Kvalitetsredovisning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2008"

Transkript

1 BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2008 I enlighet med Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm 1997:702 med ändringar 2005:609 samt 2006:279 och Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning \l:ltlelcnc\kvalilel\kvalltelsredovlsning200B.doc\h ~1.1

2 Innehållsförteckning O. Sammanfattning och åtgärder för utveckling 1. Inledning 2. Kvalitetsredovisningen 3. Grundfakta om kommunen 4. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning 5. Förutsättningar och nulägesbeskrivning - måluppfyllelse 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen 7. Arbetet i verksamheten Kvalitetssäkring Kompetensutveckling Ledning och styrning Tendenser i verksamheterna Barn och vuxna i behov av särskilt stöd 8. Resultat och måluppfyllelse Barnomsorg 1-5 år 1. Normer och värden 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Barn i behov av särskilt stöd Grundskola 1. Normer och värden 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Elever i behov av särskilt stöd Skolbarnsomsorg 1. Normer och värden, ansvar och inflytande, hälsa och livsstil 2. Barn i behov av särskilt stöd. Gymnasieskola 1. Normer och värden, elever i behov av särskilt stöd 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 9. Analys - åtgärder för utveckling 10. Avslutning 09Q420\l:\helone\kvallllll\kvaJi!lllsrcdovisning2008.doc\h 2

3 O. Sammanfattning och åtgärder för utveckling Den bild som växer fram i årets kvalitetsredovisning är till största delen ljus. Kommunen redovisar god måluppfyllelse avseende normer och värden, ansvar och inflytande, utveckling och lärande samt bam, elever och studerande i behov av särskilt stöd mot bakgrund av bl. a. betyg, nationella prov och enkätundersökningar. Men för att kunna genomföra djupare analyser måste fler och mer fokuserade utvärderingar komma till stånd där bl. a. samtal förs med olika intressenter. Kommunen har haft goda förutsättningar avseende material, utbildad personal, ledning - styrning och kompetensutveckling. Skolinspektionen har gjort tillsyn under andra halvåret och ger en positiv bild i sin rapport. Men pekar på vissa områden som behöver utvecklas, dessa är kunskaper, utveckling och lärande, lednings- och kvalitetsarbete, barngrupperna i förskolan och arbetet med likabehandlingsplaner. Rektorernas arbetssituation är ett område som tas upp, man skriver att oavsett bakomliggande orsaker behöver kommunen se till att rektorerna på samtliga skolor kan prioritera sitt pedagogiska ledarskap och ansvaret för att utveckla skolan. Skolinspektionen skriver en rapport som rör Bildningsnämndens verksamhet som helhet men varje enhet har också fått en egen tillsynsrapport i syfte att utvecklas. När verksamheterna beskriver arbetet de bedriver inom olika områden finns ambition, entusiasm och utvecklingsbenägenhet som röda trådar mellan raderna. Resultatet av den psykosociala enkäten visar en till största delen nöjd personal. 1. Inledning Syftet med den kommunala kvalitetsredovisningen är att beskriva och analysera arbetet och måluppfyllelse mot bakgrund av både statliga och kommunala styrdokument. Det vill säga skollag, läroplaner, skolplan och allmänna råd. "Varje kommun skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten" (Förordning 1997:702 om kvaliletsredovisning inom skolväsendet mm). Båstads kommun gör följande tolkning av kvalitetsredovisningens syften: Kvaliletsredovisningen ska ge barn, elever, studerande, personal och föräldrar en tydlig och gemensam bild av verksamheten, som grund för att diskutera behovet av utvecklingsåtgärder. Kvalitetsredovisningen ska ge föräldrar och övriga invånare en god insyn i verksamheten för att de ska kunna delta i diskussioner om utveckling och på så sätt ha inflytande. Kvalitetsredovisningen ska ge information och underlag för bildningsnämndens ställningstaganden och besiut i frågor rörande verksamhetens utveckling. Kvaliletsredovisningen ska ge Skolverket underlag för tillsyns- och utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna. 2. Kvalitetsredovisningen Omfattar tiden 1 januari 2008 tom den 31 december Grundfakta om kommunen 3.1 Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader uppgick 2008 till 273,347 mkr \l:lhelene\kvaJitcl\kvalitetsfedovisning2008.doc\h 3,,- 1.1

4 3.2 Upptagningsområde Båstads kommun är en kustnära kommun i nordvästra Skåne. Kommunen har cirka invånare. Det finns 6 tätorter j kommunen, varav Båstad är den största och kommunens centralort. Bebyggelsen består huvudsakligen av enfamiljshus. I varje tätort finns förskola och skola. Barnomsorg och grundskola Barnen och eleverna kommer till allra största delen från den egna kommunen. Gymnasium Eleverna kommer från ett stort upptagningsområde. De flesta kommer från Bjärehalvön. De kommer också från Nordvästra Skåne efter det samarbetsavtal som tecknades hösten Samarbetsavtal med Laholms kommun tillåter också elever att gå j Båstad. Vuxenutbildning De som deltar i vuxenutbildningarna kommer dels från närområdet dels från hela Sverige beroende på vilken form av utbildning man går. Utbudet varierar från grundläggande vuxenutbildning inklusive särvux och svenska för invandrare (sfi), gymnasial utbildning till kvalificerad yrkesutbildning, KY. 3.3 Bakgrundsfaktorer Barnomsorg och grundskola Det fanns cirka 93 barn och elever med annat modersmål i barnomsorgen och grundskola F - 9. I åk F - 9 fanns 322 elever (25%) i behov av särskilt stöd. Antalet elever i behov av särskilt stöd varierar mellan skolorna. I förskolan finns också barn i behov av särskilt stöd men inte i motsvarande grad som i skolan. Familjestrukturen är ofta kärnfamilj. Men det finns också familjer med ensamstående föräldrar och familjer där barnet/eleven har växelvis boende. I vissa områden är det många elever som åker skolskjuts, i andra väldigt få. Många familjer arbetar inom turismnäringen' varför man inte kan ha semester annat än då barnen går i skolan. De flesta skolor har gjort flera anmälningar till socialtjänsten avseende barn som far illa. Stöd- och utvecklingsenheten, STU, finns som resurs för rektorerna i deras arbete med barnlelever som har särskilda behov. Gymnasium Elevstrukturen på skolan sammanfaller med samhällets sociala struktur i övrigt. Andelen elever med invandrarföräldrar är omkring 14%. 3.4 Organisation av verksamheten Kommunen erbjuder förskoleverksamhet i form av nio kommunala förskolor och tre enskilda samt elva familjedaghem. Det finns åtta kommunala grundskolor, varav sex har undervisning för förskoleklass till och med årskurs 6 och de övriga två har undervisning för 7-9. I kommunal regi finns också en gymnasieskola och en vuxenutbildning som omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare, sfi. Det finns en fristående grundskola och två fristående gymnasieskolor. Fritidshem finns i grundskolorna, även den fristående. För elever som är mottagna i den obligatoriska särskolan erbjuds plats i Ängelholms kommuns särskola eller undervisning i kommunens skolor. Det finns idag sju elever som är individintegrerade i den ordinarie verksamheten. För särskoleeleverna på gymnasienivå och elever i träningsskolan erbjuds undervisning genom ett samverkansavtal med Ängelholms kommun. Det finns kulturskola. Två familjecentraler finns i kommunen, en i Förslöv, Kullerbyttan och en i Båstad, Bubblan. Tre områdeskontor erbjuder administrativt stöd till enheterna \1:lholono\llVaJJ1ot\kvalllclsredovisning20D8.doc\h 4 ~/l

5 3.5 Barn, elever och studerande Förskola och familjedaghem: 432 barn. Förskoleklass: 91 elever. Fritidshem: 351 elever. Grundskola 1-9: elever. Akademi Båstad Gymnasium: 244 elever. Vuxenutbildningen: 157 studerande (exklusive KY). Enligt uppgifter från Skolverkets databas SALSA hade 7% av eleverna utländsk bakgrund och var födda utomlands. Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå hade värde 2,14 att jämföra med riket som var 2,20. 86% av eleverna uppnådde målen i årskurs 9 (07/08) att jämföra med 77% i riket och 78% som var Skolverkets modellberäknade värde för Båstads kommun. Genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs 9 var 210, att jämföra med riket 209. I Akademi Båstad Gymnasium lämnade 82% av eleverna skolan med grundläggande behörighet. Rikssnittet var 80%. 4. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Det underlag som ligger till grund för redovisningen är verksamheternas kvalitetsredovisningar, Skolinspektionens rapport, enkätundersökningar, resultat från nationella prov, betyg, protokoll samt lärande samtal. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en årscykel för när och på vilket sätt enkätundersökningar skall ske. Enkätundersökningarna mäter måluppfyllelse bl. a. kopplade till värdegrunden och ansvar och inflytande. Enkäterna riktar sig både till elever, föräldrar och personal. Resultatet av enkätundersökningarna redovisas till Bildningsnämnden. Rektorerna tar till vara resultatet i det interna utvecklingsarbetet. Det fanns kvalitetsutvecklare inom varje förskola, skola och fritidshem. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag är att : Ingå i en av rektor initierad grupp Ansvara för att i arbetslaget lyfta fram prioriterade mål i diskussionen. Rektor har huvudansvaret för att utvärdera verksamheten. Dock skall kvalitetsutvecklaren tillsammans med rektor planera och genomföra löpande utvärdering och uppföljning över tid Hålla sig uppdaterad kring kvalitetsfrågor Ingå i ett förvaltningsövergripande nätverk Två studiedagar är avsatta under året för att följa upp och utvärdera verksamheten. En dag på våren och en dag på hösten. Många enheter har infört att man vid personaimöten har de pedagogiska frågorna först på dagordningen. Flera rektorer har strategigrupper eller ledningsgrupper där rektor, kvalitetsutvecklare och lärare ingår. Flera rektorer har ambitionen att planera på ett sådant sätt att tid för reflektion och planering ska öka. Reflektionsböcker har införts på många ställen. Utvecklingspedagoger medverkar i reflektionsarbetet. Ekonomiuppföljning görs varje månad av rektor. Uppföljningen rapporteras till barnoch utbildningskontor \1:\hclcne\kvillilel\kvalllc!sredovisning200B,doc\h 5 L..-. el

6 Förutsättningar och nulägesbeskrivning - måluppfyllelse Nyckeltal/balanserade styrkort - Barn- och utbildningsförvaltningen Bokslut 08 Budaet 08 Bokslut 07 Budaet07 Bam..fSkolbamsomsol"ll (1-12 årl Antalolatser i familiedaahem Antal platser i förskola/fritidshem varav i kommunal regi, procent Förskola f1-5 år kommunal reail Antal bam Kostnad (kr) per inskrivet bam Inskrivna bam per årsarbetare 5,1 5,0 4,6 5,1 FamIlledaahem år) linkl. Dooll Antal barn Kostnad (krl Der inskrivet barn Inskrivna barn Der daabamvårdartiänst Fritidshem år kommunal reail Antal skolbarn Kostnad (krl Der Inskrivet bam Inskrivna barn Der årsarbetare O 141 Måltidsverksamhet Kostnad (krl Der barnoortion exkl. lokaler Kostnad (krl oer elevnortion exkl. lokaler Förskoleklass Antal 6-årinoar Kostnad (kr) oer elev Antal årsarbetare Der 100 elever Grundskola Antal elever år Kostnad (kr) per elev, totalt varav för lokaler varav för undervisnina Antal lärare Der 100 elever Kostnad (krl Der elev för läromedel mm Kostnad (krl Der elev för elewård Kostnad (krl Der elev 1-9 för skolmåltider Kostnad (krl Der elev för skolskluts Gvmnasieskola Antal avmnasleelever hos annan huvudman Kr Der elev I interkommunal ersättnino Antal elever vid Båstads Gvmnasium varav folkbokförda i Båstad kommun. Drocent Kostnad (kr) per elev, Båstads Gymnasium varav för undervisning varav för lokaler Antal lärare Der 100 elever \t:\helenc\kvalltel\kvaliteWedovisnlng2008.doc\h 6 <::..--- I l

7 Personalgruppen i sin helhet är stabil, frisk och erfaren, det finns engagerade skolledare och en politisk vilja att Båstads kommun ska ha en bra utbildningsverksamhet Det finns en central IT-grupp som hanterar både tekniska och pedagogiska frågor. Det finns också en utvecklingspedagog som arbetar 100% av sin lärartjänst-med IT-frågor ur ett till största delen pedagogiskt perspektiv. IT-pedagogen organiserar regelbundet möten för IT-ansvariga vid alla skolor. Skolbibliotek finns i anslutning till varje skola. I Lärarförbundets årliga rankning av Sveriges bästa skolkommun kom Båstad på fjortonde plats. Förra året kom Båstad på tredje plats. Båstad hade bra värden inom områden som utbildade lärare, friska lärare, kommunen som avtalspart och kunskapsresultat för åk. 9. Sämre värden hade Båstad när det gäller resurser och lärartäthet. Enligt Skolverkets statistik är 54% i förskolan, 100% iförskoleklass, 89% i grundskolan, 74% i fritidshemmen och 72% i gymnasieskolan pedagogiskt högskoleutbildad. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings statistik kom Båstad på fjärde plats totalt i grundskolemätningen Ledningen lägger ner mycket tid på att försöka lösa praktiska problem avseende underhåll och reparationer men lokalerna är i de flesta fall ändamålsenliga. Vikande elevunderlag men också ett ökande behov av förskoleplatser är en del av nuläget. Framtidens klassrum med modern teknik utvecklas vid varje F - 9 skola. Antalet inskrivna barn i förskolan är i vissa fall högre än intentionerna i skolplanen och allmänna råd för kvalitet i förskolan. Vid mätningar avseende hur många barn som är närvarande över tid visar det sig dock att det är mycket sällan som alla inskrivna barn är närvarande. Skolbarnsomsorgen vänder sig till barn i åldern 6-12 år, verksamheten bedrivs i lokaiintegrerade fritidshem i sex av kommunens grundskolor. Ca 10 procent av barnen får sin fritidshemsvistelse i kommunens enskilda fritidshem. 78% av barnen i åldern 6-9 år är inskrivna i fritidshem och 11% av barnen i åldrarna år deltar. Detta är i överensstämmelse med riket i övrigt. Akademi Båstad Gymnasium har goda materiella resurser och lokalerna är nya. Lärartätheten har varit relativt hög, personalens kompetens bedöms av rektor vara hög. Elevgrupperna var förhållandevis små vilket bedöms gynna måluppfyllelsen. Programutbudet är föremål för utveckling. När det gäller vuxenutbildningen har arbetet med lärcenter gått in i en genomförandefas. Den nya foajeln i biblioteket färdigställs, samarbetet med Högskolan i Kristianstad har inneburit att tre utbildningar med studiegrupper i Båstad kan påbörjas. Större delen av 2008 präglades av högkonjunktur i näringslivet vilket generellt sett innebär ett lägre antal sökande till vuxenutbildningen. I slutet av året märktes ett ökat tryck på verksamheterna. De åtgärder som anges i kvalitetsredovisningarna från föregående år tas upp året därpå, på ett tydligt sätt. Verksamheterna beskriver också vad man gjort och vad man inte hunnit med och hur man tänker fortsätta att arbeta med det som inte har genomförts. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolinspektionen har i sin rapport pekat på att Båstads kommun behöver utveckla arbetet med likabehandlingsplanerna på så sätt att de behöver konkretiseras ytterligare \t:\hcleno\kvalllel\kvaJltclsrcdovisning200B.doc\h 7 <; ;t

8 och redovisa vilka åtgärder som ska genomföras med utgångspunkt från en kartläggning kopplad till de olika diskrimineringsgrunderna. För fritidshemmen, förskolorna och familjedaghemmen behöver planerna anpassas bättre till respektive verksamhets specifika förutsättningar. Kommunen har svarat Skolinspektionen och har en plan för åtgärder som bl. a. innebär att kommunen kommer att följa upp alla verksamheters likabehandlingsplaner under hösten mot bakgrund av den kritik som framkommit. Alla verksamheter har idag likabehandlingsplaner. Inga anmälningar har gjorts till bam och elevombudsmannen, SEG. En anmälan gjordes till nämnden. Två polisanmälningar har gjorts. I övrigt beskriver verksamheterna att incidenter uppstår under året, oftast handlar det om muntliga kränkningar men att man löser dem inom organisationen eventuellt med stöd av STU. Planen är för det allra mesta förankrad hos elever och föräldrar. Revidering genomförs regelbundet. Likabehandlingsplanen är en del av värdegrundsarbetet och de planer för detta som finns på respektive enhet. 7. Arbetet i verksamheten Kvalitetssäkring Kommunen arbetar med processen IUP och skriftliga omdömen. Ett utbildningsföretag är inkopplat för att tillsammans med kvalitetsutvecklare och rektorer ta fram en gemensam mall för skriftliga omdömen samt lokala delmål för alla ämnen. Allt i syfte att utveckla bedömarkompetens hos lärarna och öka måluppfyllelsen för eleverna. Mångfald är ett område som har bäring på normer och värden och blir allt viktigare i vårt samhälle. En föreläsare har pratat om detta. Utvecklingspedagogen i förskolan arbetar målmedvetet för att öka måluppfyllelsen i enlighet med Lpfö 98. Ett kvalitetssäkringsverktyg, Quaiis, är inköpt för att så småningom användas i alla verksamheter. Regeringen har fattat beslut om att nationella prov skall genomföras i åk 3 i ämnena svenska, svenska A och matematik. Skolverket fick uppdraget att implementera mål i åk 3. Tre personer har sedan varit implementeringsansvariga för mål i åk 3 i Båstads kommun. Under våren 2009 börjar proven genomföras. Kompetensutveckling Kommunen arbetar med kompetensutveckling genom att initiera till strukturerade nätverk med kvalitetsutvecklare inom verksamheterna, förskola, F - 9 samt skolbarnsomsorgen. Utvecklingspedagog, utvecklingsledare, rektorer och extern utbildare leder dessa möten. Kompetensutveckling diskuteras regelbundet vid ledningskonferenserna. Men arbetet bör utvecklas till att omfatta en plan över längre tid. Skolchefen tar initiativ till utbildning för rektorerna. Fyra lärare har deltagit i lärarlyftet, tre har läst halvtid och en har läst heltid. Kommunen har sökt om och erhållit statsbidrag för att utveckla arbetet med att läsa, skriva och räkna i de lägre åldrarna. Ledning och styrning Skolchefen ansvarar för ledningskonferenserna. Frågorna som tas upp kommer från verksamheten och skolchefen. Ledningskonferenserna utvecklas hela tiden beroende på erfarenheter och behov. Alla rektorer skall genomgå rektorsutbildning, de flesta har gått. Medarbetarsamtal och verksamhetsutveckling i form av flerdagarskonferenser är andra sätt som ledningsutveckling bedrivits på. Alla i ledningsgruppen deltar i en ledarskapsutbildning som pågår över tid.

9 Chefen för stöd- och utvecklingsenheten, utvecklingsledaren, chefen för måltidsverksamheten och kulturskoleledaren har egna tider för möte med skolchefen. Ekonomistyrning fokuseras genom regelbunden uppföljning och krav på att budget hålls. Tendenser i verksamheterna Förskolan Alla förskolor arbetar med att utveckla verksamheten inom områdena hälsa och livsstil, normer och värden, utveckling och lärande samt ansvar och inflytande. Det finns en stark vilja bland personal och ledning att öka måluppfyllelsen och sin egen medvetenhet när det gäller att se och lyssna på barnen och anpassa miljön utifrån detta. Rektorerna upplever ibland att de inte räcker till. Många beskriver vikten av färre barn i barngrupperna och ett väl fungerande stabilt arbetslag som oerhört viktigt för barnens trygghet och personalens välmående. Familjedaghem Verksamheten i familjedaghemmen fungerar väl. God kompetens utveckling har erbjudits och möjlighet till samarbete med förskolor och allmän förskola finns. Grundskola F - g Aroetet i grundskolan fokuserar områdena normer och värden, ansvar och inflytande, hälsa och livsstil och i hög grad utveckling och lärande. Medvetenheten om vikten av bedömarkompetens, skriftliga omdömen och tolkning av målen ökar bland personalen. Skolbarnsomsorg Fritidsverksamheten har fokuserat på arbetet med kvalitetsfrågor och allmänna råd i fritidshem. Samverkansfrågan med skolan har lyfts och diskuterats. Arbetet med att planera kompetensutveckling 2009 intensifierades. Akademi Båstad Gymnasium Arbetet har haft fokus på arbetslagsutveckling, teamarbete, samsyn i betygssättning, normer och värden, elevsociala frågor och lärarrollen. Vuxenutbildning Arbetet i verksamheten har framförallt berört lärarlage!. Ett arbete har bedrivits där fokus har legat på hur de studerande ska bli mer delaktiga och medverkande i undervisning och studier. Lärarlaget har också haft ansvar för projektering av ett nytt studeranderåd. Vad gäller särvux har ett utvecklingsarbete bedrivits för ett ökat samarbete med daglig verksamhet och därmed ett bättre resursutnyttjande. Sfi undervisningen har förstärkts med kvällsundervisning och arbete med meritportföljer.. Barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd Som beskrivits inledningsvis finns stöd- och utvecklingsenheten (STU). SkoIinspektionen skriver i sin tillsynsrapport att det pågår en diskussion i kommunen om huruvida resurserna räcker till i förhållande till de behov som finns ute på skolorna. Man skriver också att möjligheterna att få särskilt stöd för elever vid bristande måluppfyllelse i andra ämnen än svenska, matematik eller engelska är begränsad. Barnomsorg 1-5 år Vid både förskola och familjedaghem finns rutiner för hur verksamheten skall gå till väga när barn har behov av särskilt stöd. Alla förskolor har en väl fungerande struktur för och har tänkt mycket på hur dessa barns behov skall kunna tillgodoses. Vid behov kontaktas STU. Cirka 12 barn var i behov av särskilt stöd. Vid vissa förskolor finns fler barn och vid andra finns inga barn i behov av särskilt stöd. O~20\l,,,,,,,"...ti 'Ii,,~,edO""ring200ll.do'\h g

10 Grundskola F - 9 Grundskolan arbetar med kartläggning och åtgärdsprogram på samma sätt som förskolan. Man arbetar med barnen enskilt, i smågrupper, genom stöd i klassen, med stöd av elevassistenter och tekniska hjälpmedel samt genom att arbetslagen tydligt samverkar runt dessa frågor. Samverkan sker i förekommande fall med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och individ och familj (IOF). En 7-9 skola har organiserat ett resurscentrum för elever i behov av särskilt stöd. Vid detta finns skolans specialmaterial och speciallärarna har det som arbetsplats. Som beskrivits inledningsvis är det cirka 25% av barnen som bedöms ha särskilda behov. Atgärdsprogram upprättas till i stort sett alla elever Skolbarnsomsorg Skolinspektionen bedömer i sin tillsynsrapport att åtgärder behövs när det gäller att erbjuda varje barn den omsorg som deras speciella behov kräver. Kommunen har svarat att man skall förtydliga befintliga rutiner samt att specialpedagog från STU skall delta vid fritidspedagogernas kvalitetsträffar och STU har också erbjudit konsultationsträffar. Gymnasieskola Vid skolan finns en specialpedagog som har arbetat med de elever som behövt extra stöd och hjälp. Elewårdsteamet fångar upp signaler från mentorer alternativt lagsamordnare om elever med behov av särskilt stöd. I de flesta fallen kommer informationen direkt från överlämnande skola. Vuxenutbildning Verksamheten inom särvux och grundvux är särskilt specialiserade mot detta område. Inom särvux planeras ett utvecklat samarbete med den dagliga öppna verksamheten som bedrivs av den sociala verksamheten. Lärarresurser och deras möjligheter till särskilt stöd kan om de integreras ge synergieffekter som kan komma brukarna till gagn. Svenska för invandrare, sfi, kan och bör utvecklas genom ett närmare samarbete med arbetsmarknadsenheten. Idag är samarbetet mellan sfi och grundvux etablerat och väl fungerande. Man erbjuder alla studerande att göra ett standardiserat läs- och skrivtest. Resultaten följs upp individuellt med respektive studerande. Det är sedan frivilligt att delta i undervisning om den studerande så önskar, utifrån resultaten vid testen. 8. Resultat och måluppfyllelse Skolinspektionen skriver i sin tillsynsrapport "Utbildningsverksamheten i Båstads kommun har en god, i vissa avseenden mycket god kvalitet. Elever och studerande uppnår goda kunskapsresultat och det finns en god studiemiljö för barn, elever och vuxenstuderande. Förskolor, familjedaghem och skolbarnsomsorg erbjuder en verksamhet som utgår från barnens behov och intressen och i förskolan finns det en tydlig inriktning mot uppdragen i förskolans läroplan." Atgärdsområden som Skolinspektionen bedömer vara gemensamma för alla verksamheter är arbetet med likabehandlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt utvecklingsarbete - kvalitetsarbete. I förskolan och skolbamsomsorgen pekar man på att gruppstorlekarna och gruppernas sammansättning måste följas upp och utvärderas. Rapporten finns på När det gäller barn och elever med annat modersmål är detta ett område som Skolinspektionen bedömer behöver åtgärdas på så sätt att kommunen behöver arbeta på ett mer medvetet och systematiskt sätt för att stödja utvecklingen av modersmålet hos de barn som har annat modersmål än svenska. Kommunen har i skrivelse med dnr svarat Skolinspektionen och beskrivit de åtgärder som kommunen skall vidta \l:\helene\kvalilet\kvamel5ledollisning2008.doc\h ~1 1O

11 Nedan redovisas en sammanfattning av resultat och måluppfyllelse i förhållande till utvalda nationella mål. I de allmänna råden för kvalitetsredovisning står att fördjupade utvärderingar bör redovisas regelbundet inom följande områden: bam och elever i behov av särskilt stöd barn och elever med funktionshinder barn och elever med annat modersmål än svenska flickor och pojkar hälsa och livsstil. Detta är ännu inte. gjort men avsikten är att så snart som möjligt påbörja utvärdering inom något eller några av dessa områden. Mot bakgrund av personaltäthet, personalens kompetens och resurstilldelning jämfört med andra motsvarande kommuner, enkätundersökningar. enheternas kvalitetsredovisningar och Skolinspektionens tillsynsrapport, gör kommunen bedömningen att måluppfyllelsen är god avseende alla verksamheter. Resultatet av föräldraenkäten redovisas här övergripande och omfattar förskola, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasiet årskurs 2. Resultatet visar att de flesta föräldrar anser att deras barn trivs i den verksamhet de befinner sig, att verksamheten ger deras barn möjlighet till engagemang och utveckling samt att man har förtroende för personalen i kontakten med verksamheten. Det är dock skillnad i svaren beroende på vilken ålder barnet har. Barnomsorg 1-5 <!Jr Förskola och familjedaghem Normer och värden Alla förskolor och familjedaghem arbetar med normer och värden på ett tydligt sätt. Det är ett arbete som pågår år från år. Den skillnad man kan urskilja nu i jämförelse med för några år sedan är att medvetenheten blir större och större i takt med att den pedagogiska diskussionen förs regelbundet. Man ser situationer och "det kompetenta barnet" i allt högre grad. Förändringar görs i samband med att medvetenheten ökar. Sammanfattning av resultat - enkätundersökning Positiva påst<!jendena i enkät till föräldrar, delas in i tre områden: 1. Påstående 1-4 handlar om föräldrars uppfattning om sina barns/unga vuxnas trivsel. 2. Påstående 5-6 handlar om föräldrars uppfattning om verksamheten. 3. Påstående 7-11 handlar om föräldrars uppfattning om kontakt och information med verksamheten. Föräldrar till barn i förskola och familjedaghem svarar övervägande att de positiva påståendena "stämmer heit och hållet". Det finns dock oro för att barngrupperna blir för stora och att personalen kan bli för stressade liksom en oro för ökad olycksrisk. Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är göd, i många fall mycket god. Ansvar och inflytande Ansvar och inflytande kan handla om att: ge barnen större inflytande över sin dag inom vissa ramar stärka barnen i att utveckla sina tankar och åsikter öka barnens självständighet vara med och bestämma lek/utvecklingstema för projekt barnen känner sig viktiga och att de är en tillgång i gruppen barnen känner att de har möjlighet att påverka utifrån sin mognad \l:\helene\kvalilellJwalillllsrcdovlsning2008.doc\h 11 ~/l

12 barnen känner att de har ett medansvar för den gemensamma miljön Enheterna redovisar ibland sitt arbete med bilder. I stort sett alla enheter utvecklar former utifrån ett barnperspektiv för att arbeta med ansvar och inflytande. Man lyssnar på barnen, anpassar lärandemiljön till bamens ålder och man dokumenterar verksamheten. Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. Utveckling och iärande Enhetema arbetar ofta på så sätt att avdelningama sätter egna mål för sitt arbete. Det kan vara den inre miljön, känslor, språket eller att genom leken utveckla sin skapande förmåga. Det kompetenta barnet är ett förhållningssätt som genomsyrar alla enheterna, liksom att möta barnet där det befinner sig just nu och att ta till vara barnens intressen. Ofta vävs ansvar och inflytande ihop med området utveckling och lärande, liksom normer och värden. Men personalen gör också en egen bedömning av vad barnen behöver utveckla. Alla arbetar strukturerat med mål, genomförandepjanering och uppföljning. Man kan se hur resonemang tar form bland personal och barn för att komma vidare utifrån de lärdomar man drar av det valda utvecklingsområdet. Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. Barn i behov av särskilt stöd Ett bra samarbete med STU i form av både handledning och kompetensinsatser ökar fokus på hur man i verksamheten bättre kan stötta de barn som finns i behov av särskilt stöd. Måluppfyllelsen ökar successivt. Det varierar hur många barn i behov av särskilt stöd som finns vid varje förskola Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. Grundskola Normer och värden Detta är ett område som man ständigt arbetar med. Det finns organisation och former för hur det ska gå till vid alla skolor och fritidshem. Nolltolerans mot kränkningar, kamratstödjare, dramapedagoger, föräldrasamverkan, planer, samtal, mobbingteam är exempel på hur man arbetar med normer och värden. Måluppfyllelsen är god. Men detta är ett område som förändras ständigt beroende på hur barnen mår, hur personalen mår och hur förutsättningarna ser ut. Barnens och elevernas familjesituation och det samhälle som vi lever i är andra faktorer som naturligtvis spelar stor roll. Trivselenkäten som genomfördes i åk. 2, 5, 8 och åk 1 på gymnasiet visar att de allra flesta eleverna generellt trivs i skolan, har kompisar och tycker att de kan prata med lärare och andra vuxna i skolan. Områden där eleverna svarar lite mindre positivt är frågor som rör relationen till varandra när det gäller tex hänsyn, samtalston och konfliktlösning och situationen vid idrottslektioner samt skolmaten. Eleverna i åk 2 svarar till övervägande del att påståendena stämmer mycket bra. När det gäller svaren från åk 5 förändras svaren. Nu används svarsalternativet stämmer ganska bra i högre grad. I åk 8 fortsätter trenden från åk 5 men förändras i åk 1 på gymnasiet på så sätt att svaren blir mer positiva och svarsaltemativet stämmer mycket bra, ökar. a90420\1:\hclenc\kvalltel\kvajilelsredovisning200b.doc\h 12 ~ 1

13 Påståendena i enkäten kan delas in i 6 olika områden, påståendena är positiva. 1. Påstående 1-3 handlar om trivseln i skolan, om man är glad och trivs på rasterna. 2. Påstående 4-5 handlar om huruvida man har kompisar i klassen eller i andra klasser på skolan. 3. Påstående 6-9 handlar om hur man beter sig mot varandra, hur bra man är på att lösa kamratproblem och konflikter samt situationen vid omklädning då man har idrott. 4. Påstående handlar om måltidssituationen och vad man tycker om skolmaten. 5. Påstående handlar om kommunikationen med de vuxna i skolan. 6. Påstående 15 handlar om rättviseaspekten i skolan. 7. Påstående 16 handlar om hur resan med skolbussen eller skoltaxin fungerar. Skolinspektionen skriver i tillsynsrapporten att åtgärder behövs när det gäller att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan kränkande behandling i alla verksamheter. Kommunen kommer att bjuda in en föreläsare under hösten som skall tala om diskrimineringsgrunderna och likabehandlingsplanerna. Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. Ansvar och inflytande Klassråd, elevråd, loggböcker, elevens val, utvärderingar, diskussion om demokrati och begreppen ansvar, inflytande och påverkan samt prao är fonner som alla skolorarbetar med. Dock är många elever duktiga på att ta ansvar för sitt eget lärande men oftast är de inte mogna för att planera och lägga upp sitt arbete. Detta avser F-6. I de äldre årskurserna finns råd för olika områden där eleverna utövar ansvar och har inflytande. Arbetet med ansvar och inflytande förändras över tid och i takt med elevernas mognad. Enkätundersökning genomförd under året ger följande resultat: En generell bild av alla elevers svar i åk 3, 6, 9 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet visar på att åk 3 och 6 i högre grad svarar att de anser att påståendena stämmer ganska bra eller mycket bra. Intressant att notera påstående 12 som handlar om huruvida man talar om demokrati, besvaras mindre och mindre positivt över de år som undersökningen har gjorts. Intressant att också notera påstående 13 och 14 som handlar om huruvida alla får säga vad de tycker samt ansvar för det egna skolarbetet, här svarar övervägande andel elever positivt, skillnaden är marginell över de år som undersökningen har gjorts. Ak 9 och åk 2 på gymnasiet svarar generellt att de är mindre nöjda. Minst positivt svarar man på påståendena som handlar om att kunna få påverka förändringar av undervisningen och utomhusmiljön. Påståendena i enkäten kan delas in i 4 olika områden, påståendena är positiva. 1. Påstående 1-3 handlar om frågor som rör planering, på vilket sätt man skall arbeta samt hur man skall redovisa skolarbetet. 2. Påstående 4-5 handlar om uppföljning och utvärdering samt hur man kan få vara med och påverka förändringen av undervisningen. 3. Påstående 6-9 handlar om inomhus och utomhusmiljön. 4. Påstående handlar om demokratiska uttrycksformer som tex. att ha klassråd och elevråd, att alla ska få möjlighet att säga vad man tycker och att alla ska ges möjlighet att ta ansvar för sitt arbete. Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. D90420\l:\herenc\kvlIlitlll\kval\1olsredovisnln92OOB.doc\h 13 S; il

14 Redovisning av resultat kursplanemål och nationella prov i år 5 Skolor F-6 Antal elever år Svenska Båstads kommun 5 Kursplanelllål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått KurspIa- målen i målen vissa % nemål alla delprov delprov men ej alla Antal elever Engelska år 5 Kursplanelllål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått Kursplane Målen målen vissa % mål i alla delprov delorov men ei alla Antal elever år Matematik 5 Kursplanelllål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått kursplane Målen målen vissa % mål i alla delprov delprov men ej alla O\l:\helenc\kvalllet\kvalilelsredovisnlng2008.doc\h 14 S 1

15 Redovisning av nationella prov och betyg i åk 9 Skola Svenska! svenska 2 Svenska! svenska 2 F"" orsr" ov 79 - Betyg Nationel Ia prov - Antal elever Ej nått G VG MVG Uppnått Ej upp- Ej deltamålen målen nått må- git len O O O Matematik Betyg Matematik Nationel Ia prov Antal elever Ej nått G VG MVG Uppnått Ej upp- Ej deltamålen målen nått må- git len O O Engelska Betyg Engelska Nationel Ia prov Antal elever Ej nått G VG MVG Uppnått Ej upp- Ej deltamålen målen nått må- git len O O \l:\hclonc\kvalllcl\kvalllelsredolJisning2006.doc\h 15 ~ Ii

16 Skola Strand ängs Svenska! svenska 2 Betyg Svenska! svenska 2 Nationella prov Skolan Antal elever Ej nått G VG MVG Uppnått Ej upp- Ej deltamålen målen nått må- git len O Matematik Betyg Matematik Nationella prov Antal elever Ej nått G VG MVG Uppnått Ej upp- Ej deltamålen målen nått må- git len Engelska Betyg Engelska Nationella prov Antal elever Ej nått G VG MVG Uppnått Ej upp- Ej deltamålen målen nått må- git len Utveckling och lärande Ett övergripande utvecklingsarbete pågår just nu i syfte att dels ta fram lokala delmål för varje ämne dels ta fram en mall för skriftliga omdömen som skall läggas in i ett JT baserat system för kommunikation skola - hem. På så sätt ökar kommunen lärarnas möjlighet att kunna göra en professionell likvärdig bedömning av kunskapsresultaten i varje ämne. Skolchefen ordnar regelbundet tematräffar dels med rektorer dels med lärare för att diskutera resultaten av de nationella proven och kursplanemål i åk 5 och 9. För 2008 redovisar kommunen dock att resultaten i de nationella ämnesproven för årskurs 5 försämrats i svenska och matematik. I åk 9 har resultaten i nationella ämnesproven i matematik också försämrats. Processen med IUP har inneburit en större medvetenhet om kunskapssyn, samarbetssamtal och själva planen för IUP. Reflektioner om det egna lärandet har i takt med detta ökat. Eleverna blir bättre och bättre på att sätta upp egna mål och navigera mot dessa. Inför utvecklingssamtal skickas någon form av dokumentation hem till föräldrar på ett tydligare sätt än tidigare. Det kan vara t.ex. elevens portfolio. Personalen har utvecklats mot större medvetenhet. Kommunen bedömer alt måluppfyllelsen är god men området måste fortsätta att utvecklas \l:\hclene\kvalilel\kvalilctsredovisnlng2008.doc\h 16 c: I.J

17 Barn i behov av särskilt stöd Den bild som växer fram i kvalitetsredovisningarna är att arbetet för att tillgodose alla barns behov prioriteras i hög grad. Personalen behöver dock ständigt kompetensutveckling inom området. STU finns som en resurs. Om man med måluppfyllelse menar att barn i behov av särskilt stöd prioriteras och att man gör allt man kan för att möta deras behov får man nog anse att måluppfyllelsen är god. Trots det upplever rektorerna att man inte har de resurser i form av personal, material, plats och tid, man skulle behöva för att möta alla barns behov. Diskussionen om hur kommunen skall kunna garantera alla elever det som står i läroplanema pågår ständigt. Det finns en frustration i verksamheterna över att inte alltid lyckas. Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god men området bör fortsätta att utvecklas. Skolbarnsomsorg. Normer och värden - ansvar och inflytande - hälsa och livsstil Alla arbetar aktivt med områdena normer och värden, ansvar och inflytande samt hälsa och livsstil. Personalen är välutbildad och erfaren, de har ett gott förhållningssätt, lokalerna är ofta bra, barngrupperna bedöms ibland för stora och många fritidshem lägger ner stort arbete för att få barngrupperna att fungera tillsammans. Många barn har långa dagar. Kvalitetsutvecklarna som finns vid varje fritidshem är viktiga för enhetens kvalitetsarbete. Skolinspektionen skriver att det inte finns någon gemensam grund- och helhetssyn mellan de olika verksamhetsformerna. Kommunen har svarat inspektionen och gjort en handlingsplan för hur detta skall utvecklas. Ett utvecklingsarbete har påbörjats tillsammans med en konsult, detta kommer att fortsätta under Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen avseende områdena normer och värden, ansvar och inflytande samt hälsa och livsstil är god. Barn i behov av särskilt stöd Skolinspektionen skriver att kommunen bör utveckla arbetet med att utreda barns behov av särskilt stöd i skolbarnsomsorgen och där behov finns, ge sådant stöd. Kommunen har utarbetat en handlinsplan i syfte att förtydliga befintliga rutiner för barn i behov av särskilt stöd som gäller specifikt för skolbarnsomsorgen. Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. Gymnasieskola Normer och värden - elever i behov av särskilt stöd Måluppfyllelsen har ökat i och med att IV-elever integrerats i övrig verksamhet samt att elevhälsan nu finns lokaliserad i gymnasieskolans lokaler. Under hösten anställdes en skolsköterska med gymnasieerfarenhet. En idrottspsykolog arbetade med eleverna inom områdena moral, etik, utanförskap, samhörighet och teambyggande. Trivselenkät till elever i åk 1 på gymnasiet ger en bild av nöjda elever. Resultaten domineras av svaren "stämmer ganska bra eller mycket bra". De områden som visar något sämre resultat är hur samtalstonen och konfliktlösningssituationer fungerar samt skolmaten. Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god, \l:\hcICloc\kvalIIClI\kvalitetsredovisning200B.doclJl 17 ~ 1-.1

18 Ansvar och inflytande Området har varit och är föremål för utveckling på olika sätt. Enkät om ansvar och inflytande visar att de flesta eleverna är nöjda. Men jämfört med de yngre eleverna är det fler som ändå generellt sett svarar med alternativen stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Rektor skriver i sin kvalitetsredovisning att elevernas ansvar för skolan verkar öka. Kommunens bedömning är att måluppfyllelsen är god. Utveckling och lärande Akademi Båstad gymnasium är en skola med god måluppfyllelse, kompetent personal och god medelstilldelning. 82% av studenterna gick ut med grundläggande behörighet för högskolestudier. Resultatet av föräldraenkäten visar att de flesta föräldrar är nöjda. Områden där man är något mindre nöjd handlar om maten och information från skolan. Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. Vuxenutbildning Har under året prioriterat arbetet med ansvar och inflytande. Diskussioner för att uppnå målet som handlar om att utveckla distansstudier har pågått och ger resultat. Utvecklingsarbete för att få till stånd studeranderåd och ökat ansvar och inflytande har pågått. Skolinspektionen skriver i sin rapport att vuxenutbildningen måste utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete så att verksamheten fortlöpande kan ifrågasätta sina undervisningsmåi och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder i syfte att utbildningen svarar mot uppställda mål. En handlingsplan finns. Kommunens bedömning är att måluppfyllelsen bör förbättras. 9. Analys I allmänna råd för kvalitetsredovisning står att: "Inom varje verksamhet är ledningens viktigaste uppgift att tillsammans med arbetslagen, lärarna och övrig ansvarig personal analysera sambanden mellan de strukturella förutsättningarna, det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen". De strukturella förutsättningarna i form av faktorer som påverkat verksamheten utifrån har varit besparingar och regeringens många fattade beslut om förändringar och utvecklingsåtgärder. Dessa slår inte igenom fullt ut under 2008 men påverkar verksamheterna ändå därför att de kräver omställning och nytänkande och kan skapa oro. Andra yttre faktorer är vikande elevunderlag, en politisk inriktning som främjar konkurrens och valfrihet samt gymnasieelever som rör sig mellan kommuner i sina val av utbildning i en allt högre utsträckning innebär utmaningar för kommunen. Kommunen har ett samhälleligt ansvar att stå för ett standardiserat basutbud till medborgarna. Dvs parallellt med ett rikt och varierat utbud av verksamheter ska det finnas en god service som kommunen tillhandahåller medborgaren så gott som likvärdigt oavsett var hanlhon bor. Andelen barn och elever som har särskilda behov ligger omkring % och verkar inte minska de närmaste åren. De kommer att fortsatt kräva stora insatser av verksamheternas personal OU:\helcne\kvalllel\kvalilelsredovisning2008.doc\h 18 <;; ~2

19 Kommunen har goda skolresultat som ligger kring 10% över modellberäknat värde, stabil och välutbildad personal, frisk personal och politiskt högt ställda mål för verksamheterna. Ledningsgruppen är erfaren men förutsättningarna för att fullfölja det pedagogiska uppdraget bör utvecklas. Både personal, elever och föräldrar visar i enkätsvar att de är nöjda. Den bedömning och analys som rektorerna gör i kvalitetsredovisningarna ger generellt sett en god bild av verksamheternas samlade måluppfyllelse. Skolinspektionens tillsynsrapport ger även den en positiv bild av utbildningsverksamheten i Båstads kommun. Kommunens kvalitetsarbete måste utvecklas för att kunna göra än djupare analyser av delområden i styrdokumenten. Qualis är ett intstrument för att lyckas med detta kommer kompetensutvecklingsinsatserna att riktas mot språkutveckling inom alla verksamheter och arbetet med lokala delmål och IUP processen kommer att fortsätta. Statsbidrag för läsa, skriva och räkna är ett tillskott. Rektorerna erbjuds kompetensutveckling genom Skolverket och den lokala ledarskapsutbildningen fortsätter. Lärarlyftet fortsätter och ledningsgruppen, ytterst skolchefen beslutar om vem som skall erbjudas möjlighet att gå. Kommunen har svarat Skolinspektionen och det innebär ett ansvar att följa upp och genomföra de åtgärder som kommunen har sagt att man skall göra. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag fortsätter och utvecklas. Verksamheternas utvecklingsområden finns att tillgå i de egna kvalitetsredovisningarna. När det gäller vuxenutbildningen finns ett behov av samarbete mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Blandade åldrar och lägre takt kan gagna kvalitet och måiuppfyllelse bl. a. på så sätt att fler tar examen. Genom att erbjuda kurser lokalt kan fler få möjlighet att utbilda sig. Qualis ska medverka till ökad analys. Genom att aktivt medverka till studeranderåd och återkoppla detta till studierna ökar elevernas ansvar och inflytande. Ett lärarlagsarbete med ökat fokus på frågor kring de studerandes medinflytande har haft till syfte att förbättra måluppfyllelsen. Kommunen bedömer att det utvecklingsarbete som har pågått och pågår är väl strukturerat och framgångsrikt. Det kommer att fortsätta över tid, vilket är en framgångsfaktor i allt utvecklingsarbete. 10. Avslutning Skolan - från förskolan till vuxenutbildningen - har samhällets viktigaste uppdrag. Att tillsammans med föräldrar, studerande och andra aktörer i samhället utveckla och lära, stötta, fostra och i en kärleksfull anda vägleda det bästa vi har - våra barn och ungdomar. Våra styrdokument ger barn, elever, studerande och personal ett stort friutrymme att tillsammans lyckas i detta uppdrag. Givetvis ligger huvudansvaret på de vuxna. De värderingar som alla i förskola och skola skall gestalta och förmedla utgörs av människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta skall ske genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Med utgångspunkt i gemensamma värderingar skall vi sedan ta oss an ansvaret för att eleverna och de studerande inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje ind~~ch- sal}lhällsmedlem. \::f-0-lw»-~ Helene Steinlein Utvecklingsledare U:\hcJcnelkvaIilCI\kvalile!sredollisnlng2008.doC\h 19 s: 1.1-

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Sammanträdesrum Astrakanen, tisdagen den 14 april 2009, kl 14.30-17.45

Sammanträdesrum Astrakanen, tisdagen den 14 april 2009, kl 14.30-17.45 BÄSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Bildningsnämnden 2009-04-14 1(13) Plats och tid: Beslutande: Sammanträdesrum Astrakanen, tisdagen den 14 april 2009, kl 14.30-17.45 Susanne Jung

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer