Pensionsrapport. viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pensionsrapport. viktiga frågor som påverkar pensionsområdet"

Transkript

1 Pensionsrapport 2014 viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

2 Det är vi som arbetat med Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Trygghetsekonom Johanna Sarfati Trygghetsekonomi Pensionsbloggen.se Pensionsbloggen drivs av AMF. Här skriver vi om aktuella ämnen, tankar och reflektioner kring pensioner

3 s. 5 Sammanfattning s. 6 Ett pensionssystem i förändring s. 8 Baskunskaper lugnar spararna s. 14 Faktorer som påverkar pensionen s. 21 Förutsättningar för äldre att arbeta s. 26 Regelverket anpassas för ett tryggare pensionssystem 3

4 AMF, med nästan fyra miljoner sparare, är ledande inom området kollektivavtalade tjänstepensioner. Trygghetsekonomi inom AMF har en ambition att folkbilda i pensionsfrågor och samtidigt ta ställning för den enskilde pensionsspararen. Årligen sammanställs en Pensionsrapport som diskuterar och analyserar aktuella frågor, strukturella utmaningar samt statistik och resultat från undersökningar, allt utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med rapporten är att identifiera trender och dra slutsatser om pensionsområdet. I år fyller Pensionsrapporten fem år. Alla undersökningar som AMF har initierat eller står bakom och som omnämns i rapporten finns att läsa i sin helhet på Undersökningar från AMF som förekommer i rapporten AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars AMF Novus, Det orange kuvertet, mars april AMF Novus, Fråga om tjänstepension, aug. sept AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender, AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, AMF e-postenkät, Temporära uttag av pensionen, feb AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, Pensioner och deltidsarbete, mars AMF Novus, Dela tjänstepensionen vid skilsmässa?, aug. sept AMF Novus, Rapport om återbetalningsskydd, aug AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, AMFs konsumentprisindex för pensionärer 2014, AMF e-postenkät pensionärskunder, juni AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, AMF Novus, Undersökning om allmänhetens syn på arbete efter 65 och trivsel på arbetsplatsen, sept

5 Sammanfattning Ett längre liv men inte alltid livslång pension I Pensionsrapporten 2010 konstaterades att det blir allt vanligare att ta ut tjänstepensionen på ett fåtal år. Nu i den femte upplagan av rapporten kan vi slå fast att denna trend har förstärkts ytterligare. Den främsta orsaken till att fler väljer att ta ut sin tjänstepension på kort tid är att man vill ha sina pengar när man är frisk och pigg. Andra skäl är en vilja att själv placera pengarna eller att man behöver pengarna för att klara sin ekonomi. Bättre baskunskaper kan lugna spararna Intresset för pensioner är fortfarande lågt och okunskapen är utbredd. Hittills har ingen knäckt koden för hur pensionsfrågan ska kommuniceras för att skapa ett lugn bland spararna. Häri ligger branschens kanske största framtida utmaning. 90 procent av alla som arbetar har kollektivavtal och därmed en trygg tjänstepension till en låg avgift. Vetskapen om att man har en trygg tjänstepension i sitt avtal skulle lugna många som är oroliga för sin pension. Att ha baskunskap om hur pensionen byggs upp över livet kan också ha en lugnande effekt. Det handlar främst om att veta att total tid i arbetslivet, lönenivå, långvarigt deltidsarbete och återbetalningsskydd påverkar pensionen. De senaste åren har branschen tagit initiativ till att förenkla informationen till spararna och tillhandahålla bättre prognosverktyg. Idag använder över 2 miljoner personer tjänsten Min Pension vilket är mycket positivt. Flexibilitet och strategier för ett längre arbetsliv Vi lever allt längre och måste arbeta fler år för att pensionerna inte ska urholkas i framtiden. Detta har vi vetat om länge. Ändå saknas fortfarande strategier från stat och arbetsgivare för att få äldre att arbeta längre och de flesta går i pension när de fyller 65 år. När AMF frågar uppger cirka en fjärdedel av pensionärerna att de kan tänka sig att arbeta efter 65 år, till exempel på deltid eller inom något annat yrke. Ett mer flexibelt arbetsliv och strategier för att behålla och rekrytera äldre arbetskraft kan bidra till att fler arbetar längre vilket skulle stärka deras ekonomi. Säkrare system ger tryggare pensioner Det pågår ett omfattande arbete för att pensionssystemet ska bli enklare och tryggare för spararna. Det handlar bland annat om att förbättra regelverket gällande kapitalkrav och riskhantering, stärka konsumentskyddet, avskaffa provisioner, utvidga flytträtten och ökad kontroll kring rådgivning om finansiella produkter. Att systemet vässas på flera fronter gör att spararna kan vara trygga i att deras intressen tas till vara på ett bra sätt. 5

6 Ett pensionssystem i förändring På senare år har effekterna av pensionsreformen 1998 blivit allt tydligare. Även marknaden för tjänstepensioner har utvecklats. Turbulens på finansmarknaderna, större eget ansvar för pensionen, svårbegripliga produkter, möjlighet att flytta pensionspengar samt ovilja och oförmåga att välja är några exempel på svårigheter som samhället och branschen står inför. Därför pågår just nu en mängd justeringar av pensionssystemet så att det ska bli enklare och tryggare för spararna. En konsekvens av detta är att antalet utredningar har ökat markant och regelverket har blivit mer omfattande och snårigt. Dagens pensionssystem skapades och infördes i en tid av uppgång och därefter har världen bevittnat stora svängningar på de finansiella marknaderna som har gjort att behovet av insyn och granskning är större än tidigare. Exempel på det är att hela branschen idag granskas hårdare av Finansinspektionen vilket bland annat lett till nya riskregler för bolagen (det så kallade trafikljussystemet) och förbud mot PPM-rådgivarnas massfondbyten. En bärande idé med det nya pensionssystemet var att ge omfattande valfrihet för delar av pensionen, men för tjänstepensioner har arbetsmarknadens parter delvis valt en annan väg genom ett mer kontrollerat utbud. Att branschen tvingas diskutera frågor som riskhantering, informationsgivning och konsumentskydd är bra eftersom det gör att spararna tryggt kan lita på att systemet är säkert, att utbudet har god kvalitet och att deras pensioner förvaltas på ett bra sätt. Men att det redan komplexa regelverket växer och att utredningar delvis överlappar varandra riskerar att skapa begreppsförvirring och missförstånd. Regelverksändringar tar lång tid och det är helt i sin ordning, men det innebär också en lång tids osäkerhet och omfattande beredskap för alla inblandade aktörer. Anpassning till nya regelverk och föreskrifter kräver stora resurser av myndigheter och bolag vilket riskerar att tränga undan arbete med till exempel riskbedömningar och arbete med att förenkla för spararna. Sist men inte minst är det kostsamt, vilket i slutändan drabbar spararna i form av avgifter. Behov av enklare pensioner En annan utmaning som systemet och branschen står inför är hur det kan bli enklare att pensionsspara. Det finns ett stort behov av och önskemål från spararna och arbetsmarknadens parter om att göra pensionsområdet mer konsumentvänligt. Allmänhetens kunskaper om pensioner är fortfarande låga och området upplevs alltjämt som komplicerat. Spararnas baskunskaper kan öka genom utbildning och förenklingar. Det pågår ett intensivt förbättringsarbete, till exempel med att skapa insyn och informa- 6

7 tion samt också med att tydliggöra kostnaderna för flytt av pensionskapital (Livförsäkringsutredningens betänkande som kom i september 2012 och Finansinspektionens konsumentskyddsrapport 1 samt föreskrifter om ett skärpt regelverk). Den 30 januari 2015 väntas även ett betänkande kring försäkringsförmedlarnas möjligheter att ta ut provision i samband med rådgivning. Om vi i framtiden ska orka och vilja arbeta längre upp i åren måste det vara möjligt att kombinera arbete och pension. Den som vill gå tillbaka till arbetet måste kunna stoppa pågående tjänstepensionsutbetalningar. Strukturella problem förhindrar ett längre arbetsliv och ställer stora krav på lagstiftaren och arbetsmarknaden. Förslaget att förlänga anställningsskyddet till 69 år är bra men för att få fler att arbeta längre behövs strategier för att rekrytera och behålla äldre arbetskraft. Här ligger Sverige långt efter internationellt sett. Det måste vara möjligt att kombinera arbete och pension Trygga pensioner med traditionell försäkring Den traditionella försäkringen är den vanligaste sparformen när det gäller kollektivavtalade tjänstepensioner. 2 Den erbjuder en trygg pension med garanti till en låg avgift och kräver minimal insats av individen. Idag erbjuder allt färre bolag produkter med garantier, vilket kan vara negativt för spararna på sikt. Att befolkningen har en god och trygg pension ligger i samhällets intresse då individen själv till viss del ska finansiera vård- och omsorgstjänster på ålderns höst. Om individen ska klara dessa utgifter är det viktigt att pensionsutbetalningarna fortsätter livet ut. Den som inte väljer för sin kollektivavtalade tjänstepension får sina pengar placerade i det så kallade ickevalsalternativet. Idag består alla ickevalslösningarna av traditionella försäkringar med livslång utbetalning och det vore klokt att utforma tjänstepensionslösningarna på detta sätt även i framtiden. Ett sätt att skapa ökad trygghet och stabilitet för tjänstepensionen kan vara att kollektivavtalen anger att en del av pensionspremien måste sparas i traditionell försäkring så som är fallet inom ITP (privatanställda tjänstemän). Branschen och lagstiftaren bör värna om den traditionella försäkringen och har ett gemensamt ansvar för att regelverket utformas så att den kan finnas kvar och erbjuda garantier och andra försäkringsinslag. Ökade kapitalkrav kan resultera i att bara mycket finansiellt starka bolag kan erbjuda traditionell försäkring, vilket skulle innebära bristande konkurrens och i förlängningen att den traditionella försäkringen blir osynlig och marginaliserad. Avgifterna för traditionell försäkring har pressats hårt de senaste åren. Om denna utveckling fortsätter finns en risk att ännu färre bolag erbjuder traditionell försäkring i framtiden. 1 Finansinspektionen, Konsumentskyddet på finansmarknaden, Dnr , Statistik från Collectum 2013, SPV 2013, Fora 2013 och Valcentralen Se diagram 13. 7

8 Baskunskaper lugnar spararna Pensionsfrågor upplevs som svåra och lusten att välja och ta reda på fakta är i allmänhet fortfarande svag. 40 procent mellan 25 och 65 år uppger att de känner oro och ångest över sin pension. Bland kvinnor och låginkomsttagare är oron mer utbredd än i andra grupper. Här känner nästan hälften hög oro, stress eller ångest över pensionen. 3 Oron bottnar ofta i ovisshet och att det är svårt att skapa sig en helhetsbild över hur ens ekonomi kommer se ut på äldre dagar. Ovissheten är starkt kopplad till att man inte vet vad man förväntas göra och hur man ska välja. Många valmöjligheter för pensionen orsakar snarare stress och oro än upplevs som något positivt. I Sverige har 90 procent av alla som arbetar tjänstepension via ett kollektivavtal och då också automatiskt en trygg, kvalitetsgranskad tjänstepension till en låg avgift. Det är alltså sannolikt att många av de som oroar sig för sin pension gör det i onödan. 90 procent har tjänstepension via kollektivavtal Osäkerhet och ovisshet kring pensioner AMF har kontinuerlig kontakt med spararna och gör regelbundet undersökningar om deras syn på och kunskaper om pensioner. Majoriteten tycker att pensioner är krångligt och att valen de förväntas göra är svåra. De är medvetna om att pensionen är viktig och vill fatta ett genomtänkt beslut, men informationsprocessen upplevs som mycket mödosam. Krångliga begrepp och ord, pensionens olika delar, många bolag och komplicerade produkter gör det svårt att få överblick och att göra jämförelser. Strukturen med regler och invecklade produkter och krav på identifiering vid inloggning hämmar spararnas motivation. Här finns fortfarande mycket kvar för branschen att göra när det gäller att tillhandahålla begriplig information, göra systemet överblickbart, skapa jämförelser och ta fram prognoser. Att pensionssystemet är alldeles för krångligt och att många har svårt att göra medvetna val uppmärksammade även Riksrevisionen i en rapport i juni Att kunna göra medvetna val av pensionsålder, förvaltning och uttag av pension samt efterlevandeskydd kräver ofta djupa kunskaper om systemet och vilka effekter valen kan medföra. I rapporten kritiserar Riksrevisionen att staten inte har tagit tillräckligt ansvar för att göra systemet lättbegripligt och möjligt att överblicka. Kritiken handlar också om att reglerna för tjänstepension och allmän pension bör bli mer likartade, till exempel vad gäller uttagsregler och valmöjligheter. Regeringen rekommenderas som åtgärd att ta ett mer uttalat helhetsansvar för pensionssystemet. I oktober 2014 tog Socialförsäkringsutskottet upp rapporten. 3 AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars Totalt svarade personer av allmänheten år. 4 Riksrevisionen, Att gå i pension Varför så krångligt?, RIR 2014:13, juni

9 Fortfarande låga kunskaper och ovilja att välja Det nya pensionssystemet infördes 1999 och 14 år efter det första premiepensionsvalet är kunskapen om vilka faktorer som påverkar pensionen fortfarande låg. Pensionen är en spegling av den totala tiden i arbetslivet, den lön man har haft och om man har haft en tjänstepension. Längre perioder av deltidsarbete påverkar pensionen negativt, liksom om man har haft återbetalningsskydd. Den som har dessa baskunskaper har goda möjligheter att själv påverka sin pension. Undersökningar som AMF har gjort de senaste åren visar att ungefär hälften av de tillfrågade vet vad som påverkar pensionen. Hälften vet vad det orange kuvertet innehåller och i åldersgruppen år är siffran högre (65 procent). Endast 3 procent känner inte alls till det orange kuvertet. När det gäller tjänstepension så vet man om man har en tjänstepension eller inte. Att tjänstepensionen har stor betydelse för den framtida pensionen håller 65 procent med om. 5 Drygt 40 procent uppger att de inte vet eller minns om de frågade efter tjänstepension när de fick sin senaste anställning. En del av dessa saknar sannolikt tjänstepension utan att veta om det, det vill säga utan att ha möjlighet att rätta till problemet till exempel genom att förhandla eller spara på annat sätt. Bara en av fem lyfte själv frågan om tjänstepension när de sökte arbete. 6 Även om kunskaperna om pension i allmänhet fortfarande är låga tycks kunskaperna bland de som har nära till pension ha ökat över tid. Det märks bland annat när AMF träffar sparare i olika åldrar som söker kunskap genom att delta på informationsmöten. De är engagerade kring den egna pensionen och har en förhållandevis god förståelse för de olika delarna i pensionspyramiden. Många har dessutom gjort en egen pensionsprognos på portalen Min Pension. I oktober 2014 hade cirka 2,3 miljoner personer loggat in på Min Pension. Samtidigt visar undersökningen Kunskapsmätning 2012 som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har gjort att det inte går att påvisa några kunskapsökningar hos allmänheten i stort. Där ser man till och med en minskning när det gäller andelen som säger sig känna till den allmänna pensionen och vad som är pensionsgrundande. Få kan svara rätt på frågan hur stor andel av lönen som avsätts till allmän pension. Idag är det möjligt att göra val för både sin tjänstepension och premiepension. Ännu syns inte effekterna av valfriheten bland dagens pensionärer eftersom endast en liten del av kapitalet har kunnat placeras individuellt. Men ju mer de premiebestämda lösningarna ersätter de förmånsbestämda, desto större kommer spridningen i pensionens storlek mellan olika individer att bli. Att det i framtiden kan bli stor spridning i pensionsutfall mellan olika sparare har även Premiepensionsmyndigheten tittat på. Till och med 2013 hade 90 procent av premiepensionsspararna en årlig (kapitalviktad) avkastning Knappt en av fem lyfte själv frågan om tjänstepension 5 AMF Novus, Det orange kuvertet, mars april Totalt svarade personer av allmänheten år. 6 AMF Novus, Fråga om tjänstepension, aug. sept Totalt svarade 868 personer av den förvärvsarbetande allmänheten år som fått nytt arbete eller börjat arbeta de senaste 3 åren. 9

10 på sina fonder på mellan 2,3 och 7,5 procent per år. 7 Flera procentenheters skillnad i årlig avkastning innebär stora skillnader i förväntad premiepension. 8 Viljan att välja för sin pension har inte ökat under de senaste 5 åren. Exempelvis gör mindre än 1 procent av förstagångsväljarna inom PPM ett eget fondval och istället låter hela 99 procent Såfan (det statliga alternativet) förvalta pengarna och det är fler jämfört med tidigare. Bland de som har varit med ett tag är det fler som bestämt placering för sina pensionspengar men även här finns en minskande vilja att välja själv. I fjol hade drygt 55 procent av premiepensionsspararna valt men samtidigt är deras andel av kapitalet något större, 72 procent. Här ser man också en polarisering utifrån inkomst. Ju högre inkomst man har desto mer benägen är man att välja. 9 Det syns också inom ITPområdet (privatanställda tjänstemän) där två av tre höginkomsttagare har gjort ett val, jämfört med bara 40 procent av låginkomsttagarna. 10 Viljan att välja för sin pension har inte ökat Kollektivavtal betyder pensionstrygghet Men behöver man egentligen vara orolig för sin pension? Måste man ha stor kunskap? Kan det vara så att många bekymrar sig i onödan? För det första alla som arbetar tjänar in till allmän pension. För det andra cirka 9 av 10 av alla som arbetar har kollektivavtal och därmed också automatiskt en trygg tjänstepension till en låg avgift. Arbetsmarknadens parter har genom upphandlingar och anslutningsförfaranden säkrat kvaliteten i utbudet som spararen möter. Rätten till tjänstepension är en av kollektivavtalets viktigaste förmåner och en viktig del i ett starkt och långsiktigt hållbart pensionssystem. De kollektivavtalade tjänstepensionerna kvalitetsgranskas regelbundet för att alla som omfattas, även de som inte gör något aktivt val av bolag eller sparform, ska få ett tryggt och bra sparande. 4 av 10 uppgav att de skulle bli lugnare om de visste att om de inte gör något val placeras pensionen automatiskt i ett tryggt sparande. 11 En övergripande insikt i och förståelse för den pensionstrygghet som kollektivavtalen ger i form av tjänstepension skulle alltså sannolikt lugna delar av befolkningen. De senaste åren har det på kollektivavtalsområdet gjorts flera informationssatsningar för att underlätta för konsumenterna. År 2014 tog Konsumenternas Försäkringsbyrå fram Pensionsguiden som är ett oberoende verktyg som jämför avgifter, efterlevandeskydd och bolag för de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Portalen Ersättningskollen, som lanserades i mars 2014, ger en samlad bild av vilken ersättning man kan få vid till exempel sjukdom eller arbetsskada. Ersättningskollen är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Svensk Försäkring och AFA Försäkring. Samhället, branschen och arbetsmarknadens parter kan verka ytterligare för att förmedla kunskap om kollektivavtalens olika fördelar och vikten av tjänstepension. Även om 90 procent av alla yrkesverksamma har tjänstepension via arbetet är nästan en halv miljon personer i Sverige anställda i ett företag som saknar kollektivavtal. Det är 7 Pensionsmyndigheten, Orange rapport Uppgiften avser individer som har sparat Finansdepartementet och Socialdepartementet, Vägval för premiepensionen, Ds 2013:35. 9 Premiepensionsmyndigheten, Premiepensionen Pensionsspararna och pensionärerna 2013, Collectum, pressmeddelande, juli AMF Novus, Undersökning om pensionsoro, mars Totalt svarade personer av allmänheten år. 10

11 framför allt i mindre, snabbväxande branscher som anslutningsgraden till kollektivavtal har minskat. Det är också där som sysselsättningen ökar mest. 12 Bland egenföretagarna har bara cirka 30 procent tjänstepension. 13 För de som saknar tjänstepension är det klokt att lägga undan pengar för framtiden på andra sätt. Då avdragsrätten för pensionssparande nu minskar (för att 2016 troligtvis försvinna helt) kommer det sannolikt att dyka upp nya produkter som ska tillgodose detta sparbehov. Som konsument gäller det att vara observant så att man inte fastnar i en dyr produkt med ofördelaktiga villkor. Ökat lugn och insikt med Min Pension Ofta är det ovisshet som skapar oro. Många sparare skulle vara lugnare om de visste att det går att få en helhetsbild över pensionens delar och hur det kommer att se ut den dag man går i pension. Idag är det lättare än någonsin tidigare att ta reda på vad som gäller för den egna pensionen. Med hjälp av Min Pension, som visar en samlad bild av pensionen, kan man få överblick och göra pensionsprognoser för att sedan ta ställning till om det är något man kan och vill förändra i sitt sparande. I nuläget är det bara Min Pension som erbjuder en totalbild över pensionen. Fler och fler hittar till Min Pension och använder tjänsten för att göra prognoser. I november 2014 blev det möjligt även för pensionärer att göra prognoser på Min Pension. I dagsläget använder drygt 2 miljoner svenskar tjänsten och målsättningen är att ha 4,5 miljoner användare om 5 år. 14 När AMF i februari 2014 frågade sina pensionärskunder om de gjort en prognos på Min Pension uppger 35 procent att de gjort det. När utbetalningarna har påbörjats säger cirka 75 procent att de har en bra uppfattning över utbetalningarnas storlek. 15 Att få fler att använda Min Pension för information och prognoser är centralt för att minska oron och öka kunskaperna bland spararna. Prognosverktyget ger en bra totalbild över den framtida pensionen och ger möjlighet att planera pensionsuttag. De flesta sparare har ett flertal pensionsförsäkringar med olika villkor och utbetalningstider och aktiveringsrutiner. För vissa försäkringar startar utbetalningarna automatiskt vid en given ålder och ibland måste man själv ansöka om att få sin första utbetalning. Idag finns ingen samlad utbetalningsfunktion, varken på Min Pension eller någon annanstans. En tjänst där man själv kan planera hela sitt pensionsuttag samt ansöka om och hantera alla utbetalningar skulle vara mycket värdefull för spararna, såväl praktiskt som pedagogiskt. Pensionsmyndigheten har i november 2014 beslutat om en förstudie om att skapa ett planeringsverktyg som ger överblick av pensionen och ger möjlighet att välja hur den ska utbetalas. Även Riksrevisionen föreslår i sin rapport en sammanhållen ansökningsprocess för att börja ta ut pensionen. 16 Över 2 miljoner svenskar använder Min Pension Fokus på baskunskaper om pension Pensionsmyndighetens uppdrag är bland annat att tillhandahålla generell och individuell information om pensionen. Myndigheten ska informera om alla delar i pensionen på ett sådant sätt att pensionsspararna kan förstå, förutse och påverka hela sin pension AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender, AMF Kreicbergs Utredning och Opinion, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, Intervju med Anders Lundström, vd Min Pension, Pensioner och förmåner nr 1, AMF e-postenkät, Temporära uttag av pensionen, feb. mars Totalt svarade kunder som påbörjat temporära pensionsuttag under Riksrevisionen, Att gå i pension Varför så krångligt?, RIR 2014:13, 2014, juni

12 Lokala turnéer arrangeras regelbundet där man kan ställa frågor till myndighetens informatörer om allt som rör pension, få vägledning och möjlighet att göra en individuell pensionsprognos direkt på plats. Som AMF tidigare har pekat på i rapporten är behovet av kunskap om pensioner stort men efterfrågan av densamma är mindre. Då de kollektivavtalade tjänstepensionerna löpande kvalitetsgranskas och även de som inte gör något pensionsval får en trygg och bra pensionslösning, behöver man som sparare främst baskunskaper om vad som påverkar pensionen. Förenklat handlar det om tre saker: Total tid i arbetslivet och lönenivå påverkar pensionen. Kollektivavtal ger automatiskt en trygg tjänstepension till en låg avgift. Den som saknar kollektivavtal eller är egenföretagare bör spara själv. Val av återbetalningsskydd sänker pensionen men ger trygghet för familjen när man avlider. Branschen satsar på utbildning och standardisering När det gäller att nå fram till allmänheten vilar ett tungt ansvar på hela pensionsbranschen att utforma informationen på ett begripligt och lättförståeligt sätt. Det finns mycket kvar att göra avseende förbättringar i form av förenklingar och jämförelser. Ett bra exempel på en förenkling som genomförts är det branschsamarbete med att standardisera pensionsord och begrepp som blev klart Arbetet leddes av Svensk Försäkring och samlade representanter från Sveriges Konsumenter, Pensionsmyndigheten och de flesta pensionsbolagen. Resultatet blev ordlistan Pensionstermer som kan laddas hem kostnadsfritt hos Swedish Standards Institute, SIS. Under året har branschen också tagit fram standarder för antaganden för den framtida pensionen. En speciell version av ordlistan som riktar sig till konsumenterna har tagits fram. Att branschen samverkar för att öka begripligheten är självklart positivt för att få fler att intressera sig för sin pension. Studiecirklar om att planera för sin pension har startats Även på utbildningsområdet finns mycket att göra. Nätverket Gilla Din Ekonomi under Finansinspektionen arbetar med att öka det privatekonomiska självförtroendet hos befolkningen. I olika projekt har nätverket utbildat lärare i pensionsfrågor och når på så sätt ut till elever i grundskola och gymnasium, anställda ute på arbetsplatser och deltagare på kvällskurser hos studieförbunden. År 2014 startade en utbildning av lärare för de olika pensionärsorganisationerna inom ramen för projektet Tryggare ekonomi på äldre dar. Under hösten 2014 har också studiecirklar om att planera för sin pension startats av ABF. Initiativ till fler liknande aktiviteter och projekt kan bidra till att skapa ökat lugn i pensionsfrågan. 12

13 Tidigare i år bildades Fullmaktskollen, en ny webbaserad tjänst, som gör det lättare för spararna att få överblick över och möjlighet att hantera sina fullmakter samt förenklar fullmaktshanteringen för bolagen. Fullmaktskollen är ett gemensamt initiativ av Svensk Försäkring, Pensionsmyndigheten och Svenska försäkringsförmedlares förening (Sfm). Hösten 2015 planeras Fullmaktskollen kunna användas av konsumenterna. Fler bolagsgemensamma lösningar och standarder kan bidra till att hålla kostnaderna nere, vilket är positivt för spararna. 13

14 Faktorer som påverkar pensionen Den framtida pensionen består i huvudsak av allmän pension och tjänstepension. För att få en god pension är det några grundläggande saker, förutom lönen, som man bör fundera kring. Det handlar om att se över sin totala livsinkomst. För det första ska man se till att ha en tjänstepension, antingen via kollektivavtal eller individuellt tecknad. Tjänstepensionen handlar om mycket pengar, en 25-åring som idag har kronor i lön kommer att ha cirka kronor i tjänstepensionskapital när denne fyller 65 år. 18 Idag saknar var åttonde pensionär (cirka personer) tjänstepension vilket har stor effekt på deras ekonomi. Majoriteten av dessa är kvinnor. 19 För det andra är det klokt att undvika att deltidsarbeta under längre perioder. För det tredje bör man försöka få till ett långt arbetsliv, det vill säga få ihop så många år i arbete som det går, för att få så många inbetalningar till pensionen som möjligt. Det sistnämnda är särskilt besvärligt för de som inte arbetat så många år i Sverige. För att lyfta deras låga pensioner till en rimlig nivå finns garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. Olika åldersgränser för intjäning av tjänstepension Alla som har en årsinkomst över kronor tjänar in till allmän pension och det finns ingen undre åldersgräns för intjänande. Det betyder att extrajobb och sommarjobb även i tidiga år ger allmän pension. När det gäller tjänstepension är det lite annorlunda. För Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare) och ITP (privatanställda tjänstemän) startar inbetalningarna det år man fyller 25 år, för PA03 (statligt anställda) vid 23 år och KAP-KL (kommun- och landstingsanställda) är åldersgränsen 21 år. För kommunoch landstingsanställda som är födda 1986 eller senare finns sedan 2014 ett nytt avtal (AKAP-KL) som saknar nedre åldersgräns för intjäning. Ur perspektivet ränta på räntaeffekten kan man resonera att tidiga inbetalningsår är viktigare än sena då en intjänad tusenlapp vid 20 års ålder är mer värd på pensionsdagen än motsvarande tusenlapp är om man fått den inbetald som 25-åring. Kollektivavtalen har också olika bestämmelser för när inbetalningarna till tjänstepension ska upphöra. För SAF-LO, ITP och PA03 gäller 65 år och inom KAP-KL fortsätter arbetsgivaren att betala in pensionspremier tills man fyller 67 år. Det nya avtalet AKAP- KL saknar övre åldersgräns för premieinbetalningar. År av löneutveckling gör att inbetalningarna till tjänstepension ofta är högre i slutet av arbetslivet. 18 AMF, Beräkning utifrån ny prognosstandard (dagens penningvärde), okt Den nya prognosstandarden är lågt räknad. 19 Collectum, pressmeddelande, april

15 Sedan i mitten av 2000-talet har tjänstepensionerna för de olika avtalsområdena blivit alltmer lika i sin utformning. Det nya avtalet för kommun- och landstingsanställda (AKAP-KL) sticker ut då det är det enda som ger premieinbetalningar för alla yrkesverksamma år. Det är tveksamt om de övriga tre tjänstepensionsområdena kan behålla nuvarande begränsningar beträffande vilka år som ska ge premieinbetalningar. Då tjänstepension är uppskjuten lön är det rimligt att alla arbetsår, både tidiga och sena, ger tjänstepension. Vid sidan av allmän pension och tjänstepension är det naturligtvis ändå bra att spara själv om man har utrymme till det. När avdragsrätten på privat pensionssparande nu kraftigt begränsas vid årsskiftet 2014/2015 kommer många få se sig om efter någon annan typ av buffertsparande. Kvinnor hade i snitt 66 procent av mäns pension 2012 När all tid i arbetslivet ska räknas och en högre inkomst ger mer tjänstepension finns det de som riskerar att få en lägre pension än de tänkt sig. Den totala arbetade tiden som utgör grunden för pensionen påverkas av ett sent inträde i arbetslivet exempelvis på grund av studier. Idag är etableringsåldern 29 år enligt statistik från SCB som Sveriges Radio publicerade i september Tiden för utträde är självklart också viktig. Förenklat kan man säga att ju senare man börjar arbeta desto längre upp i åren måste man fortsätta arbeta. AMF har i tidigare pensionsrapporter pekat på effekterna av långvarigt deltidsarbete och den låga andelen som pensionssparar bland egna företagare. I det gamla pensionssystemet byggde pensionen på individens 15 bästa år i arbetslivet. Dagens system har anpassats till att vi lever längre och alla arbetsår räknas. När pensionen bygger på ett helt arbetsliv blir det än viktigare att vi har jobbat tillräckligt mycket den dag vi ska ta ut pensionen. 50 procent av alla kvinnor som går i pension får en del av pensionen i form av garantipension. 21 Varning för långvarigt deltidsarbete Att arbeta deltid under många år påverkar pensionen negativt, något som inte alla är medvetna om. AMF har räknat på konsekvenserna av deltidsarbete. Till exempel sjunker tjänstepensionen med en dryg tusenlapp i månaden under hela pensionärstiden (65 år och livet ut) för en kvinna som arbetar inom kommun- och landstingssektorn och som har jobbat halvtid i 20 år. 22 En tredjedel av alla yrkesverksamma kvinnor arbetar deltid och 11 procent av männen enligt ny statistik från SCB. Sett över en lång period, från 1987 till 2013 har kvinnor minskat sitt deltidsarbetande markant, från 45 procent till dagens 30 procent. Männen har över samma period ökat deltidsarbetandet från 6 procent till 11 procent. I den yngsta kvinnogruppen år har andelen deltidsarbetande ökat, till skillnad från alla andra åldersgrupper. Att kvinnor i högre utsträckning än män arbetat deltid är Diagram 1: Andel deltidssysselsatta kvinnor per avtalsområde. PROCENT % Kommunalt anställda 19% Statligt anställda Källa: (AKU), SCB. 39% 24% 18% LO-anställda TCO-anställda SACO-anställda 21 Pensionsåldersutredningens blogg, 28 nov AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, Pensioner och deltidsarbete, mars

16 ett av skälen till att kvinnor i genomsnitt hade 66 procent av mäns pension Utvecklingen att kvinnor minskar sitt deltidarbetande märks dock inte inom LO-området. Här är andelen deltidsarbetande kvinnor högst medan det är lägst inom SACOområdet. Inom LO-området arbetar över 45 procent av kvinnorna deltid, alltså mindre än 35 timmar i veckan. För män inom arbetaryrken är siffran 15 procent. 24 För vissa är det ett eget val att arbeta deltid medan andra inte får möjlighet att arbeta heltid, trots att de önskar det. Var sjätte deltidsarbetande person säger själva att de skulle vilja arbeta mer. Bland ungdomar, år är det många som vill arbeta mer, närmare 30 procent. 25 Att inte få möjlighet att arbeta heltid i unga år påverkar självklart den framtida pensionen. Diagram 2: Andel sysselsatta kvinnor som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2013 (procent). Diagram 3: Andel sysselsatta män som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2013 (procent). PROCENT Kvinnor PROCENT Män Cirka 30 procent av kvinnorna arbetade deltid ÅLDER Totalt Totalt ÅLDER Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB. På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB. På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet Dela tjänstepensionen vid skilsmässa Ytterligare en aspekt som många inte känner till eller tänker på är att tjänstepensionen inte delas vid en skilsmässa. Tjänstepension betraktas som enskild egendom och ingår därför inte i en bodelning, trots att den kan vara en stor tillgång i det gemensamma hushållet. Detta kan komma som en obehaglig överraskning för många. Det verkar finnas stöd i opinionen för att det ska gå att dela tjänstepensionen vid skilsmässa. När AMF i september 2014 frågade gifta och sambor om detta svarade 63 procent att de är positiva till en delning eller att det ska finnas möjlighet till delning om man är överens sinsemellan. 26 Även inom politiken har det höjts röster för att det ska vara möjligt att dela tjänstepensionen vid skilsmässa och att frågan bör utredas. 23 SCB, På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2014, juli Seminarium Kommunal, Blåst på konfekten pensionen blev en kvinnofälla, juli SCB, Deltidssysselsatta arbetssökande, 2013:6, AMF Novus, Dela tjänstepensionen vid skilsmässa?, aug. sept Totalt svarade gifta eller sammanboende (av allmänheten) år. 16

17 Olika behov av återbetalningsskydd När man närmar sig pensionen finns det ett begränsat antal åtgärder för att få en högre pension. Att ta bort ett återbetalningsskydd ger en högre egen pension men det är viktigt att veta vad man avstår från. Effekterna av att ha eller inte ha återbetalningsskydd hör till baskunskaperna om pension, det vill säga något som alla bör känna till. Diagram 4: Vad är viktigast för dig? Det finns en stor okunskap kring hur återbetalningsskyddet påverkar pensionen. Det visar sig att hälften inte vet vad återbetalningsskydd är och över en fjärdedel visste inte heller om de själva har det på sina pensionsförsäkringar. Att man har möjlighet att lägga till och ta bort återbetalningsskydd utifrån familjesituationen var okänt för många. Likaså var man osäker på om pensionen blir oförändrad, högre eller lägre om det tas bort. Att veta vad som händer vid borttagande av återbetalningsskydd är viktigt för att kunna fatta rätt beslut. Det visar sig att majoriteten föredrog att den egna pensionen blir högre medan man lever framför att lämna ett pensionskapital efter sig i arv. 27 Korta uttagstider ett framtida samhällsproblem? Den allmänna pensionen betalas ut hela livet. Den som önskar kan ta ut den från 61 år men då minskar pensionen med cirka en fjärdedel jämfört med om man hade tagit ut den från 65 år. Att effekten blir så stor beror på att man är yrkesverksam under kortare tid och pensionär längre tid. När det gäller den allmänna pensionen går det att välja att ta ut hela eller delar av den allmänna pensionen och när utbetalningen har börjat kan man öka eller minska sitt uttag så ofta man vill. Men när det gäller tjänstepensionerna är det annorlunda, här är det inte möjligt att ändra sig när utbetalningen väl har påbörjats. En tydlig trend som AMF kan konstatera är att det blir allt vanligare att man tar ut sin tjänstepension på kort tid. Det är en paradox att samtidigt som medvetenheten ökat om att vi lever längre och behöver arbeta längre upp i åren för att samla ihop mer pensionskapital, så tar fler och fler ut pensionen på kort tid. Etableringen i arbetslivet verkar ske allt senare och andelen deltidsarbetande ligger relativt still men har ökat bland yngre. Att jag själv får en högre pension medan jag lever (53%). Att mitt pensionskapital går till mina arvingar när jag dör (34%). Osäker/vet ej (12%). Källa: AMF Novus. Bas: personer av allmänheten år. Diagram 5: Andel AMF-försäkringar inom SAF-LO, ITP respektive KAP-KL med kortare uttag av tjänste pension. PROCENT Flest vill få en högre pension medan de lever Diagram 5 visar att av de försäkringar i AMF där korta uttagstider är möjliga tas en tredjedel av försäkringarna ut på kortare tid än livsvarigt. Mätningen är gjord i september 2014 och vi kan därför anta att siffran vid årets slut kommer vara något högre, vilket betyder att korta uttagstider fortsätter att öka. Inom kommun- och landstingsområdet är andelen som har valt tidsbestämd utbetalning av pensionen klart högre än inom de andra två områdena ÅR Ser man till alla kollektivavtalsområden är den genomsnittliga utbetalningstiden 6,5 år. För de försäkringar där korta uttagstider är möjligt tas 39 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kortare tid än livsvarigt, se diagram 6. Totalt ITP KAP-KL SAF-LO Källa: AMF, Bas: AMFs kunder. Statistiken omfattar alla produkter inom respektive avtalsområde där tidsbestämd utbetalning är möjlig där kunden går i pension innevarande år. 27 AMF Novus, Rapport om återbetalningsskydd, aug Totalt svarade personer av allmänheten år. 17

18 Diagram 6: Andel tjänstepensionskapital med tidsbestämd utbetalning. PROCENT ÅR Källa: AMF, Bas: AMFs kunder. Statistiken omfattar alla produkter i AMF där tidsbestämd utbetalning är möjlig där kunden går i pension innevarande år. Men varför tar så många ut pensionen på kort tid? När AMF frågade sina kunder visade det sig att orsakerna var flera, viss planering gjordes på Min Pension och på de inloggade sidorna på AMF. Två tredjedelar svarade att de ville ta ut pensionen på kort tid då man ville ha pengarna under tiden man var pigg och frisk. Andra vanliga svar var att beloppet var så litet eller att man själv ville placera pengarna på annat sätt. I gruppen som valde att ta ut pension innan 65 år var sannolikheten för korta uttagstider större. Orsaken var oftast att man behövde pengarna för ekonomins skull. 28 Denna grupp riskerar att få leva många år med låg pension eftersom de tagit ut stora delar av pensionen på kort tid. När allt fler tar ut pensionen på kort tid väcks frågan hur ekonomin kommer att se ut för de som tagit ut tjänstepensionen och det privata sparandet under några få år. Den framtida försörjningsbördan kan bli ett samhällsproblem när kommunerna ska tillhandahålla vård och service till äldre som har låga pensioner och följaktligen liten möjlighet att själva betala dessa avgifter. Att det blir allt vanligare med korta uttagstider för tjänstepension har på senare tid uppmärksammats av myndigheter och politiker. Att frågan diskuteras är positivt och tyder på en ökad medvetenhet om problemet. Den allmänna pensionen betalas alltid ut livsvarigt. Ett sätt att göra pensionsutbetalningarna jämnare skulle vara att reglera så att en viss del av tjänstepensionen måste tas ut livsvarigt. Detta kan arbetsmarknadens parter reglera i kollektivavtalen eller staten via utformningen av inkomstskattelagens regler för beskattning av tjänstepensioner. Idag omhändertas pensioneringssyftet i inkomstskattelagen genom krav på en minsta utbetalningstid på 5 år och att beloppen under den perioden inte får sjunka. Dagens äldre konsumerar som yngre Hur har pensionärernas inkomster utvecklats och hur konsumerar dagens pensionärer Diagram 7: Vad var orsaken till att du valde att få tjänstepensionsutbetalningen på tidsbestämd tid, det vill säga ej livet ut? Flera svar möjliga Vill ta utpengarna under tiden som jag är pigg och frisk (67%). Det handlar om så lite pengar (21%). Vill ta ut pengarna för att kunna placera dem själv i andra sparalternativ (17%). Behövde pengarna för min ekonomis skull (13%). Tror inte att jag kommer attt leva så länge och vill försäkra mig om att jag får ut mina pengar (11%). Övrigt/Vet ej (5%). Källa: AMF Totalt svarade kunder som påbörjat sitt temporära pensionsuttag under AMF e-postenkät, Temporära uttag av pensionen, feb Totalt svarade kunder i AMF som påbörjat temporära pensionsuttag under

19 jämfört med tidigare generationer? Tvärtemot vad man kanske tror har pensionärer fått det betydligt bättre över tid jämfört med andra grupper. Utvecklingen av den disponibla inkomsten för pensionärer mellan 65 och 74 år uppgår idag till 95 procent av inkomsten för arbetande åringar, vilket är en ökning med 7 procentenheter sedan Framför allt har de kvinnliga nyblivna pensionärerna arbetat mer än tidigare generationer vilket gör att de får högre pension. Även äldre pensionärer har fått det bättre men här är inkomstnivåerna fortfarande betydligt lägre jämfört med övriga grupper. Diagram 8: Pensionärernas disponibla medianinkomster som andel av medianinkomsterna för personer mellan 30 och 49 år, 1991, 2009 och PROCENT % 94% 95% I takt med att pensionärerna har fått högre inkomster och är allt friskare har de förändrat sin konsumtion. Det syns tydligt om man tittar på utvecklingen av hur stor andel av den disponibla inkomsten som går till mat och bostad. I slutet av 1970-talet utgjorde dessa två poster ungefär hälften av pensionärernas konsumtion och för yngre bara omkring 30 procent. Nuförtiden är skillnaderna mellan yngres och äldres konsumtionsmönster små. År 2012 lade yngre pensionärer 42 procent av sin disponibla inkomst på mat och bostad vilket bara är 3 procentenheter mer än det genomsnittliga hushållet. Ändringar i konsumtionsmönster har en benägenhet att ske jämförelsevis långsamt % % % ÅR Analysen visar att den enskilt största utgiften för alla hushåll är bostaden. Fritid, nöje år 75+ år och kultur samt transporter är också betydande poster. Utgifter för livsmedel hamnar Källa: SCB. först på fjärde plats, även denna utgift är något större för pensionärerna. 29 Vi kan konstatera att dagens pensionärer är en köpstark grupp som lägger alltmer pengar på resande, fritid och konsumtionsvaror. Det finns dock stora skillnader inom gruppen, bland annat många deltidsarbetande kvinnor i låglöneyrken, en grupp vars ekonomiska situation inte är lika gynnsam. Att planera och välja livslång utbetalning av tjänstepensionen så att pensionen blir så oförändrad som möjligt med åren ökar förutsättningarna för hushållen att upprätthålla sin konsumtion under längre tid. Diagram 9: Hushållens utgifter fördelat på varugrupper, PROCENT Vi har ännu inte sett de fulla effekterna av det nya pensionssystemet eftersom dagens 30 pensionärer har hela eller stora delar av sin pension i det gamla ATP-systemet och i 25 förmånsbestämda tjänstepensioner. Yngre som har större delen av sin pension i det 20 nya pensionssystemet med premiebestämda tjänstepensioner kommer att behöva förlänga sitt arbetsliv för att inte få låg pension. Lägre pensioner kommer att påverka beteendet när det gäller såväl tidpunkt för pension som konsumtionsmönster. Ju mer vi är tillsammans När AMF frågade sina pensionärskunder vad yngre generationer kan göra för dem som äldre framträdde två typer av svar. Det ena handlade om man vill ha besök av yngre och det andra om att yngre ska lyssna på och respektera äldre. Gemensamt för de två svaren är att de är faktorer som bidrar till en känsla av ökad livskvalitet och mening. Behovet Livsmedel Alkohol/Tobak Kläder Bostad Inventarier Hälsovård Transport Kommunikation Rekreation/Kultur Restaurang/Hotell Diverse varor & tjänster VARUGRUPP av sällskap och mänsklig kontakt är ett återkommande debattämne och äldreomsorgen Pensionärer Samtliga hushåll saknar i många fall resurser att tillgodose denna önskan. Ett samtal eller en promenad Källa: SBC. 29 AMF Kreicbergs Utredning & Opinion, AMFs konsumentprisindex för pensionärer 2014, Baseras på specialbeställd statistik från SCB, bland annat Hushållens utgifter (HUT)

20 tillsammans tycks kunna vara viktigare än att få praktisk hjälp. Till skillnad från vad man kan tro vill äldre i allmänhet inte ha mer hjälp i vardagen, bara 3 procent anger det svaret, utan just sällskap är det viktigaste för de allra flesta. På frågan vilka som är ljusglimtarna i pensionärslivet svarade en övervägande majoritet, föga förvånande, friheten. Det är glädjande att pensionärerna uppskattar att de har möjlighet att göra vad de vill, när de vill och i sin egen takt. När man själv fick formulera vad man skulle göra om man hade kronor extra i månaden dominerade ordet barnbarn. 30 Bild 1. De ord som är vanligast förekommande när pensionärerna fritt formulerar vad de skulle lägga kronor extra i månaden på. 30 AMF, e-postenkät, juni Totalt svarade pensionärskunder. 20

21 Förutsättningar för äldre att arbeta Diagram 10: Hade du velat gå i pension tidigare/senare eller var tidpunkten rätt? PROCENT 100 Medellivslängden ökar och den åldrande delen av befolkningen blir allt större. Antalet äldre blir också fler. Sammantaget betyder detta att färre ska försörja fler. Det behövs en rad förändringar för att de samhällsekonomiska kalkylerna ska gå ihop i framtiden, till exempel kommer de allra flesta att behöva arbeta fler år totalt sett. Universitets- och högskolestudier gör att vi kommer ut senare i arbetslivet % 72 procent tycker att de gick i pension vid rätt tidpunkt Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att vi i framtiden kommer att behöva arbeta längre upp i åren för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer. Vissa grupper har dock svårt att arbeta längre, cirka 35 procent av varje årskull har sjukersättning, är arbetslösa eller har på annat sätt svag anknytning till arbetsmarknaden efter att de har fyllt 64 år. 31 Pensionsåldern fortfarande cementerad Rätten att arbeta till 67 års ålder är reglerad i lagen om anställningsskydd (LAS). I Pensionsåldersutredningens förslag höjs LAS-åldern till 69 år Därefter föreslås att åldersgränsen ska anpassas efter den så kallade riktåldern. 32 Den som vill arbeta längre än så måste få det godkänt av arbetsgivaren. Trots höjda åldersgränser är 65 i mångt och mycket fortfarande synonymt med pension. Drygt 7 av 10 uppger att de gick i pension vid rätt tidpunkt. 33 Detta mönster syns tydligt bland AMFs kunder där mellan 74 och 90 procent (beroende på avtalsområde) börjar ta ut sin pension vid 65 år % Jag hade velat gå tidigare % 19% 21% 74% 72% 2014 Källa: Vintagebarometern Diagram 11: Intresse av att återgå till arbete. Jag hade velat gå senare. Jag gick i pension vid rätt tidpunkt. Enligt Arbetsmiljöverket 2012 har efterfrågan på äldre arbetskraft ökat de senaste åren. Det verkar även som om viljan att arbeta längre upp i åren ökar bland pensionärerna, drygt 20 procent mellan 65 och 74 år som gått i pension säger att de velat arbeta längre, vilket är något fler än för ett par år sen. Många äldre efterfrågar flexibilitet i arbetet. Drygt en fjärdedel av pensionärerna kan tänka sig att gå tillbaka till arbetet men mer på sina egna premisser, till exempel inom ett annat yrke och/eller på deltid. Hälsan stoppar fortsatt arbete i låglönegrupper Att man har hälsan är en grundförutsättning för fortsatt arbete. En övervägande majoritet (71 procent) upplever sin hälsa som mycket eller ganska bra. Dubbelt så många kvinnor som män anger hälsoskäl till att inte fortsätta arbeta. 35 De som har låg inkomst har Nej (72%). Ja, men med något annat på deltid (13%). Ja, på deltid med liknande arbetsuppgifter (13%). Ja, men med något helt annat på heltid (1%). Ja, på heltid med liknande arbetsuppgifter (1%). Källa: Vintagebarometern Bas: De som gått i pension. 31 Pensionsåldersutredningen, Pensionärernas ekonomiska situation, S 2011:05, Riktålder för pension är en beräkning som ska följa medellivslängdens utveckling. 33 AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, jan. feb Totalt svarade personer år samt 417 personer år av allmänheten. 34 AMF-kunder SAF-LO, ITP, KAP-KL, PA03 och privat pensionssparande, statistik AMF Vintagepeople, Vintagebarometern, Viljan att arbeta längre, jan. feb Totalt svarade personer år samt 417 personer år av allmänheten. 21

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION Hej, Förhoppningsvis är det många år som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv försöka styra pensionsprognosen

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på 1 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom

Läs mer

En snabblektion om pension

En snabblektion om pension 2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Din guide till. PTK Rådgivningstjänst

Din guide till. PTK Rådgivningstjänst 1 Din guide till PTK Rådgivningstjänst Innehåll Inledning 3 Det här innehåller PTK Rådgivningstjänst 4 Kom igång med PTK Rådgivningstjänst 5 Din ersättning vid sjukdom 6 Fakta om ersättningar vid sjukdom

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 1 när du går i pension 6 ITP-valet är ditt 8 ITP till din familj 10 ITP

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Pensionsrapport. viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

Pensionsrapport. viktiga frågor som påverkar pensionsområdet Pensionsrapport 2013 viktiga frågor som påverkar pensionsområdet Det är vi som arbetat med Pensionsrapport 2013 Carina Blomberg Trygghetsekonom carina.blomberg@amf.se Fredrik Nordström Chef Affärsutveckling

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

För dig som ska göra ett omval för din ITP

För dig som ska göra ett omval för din ITP PENSIONSSKOLA För dig som ska göra ett omval för din ITP Det är tydligen inte bara vi som ska göra val för framtiden... Foto Per Kristiansen/Johner Vårens omval av ITP kan ge mer i din framtida plånbok

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap

Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap 1 Författare: Olle Vejde Förlag: Olle Vejde Förlag Milsbo 214, 781 94 Borlänge 0243-610 62 olle.vejde@swipnet.se ollevejde.se Fackgranskning:

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

Manual för applikationen. minpension.se. minpension.se

Manual för applikationen. minpension.se. minpension.se Manual för applikationen minpension.se minpension.se Manual för applikationen minpension Innehållsförteckning 1. Vad är minpension.se? 4 1.1 För vem är tjänsten? 4 1.1.1 Alla kan inte använda minpension.se

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Välkommen till Din Trygghet i två kuvert Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Vad ingår i din medlemsavgift? Karriärcoachning CV-granskning Facklig Rådgivning Studiestöd Möjlighet

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

SPPs Avtalspension SAF-LO inklusive Livsarbetstidspension

SPPs Avtalspension SAF-LO inklusive Livsarbetstidspension Ett viktigt val för din framtid. % Välj själv hur dina pensionspengar från arbetsgivaren ska placeras Jamil, SPP SPPs Avtalspension SAF-LO inklusive Livsarbetstidspension Det behöver inte vara svårt Som

Läs mer

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12!

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tjänstepension är uppskjuten lön För alla Är du intresserad av din lön och din löneutveckling? Om svaret är ja, så borde du också vara intresserad

Läs mer

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. 2015 DITT ITP 1-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 1. Du har möjlighet att välja hur pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett aktivt

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 Pensionspolicy Åstorps kommun PENSIONSPOLICY INLEDNING Bestämmelserna i pensionsavtalen KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) innehåller

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Kvinnors pensioner år 2012

Kvinnors pensioner år 2012 Kvinnors pensioner år 2012 Innehåll Inledning 3 Kvinnors pension 4 Regionala skillnader 5 Tjänstepensionens betydelse 7 ITP-systemets betydelse 8 Utbetalningar från tjänstepensionen 11 Utbetalningar från

Läs mer

SPPs premiebestämda ålderspension enligt ITP-planen

SPPs premiebestämda ålderspension enligt ITP-planen Gör ett viktigt val för din framtid. ITP 1 premiebestämd ålderspension ITPK Egenpension ITP Livsarbetstidspension! Pino, SPP SPPs premiebestämda ålderspension enligt ITP-planen Det behöver inte vara svårt

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 Åstorps kommuns Pensionspolicy Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING 4 2 UPPDATERING 4 3 BESLUTSORDNING 4 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA 5 41 SÄRSKILD

Läs mer

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK 2015 DITT ITPK-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 2. Du har möjlighet att välja hur en del av pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett

Läs mer

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21 Orsa Kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Manual för appen. minpension.se

Manual för appen. minpension.se Manual för appen minpension.se Version 3 - uppdaterad i augusti 2015 Innehållsförteckning 1. Vad är Minpension.se? 4 1.1 För vem är Minpension.se? 5 1.1.1 Alla kan inte använda Minpension.se 5 1.2.2 Du

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

FÖRSTÅ OCH PLANERA DIN PENSION. Förstå och planera din pension

FÖRSTÅ OCH PLANERA DIN PENSION. Förstå och planera din pension FÖRSTÅ OCH PLANERA DIN PENSION Förstå och planera din pension Förstå och planera din pension Pensionen kan kännas svår att förstå, men den är viktig att sätta sig in i eftersom det är den du ska leva av

Läs mer

Halvlek för 70-talisterna

Halvlek för 70-talisterna Halvlek för 70-talisterna En pensionsprognos för 40-talisternas barn Maria Sjuttitalsson PPM-stigen 70 197 79 Pensionsboda Tjänat in allmän- och tjänstepension och nått halvtid till pension och nått halvtid

Läs mer

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal Den 4 oktober skrev AkademikerAlliansen på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta. Det

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 2

Till dig som har tjänstepensionen ITP 2 Till dig som har tjänstepensionen ITP 2 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 2 när du går i pension 6 ITPK en kompletterande pension som du själv rår

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Valet för din tjänstepension KAP-KL

Valet för din tjänstepension KAP-KL Valet för din tjänstepension KAP-KL Tjänstepensionen en viktig del av din ekonomi i framtiden Du som är anställd i kommun eller landsting får tjänstepension från din arbetsgivare. Tjänstepensionen kommer

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Pensionsinformation för 55 +

Pensionsinformation för 55 + Pensionsinformation för 55 + Lennart Lundgren lennart.h.lundgren@telia.com 08-7128607, 070-33 88 607 Jobba till 75? Jobba till 75? Efter ca 10 år Pensionsstart Lön Pension Frågor att fundera på 1. Vilken

Läs mer

För dig som är född 1954 eller senare

För dig som är född 1954 eller senare Så funkar det din ålderspension För dig som är född 1954 eller senare + = Din samlade pension + broschyr_janne.indd 1 privat sparande Allmän pension Vi vill ge dig en bild av hur pensionssystemet fungerar.

Läs mer

UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO

UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO Kund: AMF Kontakt: Ulrika Sundbom Datum: 23 mars, 2014 Anna Ragnarsson Mobil: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se Genomförande Bakgrund & Syfte Novus har på uppdrag av AMF

Läs mer

Pensionsrapport 2012. en samlad bild av viktiga framtidsfrågor som påverkar pensionsområdet

Pensionsrapport 2012. en samlad bild av viktiga framtidsfrågor som påverkar pensionsområdet en samlad bild av viktiga framtidsfrågor som påverkar pensionsområdet s. 5 Sammanfattning och slutsatser s. 8 Livslängd och demografisk utveckling s. 13 Yrkeslivet vad påverkar pensionen? s. 18 Pensionärernas

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

Inspektionen för socialförsäkringen

Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet -- Johan Orbe Caroline Theorell Projektnummer: Sammanfattning Bara knappt

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning YTTRANDE 2013-08-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning Utredningens direktiv har varit för begränsande när det gäller

Läs mer

Tjänstepensionerna i framtiden. betydelse, omfattning och trender

Tjänstepensionerna i framtiden. betydelse, omfattning och trender Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender s. 5 Sammanfattning s. 7 Inledning s. 8 Dagens tjänstepensioner s. 14 Tjänstepensionerna i framtiden s. 23 Eget företagande 3 Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Tillämpningsområde 2 Ålderspension Pensionsmedförande lön Premie Val av förvaltare Flytt av kapital Pensionens storlek Gemensamt värdebesked 3 Efterlevandeskydd Återbetalningsskydd

Läs mer

Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension

Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension Pensionshäftet Detta måste du veta om din pension Du ska leva på din pension minst ett par decennier, när du blir gammal. Det är nu du kan påverka den. Du har två pensioner och du kan själv påverka båda

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer