BÅSTADS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Bildningsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BÅSTADS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2009. Bildningsnämnden"

Transkript

1 BÅSTADS KOMMUN Bildningsnämnden I (21) Datum Handläggare UtveckJingsledllre Helene Steiniein Vårt dnr 339/ Kvalitetsredovisning I enlighet med Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm 1997:702 med ändringar 2005:609 samt 2006:279 och Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning 2006 I00608\fell t.al~t klin Intt repn')tnltl"lll lllnglvrl ronnlll.\lls Postndress Box 1043,26921 Vångavägen 2 Båsmd vx Telefax Wcbbplnts ww,v.hoslad.se Plusgiro Il Il 11-1 Organisutionsnummcr

2 2 (21) InnehåUsföl-teckning Sammanfattning och åtgäl-del- föl' utveckling 1. Inledning 2. Kvalitetsredovisningen 3. Grundfakta om kommunen 4. Underlag och l'utiner S, Förutsättningar och nulägesbeskrivning - måluppfyuelse 6. Uppföljning av plan mot dislu-iminering och Ju-änkande behandling / Likabehandlingsplan 7. Arheteti verksamheten 1. Kvalitetssäkring 2. Kompetensutveckling 3. Ledning och styming 8. Resultat och måluppfyuelse Barnomsorg 1-5 ål' 1. Normel- och värden 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Barn i behov av särskilt stöd Grundskola 1. Normer och värdeu 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Elever i behov av särskilt stöd Skolbamsomsorg 1. Normel- och värden, ansvar och inflytande, hälsa och livsstil 2. Barn i behov av säl-skilt stöd. Gymnasieskola 1. NOl-mer och värden, elever i behov av särskilt stöd 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 9. Analys - åtgärder for utveckling 10. Avslutniug Biistad Fridhemsvägen vx Tclcfu Hcmsidn ww\\'.bnslad.sc II II II-I Organisations

3 3 (21) Sammanfattning och åtgärder för utveckling Aret präglades av utvecklingsinsatser som stabiliserades och tog fart i alla verksamheter men också av oro och tankar om det ekonomiska läget. Kommunen redovisar i huvudsak god måluppfyllelse i harnomsorg och skola avseende nonner och värden, ansvar och inflytande och utveckling och lärande. När det gäller barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd är det många som framför att besparingarna inom Stöd och utvecklingsenheten (STU) påtagligt har påverkat de barn, elever och studerande som har behov av särskilt stöd, negativt. Både när det gäller förutsättningarna att nå målen och den psykosociala situationen likväl som barnens/elevernas psykiska mående. Resultaten av hur väl eleverna uppnår kursplanemål i åk F-6 och betygen i åk 9 visar i huvudsak goda resultat. Kommunens resultat ligger över Skolverkets modellberäknade värde. Kommunen har haft i huvudsak goda förutsättningar avseende material, utbildad personal, ledning - styrning och kompetensutveckling. Utvecklingsområden inför framtiden handlar till stor del om att ta fram ett program för implementel~ng i verksamheterna av skola 2011 och ny skollag. Inom området för utveckling och lärande fortsätter kommunens utvecklingssatsning av IUP (Individuella Utvecklingsplaner) processen. Jämställdhetsarbete och kompetensutveckling av förskoleklassen är andra områden som kommer att fokuseras. Regeringens satsning på läsa, skriva och räkna folisätter, när denna kvalitetsredovisning skrivs har kommunen fått beslut om statsbidrag även för 201 O. lt som ett strategiskt utvecklingsområde fokuseras på olika sätt. Satsningen på det digitala systemet för kommunikation skola - hem fortsätter på så sätt att föräldrar och elever successivt kopplas in vid alla enheter. "En till en" - en dator till vatje elev är ett sätt att jobba som några kommuner genomfört, detta ligger i tiden. Bästads kommun kommer sannolikt att skaffa kunskap om hur det har fallit ut i de kommuner som har påböljat detta arbete. I samband med att kvalitetssäkringsverktyget Qualis införs kommer kommunen att utvärdera verksamheterna bl. a. med hjälp av de enkätverktyg som finns där. En rapport om barn i behov av särskilt stöd som svar på nämndens fördjupade område för utvärdering, kommer hösten Arbetel med nonner och värden fortsälter. 1. Inledning Syftet med den kommunala kvalitetsredovisningen är att beskriva och analysera arbetet och måluppfyllelse mot bakgrund av både statliga och kommunala styrdokument. Det vill säga skollag, läroplaner, skolplan och a1lmärllla råd. "Varje kommun skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten" (Förordning 1997:702 om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). När kommunen redovisar måluppfyllelsen nedan är det med ett övergripande perspektiv på respektive område. Det är viktigt att poängtera. Målen i läroplaner och kursplaner är vida och ska vara det, vatje enhet har brutit ner målen så att de blir konkreta och tydliga för var och en. Men i detta dokument måste bilden bli en sanlmanfattning av alla enheloo6ol\jdl U11c1 bn Irll~ rtprut'lilc-1'lls IlllI~h d fonlllll.\hs Postndress Båsmd ntlmmer Fridhemsvägen vx Telefax Hcmsidn ",\Vw.hastad.se Orgnnlsn(jons-

4 4 (21) tema inom respektive verksamhet. Styrdokumenten är Skollag, läroplan får fårskolan, Lpfci 98, läroplan får det obligatoriska skolväsendet, fårskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, läroplan fcir de frivilliga skolformerna, Lpf94 och alhnänna råd och kommentarer inom olika områden. Båstads kommun gör fåljande tolkning av kvalitetsredovisningens syften: Kvalitetsredovisningen ska ge personal, fåräldrar, barn, elever och studerande en tydlig och gemensam bild av verksaniheten som grund får att diskutera behovet av utvecklingsåtgärder. Kvalitetsredovisningen ska ge fåräldrar och övriga invånare en god insyn i verksamheten får att de ska kunna delta i diskussioner om utveckling och på så sätt ha inflytande. Kvalitetsredovisningen ska ge information och underlag får Bildningsnämndens ställningstaganden och beslut i frågor rörande verksamhetens utveckling. Kvalitetsredovisningen ska ge Skolverket underlag får tillsyns- och utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna. 2. Kvalitetsredovisningen: tom Gl"Undfakta om kommunen 3.1 Ekonomi Bildningsnämndens nettokostnader uppgick 2009 till 302,322 mkr. 3.2 Upptagningsområde Båstads kommun är en kustnära kommun i nordvästra Skåne. Kommunen har cirka invånare. Det films 6 tätorter i kommunen, varav Båstad är den största och kommunens centralort. Bebyggelsen består huvudsakligen av enfamiljshus. I varje tätort finns fårskola och skola. I Båstad finns Akademi Båstad Gymnasium och Akademi Båstad (Vuxenutbildning). I Akademi Båstad Gymnasiums lokaler finns centralbiblioteket. Barnomsorg och grundskola Barnen och eleverna kommer till allra största delen fi'ån den egna kommunen. Gymnasium Eleverna kommer från ett stort upptagningsområde. De flesta kommer från den egna kommunen men även från nordvästra Skåne efter det sanlarbetsavtal som tecknades hösten Samarbetsavtal med Lahoinls kommnn tillåter också elever att gå i Båstad. VuxenntbiIdning De som deltar i vuxenutbildningarna kommer dels från närområdet dels li"ån hela Sverige beroende på vilken form av utbildning man går. Utbudet varierar från grundläggande vuxenutbildning inklusive särvux och svenska fcir invandrare (sfi), gynmasial utbildning till kvalificerad yrkesutbildning, KY. 3.3 Bakgrundsfaktorer Barnomsorg och grundskola Det fanns cirka 93 barn och elever med annat modersmål i barnomsorgen och grnndsko Båstad Fridhcmsvägcn 3 TeleroII \IX Tclcrnx Hemsidn II II 11-1 Orgnllisnliolls {)944

5 5 (21) la I åk 7-9 falms 320 elever (ca 27 procent) i behov av särskilt stöd. Antalet elever i behov av särskilt stöd varierar mellan skolorna. I forskolan finns också barn i behov av särskilt stöd men inte i motsvarande grad som i skolan. Fmniljestrukturen är ofta kärnfmnilj. Men det finns också falniljer med ensmnstående foräldrar och fanliljer där barnet/eleven har växelvis boende. I vissa områden är det många elever som åker skolskjuts, i andra väldigt ra. Många familjer al'betal' inom turismnäringen varfor man inte kan ha semester almat än då barnen går i skolan. Många skolor har gjort flera anmälningal' till socialtjänsten avseende balll som far illa. Stöd- och utvecklingsenheten, STU, finns som resurs for rektorerna i deras arbete med barn/elever som har särskilda behov. Socialtjänsten, Individ och falnilj (IOF) fordes från Socialnämnden till Bildningsnärnnden. På sikt skall detta ge ett mervärde for de mest utsatta invånarna i kommunen. Gymnasium Elevstrukturen på skolan smnmanfaller med smnhällets sociala struktur i övrigt. Andelen elever med invandrarforäldrar håller sig omkring 14 procent. 3.4 Organisation av verksamheten Kommunen erbjöd forskoleverksamhet i form av nio kommunala forskolor ocb tre enskilda forskolor samt tio fmniljedaghem. Det finns åtta kommunala gr1111dskolor, varav sex har undervisning for forskoleklass till och med årskurs 6 och de övriga två har undervisning for åk kommunal regi finns också en gymnasieskola och vuxenutbildning. Det finns en fristående grundskola och två fristående gymnasieskolor. Fritidshem finns i grundskolorna, även den fristående. För elever som är mottagna i den obligatoriska särskolan erbjuds plats i Ängelholms kommuns särskola eller undervisning i kommunens skolor. Det finns idag 6 elever som är individintegrerade i den ordinarie verksmnheten. För särskoleeleverna på gymnasienivå och elever i träningsskolan erbjuds undervisning genom ett sanlverkansavtal med Ängelholms kommun. Det finns kulturskola. Två fmniljecentraler finns i kommunen, en i Förslöv, Kullerbyttan, och en i Båstad, Bubblan. Tre områdeskontor erbjuder administrativt stöd till enheterna. 3.5 Barn, elever och stnder'ande Förskola och fmniljedaghem: 434 barn. Förskoleklass: 100 elever. Fritidshem: 346 elever. Gmndskola 1-9: 1173 elever. Akademi Båstad GymnasiU111: 244 elever. Vuxenutbildningen: 137 studerande (exklusive KY). Enligt uppgifter från Skolverkets databas SALSA hade 7 procent av eleverna utländsk bakgrund och Val' fodda utomlands. Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå hade värde 2,22 att jämfora med riket som var 2, procent av eleverna uppnådde målen i årskurs 9 (08/09) att jämfora med 77 procent i riket och 83 procent som var Skolverkets modellberäknade värde for Båstads kommun. Genomsnittligt meritvärde for eleverna i årskurs 9 var 219, attjämfora med riket 210. I Akademi Båstad Gymnasium lämnade 84 procent av eleverna skolan med gmndläggallde behörighet. Snittet i riket var 90,3 procent. 4. Undel'iag och rutiner Det underlag som ligger till grund for redovisningen är verksmnhetemas kvalitetsredovisningar, enkätundersökningar, resultat från nationella prov, betyg, protokoll, Bildl00608\rc1llalcl... 1l inlf njl~unlfrms IIlDl:I...tl rorrnlll.\hs Böstad Gatundress Fridhemsvägt"fl Yl< TcJcfJtx Hemsidn II II II-I Organlsatlons

6 6 (21) ningsnämndens årsredovisning samt lärande samtal med kvalitetsntvecklare i alla verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en årscykel för när och på vilket sätt enkätundersökningar skall ske. Enkätundersökningarna mäter måjuppfyllelse bl. a. kopplade till värdegrunden och ansvar och inflytande. Enkäterna riktar sig till både elever, föräldrar och personal. Resultatet av enkätundersökningarna redovisas till Bildningsnämnden. Rektorerna tar till vara resultatet i det interna utvecklingsarbetet. Det fanns kvalitetsutvecklare inom vaije förskola, skola och fritidshem. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag är att : Ingå i en av rektor initierad grupp Ansvara för att i arbetslaget lyfta fram prioliterade mål i diskussionen. Rektor har huvudansvai'et för att utvärdera verksainheten. Dock skall kvalitetsutvecklaren tillsammans med rektor planera och genomföra löpande utvärdering och uppföljning över tid Hålla sig uppdaterad kring kvalitetsfi'ågor Ingå i ett förvaltningsövergripande nätverk Två studiedagar är avsatta under året för att följa upp och utvärdera verksamheten. En dag på våren och en dag på hösten. Många enheter har infört att man vid personalrnöten har de pedagogiska frågorna först på dagordningen. Flera rektorer har strategigrupper eller ledningsgrupper där rektor, kvalitetsutvecklare och lärare ingår. Flera rektorer har aillbitionen att planera på ett sådant sätt att tid för reflektion och planering ska öka. Reflektionsböcker har införts på många ställen. Utvecklingspedagoger inom ]T och i förskolan medverkar i reflektionsai betet har specialpedagog arbetat halvtid med inriktning på läsa, skriva, räkna i de yngre åldrarna. Statsbidrag har finansierat denna tjänst. Ekonomiuppföljning görs vaije månad av rektor. Uppföljningen rapporteras till barnoch utbildningsförvaltningen samt framstegsförvaltningen. 5. Förutsättningar och nulägesbeskrivning Nyckeital/balanserade styrkort Budl!et 09 Utfall 09 Utfall 08 Utfall 07 Barn-/Skolbarusomsorl' (l-l2 år) Antal platser i familiedal!hem Antal platser i förskola/fiitidshem Förskola (1-5 ål' kommunal rem) Antal barn Kostnad (kr) per inskrivet barn Inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,3 5,1 4,6 Familiedal!hem (1-12 ål') tinld. noo]) Antal barn Kostnad (kr) per inskrivet barn Inskrivna bam per davbarnvårdartiänst l00608\fd! utlclluln hlle ~pruenlcr.u IllllCil'cl rormll'.ij~ Båstnd Ilummer Fridhcmsvägen vx Telefax Hcmsidn Il Il 11 1 Organisations

7 7 (21) Fritidshem (6-12 år. kommunal. e"n Antal skolbarn Kostnad (kr) ner ins!givet barn Inskrivna barn ner årsarbetare Måltidsverksamhet Kostnad!kr) ner barnnortion. exkl. loka Kostnad (kr) ner e1evnortion exkl. loka Förskoleldass Antal 6-åringar Kostnad!kr) ner elev Antal årsarbetare ner 100 elever Grundskola Antal elever år Kostnad (kr) per elev, totalt varav för lokaler ~.. V"fRV ror. '" I~o.1.70 I ~o?oo ~o 170 I ~h.d'0 Antal lärare ner 100 elever Kostnad!kr) ner elev för läromedel mm Kostnad (kr) ner elev för elevvård Kostnad!kr) ner elev 1-9 för skolmålti Kostnad!kr) ner elev för skolskjuts Gvmnasieskola Antal Q'VI11nasieelever hos annan huvud Kr ner elev i interkommunal ersättnin!! Antal elever vid Båstads Gvmnasium varav folkbokförda i Båstad kommun Kostnad (kr) per elev, Båstads Gymnasi um - varav för undervisning v"r"v TO,. lok"1p.r ~7 1RO.dO <)IlO,Il no " 070 Antal lärare ner 100 elever Vuxenutbildnin!! Kostnad!kr) ner elev gvvux Antal elever Kostnad!kr) Der elev.!!!"uv Antal elever Kostnad!kr) per elev SFI Antal elever Kostnad (kr) Der elev. särvux Antal elever Bildningsnämndens vision: "Utveckling för livet. Bildningsnämndens verksamheter fmns till fö. att tillsammans med invånarna i Postndress BOstad Fridhemsvfigcn \'x Telefax HClnsida \VWw.bilstnd.sc II Il 11-1 Organisntions-

8 8 (2!) Båstads kommun skapa en verksamhet som präglas av engagemang, omtanke, samarbete och ansvarstagande. Detta inspirerar till livslångt läl'ande och personlig utveclding samt ger en grund for delaktighet i al'betslivet, vilka är förutsättningar for utveclding av vårt demokratiska samhälle." IT och hibliotek En central IT-grupp hanterar både tekniska och pedagogiska frågor. Utvecklingspedagog arbetar heltid med IT-frågor ur ett pedagogiskt perspektiv. IT-pedagogen organiserar regelbundet möten för IT-ansvariga vid alla skolor. Skolbibliotek finns i anslutning till varje skola.. Ranking I Lärarförbundets årliga rankning av Sveriges bästa skolkommun kom Båstad på 35 plats. Förra året kom Båstad på fjortonde plats. Båstad hade bra värden inom områden som utbildade lärare, friska lärare, kommunen som avtalspart och kunskapsresultat för åk. 9. Sämre värden hade Båstad när det gäller resurser och lärartäthet. I rapporten Öppna Jämförelser från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) rankades Båstad på 31 plats vilket var en bra placering. SKL genomförde en fördjupad undersökning av vad som karakteriserar en framgångsrik skola, Båstad var en av deltagarkommunerna och blev även inbjuden att berätta om framgångsfaktorer vid en rikskonferens. Statistil{ Enligt Skolverkets statistik är 88 procent i förskolan, 100 procent iförskoleklass, 89 procent i grundskolan, 74 procent i fritidshemmen och 78 procent i gymnasieskolan pedagogiskt högskoleutbildad. Lokaler och undel'håll Rektorerna lägger ner mycket tid på att försöka lösa praktiska problem avseende underhåll och reparationer. Det finns ibland en frustration över svårigheter att ra till stånd lösningar. I ett klassrum på vuxenutbildningen bedömdes luften vara för dålig. Vikande elevunderlag i framförallt ål{ 7-9, men också ett ökande behov av förskoleplatser är en del av nuläget. Framtidens klassrum med modern teknik utvecklas. Antal bam i förskolan - gmpper Antalet inskrivna barn i förskolan är i många fall högre än intentionerna i skolplanen och allmänna råd för kvalitet i förskolan. Mätningar visar att mellan 89 och 92 procent av den schemalagda tiden också är vistelsetid för barnen. Slwlbamsomsorgen Skolbarnsomsorgen vänder sig till barn i åldrarna 6-12 år, verksamheten bedrivs i lokaiintegrerade fritidshem i sex av kommunens grundskolor. Ca 10 procent av barnen rar sin fritidshemsvistelse i kommunens fristående fritidshem. 79 procent av barnen i åldern 6-9 år är inskrivna i fritidshem och 17 procent av barnen i åldrama år deltar. Detta är i överensstämmelse med riket i övrigt. Akademi Båstad Gymnasium De materiella resurserna på skolan är av god kvalitet. Standarden på klassrum och data \Jtl! 1:lld k:m Inlt rtprntnlci"ll5l anl:ivcl rnnnlll.'ju Postndrcss Båstad Fridhemsvägcll vx Telefax HClllsidn I\Iww.baSlad.SC II II 11-1 Organisations-

9 9 (21) salar liksom bibliotek är mycket goda. Skolan är inne på sitt sjätte verksamhetsår och har under 2009 hytt många av datorerna. Ett klassrum på vaije programs respektive hemvist har utrustats i enlighet med det digitala klassrummet. Personaltätheten har minskat. Rektor bedömer att personalens kompetens är utomordentligt god och att kvaliteten på undervisningen är hög. Skolan erbjöd Handel & Administrationsprogrammet, Samhällsvetenskapligt program, Samhällsvetenskapligt specialutformat program, Naturvetenskapligt prognud, Omvårdnadsprogram och Elittennisprogrammet samt individuella programmet. Vuxenutbildningen' Akademi Båstad har bra lokaler i centralt läge. Ventilationen skall ses över av fastighetsägaren. Man har haft regelbundna möten om IT och prioritering av åtgärder i stort. Rektor bedömer att personalens kompetens är god. Samtliga anställda pedagoger på vuxenutbildningen är behöriga. Under året har kompetensutvecklingsarbetet fokuserat lärplattformen Pro Capita Education (Tieto Enator). Volymen inom gymnasial utbildning har sjunkit något under året. Den grundläggande vuxenutbildningen ökar däremot. Sfi är den del av verksamheten som ökar snabbast. Särvux är oförändrat. 6. Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling / Likabehandlingsplan Skolinspektionen pekade i sin rapport (2008) på att Båstads kommun behöver utveckla arbetet med de dåvarande likabehandlingsplanerna, nuvarande planer mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna behöver konkretiseras ytterligare och redovisa vilka åtgärder som skulle genomföras med utgångspunkt från en kartläggning kopplad till de olika diskrimineringsgrunderna. Alla verksamheter har nu reviderat sina planer. Kommunen har genomfört kompetensutveckling med en föreläsare som talade om diskrimineringsgrunderna och planarbete. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, kom Alla verksamheter arbetar med implementering av dessa. Råden grundar sig på bestämmelser i 14 a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. När det gäller grundskolan har inga anmälningar gjorts till barn och elevombudsmannen, BEO. l övrigt beskriver verksamheterna att incidenter uppstår under året, oftast handlar det om muntliga kränkningar men att man löser dem inom organisationen eventuellt med stöd av STU. En arbetsgrupp vid Akademi Båstad har tagit fram en ny plan. Vid läsårsstart skall planen revideras och godkännas av elever och personal. Inga incidenter har rapporterats under året. Akademi Båstad Gymnasium har plan mot diskriminering och kränkande behandling som tagits fram av elever och personal. Ett fatal incidenter har uppmärksanlmats och åtgärder har vidtagits. Planen är för det mesta förankrad hos elever, personal och föräldrar, den är en del av värdegrundsarbetet och de planer för detta som finns på respektive enhet. IQ06081rcl! ld.lel )UIn lnle rtpreulllrnn I nlll:j\,u rorrlri.ijts Postndress Båslnd Gatuudress Fridhemsvägcn vx TelefaX HClUsidn wwiv,bas(ild.sc Il Il 11-1 Orgullisntlolls-

10 la (21) 7. Arbetet i vej"ksamheten 7.1 Kvalitetssäkring Regeringen har genom riktade statsbidrag verkat för utveckling av "Läsa, skriva och räkna", "Matematik" samt "Jämställdhetsarbete". Nationella prov j åk 3 i matematik och svenska genomfördes för första gången samt i kemi, biologi och fysik i åk 9. Barn- och utbildningsförvaltningen har erhållit statsbidrag för "läsa, slaiva och räkna samt "jämställdhetsarbete". Kommunen arbetar med IUP processen SOIU innebär individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen, 'se bild nedan. Ett utbildningsföretag har varit inkopplat för att tillsanlmans med kvalitetsutvecklare och rektorer ta fi"am en gemensam mall för skriftliga omdömen samt lokala deimål för alla ämnen och målkort finns nu i alla ämnen. Allt i syfte att utveckla bedömarkompetensen hos lärarna och öka måluppfyllelsen för eleverna. Enkäter genomförs i enlighet med en årsplanering. r I.<>kal pedagogisk plenerlne: UndQrvlSnlnil oc... lärendo ) Individuell Utvecklings Plan _ (-- I Fre.m61,.s)ftt.ando ~\enof\"1? L:'-;'_~;"""~"'" ~ ( Uppföljning och dokumentation, - I /----- Analy& och bedömning Utvecklingspedagogen i förskolan arbetar målmedvetet för att öka måluppfyllelsen j enlighet med Lpfö 98. Pedagogerna har arbetat i grupper med matematik, genus och miljö. Förhållningssätt och barnsyn är ett övergripande perspektiv i alla grupper. Ett kvalitetssäkringsverktyg, Qualis, är inköpt. Akademi Båstad Gymnasium och Vuxenutbildningen har påböljat arbetet med detta. I grundskolan infornlerades ledningsgruppen, utbildning planerades inför Kompetensutveckling Kommunen arbetar med kompetensutveckling genom att initiera till strukturerade nätverk med kvalitetsutvecklare inom verksamheterna, förskola, åk F - 9 samt skolbamsomsorgen. Utvecklingspedagog, utvecklingsledare, rektorer och extem utbildare har varit ledare av dessa möten. Kompetensutveckling diskuteras regelbundet vid ledningskonferenserna. Arbetet utvecklas till att omfatta en plan över längre tid. Skolchefen tar initiativ till utbildning för rektorerna. En tre år lång ledarskapsutbildning i regi av Försvarshögskolan har avslutats. Ledare har deltagit i Högskolan i Kristianstads årliga konferens, i Tylösand. Tre lärare har deltagit i lärarlyftet, alla har läst på halvtid. Tre olika föreläsare har föreläst om bams språkande och kommunicerande i förskolan, plan mot diskriminering och kränkande behandling och om vikten av att bestämma sig. En språkl0060!l\fd! l:ll~l kall Inte ~pn'u_nlcnu i llol:i"ci ronndi.1h$ Pos(ndrcss Båslad Fridhemsviigl'1l vx Telefax Hcmsidn II II 11-1 Orgnnisalions ll944 o

11 II (21) utvecklingsplan är fi'amtagen för åk F - 9. Rektorema ansvarar för kompetensutvecklingen vid den egna enheten. Samarbete finns med högskolorna i Hahnstad och MahllÖ. Två rektorer deltar i rektorsprogr=et. 7.3 Ledning och Styl'ning Skolchefen ansvarar för ledningskonferenserna. Frågoma som tas upp kommer från verksamheten och skolchefen. Rektorerna har i enlighet med läroplanema lednings- och chefsansvar för sina respektive verksamheter. Ledningskonferenserna utvecklas ständigt beroende på erfarenheter och behov. Medarbetarsanltal och verksamhetsutveckling i form av flerdagarskoi:lferenser är andra sätt som utveckling av ledning och styrning bedrivits på. Chefen för stöd- och utvecklingsenheten, utvecklingsledaren, chefen för måltidsverksamheten och ledaren för kulturskolan har haft egna tider för möte med skolchefen. Ekonomistyrning fokuseras genom regelbunden uppföljning och krav på att budget hålls. 8. Resultat och måluppfyllelse De mätningar som har gjorts i alla verksamheter visar goda resultat både när det gäller nomler och värden och kunskaper. Svarsfrekvensen bland föräldrarna blev tyvärr inte så hög som vore önskvärt, detta beroende på att enkäten på försök lades på webben. Måluppfyllelsen när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd är ett område som generellt bedöms vara en indikator på hur väl verksanilieten i övrigt fungerar. Alla verksanilieter belyser hur det går i sina kvalitetsredovisningar. Det är ett område som berör och där det finns en stor vilja till ansvarstagande. Men tyvärr också en upplevelse av frustration och maktlöshet inför problem som är svårlösta. Nedan redovisas en sammanfattning av resultat och måluppfyllelse i förhållande till utvalda nationella mål. l de allmänna råden för kvalitetsredovisning står att fördjupade utvärderingar bör redovisas regelbundet inom följande områden: barn och elever i behov av särskilt stöd barn och elever med funktionshinder barn och elever med annat modersmål än svenska flickor och pojkar hälsa och livsstil Bildningsnänlnden har beslutat att barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område för fördjupad utvärdering läsåret 2009/20 I O. Mot bakgrund av materiella resurser, personaltäthet, personalens kompetens och resurstilideming jänlfört med andra motsvarande kommuner, enkätundersökningar och enhetemas kvalitetsredovisningar, gör kommunen bedömningen att måluppfyllelsen är god i alla verksamheter. Bamomsorg 1-5 ål- - FÖl-skola och dagbamvårdal-e. 8.1 Normer och väl-den Alla förskolor och dagbarnvårdare arbetar med nornler och värden på ett tydligt sätt_ Det är en grundförutsättning för verksamheten i all barnomsorg. Förhållningssätt och barnsyn kan dock ändras över åren beroende på hur samhället i övrigt ser ut. Medvetell \rrl! lnlcl bn ill'c "Jlrnenlcnlll IIlll:h'rl ronn~i.\iu Båst..,d Fridhcmsvägl.'tl vx Telefax E-posl Hcrnsldn Orgnnisntiotls- 2 I

12 12 (21) heten blir större och stön'e i takt med att den pedagogiska diskussionen förs regelbundet. Man ser situationer och "det kompetenta barnet" i allt högre grad. Utvecklingspedagogen har en central roll. En förutsättning för allt utvecklingsarbete är att det finns tid för pedagogiska diskussioner och planering. Empati, ansvar, hänsyn, självkänsla och självförtroende, att kunna lyssna, att ta plats mm är områden som förskolorna beskriver att man fokuserat. Alla beskriver att måluppryllelsen är god. Sammanfattning av resultat - enkätundersökning Positiva påståendena i enkät tillföräldrar, delas in i tre områden: 1. Påstående 1-4 handlar om föräldrars uppfattning om sina barns/unga vuxnas trivsel. 2. Påstående 5-6 handlar om föräldrars uppfattning om verksamheten. 3. Påstående 7-11 handlar om föräldrars uppfattning om kontakt och information med verksamheten. Föräldrar till barn i förskola och familjedaghem svarar övervägande att de positiva påståendena "stämmer helt och hållet". Flera föräldrar beskriver oro för att barngrupperna blir för stora och att personalen kan bli för sh'essade liksom en oro för ökad olycksrisk. Ett stort antal föräldrar beskriver att de är mycket nöjda med den barnomsorg deras barn befinner sig i. Kommunen gör bedömningen att måluppryllelsen är god. Men det är trots detta viktigt att lyssna till den oro som personal och föräldrar ger uttryck för. 8.2 Ansvar och inflytande Ansvar och inflytande kan handla om att arbeta för att barnen ska utveckla sin fönnåga att uttrycka sina tankar och åsikterför att kunna påverka sin situation på förskolan. ge barnen större inflytande över sin dag inom vissa ramar stärka barnen i att utveckla sina tankar och åsikter öka barnens självständighet vara med och bestämma Ieklutvecklingstema för projekt barnen känner sig viktiga och att de är en tillgång i gruppen barnen känner att de har möjlighet att påverka utifrån sin mognad barnen känner att de har ett medansvar för den gemensamma miljön Enheterna redovisar ibland sitt arbete med bilder. I stort sett alla enheter utvecklar miljö och arbetssätt utifrån ett barnperspektiv för att arbeta med ansvar och inflytande. Man lyssnar på barnen, anpassar lärandemiljön till barnens ålder och man dokumenterar verksamheten. Kommuuens bedömning: Kommunen gör bedömningen att måluppryllelsen är god. Verksamheterna arbetar med att se "det kompetenta barnet" vilket är ett förhållningssätt som utvecklar ansvar och inflytande. 8.3 Utveckling och lärande Enhetema arbetar ofta på så sätt att avdelningarna sätter egna mål för sitt arbete. Det kan vara den inre miljön, känslor, språket eller att genom leken utveckla sin skapande förmåga. Ofta vävs ansvar och inflytande ihop med området utveckling och lärande, liksom norn1er och värden. Men personalen gör också en egen bedömning av vad bar- Postndress Båstnd Gntundress flummer Fridhcmsvägen vx Tclcfnx Hcmsidn l) I) II ) Organisations-

13 13 (21) nen behöver utveckla. Alla arbetar strukturerat med mål, genomförandeplanering och uppföljning. Man kan se hur resonemang tar form bland personal och barn för att komma vidare utifrån de lärdomar man drar av det valda utvecklingsområdet. Ko=unen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. 8.4 Bam i behov av särskilt stöd Det finns centralt framtagna rutiner för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd skall gå till. Ett bra samarbete med specialpedagogen vid STU i form av både handledning och kompetensinsatser ökar fokus på hur man i verksanlheten bättre kan stötta de barn som finns i behov av särskilt stöd. MåluppfYllelsen ökar successivt. Det varierar hur många barn i behov av särskilt stöd som finns vid varje förskola. Ko=unen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. Personalen ger uttryck för att specialpedagogen har en central roll som stöd för verksanlheten i dessa frågor. Grundskola. 8.1 NOl'meJ' och värden Normer och värden är ett centralt område för alla skolor. Det films organisation och former för hur det ska gå till vid alla skolor och fritidshem. Nolltolerans mot kränkningar, kamratstödjare, tjej- och killgrupper, dramapedagoger, fåräldrasamverkan, planer, samtal, mobbingteam är exempel på hur man arbetar med normer och värden. Alla bedömer att måluppfyllelsen är god. Men man lyfter också fram områden som bör utvecklas: bl. a. språkbruk, empati och dataetik. Arbetet med normer och värden förändras ständigt beroende på hur barnen mår, hur personalen mår och hur förutsättningarna ser ut. Barnens och elevernas familjesituation och det samhälle som vi lever i är andra faktorer som spelar stor roll. Trivselenkäten som har genomförts i åk 2, 5 och 8 i flera år, ger ungefär samma resultat varje år. De allra flesta eleverna trivs i skolan, har kompisar och tycker att de kan prata med lärare och andra vuxna i skolan. Områden där eleverna i de högre årskurserna svarar mindre positivt är frågor som rör relationen till varandra när det gäller t. ex. hänsyn, samtalston och konfliktlösning och situationen vid idrottslektioner samt skolmaten. Påståendena i enkäten kan delas in i 6 olika områden, påståendena är positiva. l. Påstående I - 3 handlar om trivseln i skolan, om man är glad och trivs på rasterna. 2. Påstående 4-5 handlar om huruvida man har kompisar i klassen eller i andra klasser på skolan. 3. Påstående 6-9 handlar om hur man beter sig mot varandra, hur bra man är på att lösa kamratproblem och konflikter samt situationen vid omklädning då man har idrott. 4. Påstående handlar om måltidssituationen och vad man tycker om skolmaten. 5. Påstående handlar 0111 kommunikationen med de vuxna i skolan. 6. Påstående 15 handlar om rättviseaspekten i skolan. 7. Påstående 16 handlar om hur resan med skolbussen eller skoltaxin fungerar. Rapport finns att tillgå på kommunens hemsida, under rubriken "Kvalitet i förskola och skola" Båslad Gntundrcss Fridhcmsvägen vx Telefax Hemsida II Orgnnisations ~0944

14 14 (21) Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. 8.2 Ansval" och inflytande Klassråd, elevråd, loggböcker, elevens val, utvärderingar, diskussion om demokrati och begreppen ansvar, inflytande och påverkan samt prao är former som alla skolor arbetar med. Många elever är duktiga på att ta ansvar för sitt eget lärande men ibland är de inte mogna för att planera och lägga upp sitt arbete. Detta avser F-6. l de högre årsh.'urserna finns råd för olika områden där eleverna utövar ansvar och har inflytande. Arbetet med ansvar och inflytande förändras över tid och i takt med elevernas mognad. Enkätundersökningar i åk 3, 6, 9 ger ungefär samma resultat år efter år vilket i sig är intressant. l år märks dock en skillnad för åk 9, resultatet är generellt mer positivt än förra året. Rapporten finns att tillgå på se rubrik "Kvalitet i förskola och skola". Påståendena i enkäten kan delas in i 4 olika områden, påståendena ärpositiva. l. Påstående 1-3 handlar om frågor som rör planering, på vilket sätt man skall arbeta samt hur man skall redovisa skolarbetet. 2. Påstående 4-5 handlar om uppföljning och utvärdering samt hur man kan få vara med och påverka förändringen av undervisningen. 3. Påstående 6-9 handlar om inomhus och utomhusmiljön. 4. Påstående handlar om demokratiska uttrycksformer som t.ex. att ha klassråd och elevråd, att alla ska få möjlighet att säga vad man tycker och att alla ska ges möjlighet att ta ansvar för sitt arbete. Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. 8.3 Utveckling och lärande För första gången fick merparten av alla elever skriftliga omdömen i alla ämnen. Målkort i vaije ämne för åk F - 6 och omdömesmallar för åk F - 9 fums i det webbaserade systemet Pro Capita Education som är ett system för kommunikation mellan skola och hem. Det ska dessutom underlätta för lärarnas professionella arbete med bedömning. Arbetet med IUP processen har inneburit en större medvetenhet om pedagogiska planeringar, kunskapssyn, summativ och formativ bedömning, utvecklingssamtal och hur den individuella utvecklingsplanen/överenskommelsen sedan skall se ut. Reflektionerna ökar liksom kunskapen. År 2011 (se sid. 18) förändras förutsättningarna för den lokala pedagogiska planeringen i och med att kursplanernas struktur förändras. Framtagande av strategi för utvecklingsarbete inför detta pågår. Redovisning av l"esu1tat kursplanemål och nationella prov i år 3 Skolor F-6 Antal elever Matematik Båstads kommun år3 Kursplanernål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått % Kursplane- målen i målen vissa mål alla delprov delprov men ei alla Totalt l00608\fd! talet klin inte RJlUJcnlrr'lU 11Inl:inl rormlll.\i1$ Bdstild Fridhcmsvfigen 3 Teleron \'X Tclcrru Hcmsida Posteiro Orgnllisntiol\s~

15 15 (21) Antal elever Svenska år3 Kursplanemål Nationella prov Nationella Iprov Uppnått % Uppnått % Uppnått % Kursplane- Målen målen vissa mål i alla delprov delprov men ej alla Totalt Redovisning av resultat kursplanemål och nationella prov i år 5 Skolor F-6 Antal elever Svenska Båstads kommun års Kursplanemål Nationella prov Nationella prov Uppnått Uppnått % Uppnått % Kursplane- % målen i målen i mål alla del- vissa prov delprov men ej alla Antal elever Engelska år5 Kursplanemål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått % Kursplane Målen Målen i mål i alla vissa delprov delprov men ej alla Antal elever Matematik år5 Kursplanemål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått % kursplane Målen målen i mål i alla vissa delprov delprov men ei alla l0060blfd! I:IIN lan Inff rtllnoscnlfras IOIlI:I\'tl fotlluil\hs Postndress Bastad Gntundress Ftidhcmsvfigcn VX Telcrnx Hemsidll se \I II 11-1 OrgnnislltiollS-

16 16 (21) Resultat betyg och \lationella prov i åk 9 Skola Svenska! svenska 2 Svenska! svenska 2 Förslövs Betyg Nationella s I{Qla 79 - /11"01' Antal e1e- Ej nått G VG MVG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit ver målen målen målen I I O II 70 4 I l I l O O MatematIk Betyg Matematik Nationella /11"01' Antal ele- Ej nått G VG MVG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit ver målen målen målen I O I II 69 5 l I I Engelska Betyg Engelska Nationella prol' Antal ele- Ej nått G VG MVG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit ver målen målen målen O I l O I I I \fel! [:llrl lullilnte ~"RSfllter;lii llllch'el fornull.1j1$ Båslad Fridhemsvägcn ~ vx Telefnx E posi Hemsida www bustad.se Organisations-

17 17 (21) Skola Strandängs Sk I 79 Svenska! svenska 2 Betyg o an - prov Svenska! svenska 2 Nationella Antal elever Ej nått G VG MYG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit målen målen målen O l ) 2 Matematik Betyg Matematik Nationella prov Antal elever Ej nått G VG MYG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit målen målen målen Engelska Betyg Engelska Nationella prol' Antal elever Ej nått G VG MYG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit målen målen målen l Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god men området måste foltsätta att utvecklas. 8.4 Elever i behov av särskilt stöd Den bild som växer fram i kvalitetsredovisningarna är att arbetet for att tillgodose alla barns behov prioriteras i hög grad. Personalen behöver dock ständigt handledning och stöd inom området. STU finns som en resurs men nedskärningarna inom STU har drabbat alla verksamheter hårt. Bristen på skolpsykolog är något alla vittnar om har varit negativt for barnen i behov av särskilt stöd. Sanlarbetet med 10F är ofta foremål for diskussion och behov finns av utveckling. Omorganiseringen av rof - for bam och familjer till Barn- och utbildningsforvaltningen är ett sätt att utveckla samarbetet. Rektorerna upplever att man inte har de resurser i form av personal, material, plats och tid som man skulle behöva. Diskussionen om hur kommunen skall kunna garantera alla barn och elever det som står i läroplan och kursplaner pågår ständigt. Det finns en fiust:ration i verksamheterna över att inte alltid ha redskapen for att lyckas. loo6ob\ftl! llllft kall Inle rt'jlrtltntems l al1l:!i'el rornllll.\hs BAstad Gnlundress liummer Fridhcmsviigcll vx Tclefnx Hemsidn \Vww.baSI:ld.se Organisntions

18 18 (21) Kommunen bedömer att måluppf)rllelsen för närvarande är god men området måste fortsätta att utvecklas. Skolbarnsomsorg. 8.1 Normel' och värden - ansvar och inflytande - hälsa och livsstil Alla arbetar aktivt med områdena nonner och värden, ansvar och inflytande samt hälsa och livsstil. Personalen är välutbildad och erfaren, de har ett gott förhållningssätt, lokalerna är ofta bra, bat'ngruppema bedöms ibland för stora och många fritidshem lägger ner stort arbete för att få barngrupperna att fungera tillsatnmatls. Många barn har långa dagar. Kvalitetsutvecklarna och utvecklingsledaren har haft regelbundna träffar och diskuterat områden som kvalitetsarbete, kvalitetssäkringsverktyget QuaIis, allmänna råd för kvalitet i fritidshem och handlingsplan för samverkan med skolan. Diskussionen kring den sistnämnda punkten kommer att fortsätta. Sko!inspektionen skrev 2008 att det inte filuls någon gemensam grund- och helhetssyn mellatl de olika verksamhetsfonnerna. Utbildningen "Offensiva fritidshem" avslutades. Utbildningen Vat mycket uppskattad och startade med en heldags föreläsning. Vatje fritidshem valde sedan sina områden att arbeta med, utbildaren fungerade då som coach. Kommunen gör bedömningen att måluppf)rllelsen avseende områdena nonner och värden, ansvar och inflytande samt hälsa och livsstil är god. 8.2 Barn i behov av särskilt stöd Skolinspektionen skrev att kommunen bör utveckla arbetet med att utreda barns behov av särskilt stöd i skolbarnsomsorgen och där behov finns, ge sådant stöd. Kommunen har utarbetat en handlingsplan med rutiner som gäller specifikt för skolbarnsomsorgen. Specialpedagog har vatit ute och infonnerat om rutinerna samt erbjudit handledning. Kommunen bedömer att måluppf)rllelsen är god i dagsläget men att ytterligare resurser behövs när det kommande skollagskomplexet genomförs. Gymnasieskola. 8.1 Normer och väl'den - elevel' i behov av säl'skilt stöd Idrottspsykologen har arbetat med elever både på individ och gruppnivå med attityder, värdelingat, bemötande, teamarbete, målsättning mm. Elevhälsan arbetar på motsvarande sätt framförallt på Handels & Administrationsprogranlmet. Arbetet kommer att fortsätta och utökas med hjälp aven dramapedagog. Skolan har genomfört Qualis elevenkät tillsammans med Vuxenutbildningen. Resultaten är överlag mycket goda men det finns vissa frågor där hälften eller mindre än hälften svarar instämmer till stor del eller instämmer helt, dessa är huruvida den individuella utvecklingsplatlen styr elevens arbete, hur utvecklingssatntalen fungerar, om man har inflytande över de delat av verksamheten som man är berörd av och om man känner till skolans mål. 83 procent har svarat att de trivs i skolan, 90 procent hat svarat att man har någon kamrat att vara med om man vill. Det går inte att utläsa enbart gymnasiets resultat. l0060&\frl! IDlcllum Inle rrp~c"lcr:u Illn1:lnl funndl.\hs åstad Gatundress Fridhems\'ägcn 3 Teleron vx Telefax E~post Hemsidn Poslgiro II II 11-1 Orgnnisations-

19 19 (21) Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. 8.2 Ansvar och inflytande Ett större arbete med elevinflytande har påböijats i en mindre arbetsgrupp. Elevrådet har fått mer tid, ett eget rum och hjälp fi'ån SECO att driva ett mer aktivt arbete med större inflytande. Rektor siaivei' att ansvar och inflytande torde ha ökat for elevernas del, då man har gjort ansträngningar for att få bra funktion for elevrådet samt hållit skolkonferensen högt. Kommunens bedöm'ning: Ko=unens bedömning är att måluppfyllelsen är god. 8.3 Utveckling och lärande Akademi Båstad Gymnasium är en skola med god måluppfyllelse och kompetent personal. 84 procent av studenterna gick ut med grundläggande behörighet for högskolestudier. Dock kan man se att svårigheter i matematik kvarstår. Detta har åtgärdats genom att låta elever med stora svårigheter under våren läsa matematik tillsammans med lärare på vuxenutbildningen, även på kvällstid for dem som velat. Man har erbjudit sommarskola. Ko=unen bedömer att måluppfyllelsen är god och att det finns strategier for utveckling där det behövs. Vuxenutbildning En ny skolledning tillsattes i böljan av Arbetet med att utveckla en bred lärcenterverksamhet pågår. En snabbare genomströmning av de studerande på sfi är önskvärt. Den nya forvaltningen håller på att hitta fonnerna for det framtida arbetet med vuxenutbildning i samverkan med bl. a. bibliotek och arbetsmarialad samt högskola. Kvalitetsarbetet har genom Qualis tagit fart. Måluppfyllelsen när det gäller utveckling och lärande inom gymnasievux, särvux och sfi bedöms vara god. 9. Analys l allmärma råd får kvalitetsredovisning står att: "Inom vaije verksamhet är ledningens viktigaste uppgift att tillsammans med arbetslagen, lärarna och övrig ansvarig personal analysera sambanden mellan de strukturella forutsättningama, det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen". Ko=unen har ett sanlhälleligt ansvar att stå for ett standardiserat basutbud till medborgarna. D v s parallellt med ett rikt och varierat utbud av verksanlheter ska det finnas en god service som kommunen tillhanda1låller medborgaren så gott som likvärdigt oavsett var han/hon bor. Andelen barn och elever som har särskilda behov ligger omkring 27 procent och verkar inte minska de nännaste åren. De kommer att fortsatt häva stora insatser av verksamheternas personal och det pedagogiska ledarskapet. Bland de strukturella forutsättningarna i form av faktorer som påverkat verksamheten utifrån finns det flera att nämna. Diskussion om nytt resursfordeillingssystem i barnomsorg och grundskola har skapat viss oro. Lagstiftning om lika villkor for enskild och loo6ob\fcu llllct kan Inlr ffprtlcnlc1'11j Illn;:h'cl fonul.1h BåSlad Ftidhemsvägcll Yl< Telefax Hcmsldn Organisations-

20 20 (21) kommunal verksamhet kräver att kommunen bör intensifiera marknadsföringen av verksamheten. Barnomsorgen behöver inom en snar framtid fler platser. Vikande elevunderlag i 7-9 rar till konsekvens att personalstyrkan måste anpassas till detta. Om inte alltför lång tid kommer forvaltningen att behöva nyanställa igen vilket ger en ryckighet i planeringsprocessen. IOF bedömer att anmälningarna kring barn som far illa ökar liksom utbetalningar av forsöljningsstöd. Detta påverkar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Svårigheter for den lilla kommunen att tillmötesgå kravet på modersmålsundervisning kvarstår. Kommunen anordnar' sommarskola for tredje året i rad i syfte att alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska. Sommarskola ordnas både i åk 7-9 och vid Akademi Båstad Gymnasium. Ny skollag kommer att kräva att eleverna har godkänt i 5-8 ämnen for att komma in på ett gymnasieprogram. Lagen ger större möjligheter for elever och foräldrar att överklaga vissa beslut vilket troligen kommer att öka antalet överklaganden. Kommunen måste rusta for detta. Förskolan blir en egen skolform. Skola 201 I med forändrad struktur for läroplan och kursplaner innebär ett utvecklingsarbete for alla skolledare och lärare redan nu. Många skolor har varit med i Skolverkets arbete med nya kursplaner på så sätt att man fungerat som remissinstans t. ex. Kommunen har goda skolresultat som ligger kring 10 procent över modellberäknat värde, stabil och välutbildad personal, frisk personal, politiskt högt ställda mål for verksamheterna och ett gott pedagogisk ledarskap. Ledningsgruppen är erfaren och kompetent. Förutsättningarna for att professionellt fullfölja det pedagogiska uppdraget bör dock alltid utvecklas. Personal, elever och foräldrar visar i enkätsvar att de är nöjda. Den bedömning och analys som rektorerna gör i kvalitetsredovisningarna ger generellt sett en god bild av verksanjheternas samlade måluppfyllelse. Kommunens kvalitetsarbete utvecklas for att kunna göra än djupare analyser av delområden i styrdokunlenten. Qualis är ett instrument for att lyckas med detta. Qualis medverkar till ökad analys har kompetensutvecklingsinsatserna riktats mot det ltbaserade systemet for kommunikation skola/hem, mot språkutveckling inom alla verksamheter och arbetet med lokala delmål och TUP-processen. Del senare kommer att fortsätta. Statsbidrag for läsa, skriva och räkna har varit ett tillskott i arbetet med att öka måluppfyllelsen for alla elever. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag fortsätter och utvecklas. Verksanlheternas utvecklingsområden finns att tillgå i de egna kvalitetsredovisningama. När det gäller vuxenutbildningen utvecklas samarbetet mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Blandade åldrar och lägre takt kan gagna kvalitet och måluppfyllelse bl. a. på så sätt att fler tar examen. Genom att erbjuda kurser lokalt kan fler få möjlighet att utbilda sig. Lärcenter tar form for att möta framtiden. De närmaste åren kommer de kvalificerade yrkesutbildningarna att fasas ut och de som uppfyller kraven kommer istället att bli Yrkeshögskoleutbildningar. Genom att aktivt medverka till studeranderåd och återkoppla detta till studierna ökar elevernas ansvar och inflytande. Kommunen bedömer att det utvecklingsarbete som har pågått och pågår är väl strukturerat och framgångsrikt. Det kommer att fortsätta över tid, vilket är en framgångsfaktor i allt utvecklingsarbete. IOO60B\frl! 11Ilfl k:llilnl~ rt(l,~u.nlcr.u i llnl:l~tl ronll:li.\i~ Bästad FridhcmsvägL'I vx TelcrllX Hemsidn \\Iww.bastad.sc II II II-I OrgnnisnlioJls- =

Kvalitetsredovisning 2008

Kvalitetsredovisning 2008 BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret 2009-04-20 Kvalitetsredovisning 2008 I enlighet med Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm 1997:702 med ändringar 2005:609 samt 2006:279 och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun Beslut Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19 Dnr 43-2009:3888 Kommunbeslut efter tillsyn i Hällefors kommun 2 (32) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen Beskrivning

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket)

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket) Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass,

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer