Kursen är en tvärvetenskaplig introduktionskurs som ingår i lärarprogrammet inom det allmänna utbildningsområdet

Transkript

1 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1 (6) SPRÅK, MEDIA OCH KOMMUNIKATION, GN, 15 högskolepoäng Linguistics, Media and Communication, FC, 15 ECTS LÄRDOK-KOD: 1 BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen är en tvärvetenskaplig introduktionskurs som ingår i lärarprogrammet inom det allmänna utbildningsområdet i ämnet utbildningsvetenskap. Kursplanen har beslutats av institutionsstyrelsen vid kommunikation och lärande och fastställts av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning (GRUFF) vid Lärarhögskolan i Stockholm Kursansvarig institution är kommunikation och lärande. Samverkande institutioner är Institutionen för individ, omvärld och lärande, Institutionen för samhälle, kultur och lärande samt berörda institutioner vid Stockholms universitet. 2 FÖRKUNSKAPSKRAV Särskild behörighet för lärarprogrammet. 3 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 4 KURSENS MÅL (FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT) Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: använda portfolio som dokumentationsmetod, analysera språk, skola och samhälle ur olika perspektiv såsom etnicitet -, genus- och klassperspektiv, beskriva undervisningstraditioner i ett historiskt perspektiv, använda skrivandet som verktyg i en lärandeprocess, beskriva hur estetiska uttrycksmedel, t ex musik och drama, kan användas i undervisning, planera och presentera ett undervisningsupplägg kring ett kunskapsområde utifrån de didaktiska frågorna vad, varför, hur, för vem och av vem?

2 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 2 (6) 5 KURSENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I kursen behandlas olika kunskapstraditioner ur kunskapsteoretiska och historiska perspektiv samt belyses framväxt och organisering av olika kunskapsområden i skola (inklusive förskolan, skolbarnsomsorgen, särskolan, specialskolan etc.) samt förändringar inom dessa i tid och rum. Kursens huvudsakliga innehåll: Undervisningstraditioner och perspektiv på kunskap inom undervisning i språk, matematik och estetiska ämnen. Kommunikation och lärande i ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Redskap för tolkning, kommunikation och gestaltning. I avsnittet Undervisningstraditioner och perspektiv på kunskap inom undervisning i språk, matematik och estetiska ämnen ska studenten synliggöra och bearbeta sina egna erfarenheter av undervisning och lärande samt studera hur olika undervisningstraditioner och kunskapstraditioner i ett historiskt perspektiv har förändrat synen på kunskap och lärande, särskilt med fokus på språk, matematik och estetiska ämnen. I avsnittet Kommunikation och lärande i ett individ- grupp- och samhällsperspektiv ska studenten studera teorier om tänkande, motivation, kreativitet och kommunikation samt exempel på hur lärandemiljöer kan anpassas till elevernas förutsättningar och bidra till ett djupinriktat och engagerat lärande. Vidare studeras kommunikation i olika sociala kontexter med avseende på genus, etnicitet och social grupptillhörighet i ett historiskt och mångkulturellt perspektiv. I avsnittet Redskap för tolkning, kommunikation och gestaltning ska studenterna föra reflekterande samtal utifrån texter, dokumentation och gestaltning. Exempel på detta kan vara barn- och ungdomslitteratur, teaterföreställningar, konserter och utställningar. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka innehållet i kursen. 6 KURSENS HUVUDSAKLIGA UPPLÄGGNING I kursen används ett tematiskt arbetssätt där portföljmetodik och annan typ av pedagogisk dokumentation tillämpas. Under kursen tillägnar sig studenten olika redskap för tolkning, kommunikation och gestaltning, där det kognitiva skrivandet blir ett medel för tänkandet, samt får kommunicera med hjälp av olika medier. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. Kursen utvärderas elektroniskt. 7 FORMER FÖR ATT BEDÖMA STUDENTERS PRESTATIONER Kursen examineras genom seminarier, muntliga, skriftliga och gestaltande uppgifter, såväl individuellt som i grupp, där estetiska uttrycksmedel samt dokumentation med olika medier tillämpas.

3 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 3 (6) 8 BETYGSGRADER OCH ANTALET PROVTILLFÄLLEN Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Studenter som har erhållit minst betyget Godkänd på kursen ska på begäran få kursbevis.

4 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 4 (6) 9 KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL Obligatorisk litteratur och läromedel motsvarar ca 1500 sidor. Valbar litteratur och övriga läromedel tillkommer motsvarande ca 500 sidor som väljs i samråd med lärare och arbetslag. Obligatorisk litteratur Ahlström, Ronny m fl (1996). Matematik ett kommunikationsämne. (Nämnaren: Artiklar) Mölndal: Institutionen för ämnesdidaktik, Univ. (28 s). Dysthe, Olga (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, 150 s). Elsner, Catharina (2000). Så tänker lärare i estetiska ämnen. Häften för Didaktiska Studier 70/71. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (96 s). Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna, 5:e uppl. Stockholm: Liber AB. (350 s). Gripsrud, Jostein (2000). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. (valda delar, 35 s). Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur och Kultur. (ej del III; 154 s). Johnsen Höines, Marit (2000). Matematik som språk. Vetenskapsteoretiska perspektiv. Stockholm: Liber Ekonomi. (kap. 1 3; 111 s). Lindström, Lars (1997). Portföljen som examinationsform ett socialt- konstruktivistiskt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen. Häften för Didaktiska Studier 64. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (68 s). Lärarförbundet (1996). Ordets makt (temanummer). Pedagogiska magasinet, nr Stockholm: Lärarförbundet. (valda delar, ca 40 s). Molloy, Gunilla (2000). Näbbgäddor och bråkstakar. Häften för Didaktiska Studier 24. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (38 s). Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. (220 s). Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber. (120 s). Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s).

5 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 5 (6) Handböcker Liljeqvist, Björn (2006). Plugga smart och lär dig mer! Lund: Studentlitteratur. (197 s). Svenska språknämnden (2005). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. (220 s). Övriga läromedel Film, teater, konserter, utställningar, skönlitteratur mm. Valbar litteratur Adelswärd, Viveka (1991). Prat skratt skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Stockholm: Bromberg. (191 s). Andersson, Lars Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber. (95 s). Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. (204 s). Drotner, Kirsten m.fl. (2000). Medier och kultur En grundbok i mediaanalys och mediateori. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, 388 s). Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur. (264 s). Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books, (s. IX 10, ). (230 s). Göranson, Kerstin m.fl. (2000). Om alla är lika skulle det inte vara roligt. Att bygga en skola. Samverkan mellan särskola och grundskola. Stockholm. Ala. FUB:s stiftelse. (157 s). Helldin, Rolf (1998). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten. Stockholm: HLS förlag. (229 s). Hjort, Madeleine (red.) (2002). KILSKRIFT om konstarter och matematik i lärandet. Stockholm: Carlsson. (175 s). Hjort, Madeleine (2001). Konstarter och kunskap. Stockholm: Carlsson. (70 s). Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (217 s). Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. (159 s). Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. (290 s). Lindström, Fredrik (2001). Världens dåligaste språk. Stockholm: Månpocket. (223 s). Linell, Per (1982 ). Människans språk. En orientering om språk, tänkande och kommunikation. 2:a uppl. Lund: Liber förlag. (s , ).

6 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 6 (6) Människan, konsten och kunskapen. [symposium dialog med Sven Frödin]. (2001). Karlstad: Skapande centrum, Univ. (57 s). Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1995). Kommunikation. Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. (134 s). Ong, Walter J. (1991/1999). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Anthropos. (220 s). Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. (225 s). Rehnberg, Jonas & Lindqvist, Gunilla (1999). Människan, konsten och kunskapen. [symposium - dialog med Sven Frödin]. Karlstads Universitet. (32 s). Strömquist, Siv (red) (1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. (212 s). Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. (250 s). Söderbergh, Ragnhild.(red) (1997). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerup. (Valda delar, 150 sidor) Teleman, Ulf (1991). Lära svenska. Om språkbruk och modersmålsundervisning. (Skrifter utg. av Svenska språknämnden 75.) Stockholm: Almqvist & Wiksell. (s.7 71, ). Åström, Elsa (1994). Din röst och ditt tal. Lund: Studentlitteratur. (68 s).