighetsskötare 2,70 2,74 2,50 2,62 2,36 2,40 2,22 2,60 2,67 Massörer 2,64 2,43 2,39 2,52 2,35 2,28 2,27 2,24 2,36 Baristor/cafébiträden 2,62 2,71 2,71 3,08 3,00 2,98 3,03 Bibliotekarier 2,56 2,44 2,28 2,32 2,40 2,39 2,56 2,43 2,64 Fastighetsmäklare 2,56 2,54 2,85 3,09 2,62 3,02 2,50 2,50 2,97 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,54 2,82 2,87 2,77 2,83 2,69 2,50 2,73 2,90 Godshanterare och expressbud 2,51 2,37 2,65 2,40 2,69 2,63 2,30 2,32 2,70 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,51 2,57 2,78 2,63 2,49 2,61 2,09 2,56 2,72 Receptionister 2,45 2,45 1,87 1,88 1,84 1,84 1,80 2,11 2,55 Parkarbetare 2,44 2,13 2,48 2,33 2,23 2,34 2,26 2,30 2,75 26