Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: , 51, 52, 53, 54, 55, 60 och , 52, 56. F ö r k l a r i n g : Omvärlden Välfärd och välstånd skapas med hjälp av arbete och genom en delaktighet som omfattar alla. Finansieringen av det finländska välfärdssamhället vilar på en balanserad ekonomisk utveckling. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential. Den europeiska integrationen fördjupas och utvidgas, rörligheten över gränserna ökar och den kulturella mångfalden innanför gränserna ökar. Social- och hälsovårdsservice, pensioner och det övriga socialskyddet ska kunna erbjudas alla, även om omständigheterna förändras. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice. Budgetpropositionens utgångspunkter Regeringens mål är att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisera den offentliga ekonomin och stärka en hållbar ekonomisk tillväxt samt förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften. För att minska skillnaderna i inkomster, välfärd och hälsotillstånd stärks och reformeras basservicen, tryggas en människovärdig ålderdom, satsas resurser på förebyggande av sociala och hälsorelaterade problem och på mentalvård och missbrukarvård. Utkomstskyddet förbättras och differentieringen av bostadsområden förhindras. Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är något under en femtedel av socialutgifterna. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla En livsmiljö som stöder hälsa och välmående Social- och hälsovårdsministeriet samordnar regeringens jämställdhetspolitik samt främjar beaktandet av jämställdhetsperspektivet i allt beslutsfattande vid statsrådet. Vid ministeriet genomförs detta i enlighet med den funktionella jämställdhetsplan som utfärdats för åren Beredningen omfattar bl.a. likalönsprogrammet på trepartsbasis, samarbetet mellan parterna inom arbetslivet för att främja kvinnors karriärutveckling och det förvaltningsövergripande programmet för minskning av våldet mot kvinnor. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter i lagberedningen, vid beredningen av budgeten samt inom andra projekt som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska projekt genomförs en analys av könskonsekvenserna, särskilt inom det tvärsektoriella åtgärdsprogrammet som ska minska utslagning, fattigdom och hälsoproblem och vid genomförandet av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för lagen om utveckling av regionerna (1651/2009). Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Samhälleliga effektmål strategivis För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden Inom ramen för socialskyddet ökas människors välfärd genom att deras hälsa och funktionsförmåga stöds, deras föränderliga livssituationer beaktas, den sociala samhörigheten stärks och samhällsförhållandena stabiliseras. Den so- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 ciala tryggheten främjas också av en stabil ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft som uppnås genom att arbetsförmågan stärks och sysselsättnings-, utbildnings- och rehabiliteringsmöjligheter erbjuds. Beskattning, avgifter, sociala förmåner, inkomstöverföringar och service ska bilda en helhet som uppmuntrar till arbete och säkerställer att arbetstagaren är frisk vid sin pensionering. Ett sporrande och rättvist socialskydd uppmuntrar människor att själva främja sin hälsa. Målet är att hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa livets olika delområden balanseras finansieringen av socialskyddet är hållbar Nycketal för en stadig grund för välfärden En prognostiseringsmetod i bruk i kommunen, andelen % av kommunerna viktad med befolkningen ) Friskvård främjas aktivt i kommunen (% av målvärdet) i kommunledningen inom primärvården i idrottsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Förväntad pensioneringsålder för 25-åringar 58,8 59,8 60,4 60,5 60,9 61,0 61,2 män 58,6 59,7 60,3 60,4 60,9 61,0 61,2 kvinnor 58,9 59,9 60,4 60,5 60,8 60,9 61,1 Inledd åldersstandardiserad sjuk- eller invalidpension bland åringar (arbetspensioner), sammanlagt 8,7 7,6 7,2 7,2 6,3 6,3 6,2 män 9,1 7,7 7,2 7,1 6,2 6,2 6,1 kvinnor 8,3 7,5 7,2 7,4 6,5 6,4 6,4 Andel sjukdagar av arbetsdagar och sjukdagar (löntagare), % 4,0 4,6 4,5 4,6 4,5 4,4 4,4 män 3,6 4,1 4,0 3,9 3,8 3,7 3,6 kvinnor 4,5 5,2 4,9 5,2 5,2 5,0 5,0 Andelen arbetstagare som i egenskap av löntagare omfattas av företagshälsovård, % Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare, per miljon arbetstimmar) 30,0 29,0 30,2 31,1 30,0 3) 29,5 29,3 Misstanke om yrkessjukdom och yrkessjukdomar som ersatts (löntagare) Andelen dagar som betalats till fäder av föräldrardagepenningen, % 4,2 6,7 7,1 8,3 8,7 9,2 11,0 Socialutgifterna/BNP, % 25,1 30,4 30,6 30,0 31,2 32,1 32,5 Socialutgifterna, /invånare (2010 års prisnivå) Finansieringen av socialutgifterna, % av skattemedel 43,1 45,0 46,1 46,0 45,6 45,2 44,8 av arbetsgivarna 37,6 37,3 35,8 35,4 35,6 35,8 36,0 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 annan 19,3 17,7 18,1 18,6 18,8 19,0 19,2 Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % 50,9 55,0 54,4 54,8 55,0 49,5 50,0 1) Uppskattning 2) Inledda sjuk- eller invalidpensioner avspeglar hur stor del av de icke-pensionerade arbetspensionsförsäkrade som under året har gått i sjukpension (anges oftast i promille). Att indikatorn är åldersstandardiserad anger i fråga om förändringar i inledda sjuk- eller invalidpensioner att befolkningens åldersstruktur inte påverkar den. 3) Förhandsuppgitf För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla Alla har rätt till en tryggad grundläggande försörjning och tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Ett människovärdigt liv i alla förhållanden ska tryggas. Dessa rättigheter och likställighetsprincipen finns inskrivna i grundlagen. Trots samhällets ansvar för de grundläggande fri- och rättigheterna ansvarar individen för de val han eller hon gör. När individens och samhällets rättigheter och skyldigheter befinner sig i jämvikt främjas den sociala hållbarheten. Den som lever endast på socialskydd löper stor risk att att glida in i fattigdom. Det som inger farhågor är utslagningen bland unga, ojämlikheten bland barn och barnfamiljer och utslagningen över generationsgränserna. När befolkningens ålderstruktur ändras finns det fler åldringar, demens och andra kroniska sjukdomar blir allt vanligare och antalet patienter som lider av flera sjukdomar samtidigt ökar. Det innebär att utgifterna för social- och hälsovårdsservice och behovet av personal ökar, om inte servicens produktivitet förbättras. Social- och hälsovården kommer att förbli en arbetskraftsintensiv bransch. Produktiviteten kan förbättras genom att serviceorganisationer och produktionssätt förnyas. Målet är att att minska välfärds- och hälsoskillnader att placera kunden i centrum för servicen att förnya servicestrukturer och arbetssätt att stärka den sociala samhörigheten. Tillgång till välfärd för alla, nyckeltal Andelen som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller medelmåttligt (25 64 år), % män 37,6 35,0 36,8 35,6 33,4 32,9 32, års utbildning 42,4 40,5 38,8 40,2 38,6 38,0 37,3 13 eller fler års utbildning 29,3 27,0 30,1 27,6 25,6 25,1 24,7 kvinnor 33,7 34,0 32,9 32,1 32,8 32,4 32, års utbildning 38,6 36,3 36,5 38,6 37,6 38,0 38,5 13 eller fler års utbildning 29,4 30,5 29,4 27,5 26,9 25,7 24,5 Upplevd hälsa hos unga: minst två symptom dagligen (årskurs 8 9), % ) Förväntad livslängd hos nyfödda 77,7 79,8 80,0 80,4 80,6 1) 80,8 81,0 män 74,1 76,5 76,7 77,2 77,5 1) 77,7 78,0 kvinnor 81,0 83,1 83,2 83,5 83,7 1) 83,9 84,0 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Förväntad livslängd hos 25-åringar män 49,7 52,4 52,6 52,9 1) 53,2 1) 53,5 53,8 grundskoleutbildning 47,4 49,2 49,7 50,0 1) 50,4 1) 50,8 51,2 mellanstadieutbildning 50,1 52,3 52,4 52,6 1) 52,8 1) 53,0 53,2 utbildning på högre nivå 54,0 55,6 55,9 56,1 1) 56,3 1) 56,5 56,7 kvinnor 56,1 59,0 59,0 59,1 1) 59,2 1) 59,3 59,4 grundskoleutbildning 54,6 56,9 56,6 56,6 1) 56,6 1) 56,6 56,6 mellanstadieutbildning 57,2 59,0 59,1 59,2 1) 59,3 1) 59,4 59,5 utbildning på högre nivå 58,4 60,2 60,3 60,4 1) 60,6 1) 60,7 60,9 Andel åringar som obehindrat kan röra sig ute ensamma, % 2) män ) ) kvinnor ) ) Andel som röker dagligen, % män (25 64 år.) 28,3 23,3 24,1 23,4 21, kvinnor (25 64 år) 19,9 16,5 15,3 14,9 14, pojkar (årskurs 8 9) ) flickor (årskurs 8 9) ) Den totala alkoholkonsumtionen, l/pers. 8,8 10,2 10,0 10,1 9,6 9,6 9,6 Andel överviktiga (BMI 25 eller högre) av åringar., % män 58,4 65,5 62,7 65,0 63, kvinnor 41,2 46,8 48,3 48,3 47, Potentiellt förlorade levnadsår (PYLL) på grund av självmord i åldrarna (per inv.) män ) kvinnor ) 277 1) Andel 3) låginkomsttagare, % befolkningen som helhet 10,5 13,2 13,7 13,2 13,2 1) 13,3 13,3 barn 8,8 11,5 11,8 11,1 11,1 1) 11,2 11,2 Mottagare av allmänt bostadsbidrag (hushåll), antal Mottagare av unkomststöd, antal hushåll ) personer ) åringar som fått stöd under en längre tid i andel av befolkningen, % 2,4 2,1 2,2 2,2 2,2 1) 1,8.. män 2,7 2,4 2,5 2,5 2,5 1) 2,2.. kvinnor 2,0 1,7 1,8 1,8 1,8 1) 1,6.. Ginikoefficient (disponibla inkomster) 4), % 24,9 25,5 25,9 25,9 26,0 1) 26,1 26,1 Unga som inte har fått någon utbildning efter grundskolan och inte arbetar eller stude- 4,3 5,1 4,8 4,7 4,7 1) 4,7 4,7 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 rar (eller är vårdlediga, pensionerade eller fullgör bevärings- eller civiltjänst), % åriga pojkar 5,4 6,5 6,0 5,8 5,8 1) 5,8 5, åriga flickor 3,1 3,6 3,6 3,6 3,6 1) 3,6 3,6 Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % 80,6 81,8 82,8 83,2 83,1 5) 83,3 83,5 Uppföljningen av befolkningens hälsotillstånd genomförs inom primärvården (% av målvärdet) Tillgång till vård antal som köat till specialiserad sjukvård i över 6 mån väntetiden till hälsocentralläkares mottagning är längre än 14 dagar (% av befolkningen) mun- och tandvård: antal som väntat längre än 6 månader psykiatrisk specialiserad sjukvård, antal yngre än 23 år som väntat längre än 3 månader Antalet patientskador som ersatts av patientskadenämnden Infektioner i anslutning till hälso- och sjukvård fall/år av smitta från resistenta mikrober (MRSA blod/likvor) fall/år av antibiotikaassocierade diarré (Clostridium diff.) Andel av dem som fyllt 75 år som får tjänster för äldre personer, % regelbunden hemvård 11,8 11,3 11,8 12,2 11,9 13,1 13,6 män 8,7 8,4 8,9 9,3 8,9 10,2 10,7 kvinnor 13,2 12,8 13,4 13,9 13,5 15,0 15,6 serviceboende med heldygnsomsorg 1,7 5,1 5,6 5,9 6,3 1) 6,7 7,1 män 1,1 3,3 3,7 3,9 4,2 1) 4,5 4,8 kvinnor 2,0 6,0 6,7 7,1 7,7 1) 8,2 8,8 ålderdomshem och hälsocentralernas bäddavdelningar 8,4 5,4 4,7 4,4 3,9 1) 3,4 2,9 män 5,6 3,8 3,3 3,1 2,8 1) 2,4 2,1 kvinnor 9,6 6,3 5,5 5,1 4,5 1) 3,9 3,3 stöd för närståendevård 3,0 4,1 4,2 4,4 4,5 4,7 4,9 Serviceboende för gravt handikappade, inv./år Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, %.. 6,8 6,0 6,5 6,3 6 6 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Bristen på andra viktiga grupper av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården än läkare, %.... 3,6.. 3,2 3,2 3,2 Personal reserverad för förebyggande hälsovårdsservice, % av nationella rekommendationer läkare på mödravårdrådgivningsbyråer ) läkare på barnrådgivningar ) skolläkare ) hälsovårdare på mödravårdrådgivningsbyråer ) hälsovårdare på barnrådgivningar ) skolhälsovårdare ) Omfattande hälsoundersökningar genomförs (% av hälsocentralerna) inom mödrarådgivningen ) inom barnrådgivningen ) inom skolhälsovården ) Arbetslösa längre än ett år, antal män kvinnor åringar placerade utom hemmet, % 0,9 1,3 1,3 1,4 1,4 1) 1,5 1,5 pojkar 1,0 1,3 1,4 1,4 1,5 1) 1,5 1,5 flickor 0,9 1,2 1,3 1,3 1,4 1) 1,4 1,5 Bostadslösa män kvinnor Antal brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom Andel personer med invandrarbakgrund av social- och hälsovårdspersonalen, % 1,9 2,9 3,6 3,7 3,8 3,9 4,0 1) Uppskattning 2) Kolumnen för år 2000 innehåller 2001 års uppgifter. 3) Andel personer i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (de disponibla inkomsterna ligger under 60% av medianinkomsten per konsumtionsenhet för samtliga hushåll. 4) Ginikoefficienten beskriver ojämn fördelning av variabeln (i detta dall disponibel inkomst). Ju större ginikoefficienten är, desto ojämnare är inkomsterna fördelade. 5) Förhandsuppgift 6) Indikatorn ersätts senare med en som bättre beskriver patientsäkerheten. För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet Livsmiljöns tillstånd påverkar människors hälsa och välmående. Sämre naturförhållanden, upprepade naturkatastrofer och tillståndet i ekosystemet totalt sett minskar möjligheterna till välmående. Social och ekologisk hållbarhet förutsätter att ett gott liv kan tryggas också när det finns allt mindre resurser att fördela. Varje generation borde lämna efter sig en mera livsduglig miljö. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 En rättvis fördelning av välfärden är en utmaning såväl lokalt som globalt. Förändringarna i den globala befolkningsstrukturen, de ekonomiska störningarna, fattigdomen och ojämlikheten utgör prövningar för homogeniteten i samhället. Den ökande ojämlikheten och bostadsområdenas differentiering leder också till säkerhetsrisker. Klimatförändringen, miljöproblemen och de allt knappare naturresurserna kan ge upphov till många slags hot mot människors hälsa, såsom pandemier och epidemier. De tar ingen hänsyn till gränser, kan sprida sig snabbt och bekämpningen av dem kräver samarbete och beredskap av myndigheterna. Världsomfattande ekonomiska kriser har visat hur viktigt det är med fungerande skyddsnät och finans- och försäkringsmarknadens betydelse. Samhällets vitala funktioner måste tryggas också i undantagsförhållanden. Målet är att att stärka miljöns livsduglighet att garantera samhällets funktion i specialsituationer. En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet, nyckeltal Olyckor i hemmet och på fritiden, antal döda ) män ) kvinnor ) Epidemier som sprids via vatten antalet epidemier antalet insjuknade Halterna av miljögifter i bröstmjölk (totala mängden toxiska ekvivalenter av PCDD/Foch PCB-föreningar) 15, ) 8 1) 5,6 5,8 5,5 Arbetspensionsförsäkringsbolags, arbetspensionsförsäkringsstiftelsers och arbetspensionskassors kapitaltäckningsgrad.. 24,1 29,6 22,4 26,4 - - Arbetspensionsfonder/BNP, % 50,2 72,5 77,7 72,2 77,7 79,2 79,3 1) Uppskattning Vissa förmåners utveckling (euro/mån.) ) Barnbidrag 1:a barnet :a barnet :a barnet förhöjning för ensamförsörjare Stöd för hemvård av barn vårdpenning följande barn under 3 år övriga barn under skolåldern vårdtillägg Stöd för privata vård av barn vårdpenning vårdtillägg Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 ) Partiellt vårdpenning Föräldrapenning minimum i genomsnitt, män i genomsnitt, kvinnor Sjukdagpenning minimum (efter 55 dagar) i genomsnitt, män i genomsnitt, kvinnor Arbetsmarknadsstöd Grundpenning för arbetslösa Inkomstrelaterad dagpenning för arbetslösa i genomsnitt, män i genomsnitt, kvinnor Folkpension, ensamstående Garantipension Ålderspension (egenpension i genomsnitt) män kvinnor Sjukpension (egenpension i genomsnitt) män kvinnor Ålderspensioner som börjat löpa (egenpension i genomsnitt) män kvinnor Sjukpensioner som börjat löpa (egenpension i genomsnitt) män kvinnor Utkomststöd, grunddel, ensamstående ) De slutliga eurobeloppen för fastställs Produktivitet och resultat Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet med hjälp av verkligt produktivitetshöjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. De nämnda åtgärderna för att öka produktivitet och resultat omfattar alla ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet. Inom förvaltningsområdet genomförs i form av effektivitets- och resultatprojekt ett informationssystemsprojekt inom den rättsmedicinska verksamheten och ett projekt som gäller tillsyn, ordnande och finansiering av hälso- och sjukvård för fångar. Förvaltningsområdet har utgående från en kärnfunktionsanalys tillsatt 25 projekt som främjar effektiviteten och produktiviteten. Genomförandet av dessa pågår. Överföringen av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdets verksamhet till Kuopio genomförs stegvis senast Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 01. Förvaltning Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Produktivitetsanslag för socialoch hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) Tillsyn Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år) Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % (66.) Samarbete mellan Finland och Ryssland om strål- och kärnsäkerhet (reservationsanslag 3 år) Forskning och utveckling Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) Barnbidrag (förslagsanslag) Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag) Militärunderstöd (förslagsanslag) Bostadsbidrag (förslagsanslag) Underhållsstöd (förslagsanslag) Tolktjänster för gravt handikappade (förslagsanslag) Omkostnader för allmänna fonden för social trygghet och servicefonden som betalas till Folkpensionsanstalten (förslagsanslag) Utkomstskydd för arbetslösa Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag) Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) Sjukförsäkring Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 28. Omkostnader för en nationell kontaktpunkt och tjänsteutbudsorganet (reservationsanslag 2 år) Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) Pensioner Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) Stöd till veteranerna Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) Fronttillägg (förslagsanslag) Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag) Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) (37.) Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt (reservationsanslag 3 år) (38.) Statsunderstöd till kommunerna för verkställigheten av den s.k. äldreomsorgslagen (reservationsanslag 2 år) (39.) Understöd till kommunerna för projekt gällande inomhusluften och fuktskador i social- och häl- 0 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % sovårdens byggnader (reservationsanslag 3 år) 40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag) Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) Främjande av hälsa och funktionsförmåga Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 3 år) Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (reservationsanslag 2 år) Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år) Statlig ersättning för kostnaderna för försöket med vikariehjälp för Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % renskötare (reservationsanslag 2 år) 50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag) Understöd från Penningautomatföreningen Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) Sammanlagt Det totala antalet anställda (årsv.) 1) ) Antalet årsverken innehåller inte den andel som gäller Arbetshälsoinstitutet. År uppgår den avgiftsbelagda verksamhetens andel till årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 371 årsverken. 01. Förvaltning F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet består av omkostnader för social- och hälsovårdsministeriet, besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden, besvärsnämnden för social trygghet, statens sinnessjukhus och barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd samt av vissa andra utgifter. De verksamhetspolitiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anges i motiveringen till huvudtiteln. Utgångspunkten är styrningen på politisk nivå, och riktlinjerna för denna ingår i regeringsprogrammet. Verksamheten styrs därutöver av strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland Social- och hälsovårdsministeriet leder och styr utvecklingen av den sociala tryggheten och social- och hälsovårdsservicen samt främjandet av välfärd och hälsa. Ministeriet fastställer riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken, bereder de centrala reformerna och styr genomförandet och samordningen av dem. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och besvärsnämnden för social trygghet har som mål att meddela sina klienter rättvisa, motiverade och enhetliga beslut inom rimlig tid. Statens sinnessjukhus tillhandahåller vård- och undersökningstjänster inom specialiteten rättspsykiatri för hela landet. Statens barnskyddsenheter har som uppgift att tillhandahålla sådan öppen vård, vård utom hemmet och eftervård som avses i barnskyddslagen. 01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen 2) till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffningar av anordningar och inventarier i samband härmed 3) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner 4) till kostnader för att inrätta en informationstjänst för jämställdhet 5) för att översätta allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet genomför målen i regeringsprogrammet och ministeriets strategiska riktlinjer med hjälp av sakkunskapen vid ämbetsverk och inrättningar och i enlighet med målen i resultatavtalen. För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 45 i lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt av ersättningar som med stöd av socialoch hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) tas ut hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier. Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för sin verksamhet år : Funktionell effektivitet Den interna redovisningen och andra uppföljningssystem utvecklas i samband med att informationssystemet Kieku tas i bruk. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten, vilken är av relativt liten omfattning, är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. Produktion och kvalitetsledning Ministeriet genomför och följer upp viktiga program och andra projekt som ministeriet ansvarar för, såsom nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) och projektet för utveckling av elektroniska datasystem (KanTa och Tikesos). Ministeriet deltar i genomförandet av kommun- och servicestrukturprojektet. Revideringen av socialvårdslagstiftningen fortsätter utgående från de förslag som framlagts. Verkställandet och utvärderingen av den nya hälsooch sjukvårdslagen fortsätter. En lagreform som gäller ordnande, finansiering, utveckling och övervakning av social- och hälsovården är under beredning. Verkställandet och utvärderingen av äldreomsorgslagen fortsätter. En jämlik regional och kommunal utveckling beaktas. Samarbetet mellan forsknings- och utvecklingsinstitutionerna utökas med beaktande av de regionala aspekterna. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter. Utvärderingen av lagstiftningens verkningar konsolideras. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklandet av social- och hälsovårdsministeriets personal och personalstruktur fortsätter med beaktande av de uppställda målen för utveckling av ministeriets produktivitet på ett sådant sätt att de resurser och det kunnande som ministeriets kärnuppgifter kräver säkerställs. Arbetstillfredsställelseindex överstiger 3,5 (på en skala från 1 5) (år var et 3,47, år ,5 och år ,5). Sjukfrånvaron understiger 10 dagar/årsverke (år var et 8,6 och år ,2). Målet är att på längre sikt uppnå medeltalet för ministerierna (år var medianen för ministerierna 8,0 dagar/årsverke). I inkomster av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas inflyta euro och motsvarande bruttoutgifter beräknas uppgå till euro. Utgifter per resultatområde (1 000 euro) budget proposition Ledningen och de särskilda enheterna Stödet för ledningen förvaltnings- och planeringsavdelningen Försäkringsavdelningen Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa Avdelningen för social- och hälsovårdstjänster Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 budget proposition Arbetarskyddsavdelningen Sammanlagt Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget proposition Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år överförts till följande år Medborgarnas elektroniska plattform för delaktighet (överföring till moment ) -20 Nivåförändring som gäller översättningar av kollektivavtal till svenska -130 Produktivitetsfrämjande åtgärder -360 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) (omfördelning till moment ) 236 Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet -90 Lönejusteringar 127 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -50 Sammanlagt -287 budget budget bokslut Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden för. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Effektivitet Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde och främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är en rimlig behandlingstid. Resultat av verksamheten prognos Funktionell effektivitet Beslutspris (euro/avgörande) Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) Produktion och kvalitetsledning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 prognos Anhängiggjorda besvärsärenden Behandlingstid för besvären (mån.) 6,3 6,8 6,8 Produktiviteten av arbetet har räknats ut på basis av följande ar: beslut och 30 årsverken. Priset på ett beslut har räknats ut utgående från beslut och ett anslag på euro. Besvärsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär och ansökningar om undanröjande av beslut, är avgiftsfria. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Personalens kunnande tryggas. Med hjälp av enkäter om arbetstrivsel följer man regelbundet upp hur besvärsnämndens ledningssystem fungerar, vilken förmännens ledarförmåga är samt personalens välbefinnande i arbetet. Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet -5 Lönejusteringar 7 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -1 Sammanlagt 1 budget budget bokslut Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för social trygghet år. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Effektivitet Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde i alla ärenden som behandlas av Folkpensionsanstalten, med undantag för studiestödet och utkomstskyddet för arbetslösa, och främjar medborgarnas rättssäkerhet i alla ärenden som gäller utkomst genom att så snabbt som möjligt producera riktiga, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att förkorta behandlingstiden. Resultat av verksamheten prognos Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) Produktion och kvalitetsledning Anhängiggjorda besvärsärenden (antal) Behandlingstid för besvären (mån.) 9,7 7 7 Produktiviteten av arbetet har räknats ut utifrån avgöranden och 55 årsverken. Beslutspriset har räknats ut utifrån avgöranden och ett anslag på euro. Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos besvärsnämnden är avgiftsfria. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Besvärsnämndens verksamhet effektiviseras och arbetsprocesserna utvecklas och förbättras ytterligare. Dessutom utvecklas personalens arbete för att öka uppgifternas kravnivå och utmaningen i arbetet och besvärsnämndens personalstruktur revideras i enlighet med besvärsnämndens nya uppgifter. Arbetet med att stärka ar- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 betshälsan fortsätter i enlighet med arbetsplatsutredningen. Centralisering av utbildningsmedel enligt ramavtalet -10 Lönejusteringar 13 Sammanlagt 3 budget budget bokslut Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter som föranleds av vetenskapligt forskningsarbete och universitetsundervisning samt övriga omkostnader 2) till betalning av utgifter som föranleds av variationen i efterfrågan på de tjänster som tillhandahålls av den psykiatriska vårdenheten för farliga och svårbehandlade barn och unga 3) till betalning av utgifter som motsvarar jordbruksstöden 4) till betalning av sådana kostnader som uppkommer för Institutet för hälsa och välfärd på grund av allmän förvaltning och styrning av sjukhusen. F ö r k l a r i n g : Utgifterna för statens sinnessjukhus täcks till största delen med de ersättningar som kommunerna betalar. De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Klientavgifter uppbärs enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). De resultatmål som uppställs för statens sinnessjukhus anges i de resultatavtal för som statens sinnessjukhus ingår med Institutet för hälsa och välfärd. Resultat av verksamheten Inom verksamheten vid sjukhusen ligger tyngdpunkten i allt högre grad på rättspsykiatriskt specialkunnande, och vetenskaplig forskning till stöd för vårdverksamheten får större betydelse. Kvaliteten på vården och uppföljningen av vårdresultaten uppmärksammas fortsättningsvis genom att de terapeutiska färdigheterna förbättras. Dessutom förbättras mätmetoderna och systemen för uppföljning av verksamheten. Verksamhetens produktivitet förbättras genom att man bl.a. utvecklar vårdarbetet så att det bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård. Målet med effektiviserandet av arbetsledningssystemen och utnyttjandet av programmen för välbefinnande i arbetet är att minska sjukfrånvaron och förbättra hälsoindex. Statens sinnessjukhus bedriver effektiv och resultatrik verksamhet och utvecklar samtidigt verksamhetens kvalitet. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Finansieringsstruktur för statens sinnessjukhus årsv. ordinarie budget årsv. proposition htv Omkostnadsanslag Företagsekonomiska prestationer Utomstående finansiering sammanlagt Sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget proposition Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år 691 överförts till följande år 600 Utveckling av produktiviteten vid sinnessjukhusen (antal fakturerade vård- och sinnesundersökningsdagar/ årsverke) Vuxenavdelningarna vid Niuvanniemi sjukhus 185, Ungdomsavdelningen vid Niuvanniemi sjukhus 89, Vuxenavdelningarna vid Gamla Vasa sjukhus 203, Uppskattad utveckling av resurshushållningen vid sinnessjukhusen (totala kostnader/antal fakturerade vårdoch sinnesundersökningsdagar) Vuxenavdelningarna vid Niuvanniemi sjukhus 343, Ungdomsavdelningen vid Niuvanniemi sjukhus 848, Vuxenavdelningarna vid Gamla Vasa sjukhus 347, Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, euro) ordinarie budget proposition Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer övriga intäkter Intäkter sammanlagt Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

20 ordinarie budget proposition Kostnadsmotsvarighet (intäkter kostnader) Kostnadsmotsvarighet, % Sinnessjukhusen beräknas tillhandahålla sina klienter bl.a. följande prestationer Vårddygn för vårdpatienter Sinnesundersökningsvårddygn Sinnesundersökningar Vårddagar vid vårdenheten för minderåriga Sinnesundersökningsvårddygn vid vårdenheten för minderåriga Sinnesundersökningar vid vårdenheten för minderåriga Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklandet av personalen och personalens arbetsförmåga stöds genom att bl.a. vårdmetoderna utvecklas så att de bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras. Målet är att minska antalet sjukdagar och förbättra arbetshälsoindex. Personalens fortbildning stöds. Tillgången till intern skräddarsydd utbildning på högspecialiserad nivå utökas. budget budget bokslut Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) till utveckling av skolhemmen och fängelsets familjeavdelning innehållsmässigt samt stödjande av verksamheten 2) till utjämnande av den årliga variationen i efterfrågan på elevvårds- och elevplatser samt platser vid fängelsets familjeavdelning 3) till regionalt barnskyddsarbete 4) till internationellt samarbete och närområdessamarbete 5) till betalning av arvoden och övriga utgifter som föranleds av familjehemsverksamheten 6) till betalning av sådana kostnader som uppkommer för Institutet för hälsa och välfärd på grund av allmän förvaltning och styrning av skolhemmen och fängelsets familjeavdelning 7) till betalning av utgifter som föranleds av gårds- och skogsbruk vid skolhemmen 8) till betalning av månadspeng för elever vid skolhem och till betalning av måltidsersättningar till deras föräldrar 9) till anställande av en läkare som specialiserar sig på barn- eller ungdomspsykiatri och som arbetar vid skolhemmet som en del av sina specialiseringsstudier. F ö r k l a r i n g : Utgifterna för statens skolhem täcks huvudsakligen med de ersättningar som kommunerna betalar. På finansieringen av den grundläggande undervisning som ges vid skolhemmen och av annan verksamhet i anslutning till undervisningen tillämpas bestämmelserna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finansieringssystemet grundar sig på kalkylerade priser per enhet som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer och statsrådet fastställer på förhand för följande år. De ersättningar som betalas till eleverna och deras föräldrar grundar sig på barnskyddslagen (417/2007), barnskyddsförordningen (1010/1983) och socialvårdslagen (710/1982). De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). De mål som uppställs för statens skolhem anges i de resultatavtal för som statens skolhem ingår med Institutet för hälsa och välfärd. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20

21 Effektivitet Man kommer att förbättra verksamhetens effektivitet vid statens skolhem genom att utveckla den administrativa strukturen i en mera koncernmässig riktning. Vid utvecklingen av skolhemsverksamheten ska allt större uppmärksamhet fästas vid att hjälpa barn och unga med problem som hänför sig till missbruk av narkotika, läkemedel och/eller alkohol samt barn och unga med psykiska störningar. Resurser riktas till forskning och utveckling som gäller skolhemsarbetets innehåll och kvalitet, dess utformning så att det utgår från klienten samt resultatet av verksamheten. Verksamhetens kvalitet och kvalitetstänkandet utvecklas ytterligare. Den psykosociala vården av barn och unga utvecklas i samarbete med vårdenheterna för barn- och ungdomspsykiatri. Möjligheterna till erfarenheter av tidig växelverkan i en trygg miljö samt till god vård och omsorg för de barn som är placerade vid fängelsets familjeavdelning tryggas. Familjeavdelningsarbetets effektivitet följs upp och verksamheten utvecklas så att den motsvarar de ändrade behoven hos klienterna, dvs. kommunerna. Resultat av verksamheten Skolhemmen fungerar effektivt, ekonomiskt och klientinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Finansieringsstruktur för statens skolhem årsv. ordinarie budget årsv årsv. Omkostnadsanslag 548 6, , ,5 Företagsekonomiska prestationer (omfattar utbildningsstyrelsens finansieringsandel) , , ,3 Sammanlagt , , ,8 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget proposition Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år 551 överförts till följande år 154 Vid dimensioneringen av anslaget har de jordbruksstöd som erhålls i form av utomstående finansiering beaktats. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 21