Vilka intressen ska bolag verka för?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilka intressen ska bolag verka för?"

Transkript

1 Paper för Fekis ämneskonferens2013 Session D5 Hägg Ingemund Hägg, Företagsekononomiska instituitonen vid Uppsala universitet Epost Uppsats under arbete. Kommentarer välkomna. Får ej citeras utan mitt medgivande. Vilka intressen ska bolag verka för? Aktiebolaget och närmare bestämt stora, aktiemarknadsnoterade aktiebolag utsätts för granskning och kritik. Så har väl alltid skett både i akademiska och i politiska sammanhang. Granskningen och kritiken verkar nu ha tagit ny fart. Här några exempel. Gerald Davis menar att aktiebolaget i USA (han bygger empiriskt på utvecklingen i USA) sett sin bästa tid och nu inte längre levererar någon nytta i samhället. Han skissar på alternativ i termer av democratic local economic forms. (Davis 2013). James Harrison och Andrew Wicks menar att shareholder valueperspektiv inte håller - det behövs ett tydligt stakeholderperspektiv som skapar värde för alla legitima stakeholders och då inte enbart i ekonomiska termer. (Harrison & Wicks 2013). Colin Mayer (Mayer 2013) är ytterst kritisk mot dagens stora aktiebolag och vill för in aktiebolagsformer som aktörer för åtagande (commitment) och då i ett långsiktigt perspektiv. Som komplement till dagens bolag skisserar han därför på vad han kallar trust firms och utgår därvid från bolaget som en juridisk och moralisk person. De tre exemplen pekar på tre olika utvecklingslinjer bort från shareholder valueperspektiv: 1) bolaget som person med eget intresse, 2) bolaget som skapare av värden för alla stakeholders, 3) alternativ till bolaget. I den här uppsatsen diskuterar jag shareholdervaluebolaget, stakeholderbolaget och bolaget med eget intresse. De alternativ till bolaget som Davis kommer med går jag inte in på. Men visst är det välkommet att nya former för företagande uppstår och prövas och utvecklas. Det kan ju inte vara så att dagens former, även om de utvecklas, blir allenarådande. Mångfald av former bör ses som positivt. Alla de tre former jag behandlar här bygger på sina specifika antaganden, har både för- och nackdelar, både styrkor och svagheter. Kritiska frågor rör hur stakeholders/intressenter skapas och definieras och hur sådanas intressen kan identifieras. Shareholder valueperspektivet En grundläggande idé med bolag är bolaget som ett antal lotter, andelar. I idén ligger att lotterna avses ge avkastning till sina innehavare bolagsmän, aktieägare, dvs. tillgodose intressen hos dessa. Denna idé kan kopplas till så kallat shareholder valueperspektiv som 1

2 ligger nära synen på aktiebolaget som ett system av kontrakt: The private corporation or firm is simply one form a legal fiction which serves as a nexus for contracting relationships (Jensen &Meckling 1976, sid. 311). Jag nöjer mig här med några få ord om detta välbekanta perspektiv som det ju finns en enorm litteratur om. Mycket förenklat är kärnan att bolaget genom sin ledning 1 ska verka för att maximera aktieägarnas förmögenhet, det vill säga det som antas vara aktieägarnas intresse. Det är nära kopplad till principal-agentteorin där antas att ledningen (agenten) inte automatiskt verkar för aktieägarnas (principalens) intressen det finns agentproblem. Dessa hanterar ägarna/principalen genom olika åtgärder i syfte att styra agentens beteende i riktning mot principalens intressen. Denna teori, ofta karakteriserad som kontraktsteori, har haft och har ett stort genomslag i forskning och som underlag för reglering, inte minst i aktiebolagslagar och bolagsstyrningskoder. Kritik har riktats med detta synsätt från olika perspektiv. Jag behandlar kritik explicit och implicit i min diskussion om stakeholderperspektiv och bolaget som egen person. Stakeholderperspektiv Kärnan i stakeholderperspektiv (det finns många varianter) är att bolaget genom sin ledning ska verka för att tillgodose sina stakeholders intressen, inklusive aktieägarna ( som en av dessa stakeholders). Aktieägarna har inte prioritet. Andra stakeholders brukar inkludera anställda, långivare, kunder, leverantörer, stat och kommun. Men urvalet skiftar och brukar spegla dimensioner som legitimitet och makt. I fortsättningen likställer jag stakeholder med det svenska begreppet intressent. Lite godtyckligt väljer jag att här kommentera Harrison & Wicks (2013) som menar att bolaget är till för att tillgodose alla legitima intressenters intressen. De skriver att deras värdeskapandesynsätt innebär 1) recognition of the purpose of a firm, and thus its performance, is based on the amount of value the firm provides to ist stakeholders, 2) inclusion of both economic and non-economic factors that provide utility to stakeholders, 3) inclusion of measures for all of a firms s primary stakeholders, 4) recognition that different stakeholders are likely to value different things. (sid. 112). Perfomance det totala värdet är summan av alla de nyttor som legitima intressenter erhåller. I det här perspektivet duger inte fokusering på shareholder value. Harrison och Wicks talar om legitimate, core, primary stakeholders och är medvetna om att indelningar och antaganden om intressen kan göras på olika sätt. Att ledningarna får stor makt i val av sådant verkar de också vara medvetna om. 2 Och när de ser likvärdighet mellan intressenter kan det knappast gälla intressenten ledning som ju får en särställning att välja och balansera legitima intressenter. 1 Termen ledning står i de verk jag använder mig av i allmänhet för styrelse och verkställande ledning. Där jag vill skilja ut dessa två bolagsorgan så skriver jag styrelse och ledning. 2 Det finns sedan flera decennier en livlig akademisk debatt om de olika perspektiven i karakterisering av aktiebolaget. I denna lilla uppsats finns inte plats för en utförligare genomgång. Här endast några hänvisningar till som jag ser det viktiga inlägg. Shareholder value-diskussionen tog fart med Jensen & Meckling (1976), dock inte att förglömma Berle & Means (1932), stakeholder teorin fick sin start med Freeman (1984). Stewardship theory fick genomslag med Donaldson & Davis (1989). 2

3 Bolaget som egen person När det gäller bolaget som egen (juridisk) person (ibland moral legal person ) som ska verka för ett eget bolagsintresse finns koppling till ett stewardshipperspektiv som bygger på ett grundantagande om ledningen som stewards, som intresserade av att verka för bolagets framgång istället för ett egenintresse av att tillgodose sina egna individuella intressen som är grundantagandet i shareholder valueperspektivet eller för att tillgodose olika egenintressen som ligger i stakeholderperspektiv. Här finns koppling till rättsvetenskaplig teoribildning om sysslomannaskap med vårdplikt och lojalitetsplikt (fiduciary duties) även om fokus där är på plikt medan stewardship handlar om förtroende (trust) för den agerandes inriktning mot organisationens mål. De tre perspektiven ges i litteraturen mycket olika tolkningar och är inte nödvändigtvis varandra uteslutande. Exempelvis ses ibland stakeholderperspektivet som överordnat, med shareholder value som ingående i det. Ibland ses shareholder value som förenligt med stakeholderansatser då det antas att ledningen måste tillgodose alla legitima stakeholders intressen (eller balansera dem) för att maximera shareholder value. Antagande om ledningen som inriktad på egenintresse och stewardshipantagande om ledningens inriktning på bolagets intresse är dock inte förenliga. Bolagets intresse finns sådant? Det finns i en nya lydelsen (2010) i den svenska koden för bolagsstyrning ett tillägg som Kollegiet inte motiverar. Det är att bolagets intresse har tillfogats. I den tidigare lydelsen fanns inte bolagets intresse med. Eftersom detta tillägg inte kommenteras kan ett skäl vara att Kollegiet inte anser att tillägget är en förändring i sak. Det är också så att orden bolagets intresse finns med i ingressen till avsnitt 5 där styrelseledamot ska handla för att tillvarata bolagets och dess ägares intresse. I det betänkande som den så kallade kodgruppen lade fram 2004 som grund för koden nämns inte bolagets och ägarnas intresse(n). I gruppens överväganden står det på ett ställe att styrelseledamöter måste kunna fullgöra sitt sysslomannaliknande uppdrag för bolaget och dess ägare (avsnitt 3.3.3). Vad bolagets intresse skulle kunna vara jämfört med ägarnas intresse diskuteras inte i kodgruppens betänkande. Utgångspunkten till och tyngdpunkten i framtagandet av en svensk kod var att säkerställa en aktiv ägarroll och därvid ägarnas Sternberg (1997) fullständigt skåpar ut stakeholderperspektivet, Sundaram&Inkpen (2004a) och (2004b) argumenterar för en shareholder valueansats, Freeman et.al (2004) försvarar inte oväntat stakeholderperspektivet, Laplume et.al. (2008) vill komplettera stakeholderansatsen med stewardshipantagandet, Letza et al (2008) kritiserar både shareholder value- och stakeholderperspektiven för att vara statiska, Talaulicar (2010) argumenterar för det balanserade bolaget. Alla är skarpa inlägg i debatt om shareholder valueperspektivet och stakeholderperspektivets respektive relevans för bestämning av vad bolag ska vara till för. Grundläggande antaganden i stewardship theory presenteras i Davis et.al. (1997). 3

4 intresse(n) i förhållande till bolagets styrelse och ledning. När singularisformen intresse används skulle det kunna tolkas som att bolaget och ägarna har ett och samma intresse. Men detta är inte en självklarhet, åtminstone inte i den litteratur som kan kopplas till koderna i länder såsom Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Inte heller beaktas att olika ägare kan ha olika intressen (stora dominerande ägare, minoritetsägare, lång versus kort sikt, riskbenägenhet, diversifierade ägare etc.). Och ägare är inte alltid intresserade av bolagets fortbestånd (bolagets bästa). Att bolagets intresse skulle vara identiskt med ägarnas intresse borde betyda att det är onödigt att nämna båda i samma mening. Möjligen skulle man då kunna skriva bolagets och ägarnas gemensamma/sammanfallande intresse Om man kan tänka sig att bolagets intresse kan vara annat än ägarnas intresse uppstår frågan vems intresse som styrelsen ska verka för i första hand. Genom den i förslaget valda formuleringen uppstår oklarhet. Om styrelsen avses står för bedömningen av vilket intresse den ska verka för ger det handlingsfrihet. Men det är nog en sådan handlingsfrihet man vill ge styrelsen. Rättsvetaren Stattin (2008) skriver: Enligt min uppfattning är ett särskilt bolagsintresse mer ägnat att fördunkla än kasta ljus på styrelsens uppdrag. Det måste för såväl styrelseledamöterna, aktieägarna som omgivningen bli otydligt vad de har att förhålla sig till om inte deras förvaltning skall tillgodose aktieägarnas intresse. (s 104). Han slår således vakt om shareholder value. Och koden kan tolkas på liknande sätt. Sundarem & Inkpen (2004a) framhåller att more than one objective function is a recipe for confusion. (sid. 354). Sternberg 1997 hävdar att An organisation that is accountable to everyone, is actually accountable to no one: accountability that is diffuse, is effectively nonexistent. (sid. 5). Allt detta stöd för påståendet att ett enda intresse ska stå i fokus för ledningen och det kan bara vara shareholder value. Även om aktieägare inte är en enhetlig grupp och att indelningen i stakeholders kan göras på hur många sätt som helst är frågan om tolkning av bolagets intresse också problematisk. För svensk del är diskussionen bland rättsvetare relevant för syftet med min uppsats. I viss mån finns kopplingar till en mycket omfattande rättsvetardebatt i Frankrike och i Tyskland, länder med kontinental rättstradition, debatt som har anor många decennier tillbaka. För svensk del finns en bra översikt i Stattin (2008). Han skiljer ut det bolagets intresse som är ett slags huvudmannens intresse som ledningspersonerna ska tillgodose i egenskap av sysslomän för bolaget. Här finns vårdnadsplikt och lojalitetsplikt och där underlåtenhet kan utsättas för rättsliga sanktioner. För min del är det ett annat bolagets intresse som är relevant. Stattin är kritisk till detta när han skriver det tycks vara i huvudsak en retorisk omskrivning för att låta företagsledningen ta andra hänsyn än de som traditionellt tillåts i aktiebolagsrätten. (Stattin 2008, sid. 213). Han citerar Taxell som menar bolagsintresset närmast innefatta ekonomisk stabilitet och utvecklingsmöjligheter. (Stattin 2008, sid 216). Detta skulle vara till fördel för en rad olika intressenter i bolaget. Stattin tolkar Taxell som att bolagsintresset är nödvändigt för att kunna vägas gentemot andra intressen. (Stattin 2008, sid 216). Sammanfattningsvis verkar ett sådant bolagsintresse inte vara särskilt framträdande i svensk bolagsreglering. Förhållandena är annorlunda i Frankrike och Tyskland. 4

5 Lagreglering och koder i Frankrike, Tyskland och Storbritannien om bolagets intresse I fransk bolagsstyrningskod, står det om styrelsen att den représente collectivement l ensemble des actionnaires et à qui s impose l obligation d agir en toutes circonstances dans l intérêt social de l entreprise. Begreppet l intérêt social är mycket diskuterat i fransk rättsdebatt sedan decennier. Notera att social inte översätts med social och att det således inte är något slags socialt intresse det handlar om Med l intérêt social avses bolagets intresse. På något sätt kan denna betoning på bolagets intresse ses som ett försök att hålla igen på stora aktieägares makt över bolaget, något som nog varit och är svårt i praktiken. Tyskland har som bekant ett system med Vorstand (ett slags direktion, management board) och Aufsichtsrat (kontrollerande styrelse). I den tyska talas det om Unternehmensinteresse (egentligen företagets intresse, men som det tolkas även bolagets intresse). Der Vorstand leitet das Unternehmen in eigener Verantwortung im Unternehmensinteresse, also unter Berücksichtigung der Belange der Aktionäre, seiner Arbeitsnehmer und der sonstigen dem Unternehmen verbundnen Gruppen (Stakeholder) mit dem Ziel nachaltiger Wertschöpfung. I en av de många kommentarerna till koden skriver man att i Aufsichtsrat skall detta intresse befrämjas. Viktigt är att notera att för stora tyska aktiebolag gäller medbestämmande för arbetstagare i Aufsichtsrat. Varken aktieägarrepresentanter eller arbetstagarrepresentanter får primär die Partikularinteressen ihrer jeweiligen Stakeholdergruppen verfolgen und bei Interessenkonflikten konsequent auf Konfrontationskurs gehen. Båda måste arbeta zum Wohles des Unternehmens. Sammanfattningsvis kan på liknande sätt som i Frankrike betoningen på Unternehmensinteresse ses som riktat mot stora aktieägares makt över bolaget. Men en skillnad mellan Frankrike och Tyskland är det tydliga stakeholderperspektivet i Tyskland till skillnad från betoningen av bolaget i sig i Frankrike. The UK corporate governance code (June 2010) inleds med följande main principle : Every company should be headed by an effective board which is collectively responsible for the long-term success of the company. I Company Law 2006 i Storbritannien stipuleras att A director of a company must act in the way he considers, in good faith, would be most likely to promote the success of the company for the benefit of its members as a whole, and in doing so have regard (amongst other matters) to /här följer en uppräkning med bland annat the interests of the company s employees, vidare nämns suppliers, customers, the community, the environment/. I 5

6 makttermer kan man i Storbritannien tolka det som försök att med landets struktur med stor ägarspridning ge aktieägarna något starkare ställning i förhållande till styrelsen i makten över bolaget. Och att verka för ägarnas intresse ses som förenligt med beaktande av en rad stakeholders intressen. Bolaget med bolagets intresse i fokus Colin Mayer (2013 lägger fokus på bolagets intresse och därmed på själva bolagets utveckling. Han är ytterst kritisk till hur det stora aktiebolaget har utvecklats med sin fokus på shareholder value. Han menar att shareholder value is an outcome, not an objective. It should not drive corporate policy but be treated as a product of it. (Mayer 2013, sid 167). Och han understryker att Storbritannien och USA är undantagen i världen med sin fokusering på shareholder value. I en undersökning, som han hänvisar till (Mayer 2013, sid. 167), med mellan 50 och 100 middle managers i varje land framkommer att i Storbritannien och USA såg runt 75 % av dessa bolaget som till för aktieägarna medan motsvarande siffror för Frankrike och Tyskland var runt 20 % - andra stakeholders sågs också som viktiga i företagets syfte. Mayer vill kompletter det traditionella bolaget med en ny form för aktiebolaet : the trust company. Ett nytt överordnat organ skapas där, ett organ ovanför styrelsen, ett board of trustees, som ska definiera och verka för att bolagets övergripande värden beaktas i ledningens handlingar. Mayer skriver om bolaget: Its first an foremost objective is not to its shareholders, or to its stakeholders. It is to make, develop, and deliver things and to service people, communities and nations (Mayer 2013, sid 4). Bolaget är en legal personality distinct from the people who own it. (Mayer 3013, sid 22). Lite svårtolkat blir det när Mayer skriver om de övergripande värdena de är sådant som customers, employees, suppliers, and communities value as the primary objectives of corporations. (Mayer 2013, sid 193). Här är det svårt att följa Mayer det låter som han är inne på en stakeholderansats, vilket han själv menar att han inte är. Vidare vill han stärka det inflytande som vissa ägare har, de som åtar sig att behålla sina aktier x år fram i tiden. Dessa ska rösträtt i proportion till den tid de lovat att behålla sina aktier. På detta stärkts långsiktigheten vilket är ett bolagsintresse. En oklarhet är vidare hur board of trustees ska utses och med vilka slag av personer. Det är inte självklart att sådana personer automatiskt kommer att verka för bolagets intresse i förhållande till egenintressen. Som jag ser det är Mayers ansats intressant med sin betoning av bolagets intresse, som ju redan finns i reglering i flera länder, dock inte i Sverige. Man skulle i Sverige kunna överväga att föra in bolagets intresse i aktiebolagslagen och i den svenska koden, framför aktieägarnas intresse(n). Bolagsformer med board of trustees skulle sedan motverka alltför stor maktförskjutning till ledningen./ Ett problem uppstår om ägarna skulle vilja lägga ned bolaget, vilket knappast kan sägas ligga i bolagets intresse./ Ett införande av bolagets intresse i svensk reglering skulle föra svenska bolag närmare vad som gäller både i kontinentala Frankrike och Tyskland och i anglosaxiska Storbritannien. Och det kan väl inte vara en nackdel i ett globaliserat näringsliv. Och att pröva möjligheten med trust firms med grundantagandet att det inte finns en enda form för företagande som är bäst. Sådana bolag skulle bidra till mångfalden i sätt att bedriva föreagande. 6

7 Diskussion och slutsatser Intressant är att konstatera att det i bolagslagstiftning och kodreglering i olika länder inte kan urskiljas enhetlighet. Shareholder value finns alltid med men knappast som maximering av ägarnas förmögenhet utan restriktioner. Restriktioner återfinns som ser till att shareholder value inte får ta över bolagets utveckling om det nu skulle uppstå konflikt härvidlag. Restriktioner finns givetvis också i enlighet med principal-agentsynsättet på så sätt att andra intressenters kontraktsenliga rättigheter ska tillgodoses (bolaget som ett system av kontrakt) innan vinst kan bestämmas. En ren stakeholderansats finner jag inte, dvs en ansats där aktieägare skulle behandlas på samma villkor som andra intressenter. Och där concern for profits is the result rather than the driver in the process for value creation (Freeman et. al. 2004, sid 365). Det handlar snarare om enlightened shareholder value även där detta begrepp inte används. Intressant är att konstatera att ledningen (ibland styrelse och verkställande ledning sammantaget, ibland endast styrelsen) både i Sverige och i andra länder ges stor makt. Alla bolagslagar och kodregleringar lämnar utrymme för ledningens handlingsfrihet. Detta oavsett om det handlar om shareholder value eller stakeholderansats och i någon mån även i Colin Mayers trust firms. Det är ledningen som ska avgöra hur shareholder value ska tolkas och främjas i shareholder valueansatsen. Det är ledningen som vid inslag av stakeholderperspektiv ska balansera de olika intressena. Jfr Talicular (2010). Inte minst det sistnämnda ger en mycket stor makt. Det blir ledningen som får avgöra vilka intressenter som ska räknas och vilka intressen som därvid ses som legitima och angelägna att främja. 3 Det är nästan så att makten blir något mindre vid en renodlad shareholder valueansats då endast sådana stakeholderintressen som bidrar till shareholder value får främjas. Från en ganska tydlig idé förkroppsligad i förarbeten för 1848 års aktiebolag och i denna lag har idén om aktiebolaget undergått många förändringar. Och detta är inte unikt för Sverige. Idag återfinns en lång rad ibland konflikterande intressen som inslag i idén med aktiebolaget. Nya slag av reglering har tillkommit utöver aktiebolagslag med inslag av mjuk reglering och självreglering. Det finns åtaganden som aktiebolag gör till olika slag av non-governmental organisations. Reglering och praktik har påverkats av idéer där olika företrädare för olika intressen har tagit fasta på olika inslag i idégrunder. Och praktiken har i sin tur påverkat reglering och idén med aktiebolaget. En dynamisk utveckling kommer nog att fortsätta med samspelet mellan idé, reglering och praktik, där alltmer komplexa system av reglering blir inslag. Det är egentligen märkligt att aktiebolaget fortlevt i olika slag av ekonomier och därvid i olika skepnader men med vissa grundläggande idéer om intressen som bas även konflikter mellan shareholder- och stakeholder- och bolagsperspektiven finns och nog i olika skepnader kommer att fortsätta att finnas. Några dödsryckningar hos aktiebolaget kan dock 3 Alla grupperingar av intressen och intressenter är sociala konstruktioner. Alla grupperingar innebär antaganden om gemenskap i något avseende och olikhet eller konflikt i andra avseenden. Exempelvis kan en intressentgrupp anställda bestå av personer med olika intressen och där det gemensamma inslaget kan vara mycket begränsat. En person med vissa intressen kan också placeras in i olika intressentgrupper. 7

8 inte skönjas i den globaliserade världen om nu inte Gerald Davis förutsägelse om utvecklingen i USA blir sann och sprids över världen. Men det tror jag inte. Avslutningsvis summerar jag här för- och nackdelar, styrkor och svagheter hos shareholder valuebolaget, stakeholderbolaget och bolaget med eget intresse. I alla tre finns antaganden om intressenter, kategoriseringar, som kan vara mer eller mindre grova. I den enklaste formen av shareholderansatsen ses ägarna som en kategori. Denna kan sedan delas in på olika sätt, exempelvis i stora och små, majoritet och minoritet, institutioner (utländska, inhemska) och icke-institutioner(familjer ), långsiktiga och kortsiktiga, högrisk och lågrisk. Att se ägare som en enda intressent är då ett mycket starkt och begränsande antagande. Men det förenklar för både teori och reglering. Men frågan om relevans kommer man inte ifrån. Och i ett corporate governanceperspektiv torde antaganden som görs i praktiken ligga hos ledningen av ett bolag, antaganden som kan ses som mer eller mindre legitima hos intressenter av olika slag som ledningen ger en viss ställning som intressenter.. I stakeholderansatser blir kategorisingsproblematiken ännu större. Grova kategoriseringar i tex anställda, kunder, leverantörer kan innebära stora förenklingar med avseende på faktiska intressen hos delgrupper i dessa kategorier. Och en anställd kan ju också ses som intressent med avseende på den funktion den har i bolaget. Återigen frågor om relevans (för vem), legitimitet, effektivitet (i styrning). I bolaget som egen person med bolagets intresse i fokus finner man glidningar i exempelvis tolkning av Unternehmensinteresse där detta intresse kan innebära viss fokusering på särskilda intressenter. I Mayers förslag till trust company innebär board of trustees att det ovanför ledningen (styrelse och verkställande ledning) finns ett organ som ska se till bolagets intresse utan att låta detta vara lika med någon slags summering av intressenternas intressen. Men board of trustees blir ju på sätt och vis också en intressent och med medlemmar som kan ha egna intressen. Men ett försök att skapa motmakt är det dock. Kan man tänka sig andra försök att skapa motmakter till ledningen? Som jag ser det är det svårt när det gäller stakeholderansatser som ju alla tycks bygga på att det är ledningen sak att beakta alla legitima intressenters intressen och balansera dessa. Det kan väl då bara handla om ledningens sammansättning. Summa summarum finner jag Mayers förslag som det mest givande i försöken att komma ifrån ensidig fokusering på shareholder value i dagens stora aktiebolag. Hoppas att det kommer att prövas i praktiken om nu inte dagens alltmer detaljreglerade bolagsstyrning sätter käppar i hjulen från sådana innovationer. 8

9 Referenser Berle, A. A. & Means, G. C., 1932, The modern corporation and private property. New York: Macmillan Davis, Gerald, F., 2013, After the corporation, Politics & Society, Vol 41, No. 2, Davis, James H., Schoorman, F. David & Donaldson, Lex, 1997, Toward a stewardship theory of managament, Academy of Management Review, Vol.. 22, No. 1, Freeman, R. Edward, 1984, Strategic management: A stakeholder approach. Boston: Pitman Freeman, R. Edward, Wicks, Andrew C. & Parmar, Bidhan, 2004, Stakeholder theory and The corporate objective revisited, 2004, Organization Science, Vol. 15, No. 3, Förslag till lagar om enklabolag och handelsbolag, om aktiebolag samt om föreningar för ekonomisk verksamhet mm. Afgivna af den dertill i nåder utsedda komité. Stockholm 1890 Harrison, Jeffrey, S. and Andrew C. Wicks, 2013, Stakeholder theory, value, and firm performance, Business Ethics Quarterly Vol 23, No. 1, Hägg, Ingemund, 2008, Synpunkter på förslag till reviderad kod för bolagsstyrning. Om bolagets intressen och aktieägarnas intressen. Remissvar till Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 28 mars 2008 Hägg, Ingemund, 2011, Comment on: The EU corporate governance framework COM(2011) 164 Green Paper Hägg, Ingemund, 2012, Vad är bolag till för? Vilka intressen ska bolag verka för? Uppsats under arbete, 10 februari 2012 Jensen, Michael C., Meckling, W. H, 1976, Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs, and ownership structure, J. of Financial Economics. No. 3, Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m.. II Motiv. SOU 1941:9 Laplume, André O, Sonpar, Karan & Litz, Reginald A., 2008, Stakeholder theory: Reviewing a theory that moves us, Journal of Management, Vol 34, No 6, Letza, Steve, Xiuping, Sun & Kirkbride, James, 2004, Shareholding versus stakeholding: a critical review of corporate governance, Corporate governance, Vol. 12, No. 3, Mayer, Colin, 2013, Firm commitment. Why the corporation is failing us and how to restore trust in it. Oxford University Press, Oxford Peterson, Claes, 2007, Aktiebolagets rättsliga natur och tillkomsten av 1848 års aktiebolagslag. I Liber Amicorum Kjell Å Modéer. Juristförlaget i Lund Regeringens proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag 9

10 Stattin, Daniel, 2008, Företagsstyrning. En studie av aktiebolagsrättens regler om agar- och koncernstyrning. Universitetstryckeriet, Uppsala universitet. Andra upplagan Sternberg, Elaine, The defects of stakeholder theory, Corporate governance, Vol. 5, No. 1, 3 10 Sundaram, Anant K., Inkpen, Andrew C., 2004a, The corporate objective revisited, Organization Science, Vol. 15, No. 3, Sundaram, Anant K., Inkpen, Andrew C., 2004b, Stakeholder theory and The corporate objective revisited : A reply, Organization Science, Vol. 15, No. 3, Talicular, Till, 2010, The concept of the balanced company and its implications for corporate governance, Society and Business Review, Vol. 5, No. 3,

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016 Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter 6 oktober 2016 Bolagsstyrning ("corporate governance" ) i Sverige - utvecklingen Begreppet "corporate governance" kommer ursprungligen från USA och debatt / krav

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 768 103 95 Stockholm E-postadress info@bolagsstyrningskollegiet.se Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Bilaga 1: Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46)

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM jens.wieslander@justice.ministry.se Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Sveriges Aktiesparares Riksförbund,

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Associationsrättslig introduktion

Associationsrättslig introduktion Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha

Läs mer

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval 2015-10-01 Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval Kollegiet har fått ett brev från ett antal internationella institutionella investerare beträffande

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

MÅL VERKSAMHETSSTYRNING. Definition och styrteori. Huvudmännen, dominerande intressenter. Organisationen. Företagsstyrning (corporate governance)

MÅL VERKSAMHETSSTYRNING. Definition och styrteori. Huvudmännen, dominerande intressenter. Organisationen. Företagsstyrning (corporate governance) VERKSAMHETSSTYRNING Definition och styrteori HALMSTAD UNIVERSITY MÅL Kunskap och förståelse om - styrningens plats och funktion i företaget - styrningens förutsättningar - ekonomistyrsystems uppbyggnad

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Verkställande direktör

Verkställande direktör Verkställande direktör Roll Ansvar - Skyldigheter April 2016 We exist to support our customers business Innehåll Introduktion... 3 Verkställande direktörens roll i aktiebolag... 3 Ansvar och skyldigheter...

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

Stockholm den 20 april 2011

Stockholm den 20 april 2011 R-2011/0634 Stockholm den 20 april 2011 Till Justitiedepartementet Ju2011/2880/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens

Läs mer

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010 Woman on the board Styrelsens uppgifter och ansvar Eva Hägg 1 december 2010 Aktiebolaget och dess bolagsorgan Aktieägare en eller flera Bolagsstämma Revisor Styrelse VD Bolaget / Verksamheten Styrelsens

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet Fast driftställe Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet Disposition Fast driftställe En översikt Artikel 5(1) Huvudregeln Artikel 5(5-6) Agentregeln Specialregler Frågor Alltid en bedömning

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Aktiebolagets grundproblem

Aktiebolagets grundproblem CLAS BERGSTRÖM PER SAMUELSSON Aktiebolagets grundproblem Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord till den andra omarbetade upplagan 5 Innehäll 7 Förkortningar 12 1. Förhällandet mellan rättsdogmatik

Läs mer

Remissyttrande. Aktieägares rättigheter frågor med anledning av kommande rekommendation m.m.

Remissyttrande. Aktieägares rättigheter frågor med anledning av kommande rekommendation m.m. 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM 2007-05-29 Remissyttrande Aktieägares rättigheter frågor med anledning av kommande rekommendation m.m. Föreningen

Läs mer

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos Helping people learn Martyn Sloman Chartered Institute of Personnel and Development Carmel Kostos Zest for Learning i d k/ t ti www.cipd.co.uk/presentations www.cipd.co.uk/helpingpeoplelearn Some propositions

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student.

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student. Analys och bedömning av företag och förvaltning Omtentamen Ladokkod: SAN023 Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2014-02-17 Hjälpmedel: Lexikon

Läs mer

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS IPSOS REPUTATION COUNCIL 141 seniora chefer inom kommunikation i 22 länder Ipsos Reputation Council nionde omgången Reputation Council

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1(8) Beslutad av kommunfullmäktige den 25 mars 2015 12 FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1. Inledning I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen)

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsen föreslår att stämman beslutar om efterutdelning till aktieägarna av bolagets

Läs mer

EFTER EN FINANSIELL KRIS

EFTER EN FINANSIELL KRIS CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:3 K N A B I G IN N IV G IT D E KR EFTER EN FINANSIELL KRIS Kreditgivning i bank efter en finansiell kris Anders Nilsson och Peter Öhman

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång?

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? 2015-02-03 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm E-postadress JU.L1@justice.ministry.se Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har tagit del av Justitiedepartementets

Läs mer

Lund 2016-05-09. VD Göran Blomqvist Styrelseordförande Maarit Jänterä-Jareborg Riksbankens Jubileumsfond Box 5675 114 86 Stockholm.

Lund 2016-05-09. VD Göran Blomqvist Styrelseordförande Maarit Jänterä-Jareborg Riksbankens Jubileumsfond Box 5675 114 86 Stockholm. 1 Lund 2016-05-09 VD Göran Blomqvist Styrelseordförande Maarit Jänterä-Jareborg Riksbankens Jubileumsfond Box 5675 114 86 Stockholm Rättsutlåtande Uppdraget Jag har, mot bakgrund av den årliga revisionen

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet Rapport Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005 Rapport till Kodkollegiet 7 december 2005 Rapport Teknisk beskrivning Population och urval Målgruppen för undersökningen är befattningshavare i ansvarig

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Bolagsordning för Business Port Staffanstorp AB

Bolagsordning för Business Port Staffanstorp AB FÖRFATTNING 2.8 Godkända av kommunstyrelsen 61/08 Bolagsordning för Business Port Staffanstorp AB 1 Firma Bolagets firma är Business Port Staffanstorp Aktiebolag 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Staffanstorps

Läs mer

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun REVISIONSRAPPORT 2007-10-30 Kommunstyrelsen Sid 1 (2) Dnr Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun Gävle kommuns bolagsstyrning har granskas utifrån Svensk kod för bolagsstyrning och Principer för

Läs mer

FRÅN FINANSKAPITALISM MOT MULTIKAPITLISM. Claes Svensson. Gösta Wijk

FRÅN FINANSKAPITALISM MOT MULTIKAPITLISM. Claes Svensson. Gösta Wijk 1 Maj 2013 FRÅN FINANSKAPITALISM MOT MULTIKAPITLISM Claes Svensson Gösta Wijk Sammanfattning Företagens roll och uppgifter i dagens värld kan inte baseras på en primär intressent, ägarna. I stället har

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Indikatorer för social hållbarhet enligt GRI. Teori och praktik

Indikatorer för social hållbarhet enligt GRI. Teori och praktik Miljöledningsprojektets årliga möte 2003 Tema indikatorer - Saltsjöbaden den 10-11 april, 2003 Indikatorer för social hållbarhet enligt GRI. Teori och praktik Magnus Enell Koncernchef Hållbar Utveckling

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt Bolagsstyrning i storföretag Föreläsning 7 Underlag: Sjögren (2005), Den uthålliga kapitalismen, kapitel 1 och 8 Vad är målet? Att åstadkomma största samhällsekonomiska nytta genom att sammanföra riskvilliga

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet.

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. 1(5) 2015-11-11 Helge Jonsson Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. Inledning En förstudie har tagits fram kring regional samverkan i offentlig

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016

Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016 www.pwc.se Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016 EU:s ändringsdirektiv om icke-finansiell information i årsredovisningen Finns redan idag krav på ickefinansiella upplysningar

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv Institutionella perspektiv på policyanalys Rational choice perspektiv Föreläsningens uppläggning Genomgång av olika institutionella rational choice traditioner Att hantera kollektivt handlande: centrala

Läs mer

TETS21 Företagets logistik Inköp

TETS21 Företagets logistik Inköp TETS21 Företagets logistik Föreläsning 2010-11-10 Björn Oskarsson Röster om inköps utveckling Purchasing is seen by today s successful organisation as an activity of considerable strategic importance with

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Rätt säkerhet Outsourcing

Rätt säkerhet Outsourcing Rätt säkerhet 2015-05-27 - Outsourcing Plan del 1 27036-Outsourcing Varför finns standarden Vad karaktäriserar outsourcing och leverantörsrelationer? Struktur på standarden Skillnader del 2/3/4 Hur kan

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer