Var finns jobben? Bedömning för perioden och en långsiktig utblick

Transkript

1 Var finns jobben? Bedömning för perioden 2009 och en långsiktig utblick

2 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser finns att hitta i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation Yrkeskompassen, som lanserades i februari 2008: arbetsformedlingen.se. Där visas arbetsmarknadsläge och framtidsutsikterna för närmare 200 yrken. Tjänsten är utvecklad främst i syfte att vara ett stöd för alla som står i begrepp att göra ett yrkesval. Yrkeskompassen är också en hjälp för personer som arbetar med vägledning. Yrkesprognostexterna har författats av Erica Gelis, Håkan Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Andreas Nygren, Tommy Olsson, Anders Pekkari, Linda Pärlemo, Tord Strannefors, Hans Tydén och Suzanne Wejland. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar inom yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med närmare privata arbetsgivare, intervjuer med landets kommuner och landsting, samt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Bedömningen består av två delar: arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera och Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga fram till december Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser (se vidare Arbetsmarknadsutsikterna, som publiceras två gånger per år) som har bäring på analysen av hur arbetsmarknadsutsikterna i olika yrken utvecklas det närmaste året. De långsiktiga utblickarna på fem och tio års sikt tas fram av Analysavdelningen och baseras på beräkningar av arbetsgivarnas kommande rekryteringsbehov i relation till tillgången på utbildad arbetskraft inom olika yrken. Det är inte möjligt att göra långsiktiga bedömningar för yrken där antalet sysselsatta är för få, då det statistiska underlaget inte blir tillförlitligt. Dessutom kan förutsättningarna förändras snabbt inom små yrken. Därför finns inte långsiktiga prognoser för alla yrken i Yrkeskompassen. De långsiktiga bedömningarna är konjunkturneutrala eftersom det är omöjligt att exakt veta hur konjunkturläget ser ut enskilda år i framtiden. 2

3 enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke används ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande 1. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 3,7 och uppåt råder mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På yrken med värden från 3,3 till 3,69 föreligger det liten konkurrens om jobben. Inom yrken belägna inom intervallet 2,9 till 3,29 råder det balans mellan arbetssökande och lediga jobb. Yrken inom intervallet 2,5 till 2,89 kännetecknas av stor konkurrens om jobben (visst överskott på arbetssökande). Om bristindex ligger lägre än 2,5 råder mycket stor konkurrens om jobben. Inom varje yrkesområde i föreliggande rapport redovisas diagram över olika yrkens bristindex. 1 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker sedan en viktning av svaren mot befolkningens storlek inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

4 Sammanfattning Tillgången på jobb minskar Behovet att rekrytera arbetskraft minskar under åren 2009 och Denna försämring beror främst på följdverkningar från den försvagade globala ekonomiska utvecklingen. Men även under en lågkonjunktur finns ett stort antal jobböppningar. För 2009 och 2010 bedöms antalet rekryteringar bli omkring en miljon per år, att jämföra med 2008 då antalet var 1,3 miljoner. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter öka. Många av dessa kommer att ske via Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna har blivit mer benägna att anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen, vilket medfört en stark uppgång av förmedlingens marknadsandel under senare år. Den senaste mätningen visade att 42 procent av de lediga platserna gick via Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen kommer sammantaget att minska med personer åren 2009 och Nedgången väntas bli bred och i högre eller lägre grad drabba samtliga yrkesområden. Även om efterfrågan på arbetskraft nu minskar så kvarstår vissa bristsituationer på arbetsmarknaden. Detta förklaras till stor del av att nytillskottet av yrkesutbildade från utbildningsväsendet konstant är för litet oavsett konjunkturläge. Yrken med begränsad tillgång på efterfrågade arbetssökande finns på både högskole- och gymnasienivå sett på ett års sikt. Andelen bristyrken på högskolenivå uppgår till 45 procent och andelen på gymnasienivå till 24 procent, sett i förhållande till samtliga yrken i vår undersökning. Jämfört med bedömningen för ett år sedan har det skett små förändringar för yrken på högskolenivå men för gymnasieyrken har andelen fallit från 55 procent. Andelen yrken med brist kommer att minska även inom högskoleyrken, men något senare i konjunkturcykeln. Minskningen i efterfrågan kommer att göra det svårare för nyexaminerade att finna en plats på arbetsmarknaden. Stora lokala skillnader Den starka efterfrågan på arbetskraft under åren 2007 och under stora delar av år 2008 har medfört att tillgången på arbetssökande krympt avsevärt inom allt fler yrken. I slutet av år 2008 var därigenom arbetslösheten låg inom ett stort antal yrken. Botten i arbetslöshetsnivå har dock passerats inom många yrken och arbetslösheten ökar framöver inom samtliga yrkesområden. 4

5 År 2008 var obalanserna på arbetsmarknaden, såväl yrkesmässiga som geografiska, de lägsta på flera årtionden. De geografiska obalanserna var mindre än på många år eftersom den starka högkonjunkturen de senaste åren medfört en klart bättre arbetsmarknad över hela landet. Samtidigt har åldersavgångarna börjat stiga, framför allt i glesbygdsregionerna, vilket ytterligare höjt rekryteringsbehoven. Även de yrkesmässiga obalanserna har varit lägre jämfört med tidigare genom att förbättringarna skedde i ett brett fält av yrken. Denna positiva situation är nu på väg att förändras både yrkesmässigt och regionalt. Sysselsättningen, som mäter nettot mellan tillkommande jobb och jobb som faller bort, kommer att minska mer eller mindre inom samtliga yrkesområden. Tjänstesektorerna och dess yrken bedöms relativt sett drabbas mindre av lågkonjunkturen än övriga delar av arbetsmarknaden. Det största antalet lediga jobb kommer därför att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård. De regionala skillnaderna i arbetsmarknadsläget inom olika yrken ökar betydligt under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. Arbetskraftssituationen påverkas även av att uppsägningar av personal slår olika mellan skilda regioner/lokala arbetsmarknader, vilket i slutänden leder till hög arbetslöshet inom vissa yrken och vissa regioner/lokala arbetsmarknader. Exempel på detta är regioner med stort inslag av tillverkningsyrken inom industrin. Tabell 1 Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009, antal och procentuell förändring Yrkesområde Antal Procent personer Datayrken ,3 Ledningsarbete ,4 Sjukvård och omsorg ,9 Försäljning ,9 Teknikyrken ,9 Restaurang och service ,3 Administrativa yrken ,4 Lärare ,2 Jordbruk, skogsbruk och fiske ,4 Transport ,8 Byggnads- och anläggningsarbete ,1 Tillverkningsarbete ,8 5

6 Överskotten på arbetskraft ökar - strukturarbetslöshet Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning väntas efterfrågan på varor och tjänster minska ytterligare under Detta resultat stöds även av andra undersökningar, såsom Konjunkturinstitutets barometrar. Nedgången är, som framkommit enligt flera olika oberoende källor, ovanligt skarp och anpassningsprocesserna i fråga om produktionsnivåer kommer i många fall att bli dramatiska. En del företag balanserar på randen till vad de ekonomiskt kan bemästra eftersom intäkterna sjunker snabbt. Glappet mellan avsättningsmöjligheterna på marknaderna och kapacitetsutrymmet riskerar att växa trots redan vidtagna driftsförändringar. Detta i sin tur kräver ytterligare snabba och omfattande produktionsanpassningar. Anpassningsprocesserna kommer att märkas tydligast genom varsel om uppsägningar, och neddragningen sker framför allt inom vissa yrkeskategorier. Strukturomvandlingen innebär även att kompetenskraven inom olika yrken förändras och/eller att andra yrken efterfrågas istället. Förändringarna är störst inom industrin och den omställning som nu sker påminner en hel del om den omvandlingsprocess som inträffade vid början av 1990-talet, dock inte i den stora omfattning som då skedde. Då strömmade många ut till arbetslöshet från industrin och denna grupp av arbetslösa kom att påverka arbetslöshetens nivå och struktur under hela 1990-talet. En stor del var män med kort skolutbildning samt låg benägenhet till både yrkesmässig och geografisk rörlighet. Även nuvarande konjunkturnedgång kan komma att leda till en ökad strukturarbetslöshet som riskerar att bita sig fast på höga nivåer inom många yrken och regioner. Överskotten på arbetskraft ökar framöver och detta drabbar vissa yrken synnerligen hårt. Dessa överskott återfinns i första hand inom yrken med kortare utbildningar, till exempel montörer och vissa kategorier av maskinoperatörer. Det blir framför allt nedskärningar på arbetsuppgifter som blivit överflödiga på grund av teknikutveckling och strukturomvandling. Dessa jobb kommer därför inte att återkomma i gammal skepnad. Arbetsgivarna drar även ner på arbetstimmarna så långt det går inom organisationerna för att höja produktiviteten per anställd. Allt detta innebär en kraftigt försvagad arbetsmarknad för yrken med låga kvalifikationskrav. 6

7 Bristen kvarstår inom vissa yrken Den ökade tillgången på utbildad arbetskraft innebär att en stor del av arbetsgivarna kan höja kompetenskraven vid rekryteringar. Dock kvarstår bristen på utbildad arbetskraft inom vissa delar av arbetsmarknaden. Bristen kommer främst att koncentreras till yrkeskategorier där kompetenskraven är höga, samt till yrken där utbildningsväsendet levererar begränsat tillskott av nyutbildad arbetskraft. Tillgången på utbildad arbetskraft är fortfarande låg inom många yrken som uppvisar en långsiktig tillväxt. Det finns över tiden utbildningsunderskott inom flera tillväxtyrken och resultatet av detta blir att bristen kvarstår trots en svagare konjunktur. En annan faktor som påverkar rekryteringsläget inom olika yrken i allt högre utsträckning är åldersavgångarna. Dessa stiger de närmaste åren och når då sin kulmen inom en rad yrken. Detta kommer att leda till att företag och myndigheter behöver rekrytera en hel del ny personal. Matchningsläget mellan arbetssökande och lediga platser inom olika yrkesområden kan sammanfattas enligt följande tabell (med brist menas liten tillgång på utbildad arbetskraft): Tabell 2 Arbetskraftsläget inom yrkesområden pilar för kort och för lång sikt, text kort sikt år Data Sjukvård och omsorg Försäljning Teknik Restaurang Administration Lärare Jord och skogsbruk Transport Bygg och anläggning Tillverkning Brist yrkeserfarna Brist specialister Överskott på arbetssökande Brist yrkeserfarna Överskott, liten brist Överskott på arbetssökande Brist vissa yrken Balans/överskott Överskott, liten brist Överskott, brist vissa yrken Överskott, brist vissa yrken 7

8 Bristyrken på både kort och lång sikt Det finns yrken där rekryteringsbehovet är större än tillgången på arbetskraft eller där kompetensen hos de arbetssökande inte matchar de anställningsbehov som finns. Det innebär att det blir svårt för många arbetsgivare att snabbt finna kvalificerad arbetskraft inom dessa yrken. Det handlar bland annat om vissa yrken inom hälso- och sjukvård, pedagogik och data. Tio yrken med gynnsam arbetsmarknad på både kort och lång sikt är följande: Förskollärare Gymnasielärare i yrkesämnen Läkare Specialistsjuksköterskor Tandläkare Fartygsbefäl/maskinbefäl IT-specialister Industriarbetare, specialistyrken/cnc-operatörer m.fl. Kockar VVS-montörer Stort överskott på arbetssökande på både kort och lång sikt Det finns yrken med låg efterfrågan på arbetskraft eller ett för litet antal lediga jobb i förhållande till tillgången på arbetssökande. Det innebär att det blir svårt för många arbetssökande inom dessa yrken att snabbt finna ett arbete. Det handlar bland annat om vissa yrken inom tillverkning, administration, service, restaurang, samhällsvetenskap och kultur. Tio yrken med svag arbetsmarknad på både kort och lång sikt är följande: Montörer Maskinoperatörer Kontorsassistenter Receptionister Köks- och restaurangbiträden Biologer Administratörer/utredare Vaktmästare Journalister/informatörer Samhällsvetare/språkvetare 8

9 Datayrken Efterfrågan på datayrken har dämpats i takt med att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden försvagats. Arbetslösheten bedöms därför komma att stiga något under det närmaste året, men fortsätter att ligga klart lägre jämfört med arbetsmarknaden sammantaget. Arbetsgivarna inom databranschen är också mindre negativa för 2009 jämfört med många andra branscher. Under det närmaste året kommer dock datakonsultverksamheten att gå in i en lugnare tillväxtfas, vilket betyder att den kraftiga sysselsättningsökning som kännetecknat området försvagas betydligt. Antalet sysselsatta bedöms öka med personer, vilket är en tydlig nedväxling av ökningen jämfört med åren innan. Det minskade rekryteringsbehovet innebär att den tidigare stora bristen på arbetskraft kommer att dämpas under det kommande året. Det finns också en del som talar för att arbetsgivarna ökar kompetenskraven och allt oftare efterfrågas personer med både utbildning och erfarenhet. Trots det är möjligheterna för arbetssökande utan yrkeserfarenhet att hitta ett arbete klart bättre än i flertalet andra yrkesområden. Ett stort problem i branschen är att intresset för datautbildningar på högskolenivå minskat påtagligt sedan millenniumskiftet, vilket innebär att utflödet av nyutbildad arbetskraft blir litet under lång tid framöver. Till 2008 års utbildningar märktes en viss ökning av antalet sökande till datautbildningarna. Uppgången är emellertid marginell och antalet utbildningsplatser ligger fortfarande på en för låg nivå för att motsvara arbetsmarknadens behov framöver. Det innebär att möjligheterna att hitta ett jobb för datautbildade bedöms bli mycket goda på fem till tio års sikt inom datayrken som kräver högskoleutbildning. Dataområdet har kännetecknats av stora förändringar och nya yrkesbenämningar dyker upp. Det är svårt att skissera vilka yrken som expanderar mest i ett mer långsiktigt perspektiv. Den som funderar på att arbeta inom datayrken bör satsa på att först genomgå en längre grundläggande datautbildning på högskolenivå, som kan utgöra grunden för en mängd olika datayrken. inom datayrken Systemerare, programmerare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data)

10 Teknikyrken Tillgången på jobb för tekniker kommer att minska på grund av den svaga konjunkturen. För 2009 bedöms antalet sysselsatta bli cirka färre jämfört med året innan. En betydande del av teknikerna arbetar direkt eller indirekt åt industrin och påverkas därför av den kraftiga nedgången inom denna bransch. I ett första skede drabbas främst nyexaminerade som söker sig ut på arbetsmarknaden. Deras ofta knappa yrkeserfarenhet innebär att de får svårt att konkurrera om jobben med dem som har arbetslivserfarenhet. Men arbetslösheten kommer successivt att öka något även för personer som varit i anställning. Detta innebär att konkurrensen om jobben ökar men fortfarande kommer arbetsgivare att få svårt att finna tekniskt utbildade inom vissa inriktningar. Stora delar av industrin kommer att vara försiktiga med att nyanställa tekniker och anställningsbehoven rör främst spetskompetenser. Ett något större anställningsbehov finns inom företag som säljer tekniska tjänster på grund av att många arbetsgivare hellre köper tjänster än anställer själva genom det osäkra konjunkturläget. Det finns även ett visst behov av anställningar inom energi- och anläggningsbranscherna. Antalet sysselsatta inom teknik ökade mer under den senaste konjunkturuppgången än vad som är vanligt under högkonjunkturer, vilket är frukten av att teknikutbildningarna byggdes ut på 1990-talet. Efter millennieskiftet har det dock skett en stor tillbakagång i antalet utbildningsplatser på grund av ett lågt intresse för dessa utbildningar. På kort sikt bidrar detta till att arbetslösheten inte kommer att öka i samma omfattning som under åren närmast efter sekelskiftet. På lång sikt kommer de låga utbildningsvolymerna att medföra problem och leda till en mycket stor brist på ingenjörer och tekniker. Det kommer därför att bli mycket svårt att expandera sysselsättningen inom teknik på lång sikt. Det är osäkert om det ens är möjligt att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivå. inom teknikyrken VVS-ingenjörer Civilingenjörer bygg och anl Civilingenjörer, elkraft Lantmätare Civilingenjörer, maskin Elingenjörer och eltekniker Maskiningenjör o maskintekniker GIS-ingenjörer Ing o tekn inom elektr o tele Civilingenjörer elektr teletekn Civilingenjörer gruv o metall Ing o tekn inom gruv o metall Byggnadsing o byggnadstekniker Arkitekter Civilingenjörer, kemi Kemiingenjörer och kemitekniker Laboratorieingenjörer Kemister 10

11 Hälso-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken Kommuner och landsting planerar för personalneddragningar under 2009, vilket påverkar arbetsmarknadsläget inom yrkesområdet. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvårdsyrken samt omvårdnadsyrken bedöms därför minska med cirka personer. En viss utbyggnad av tandvården är dock trolig vilket kan medföra en viss ökning av rekryteringsbehovet. Trots utvecklingen mot något färre anställda inom hälso- och sjukvården kommer ett stort antal rekryteringar inom enskilda yrken att ske. Rekryteringsbehoven fortsätter att vara stora till följd av omfattande personalavgångar, bland annat pensioneringar. Tillgången på arbetskraft kommer att variera mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig inom vissa yrken som kräver högskoleutbildning. Det beror främst på att antalet utbildningsplatser under en lång rad av år inte räckt till för att motsvara behoven på arbetsmarknaden. Arbetslösheten förblir mycket låg för högskoleutbildade inom yrkesområdet. Några exempel är läkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Däremot sker en försämring av arbetsmarknaden för undersköterskor i synnerhet för dem som saknar yrkeserfarenhet och vårdbiträden. Efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar de kommande tio åren till följd av demografin, det vill säga en påtaglig ökning av antalet yngre pensionärer. Däremot dröjer det ytterligare tio år innan den demografiska effekten slår igenom på allvar inom äldreomsorgen. Arbetsmarknaden inom vård- och omsorgsyrkena bedöms bli god under de kommande tio åren. Efterfrågan påverkas också av medicinska framsteg, vilket förvisso kan komma att förändra personalbehovet både uppåt och nedåt. Hittills bedöms dessa landvinningar ha ökat efterfrågan på personal inom yrkesområdet genom att en rad sjukdomar kunnat behandlas mer effektivt. En annan effekt är att kravet på teknisk kunskap ökat stadigt och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Dessa förändringar medför fortsatt stort behov av att rekrytera utbildade på högskolenivå på både kort och lång sikt. Läkare Operationssjuksköterskor Akutsjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor, psyk.vård Distriktssköterskor Barnsjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Barnmorskor Psykologer Tandläkare Veterinärer Sjuksköterskor, med/kirurgi Optiker Apotekare Receptarier Tandhygienister Sjukgymnaster Dietister Arbetsterapeuter Biomedicinska analytiker inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på högskoleutbildning 11

12 Tandsköterskor inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på gymnasieutbildning Skötare och vårdare Personliga assistenter Undersköterskor Vårdbiträden Barnskötare 12

13 Utbildningsyrken Efterfrågan inom utbildningsyrkena styrs till stor del av elevunderlaget. Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att öka, vilket ger jobb åt fler förskollärare. De stora barnkullar som föddes i inledningen av 2000-talet börjar nu i grundskolan, vilket gör att efterfrågan på grundskollärare med inriktning mot tidigare år kommer att öka. Samtidigt har elevantalet i gymnasieskolan nått sin topp och antalet elever i grundskolans högre åldrar minskar. Därmed sjunker även behoven av gymnasielärare och grundskollärare med inriktning mot senare år, dvs. i delar av skolan som sysselsätter många lärare. Samtidigt förekommer skillnader i arbetsmarknadsläget framförallt mellan lärargrupperna. Det förekommer även geografiska variationer. Undantag är yrkena förskollärare och yrkeslärare inom vilka rekryteringsbehoven är stora och där det är stor brist på arbetskraft i nästan hela landet. Det ökade behovet av yrkeslärare beror delvis på det ökade intresset för gymnasiala yrkesutbildningar. Behovet kan komma att förstärkas under året på grund av ökade satsningar på yrkesinriktade vuxenutbildningar. Totalt sett räknar arbetsgivarna dock med att dra ner antalet anställda inom utbildningsområdet under Sysselsättningen bedöms därmed minska med personer. Antal examinerade från lärarutbildningen har ökat under 2000-talet och tillgången på lärare har därmed generellt sett blivit god. Sedan 2006 har emellertid intresset för att söka sig till lärarutbildningen minskat och fortsätter nedgången kan det komma att påverka arbetsmarknadssituationen inom lärarområdet framöver. Ytterligare en faktor som kan påverka arbetskraftsläget på lång sikt är om behörighetskraven för lärare skärps via lagstiftning. Ett sådant krav kommer att höja behovet av utbildade lärare eftersom en icke obetydlig del av de yrkesverksamma saknar formell behörighet till den undervisning de bedriver. Förskollärare Gymnasielärare i yrkesämnen Specialpedagoger Fritidspedagoger Universitets- o högskolelärare Lärare i prakt-estetiska ämnen Gymnasielärare i allm ämnen Grundskollärare, tidigare år Fritidsledare Grundskollärare, senare år inom utbildningsyrken 13

14 Administrativa och finansiella yrken Situationen på arbetsmarknaden har varit besvärlig för arbetssökande inom många administrativa yrken under en längre tid. De senaste decennierna har det funnits ett effektiviserings- och rationaliseringstryck som i hög grad påverkat arbetsmarknaden för administratörer och minskat det totala antalet sysselsatta inom detta yrkesområde. Överskottet av arbetskraft inom många av yrkena förväntas förstärkas framöver. Den försvagade konjunkturen leder till ett minskat rekryteringsbehov och även till uppsägningar av anställda. Dessutom är det fortfarande många som utbildar sig mot yrken som inryms inom detta yrkesområde. Ekonomutbildade hade några besvärliga år under inledningen av 2000-talet. I takt med det stärkta konjunkturläget under senare år har situationen förbättrats betydligt för dessa yrkesgrupper och deras arbetsmarknad har på senare tid varit i balans, totalt sett. När konjunkturen nu viker av väntas antalet jobbtillfällen inom många ekonomyrken minska något. På längre sikt är det troligt att situationen för yrken inom ekonomi och administration förblir besvärlig. Detta beror på att det finns ett stort antal utbildningsplatser som ger en god tillgång på nyutbildade, oavsett konjunkturläge. Samtidigt finns det bland företag och myndigheter ett behov av fortsatta effektiviseringar och strukturförändringar vilket kan minska antalet jobbtillfällen. Arbetsmarknadssituationen påverkas både på kort och på lång sikt av att det utbildas många fler inom yrkesområdet än vad arbetsmarknaden normalt kan svälja. Under 2009 väntas antalet sysselsatta inom området administrativa och finansiella yrken att minska med påverkat av den svaga konjunkturen. Revisorer Redovisningsekonomer Socialsekreterare Studie- och yrkesvägledare Kuratorer Jurister Organisationsutvecklare Marknadsanalytiker, marknförare Personaltjänstemän Bibliotekarier Utredare offentl förvaltn Informatörer Samhälls- och språkvetare Journalister inom administrativa och finansiella yrken krav på högskoleutbildning 14

15 inom administrativa yrken krav på högst gymnasieutbildning Läkarsekreterare Ekonomiass/löneassistenter Vaktmästare Receptionister Sekreterare (exkl. läkarsekr) 15

16 Försäljningsyrken Arbetsmarknaden för yrken inom försäljning har under de senaste två åren varit mer gynnsam än på mycket lång tid. Antalet arbetstillfällen har ökat och arbetslösheten har fallit. Detta är en följd av en förhållandevis stark konsumtion vilket beror på en god inkomstutveckling för hushållen. Under nästkommande år väntas denna utveckling vända. Den ekonomiska aktiviteten kommer att minska, beroende på den försvagade världskonjunkturen samt företagens och hushållens försiktigare agerande. På senare år har det skett en rad nyetableringar av stormarknader och varuhus runt om i landet, vilket höjt efterfrågan på arbetskraft inom försäljningsyrkena. I takt med att konjunkturen försvagas väntas denna utveckling stanna av. Trots tydligt ökad sysselsättning under ett par års tid tillhör försäljningsyrken de yrkesgrupper där arbetslösheten är hög, och den bedöms öka under det kommande året. Anledningen till den höga arbetslösheten är att många väljer att söka jobb inom dessa yrken. Försäljningsyrken är ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden för yngre arbetssökande och konkurrensen om jobben blir därför stor. Samtidigt är dock personalomsättningen bland många försäljningsyrken hög, vilket leder till att det ofta finns många jobböppningar, även om sysselsättningen totalt sett minskar med cirka personer under Företagssäljare för försäljningsyrken Inköpare Försäkringstjänstemän Fastighetsmäklare Banktjänstemän Värdepappersmäklare Bilförsäljare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel 16

17 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service Ett flertal av yrkena inom gruppen kundservice, restaurang och annan service (kroppsvårds- och friskvårdsyrken) är konjunkturkänsliga och avhängiga av hushållens och näringslivets konsumtion. I den nuvarande konjunkturnedgången dämpas därför efterfrågan på dessa yrkesutövare samtidigt som många söker arbete inom yrkesområdet. Detta innebär minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet. Medelåldern inom yrkena är i allmänhet låg, och pensionsavgångarna blir därmed relativt få de närmaste åren. Däremot är genomströmningen större än inom många andra yrken, och yrkena tjänar som jobböppningar för många ungdomar och andra nyinträdande på arbetsmarknaden. Arbetssökande kommer ofta att möta en hård konkurrens om jobben eftersom många söker arbete inom dessa yrken. Utöver de renodlade serviceyrkena finns inom denna yrkesgrupp också ett antal yrken som behövs för privatpersoners och företags allmänna säkerhet. Dessa är inte konjunkturkänsliga, och här finns en strukturell tendens till sakta ökande efterfrågan. Till vissa av yrkena (exempelvis poliser) utbildas arbetskraft endast vid behov, och därmed är arbetslösheten inom dessa yrken mycket låg. Antalet sysselsatta inom området kundservice, restaurang och annan service bedöms minska med personer under Kockar Kriminalvårdare Hovmästare Väktare Poliser Brandmän Tågmästare Bartenders Frisörer Servitörer Flygvärdinnor Resebyråtjänstemän Fotvårdsspecialister Hudterapeuter Friskvårdskonsulenter Reseledare Massörer Köks- o restaurangbiträden Städare/lokalvårdare inom kundservice och restaurang och annan service 17

18 Jord- och skogsbruksyrken Framtidsoptimismen inom jord- och skogsbruket har dämpats påtagligt sedan förra året. Lönsamheten inom jordbruket bedöms minska betydligt framöver eftersom den internationella konkurrensen ökat och produktpriserna sjunkit samtidigt som priserna på insatsvaror ligger kvar på en hög nivå. Trots den dämpade framtidstron finns behov av kvalificerad personal. Inom exempelvis djurskötsel och trädgårdsodling kan arbetsgivarna uppleva svårigheter att få tag på arbetskraft med rätt utbildning. Även inom skogsbruket ligger förväntningarna på marknadsutvecklingen på en låg nivå. Utvecklingen inom skogs- och sågverksindustrin har gjort att efterfrågan på skogsråvara minskat och det drabbar skogsbruket. Samtidigt har biobränslesektorn ökat vilket gör att situationen inom skogsbruket inte blivit lika dyster som exempelvis inom sågverksindustrin. Ett ökat fokus på inhemsk virkesråvara och biobränsle gör det sannolikt att arbetsmarknaden inom skogsnäringen får en positiv utveckling på sikt. Under 2009 väntas antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruksyrken minska med cirka personer. Efterfrågan på skogsmaskinförare minskar och den brist som funnits kommer att i stort sett försvinna på ett års sikt. Under sommarsäsongen finns fortsatta behov inom plantering och röjning. Djurskötare/djuruppfödare inom jord- och skogsbruksyrken Skogsmästare Agronomer/hortonomer Jägmästare Lantmästare Trädgårdsarbetare Parkarbetare Biologer 18

19 Transportyrken Efterfrågan på arbetskraft inom transportyrkena har försvagats markant det senaste året. Detta kan i stor utsträckning härledas till den kraftiga nedgången inom industrin och byggnadsverksamheten. Dessutom väntas den privata konsumtionens fortgående dämpning medföra minskad efterfrågan på transporter. Det förekommer dock fortfarande vissa bristsituationer här och var inom landtransportyrkena, främst vad gäller lastbilsförare och bussförare. Dessutom består den globala bristen på sjöbefäl. För i stort sett samtliga här redovisade transportyrken gäller emellertid att arbetsmarknaden väntas försvagas mer eller mindre. Detta gäller i särskilt hög grad yrken inom flyget, truckförare och lastbilsförare. Sysselsättningen bedöms minska med cirka personer det kommande året, och därmed ökar konkurrensen om de lediga jobben. Den bristen som funnits på chaufförer mildras och blir i första hand regional eller lokal. På sikt ökar anställningsbehoven bland annat genom pensionsavgångar och det kan leda till brist på arbetskraft inom flera transportyrken. Maskinbefäl, fartyg Lokförare Bussförare Taxiförare Lastbils och långtradarförare Fartygsbefäl Flygledare Piloter Logistiker Matroser Bangårdspersonal Truckförare inom transportyrken 19

20 Byggnads- och anläggningsyrken Finanskrisen och lågkonjunkturen slår hårt mot byggbranschen. Sedan sommaren 2008 har byggkonjunkturen hastigt försämrats och företagen blir alltmer pessimistiska om framtiden. Nedgången är främst koncentrerad till bostadsbyggandet men även övrigt husbyggande bedöms komma att känna av en uppbromsning under Konjunkturförsämringen har redan börjat synas på arbetsmarknaden i form av färre lediga jobb och fler arbetslösa. Denna utveckling bedöms fortsätta under Företagen kommer att dra ner antalet anställda och sysselsättningen beräknas minska med sammantaget omkring personer. Det innebär att konkurrensen om de lediga jobben kommer att öka betydligt inom de flesta byggyrken. Särskilt svårt blir det för dem som saknar yrkeserfarenhet och nu är på väg in på arbetsmarknaden, såsom ungdomar som söker lärlingstjänst. Ljusglimtar under året, på en annars mörk arbetsmarknad, är de ökade satsningarna på vägar och järnvägar samt det nyligen införda ROTavdraget som är tänkt att stimulera renoveringsarbeten. På längre sikt ser det betydligt ljusare ut. Efterfrågan på arbetskraft bedöms komma att öka till följd av ökade bygg- och anläggningsinvesteringar. Dessutom är stora pensionsavgångar att vänta inom flera yrken. Samtidigt utbildas det för få inom en rad byggyrken. Det kommer därmed att finnas goda möjligheter till jobb på fem till tio års sikt. Kranförare Anläggningsarbetare Byggnadsplåtslagare Anläggningsmaskinförare Isoleringsmontör VVS-montörer Murare Golvläggare Betongarbetare Takmontörer Installationselektriker Plattsättare Målare Träarbetare Fastighetsskötare Grovarb inom bygg o anläggning inom bygg- och anläggningsyrken 20

21 Tillverkningsyrken Industrikonjunkturen har kraftigt försämrats och detta medför betydligt färre jobb inom dessa yrken. Detta innebär en starkt fallande sysselsättning inom tillverkningsyrken det kommande året, cirka personer. Detta är den största minskningen jämfört med andra yrkesområden. En svagare konjunktur leder inte bara till en allmän dämpning av arbetskraftsefterfrågan utan även till att de strukturella förändringarna tar fart. Dessa förändringar medför kraftiga neddragningar av personal inom vissa yrken inom tillverkning. Neddragningarna slår vanligtvis hårt mot industriyrken med begränsade utbildningskrav, och inom dessa ökar arbetslösheten i snabb takt det kommande året. Bland annat gäller detta för montörer och vissa kategorier av maskinoperatörer. Å andra sidan består bristen på arbetskraft inom industrins specialistyrken, bland annat CNC-operatörer och kvalificerade svetsare. Bristen på kvalificerad arbetskraft väntas dock avta något framöver. De regionala skillnaderna i arbetsmarknadsläget kommer att bli stora beroende på bransch och marknadsinriktning. Teknikutvecklingen och förändrade organisationer innebär att det inom vissa yrken förekommer både brist på arbetskraft och hög arbetslöshet på grund av att tidigare anställdas kompetenser inte längre matchar dagens rekryteringskrav. Det finns ett stort långsiktigt problem med arbetskraftsförsörjningen eftersom alldeles för få ungdomar väljer industriella utbildningar. Därmed kommer bristen på arbetskraft att bli stor på lång sikt inom de mest expansiva och kvalificerade yrkena trots att sysselsättningen minskar trendmässigt inom tillverkningsyrken. Detta innebär att på fem till tio års sikt bedöms det bli en förhållandevis stor brist på arbetskraft till kvalificerade industriyrken. inom tillverkningsyrken Lastbilsmekaniker Verktygsmakare Styr- och reglermekaniker CNC-operatörer Maskinreparatörer Lackerare Driftmaskinister Linjemontörer, elkraft Smeder Tunnplåtslagare (exkl bygg) Bilmekaniker Svetsare Gruvarbetare Elmontörer Flygmekaniker Processoperatörer stål o metall 21

22 Grovplåtslagare Verkstadsmekaniker Maskinoperatörer sten o cement Maskinoperatörer grafisk ind Processoperatörer kemisk basind Processoperatörer trä o papper Maskinoperatörer kemisk ind Maskinoperatörer livsmedelsind Montörer, el- teleutrustning Maskinoperatörer teko Gjutare Maskinoperatörer gummi o plast Maskinoperatörer trävaruind Montörer, metall o plast Fordonsmontörer inom tillverkningsyrken forts inom övriga tillverkningsyrken Konditorer Bagare Styckare Slaktare 22

23 , se inledningen sidan 3 för förklaring (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Yrke Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Maskinbefäl, fartyg 5,00 4,67 3,77 4,21 2,98 3,00 Förskollärare 4,28 4,30 4,29 4,47 4,35 4,24 Läkare 4,27 4,53 4,35 4,09 4,09 4,14 Operationssjuksköterskor 4,24 4,37 4,05 4,28 4,03 3,75 Akutsjuksköterskor 4,19 4,27 4,05 4,23 3,83 3,55 Röntgensjuksköterskor 4,12 4,13 3,95 4,12 3,61 3,60 VVS-ingenjör 4,11 4,21 4,11 4,17 3,90 3,49 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,07 4,44 4,02 4,14 3,79 3,88 Distriktssköterskor 3,99 4,05 3,88 4,15 3,68 3,68 Lastbilsmekaniker 3,97 4,18 4,42 4,27 4,12 3,94 Barnsjuksköterskor 3,97 3,95 3,82 4,05 3,66 3,31 Gymnasielärare i yrkesämnen 3,95 4,32 3,99 3,91 3,67 3,71 Revisorer 3,91 3,59 3,83 3,74 3,51 3,41 Geriatriksjuksköterskor 3,88 3,99 3,96 3,88 3,64 3,59 Kranförare 3,88 3,71 4,14 3,73 3,44 3,45 Specialpedagoger 3,87 3,96 3,84 4,06 3,65 3,59 Barnmorskor 3,86 3,90 3,80 4,08 3,47 3,62 Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,85 4,05 4,21 4,01 3,64 3,80 Kockar 3,84 3,92 3,73 4,00 3,68 3,48 Civilingenjörer, elkraft 3,84 4,19 3,85 3,99 3,49 3,44 Lantmätare 3,78 3,59 3,20 3,40 2,83 3,11 Verktygsmakare 3,76 3,81 3,84 3,93 3,64 3,49 Psykologer 3,74 3,48 3,61 3,65 3,23 3,35 Tandläkare 3,73 3,75 3,64 3,63 3,63 3,77 Civilingenjörer, maskin 3,71 4,07 3,90 4,10 3,41 3,32 Elingenjörer och eltekniker 3,71 4,24 4,02 3,98 3,43 3,44 Anläggningsarbetare 3,68 3,56 3,86 3,98 3,81 3,79 Lokförare 3,67 4,27 3,76 3,57 3,44 3,03 Systemerare/programmerare 3,66 Programmerare 4,17 4,07 3,90 3,18 2,94 Systemerare, systemutvecklare 4,22 4,06 3,92 3,31 2,90 Styr och reglermekaniker 3,65 3,86 3,70 3,67 3,66 3,39 Veterinär 3,64 3,31 3,26 3,46 3,30 3,38 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,62 4,09 4,01 4,17 3,90 3,49 IT-strateg, IT-analytiker 3,62 4,01 3,61 3,64 3,39 3,01 Redovisningsekonomer 3,61 3,81 3,95 3,77 3,34 3,27 Anläggningsmaskinförare 3,60 3,79 4,13 3,83 3,70 3,38 Byggnadsplåtslagare 3,60 4,06 4,32 4,34 3,89 4,11 CNC-operatörer 3,59 4,17 4,56 4,39 4,18 3,65 Bussförare 3,56 3,77 3,60 3,83 3,45 3,40 Fritidspedagoger 3,55 3,60 3,62 3,76 3,69 3,59 Maskinreparatörer 3,55 4,14 3,91 3,98 3,73 3,61 GIS-ingenjörer 3,54 3,43 3,17 3,24 3,08 3,07 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi (grundutbildade) 3,53 3,62 3,70 3,79 3,42 3,48 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,53 4,18 3,77 4,01 3,43 3,13 Ingenjörer och tekniker inom elektronik, tele 3,53 3,86 3,57 4,03 3,21 3,09 23

24 Yrke Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Lackerare 3,53 3,86 3,89 3,85 3,55 3,52 Isoleringsmontörer 3,51 3,40 3,44 3,64 3,56 3,52 VVS-montörer 3,50 4,23 4,42 4,60 4,33 4,15 Konditorer 3,49 3,49 3,33 3,52 3,25 3,05 Driftmaskinister 3,48 3,81 3,45 3,40 3,23 3,29 Företagssäljare 3,47 3,81 3,69 3,73 3,47 3,37 Bagare 3,46 3,45 3,30 3,52 3,25 3,05 Linjemontör elkraft 3,44 3,67 3,68 3,46 3,46 3,54 Taxiförare 3,42 3,35 3,52 3,31 3,21 2,81 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 3,41 3,72 3,10 3,12 3,08 3,07 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik, metall 3,40 3,49 3,14 3,24 2,99 3,01 Lastbilsförare 3,37 4,08 4,10 4,26 3,68 3,38 Kriminalvårdare 3,36 3,63 3,16 3,74 3,57 3,46 Optiker 3,35 3,54 3,42 3,50 3,53 3,52 Apotekare 3,35 3,38 3,21 3,23 3,24 3,09 Smeder 3,34 3,76 3,89 3,93 3,64 3,49 Styckare 3,32 3,28 3,19 3,31 3,28 3,00 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,31 4,22 4,28 4,21 3,86 3,83 Fartygsbefäl 3,31 3,84 3,77 3,00 2,98 2,98 Tunnplåtslagare exkl. byggnads plåtslagare 3,29 3,91 3,73 3,95 3,70 3,45 Murare 3,28 3,59 4,05 3,88 3,88 3,75 Bilmekaniker 3,27 3,70 4,00 3,98 3,62 3,55 Läkarsekreterare 3,27 3,27 3,07 2,86 2,46 2,46 Receptarier 3,27 3,34 3,14 3,04 3,16 3,13 Universitets- och högskolelärare 3,27 3,19 2,97 3,05 2,90 2,98 Hovmästare 3,26 3,33 3,22 3,35 3,19 2,93 Svetsare 3,26 4,08 4,17 4,37 3,98 3,36 Gymnasielärare i praktiska-estetiska ämnen 3,26 3,33 3,09 3,02 3,11 3,20 Betongarbetare 3,25 3,78 4,34 4,20 4,12 4,01 Förare av skogsmaskiner 3,25 3,75 3,48 3,46 3,39 3,30 Golvläggare 3,25 3,72 3,91 4,08 3,64 3,87 Takmontörer 3,25 3,52 3,65 3,83 3,60 3,84 Arkitekter 3,25 3,26 3,42 2,80 2,97 3,04 Djuruppfödare/djurskötare 3,25 3,38 3,18 Socialsekreterare 3,22 3,47 3,39 3,29 3,29 3,17 Civilingenjörer, kemi 3,21 3,22 2,87 2,91 2,64 2,83 Gruvarbetare 3,21 3,21 3,12 3,47 3,12 3,03 Tandhygienister 3,21 3,35 3,43 3,54 3,26 3,28 Elmontörer 3,20 3,75 3,81 3,94 3,46 3,36 Sjukgymnaster 3,20 3,10 3,03 3,41 3,19 3,14 Installationselektriker 3,18 4,10 4,26 4,23 4,04 3,81 Väktare 3,16 3,27 3,26 3,24 3,09 3,24 Datatekniker (nätverkstekniker) 3,15 3,41 3,36 3,23 2,65 2,43 Dietister 3,15 3,12 3,24 3,20 3,08 2,96 Servicetekniker (data) 3,14 3,33 3,17 2,88 2,60 2,28 Slaktare 3,13 3,09 2,99 3,31 3,28 3,00 Arbetsterapeuter 3,11 3,37 3,27 3,47 3,30 3,32 Polismän 3,09 3,21 3,15 3,24 3,35 3,21 24

25 Yrke Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Biomedicinska analytiker 3,08 3,27 3,15 3,18 2,94 2,62 Studie- och yrkesvägledare 3,07 3,10 2,87 2,75 2,67 2,68 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,07 Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 2,60 2,78 2,83 2,78 2,90 Gymnasielärare i matematik 3,23 3,18 3,12 3,16 3,14 Gymnasielärare i språk 3,45 3,37 3,30 3,24 3,08 Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,20 3,27 3,12 3,16 3,14 Skogsmästare 3,07 3,07 3,08 2,96 2,97 3,09 Piloter 3,04 3,00 2,99 3,00 2,41 2,94 Flygledare 3,04 3,15 3,00 3,33 3,04 3,05 Brandmän 3,04 3,04 3,03 3,05 2,94 3,15 Processoperatörer vid stål- och metallverk 3,04 2,90 3,25 3,13 2,96 3,00 Tågmästare 3,03 3,07 3,20 3,04 3,02 2,99 Inköpare 3,03 3,47 3,34 3,34 3,18 3,04 Plattsättare 3,02 3,58 4,04 4,08 3,64 3,87 Tandsköterskor 3,01 2,86 3,14 3,15 2,99 3,17 Agronom/hortonom 3,01 3,03 3,00 2,77 2,81 3,06 Grovplåtslagare 3,00 3,73 3,67 3,67 3,47 3,38 Kemiingenjörer och kemitekniker 3,00 3,15 3,13 2,78 2,86 2,71 Logistiker 3,00 3,17 3,52 3,51 3,05 3,28 Matroser 3,00 3,82 3,00 Verkstadsmekaniker 3,00 3,74 3,97 Försäkringstjänstemän 3,00 3,23 3,03 3,35 3,13 3,02 Jägmästare 2,98 3,00 3,09 2,77 2,81 3,06 Bartenders 2,97 2,93 2,98 3,35 3,19 2,93 Kuratorer 2,96 3,33 3,08 3,29 3,29 3,17 Jurister 2,95 3,10 3,01 2,96 2,96 2,89 Skötare och vårdare 2,94 3,22 2,94 3,16 3,23 3,21 Maskinoperatörer, sten-, cement-, betongvaror 2,94 3,08 3,14 3,13 2,82 3,07 Lantmästare 2,93 3,00 3,00 2,96 2,97 3,09 Laboratorieingenjörer 2,93 3,12 3,02 2,95 2,80 2,74 Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,86 3,00 3,08 2,86 2,46 2,46 Frisörer 2,84 2,75 3,03 3,12 3,08 2,93 Servitörer 2,82 3,27 3,13 3,35 3,19 2,93 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,82 3,12 3,12 2,64 2,78 2,85 Målare 2,80 3,73 3,74 3,96 3,63 3,74 Processoperatörer, kemisk basindustri 2,80 3,04 2,85 3,09 2,73 3,09 Personliga assistenter 2,80 2,96 3,08 3,05 3,16 2,80 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,79 2,94 3,04 3,05 2,91 2,99 Processoperatörer, trä- pappersoch massaindustri 2,79 2,99 3,06 3,06 2,92 2,95 Träarbetare 2,77 3,46 4,27 4,15 3,90 3,63 Flygvärdinnor 2,69 3,00 2,71 2,96 2,87 2,91 Bangårdsarbetare 2,63 3,51 3,18 2,95 3,07 2,95 Resebyråtjänstemän 2,63 2,96 2,73 3,18 3,16 3,09 Fastighetsskötare 2,62 2,46 2,83 3,02 2,97 2,79 Fotvårdsspecialister 2,62 2,81 2,85 3,12 3,08 2,93 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,61 2,81 2,99 2,94 3,06 2,94 25

26 Yrke Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Montörer, el- och teleutrustning 2,59 2,70 3,08 3,09 2,96 2,67 Kemister 2,58 2,83 2,77 2,71 2,46 2,65 Fritidsledare 2,58 2,94 2,91 3,08 2,91 2,74 Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,58 2,83 2,75 2,59 2,70 2,78 Maskinoperatörer, teko 2,57 2,74 3,07 Organisationsutvecklare 2,57 2,79 2,65 2,89 2,65 2,62 Hudterapeuter 2,56 2,62 2,80 3,12 3,08 2,93 Fastighetsmäklare 2,55 2,99 3,20 2,81 2,91 2,85 Banktjänstemän 2,55 3,15 3,18 3,06 2,92 2,92 Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,53 2,74 2,58 2,75 2,58 2,50 Undersköterskor 2,52 2,88 3,02 3,11 2,99 2,72 Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,52 2,87 2,70 2,71 2,88 2,87 Personaltjänstemän 2,51 2,56 2,70 2,75 2,67 2,68 Gjutare 2,51 3,42 3,20 3,24 3,14 3,10 Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,50 2,47 2,67 3,08 2,91 2,74 Bibliotekarier 2,49 2,65 2,55 2,68 2,59 2,80 Reseledare 2,49 2,92 2,84 2,96 2,91 2,94 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,46 3,01 2,91 2,91 2,87 2,95 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,44 2,49 2,87 3,16 2,91 2,86 Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,41 3,08 3,18 3,26 3,04 3,07 Värdepappersmäklare 2,40 2,87 3,16 3,00 3,04 2,67 Utredare i offentlig förvaltning 2,39 2,35 2,45 2,47 2,42 2,52 Montörer, metall, gummi och plast 2,38 2,82 2,97 2,68 2,87 2,75 Truckförare 2,38 3,06 3,07 3,18 2,98 2,80 Trädgårdsarbetare 2,35 3,14 2,89 2,79 2,60 2,74 Informatörer 2,34 2,39 2,65 2,83 2,43 2,23 Massörer 2,26 2,32 2,76 3,12 3,08 2,93 Bilförsäljare 2,26 3,05 3,14 3,05 3,02 2,92 Parkarbetare 2,24 2,72 2,62 2,72 2,65 2,75 Biologer 2,19 2,20 2,96 2,77 2,81 3,06 Receptionister 2,11 2,48 2,17 2,57 2,22 2,33 Vaktmästare 2,11 2,25 2,36 2,30 2,42 2,35 Köks- och restaurangbiträden 2,11 2,36 2,43 2,63 2,54 2,40 Samhälls- och språkvetare 2,10 2,07 2,34 2,39 2,38 2,32 Försäljare, dagligvaror 2,08 2,50 2,40 2,60 2,34 2,35 Städare/lokalvårdare 2,03 2,48 2,57 2,70 2,62 2,47 Sekreterare (exkl. läkarsekreterare) 2,02 2,30 2,28 2,86 2,46 2,46 Vårdbiträden 2,00 2,29 2,28 2,39 2,32 2,33 Fordonsmontörer 1,99 3,16 3,34 3,32 3,28 3,16 Försäljare, fackhandel 1,98 2,29 2,45 2,69 2,40 2,33 Journalister 1,95 2,86 2,88 2,83 2,43 2,23 Barnskötare 1,80 1,99 2,23 2,40 2,31 2,33 26