En kort v ägledning till de eur opeisk riktlinjerna för alit etssäk ring vid g diag nos a öst canc

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kort v ägledning till de eur opeisk riktlinjerna för alit etssäk ring vid g diag nos a öst canc"

Transkript

1 esti España France Hellas Hrvatska Ireland, Island Israel Itali rszág Malta Moldova Monaco Nederland Norge Österreich o Slovenija Slovensko Srbija i Crna Gora Suisse Suomi Sverig Republika Danmark Deutschland Eesti España France Hella atvija Leituva Luxembourg Magyarország Malta Moldov ania Rossijshaja Federacija Sagartvelo Slovenija Slovensko ited Kingdom En kort Belgique Bulgaria vägledning Ceská Republika Danmark nd Israel Italia Kazakhstan Kypros Latvija Leituva Luxembour Österreich till Polska de europeiska Portugal Romania Rossijshaja Federacij Suomi Sverige Turkiye Ukraïna United Kingdom Belgiqu a France Hellas riktlinjerna Hrvatska Ireland för Island Israel Italia Kazakhstan oldova Monaco kvalitetssäkring Nederland Norge Österreich Polska Portuga nsko Srbija i Crna Gora Suisse Suomi Sverige Turkiye Ukraïn ark Deutschland vid Eesti screening España France Hellas Hrvatska Ireland mbourg Magyarország och diagnos Malta av Moldova Monaco Nederland ederacija Sagartvelo Slovenija Slovensko Srbija i Crna Gor ique Bulgaria Ceská bröstcancer Republika Danmark Deutschland Eest zakhstan Kypros Latvija Leituva Luxembourg Magyarorszá olska Portugal Romania Rossijshaja Federacija Sagartvelo e Turkiye Ukraïna United Kingdom Belgique Bulgaria Cesk Hrvatska Ireland Island Israel Italia Kazakhstan Kypros Latvij aco Nederland Norge Österreich Polska Portugal Romani ija i Crna Gora Suisse Suomi Sverige Turkiye Ukraïna United utschland Eesti España France Hellas Hrvatska Ireland, Island rg Magyarország Malta Moldova Monaco Nederland Norg ija Sagartvelo Slovenija Slovensko Srbija i Crna Gora Suiss ulgaria Ceská Republika Danmark Deutschland Eesti Españ an Kypros Latvija Leituva Luxembourg Magyarország Malt rtugal Romania Rossijshaja Federacija Sagartvelo Slovenij kraïna United Kingdom Belgique Bulgaria Ceská Republik Ireland, Island Israel Italia Kazakhstan Kypros Latvija Leituv rland Norge Österreich Polska Portugal Romania Rossijshaj ora Suisse Suomi Sverige Turkiye Ukraïna United Kingdom

2 Uppdrag EUROPA DONNA, den europeiska bröstcancerkoalitionen, är en oberoende ideell organisation vars medlemmar är anslutna organisationer från länder runt om i Europa. Koalitionen arbetar för att höja medvetenheten om bröstcancer och för att alla kvinnor i Europa ska få tillgång till mammografiscreening, optimal behandling samt för ökade resurser till forskning. EUROPA DONNA tillvaratar de europeiska kvinnornas intresse när det gäller bröstcancer gentemot lokala och nationella myndigheter men även gentemot Europeiska unionens institutioner. De europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer. Dessa riktlinjer är en nyckel för att underlätta för EUROPA DONNA att nå sitt mål till nytta för alla kvinnor runt om Europa. De fastställer normerna för mammografiscreening, diagnostik och krav för bröstenheter med specialkompetens. De är viktiga verktyg för EUROPA DONNAs företrädare i koalitionens medlemsländer, vilka omfattar alla EU:s medlemsstater. EUROPA DONNA för en intensiv lobbyverksamhet för att förverkliga riktlinjerna i alla länder såväl inom som utanför EU, för att kvinnor ska få samma högkvalitativa bröstcancerbehandling oavsett bostadsort och hemland.

3 Innehåll Varför en kort vägledning till EU:s riktlinjer Varför EU:s riktlinjer är så viktiga KAPITEL 1 Epidemiologi... 4 KAPITEL 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi KAPITEL 3 Radiografi... 8 KAPITEL 4 Radiologi KAPITEL 5 Multidisciplinära aspekter KAPITEL 6 Patologi KAPITEL 7 Kirurgi KAPITEL 8 Datainsamling och observationer KAPITEL 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens KAPITEL 10 Utbildning KAPITEL 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service KAPITEL 12 Kommunikation vid bröstscreening Bilagor Ordlista Beskrivning av screeningsprocessen Kapitelnumren och titlarna i den här vägledningen motsvarar dem som finns i den nuvarande, 4:e upplagan av EU:s riktlinjer. För att beställa den 4:e upplagan, se sidan 33.

4 Varför en kort vägledning till EU:s riktlinjer De europeiska riktlinjerna måste implementeras över hela Europa så att mammografiscreeningprogram, diagnostiska procedurer, behandlingar och eftervård för bröstcancer blir av högsta kvalitet. Europeiska kommissionen har publicerat riktlinjer för att fastställa rekommendationer för högkvalitativ screening och diagnostik samt för att upprätta bröstspecialistenheter och för att åstadkomma bästa möjliga medicinska praxis samt vård. EUROPA DONNA har tagit fram denna vägledning till EU:s riktlinjer för att stötta implementeringen av normerna. Den framhäver de viktigaste punkterna i varje kapitel av riktlinjerna genom att följa strukturen i själva dokumentet. Läsarna hänvisas till de kompletta riktlinjerna för en fullständig rekommendation. Kvinnor, företrädare, politiker och beslutsfattare behöver veta vilken högkvalitativ mammografiscreening och bröstcancervård som de kan förvänta sig, kräva och nyttja. EUROPA DONNA har skapat denna kortfattade, lättlästa beskrivning av EU:s riktlinjer för att framhäva målsättningen och huvudpunkterna i det 400-sidiga dokumentet. Man hoppas att på det här viset göra viktiga rekommendationer och normer i EU:s riktlinjer mer tillgängliga för alla intresserade personer. Detta ska, i sin tur, hjälpa kvinnor, företrädare och politiker att tillsammans arbeta för att garantera tillgång till den allra bästa bröstcancerscreeningen och -behandlingen för alla kvinnor, oavsett bostadsort. Riktlinjerna skapades på förslag från de största europeiska cancerorganisationerna och är EUROPA DONNAs referensdokument för normer och bästa praxis. Fler än 200 professionella klient- och patientföreträdare från 23 länder bidrog till den fjärde upplagan av riktlinjerna. Denna produktion koordinerades av projektet EUREF (European Reference Organisation for Quality Assured Breast Screening and Diagnostic Services) i nätverket EBCN (the European Breast Cancer Network, numera ECN) med förslag från Storbritanniens nationella riktlinjer samt experter från EUSOMA (the European Society of Mastology), såväl som företrädare från EUROPA DONNA. Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor. En av tio europeiska kvinnor kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Allteftersom befolkningen åldras, kommer fler och fler kvinnor att drabbas av denna sjukdom. Den svarar för över 26 % av alla cancerfall och över 17 % av alla cancerdödsfall hos kvinnor. Mammografiscreening bidrar till att upptäcka cancer i ett tidigt stadium. Mammografi kan upptäcka cancer tre till fyra år innan en kvinna själv skulle uppmärksamma symptomen. Detta ökar hennes chanser till en tidigare och mindre invasiv behandling. Studier har visat att dödligheten hos personer med bröstcancer har reducerats med ungefär 35 % hos kvinnor i åldern som hörsammat en kallelse till bröstcancerscreening. För att beställa den nuvarande, 4:e upplagan av de europeiska riktlinjerna samt andra relevanta publikationer, se sidan 33. 2

5 Varför EU:s riktlinjer är så viktiga Kvalitén på bröstcancervården som europeiska kvinnor får idag skiljer sig från land till land och från region till region. Europaparlamentets resolution från 2006 om bröstcancer i den utvidgade Europeiska unionen, och den första resolutionen från 2003, kräver att alla kvinnor i hela Europa ska ha tillgång till likvärdig, högkvalitativ bröstcancervård, i enlighet med de europeiska riktlinjerna. Målsättningen är att reducera dödligheten i bröstcancer över hela EU och att reducera skillnaderna i överlevnadssiffror mellan länderna. Europaparlamentet har bedömt att det mest effektiva sättet att reducera skillnader i vård och i dödstal är genom befolkningsbaserade mammografiscreeningprogram och inrättandet av bröstenheter med specialkompetens, liksom genom utbildning och granskning för att säkra kvalitetsstandarden. Mammografiscreeningens effektivitet beror på utrustningens status, operatörens skicklighet samt skickligheten hos den person som avläser resultatet. Effektiva screeningprogram reducerar även möjliga negativa effekter av screening, som t ex oro. Mammografiscreening bör erbjudas alla kvinnor i åldern år vartannat år inom ramen för det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet. Detta överensstämmer med rekommendationer från både IARC (International Agency for Research on Cancer) och Europeiska rådets rekommendationer om cancerscreening. De europeiska riktlinjerna fastställer tydlig kvalitetsstandard för alla aspekter av screening och diagnostik, och har specifika kapitel för varje ingående disciplin. Även om de koncentrerar sig på mammografiscreening hos kvinnor utan symptom, finns det även rekommendationer för den kliniska mammografin av kvinnor som har symptom på bröstcancer. Att införa och upprätthålla högkvalitativa normer för alla aspekter av screeningprogram betyder att undersökningarna kommer att förbättras för kvinnor som deltar i programmen, liksom för alla kvinnor som behöver bröstcancerbehandling. 3

6 Kapitel 1 Epidemiologi Kapitel 1 Epidemiologi n Epidemiologiska utvärderingar behövs för att göra det möjligt att inrätta ett mammografiscreeningprogram, samt för att kunna kontrollera olika stadier av programmet och för att kunna mäta dess effekt. Identifiera problem och riskgrupp Epidemiologiska utvärderingar är centrala genom hela den kvalitetssäkrade mammografiscreeningsprocessen. Identifiera målpopulation genom att använda befolkningsregistret Mäta kvalitetssäkringen vid diagnos och behandling Registrera data i ett cancerregister på alla kvinnor som genomgått screening Mäta effekten av screening och behandling genom reduceringen av bröstcancerdödsfallen n Tillgängliga, noggranna register, såsom mantals- eller befolkningsregister, behövs för att hitta de kvinnor som ska erbjudas screening, och dessa register måste hållas uppdaterade. n Informationskampanjer bör genomföras för att uppmuntra kvinnor att delta i screening. n Metoder för insamling och rapportering av information från mammografiscreening måste göras enhetliga, genom användning av den terminologi, de definitioner och de klassifikationer som rekommenderas i EU:s riktlinjer. n Det krävs ständiga uppföljningar av de kvinnor som är målgruppen för screening, för att kunna kontrollera screeningprogrammets effektivitet. Detta ska tillhandahållas i samverkan med befolkningsbaserade cancerregister.

7 n Information från cancerregister behövs för att förutse om ett program kommer att vara effektivt för att sänka mortalitetsnivån vid bröstcancer, eftersom det tar många år innan man kan göra exakta mätningar av mortalitetsnivån hos befolkningen. En tidig indikator på verkningsgraden är antalet upptäckta framskridna tumörer bland de kvinnor som undersökts, något som bör öka mer än dödligheten. n De tumörer som upptäcks under tiden mellan rutinscreening (intervallcancer) tillsammans med tumörstorlek och stadium, ska föras in separat från de tumörer som upptäckts vid screening. n Effekten av programmet ska inte bara bedömas av programmets påverkan på folkhälsan, utan även av dess organisation, genomförande, verkställande och acceptans. Fler viktiga faktorer är: antal kvinnor som deltagit, antal personer som återkallas för vidare utvärdering, hur många som har utvärderats samt programmets kostnadseffektivitet. Epidemiologiska krav för ett effektivt screeningprogram Kapitel 1 Epidemiologi n Tillgänglig och exakt epidemiologisk information för den undersökta befolkningen n Korrekt befolkningsregister och demografiska data n Tillgänglig och åtkomlig högkvalitativ bröstcancerdiagnostik och behandlingsservice n Uppmuntran till deltagande n Uppföljning av undersökta kvinnor n Samverkan mellan screeningprogram och cancerregister

8 Kapitel 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi Kapitel 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi De fysiska och tekniska riktlinjerna fastställer kvalitetskontrollstandard för mammografiutrustningen och dess korrekta funktion. Regelmässiga kvalitetskontroller genomförs för att garantera: Kapitel 2a: Röntgenfilmsmammografi n Tillhandahållande av bilder med den allra bästa möjliga diagnostiska informationen, för att även kunna upptäcka små tumörers ojämnheter. n Konstant bildkvalitet som stämmer överens med den som är i bruk vid andra mammografiscreeningscenter. n Den strålningsdos som kvinnan får ska vara så låg som möjligt för att rimligen kunna utföra undersökningen. Det här är den standardmammografiteknologi där bilderna bearbetas på film och betraktas i en röntgenskåp. n All mammografiutrustning, såsom röntgenutrustning, bildreceptor, filmprocessor och själva kvalitetskontrollen av testutrustning, måste genomgå sträng kvalitetskontrolltest innan den används, och optimal nivå måste bibehållas när den tagits i bruk. n Några regelmässiga kvalitetskontrollåtgärder kan utföras av personal på plats, medan andra måste utföras av specifikt utbildade läkare. Alla kontroller måste följas upp med ett skriftligt protokoll där kraven på kvalitetssäkringsprogrammet måste uppfyllas. 2

9 Systemkomponenter och parametrar som ska kontrolleras n Röntgenbildsalstrare och exponeringskontrollsystem n Bucky (hållare för filmkassett) och bildmottagare n Filmbearbetning (för röntgenfilmsystem) n Bildbearbetning (för digitala system) n Systemegenskaper (inklusive strålningsdos) n Bildskärmar och skrivare (för digitala system) n Bildvillkor Kapitel 2b: Digital mammografi Med denna nya teknologi lagras bilden i en dator där den kan göras tydligare, förstoras eller manipuleras för ytterligare utvärdering. Bilden granskas på en datorbildskärm och skrivs ut. n Utvärderingen av kvalitetskontrollen måste vara specifik för digitalt mammografisystem, som skiljer sig från röntgenfilmsystem. n Digitalsystemet bör omfatta en automatisk exponeringskontroll. n Digitala bilder måste betraktas vid svagare ljusförhållanden än röntgenfilmsmammografi, vilket beror på lägre ljusintensitet på bildmonitorn. Med hänsyn till den begränsade erfarenheten av digital mammografi hittills, kommer uppdateringar på riktlinjer för digital mammografi att finnas tillgängliga på EUREF:s hemsida, Kapitel 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi

10 Kapitel 3 Radiografi Kapitel 3 Radiografi n Röntgensjuksköterskor är ansvariga för att få fram högkvalitativa mammogram, vilket är nödvändigt för att kunna upptäcka oregelbundenheter, och för att kunna bearbeta och uppskatta mammogrammen. Deras uppgift omfattar att genomföra och att leda procedurer för kvalitetskontroll för kontrollutrustning samt övervakningsunderhåll och reparationer. n Röntgensjuksköterskor är vanligtvis den enda professionella sjuk- och hälsovårdspersonal som kvinnor träffar i ett screeningprogram. Det är därför viktigt att dessa etablerar en god kontakt med kvinnan vid undersökningen för att på så vis skapa en trygg upplevelse. Innan undersökningen påbörjas ska röntgensjuksköterskan: n Fråga kvinnan om hennes tidigare upplevelser vid mammografi och ta uppgifter om nuvarande eller tidigare bröstsymtom och sjukdomar samt om eventuella, nuvarande eller tidigare observationer från brösten. n Förklara undersökningsproceduren och nödvändigheten av att ta mammogram från två olika håll, eftersom detta underlättar att upptäcka oregelbundenheter, och att det minskar risken för en andra kallelse för att ta nya bilder. n Förklara anledningen till att bröstet måste pressas ihop, komprimeras. Genom kompressionen blir bilderna mycket bättre, oskärpa genom rörelse reduceras, bröstvävnaden sprids ut vilket i sin tur betyder lägre strålningsdos. n Vara uppdaterad i frågor som kvinnor kan tänkas vilja ha mer information om, såsom betydelsen av silikonimplantat eller hormonersättningsterapi. n Svara på alla frågor som kvinnan kan ställa, och förklara processen och tidsramen för resultatet från undersökningen. 2

11 n Röntgensjuksköterskor som är engagerade i screeningprogram måste arbeta minst två dagar i veckan för att upprätthålla sina färdigheter i mammografi. De som deltar i klinisk mammografi bör utföra minst 20 mammografiundersökningar per vecka. n Röntgensjuksköterskor måste klara av att positionera bröstet optimalt för mammografi. En icke korrekt position är det vanligaste problemet vid utvärdering av mammogram. Enkla regler för kvalitetsbedömning av bröstbilder n Korrekt positionering av automatisk exponeringsenhet n Lämplig kompression eller sammantryckning av bröstet n Inga skinnveck får förekomma, inte heller överliggande objekt såsom en axel, inga rörelser eller andra främmande objekt såsom damm på skärmen n Korrekt identifiering n Korrekt exponering n Korrekt framkallningsteknik n Symmetriska bilder Kapitel 3 Radiografi n Fler än 97 % av kvinnorna ska ha en godtagbar undersökning och vara nöjda med sina undersökningar. n Färre än 3 % av kvinnorna ska genomgå en andra undersökning. Denna ska genomgå speciell granskning. n Röntgensjuksköterska bör genomgå en akademisk mammografiutbildning på tre dagar till en vecka samt två till sex veckors klinisk utbildning. n Röntgensjuksköterska bör delta i multidisciplinära konferenser.

12 Kapitel 4 Radiologi Kapitel 4 Radiologi n Röntgenläkare ska ha huvudansvaret för kvalitén på mammogrammen och den diagnostiska tolkningen. Den radiolog som leder screeningprogrammet bör vara klinisk handledare för programmet. Professionella krav på radiologen: n Medicinsk utbildning n Specifik utbildning i symptomatisk mammografi och screeningmammografi n Ytterligare medicinskt utbildningsprogram och bedömning i externt kvalitetsbedömningssystem n Ett minimum på lästa mammogram per år i centraliserade screeningprogram n Varje mammogram ska granskas av två olika röntgenläkare, oberoende av varandra, eftersom detta ökar sannolikheten för en korrekt tolkning med 5 15 %. Dubbel granskning rekommenderas i centraliserade screeningprogram och är obligatoriska i decentraliserade program, där den andra granskningen bör utföras på en central nivå av en erfaren röntgenläkare som granskar minst mammogram per år. n Röntgenläkare måste vägra att acceptera icke godtagbara mammogram och kräva att de tas om. Alla omtagna mammogram ska registreras. n Röntgenläkare bör leda bedömningsprocessen när kvinnan blir kallad till förnyad undersökning, på grund av ett onormalt fynd vid undersökningen. Denna process ska innehålla en trippeldiagnostik med klinisk undersökning samt ytterligare bild och cell-/vävnadsprovtagning. 10 2

13 n I händelse av att en icke palpabel oregelbundenhet identifieras på screeningen, är röntgenläkaren ansvarig för lokaliseringsproceduren innan ett kirurgiskt avlägsnande av vävnaden äger rum, oavsett om det sker i syfte att ställa diagnos eller i avsikt att behandla. Förändringen måste tas bort med tillfredsställande resultat i fler än 90 % av fallen vid den första operationen. n Röntgenläkarna måste undersöka fall av intervallcancer (cancer som diagnostiserats mellan två undersökningar) i utbildningssyfte. n Röntgenläkare måste arbeta i nära samarbete med andra kolleger som en del av ett multidisciplinärt team. Praktiska radiologiska krav för ett screeningprogram: n Dubbel granskning av bilderna i decentraliserade program n Deltagande i interna och externa granskningar n Bedömning av avvikelser som upptäckts vid screening Kapitel 4 Radiologi n Ytterligare en granskning av fall av intervallcancer 11

14 Kapitel 5 Multidisciplinära aspekter Kapitel 5 Multidisciplinära aspekter Modern diagnos av bröstsjukdomar omfattar ett multidisciplinärt team av utbildade, erfarna experter som använder specialiserad utrustning samt diagnostisk teknik. n Den personal som är involverad i att diagnostisera bröstcancer bör utgöras av kirurg eller kliniker, röntgenläkare, röntgenassistent, patolog och bröstsjuksköterska. n Alla kvinnor med symptom på bröstcancer ska remitteras till en bröstklinik med specialkompetens, ett krav som är beskrivet i kapitel 9 av riktlinjerna. n Varje fall av bröstcancer bör diskuteras i en multidisciplinär konferens, såväl före som efter operationen. n Kapitel 5 definierar kraven för enheter för bröstbildsdiagnos, genom att enbart erbjuda mammografi eller ultraljud, samt för enheter för bröstbedömningsdiagnostik, genom att tillhandahålla tilläggstester för kvinnor med misstänkta fynd eller symptom. Krav på enheter för bröstbildsdiagnos* n Genomföra minst mammogram per år. n Ha specifik utrustning för diagnostisk mammografi och ultraljud samt lämpliga undersökningsvillkor. n Ansluta sig till de fysisk-tekniska kraven i kapitel 2 av riktlinjerna. n De experter som utför mammografin måste ha minst 40 timmars specifik röntgenutbildning för mammografi bakom sig och delta i regelbundna kvalitetsbedömningssystem samt uppdateringsutbildningar. n Använda sig av en utbildad röntgenläkare med minst 60 timmars specifik utbildning och som granskar minst 500 mammogram per år. n Ha en tydlig procedur för att remittera kvinnor som behöver ytterligare en undersökning vid en enhet för bröstbedömning eller en specialistbröstenhet. n Föra register över resultat samt antal kvinnor som blivit remitterade för bedömning. n Tillhandahålla feedback på resultat av vidare bedömningar till röntgenläkaren på enheten. 12

15 Krav på enheten för bröstbedömningsdiagnos* n Genomföra minst mammogram per år. n Ha kapacitet att utföra röntgenprocedurer, fysiska undersökningar, ultraljud, cytologisk undersökning och biopsi med grovnål. n Använda sig av en utbildad röntgenläkare med erfarenhet av att ha granskat minst mammogram per år. n Ha patologisk supportservice. n Delta i regelbundna interdisciplinära genomgångsmöten. n Övervaka data och resultat. n Föra formella register över bedömningsprocessen och resultaten. *Vilket också är fastställt i kapitel 11, Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service. n Förseningar i alla stadier av den diagnostiska processen måste undvikas eftersom de kan orsaka oro. n 90 % av kvinnor med tecken eller symptom på bröstcancer ska erbjudas en avtalad tid två veckor från remitteringsdagen. n 95 % av kvinnorna bör bli fullständigt bedömda under tre eller färre läkarbesök. n Kvinnor ska personligen få information om en eventuell bröstcancerdiagnos av behandlande läkare i närvaro av en bröstsjuksköterska och inte via brev eller telefon. Kapitel 5 Multidisciplinära aspekter Tid (räknat i arbetsdagar) mellan olika stadier av bedömning och diagnos Tid från mammografi till resultat Tid från bildresultat till bedömning Tid från bedömning till delgivet resultat Tid från beslut om operation och datum för kirurgiskt ingrepp Målsättning < 5 arbetsdagar < 5 arbetsdagar < 5 arbetsdagar < 15 arbetsdagar (idealiskt < 10) 13

16 Kapitel 6 Patologi Kapitel 6 Patologi n Patologerna analyserar den bröstvävnad som erhållits genom celler eller vävnadsprovtagning och gör en diagnos med hjälp av detta prov. n Den patologiska analysen ska vara en del av den trippeldiagnostik (klinisk undersökning, bild och cytologiska/histologiska prover) som används för att diskutera diagnos vid ett interdisciplinärt möte och för att kunna fastställa terapi. n Noggranna patologiska diagnoser och tillhandahållande av information om tumörceller som är relevanta för prognos, är nödvändiga för att tillförsäkra kvinnan en korrekt behandling och att ett screeningprogram är korrekt monitorerat och utvärderat. Icke-operativ biopsi Patologisk undersökning Kirurgiskt avlägsnande av vävnad för diagnos eller behandling Patologisk undersökning Resultat som diskuteras på ett multidisciplinärt möte Kapitel 6a: Icke-operativ diagnostisk teknik n Screeningprogram bör erbjuda högkvalitativa icke-operativa diagnostiska procedurer, som tillåter snabb remittering för behandling. Sådana procedurer underlättar också att tillhandahålla en definitiv diagnos för godartade förändringar så att kirurgi kan undvikas. Screeningprogram kan bli bedömda efter kvalitén på sin icke-operativa diagnostikservice. 14 n Tre icke-operativa metoder finns för att ta prover på misstänkta vävnader, och var och en har specifika indikationer: finnålscytologi (FNAC), grovnålsbiopsi (NCB) och vakuum-assisterad grovnålsbiopsi (VANC).

17 n Enbart erfarna specialister ska vara engagerade i eller övervaka provtagningen eller den cytologiska/histologiska diagnostiken. n Patologer ska registrera alla data genom att använda ett standardiserat rapporteringsformulär, inklusive radiologisk beskrivning av avvikelsen, lokaliseringsteknik, provtyp, närvaro eller frånvaro av förkalkning. Deras diagnostiska åsikt ska framställas genom användning av en av fem huvudkategorier som går från B1 (normal vävnad) till B5 (elakartad). Kapitel 6b: Öppen biopsi och inskärningsprover n Kirurgiskt avlägsnande av vävnad för patologisk undersökning kan utföras i diagnostiskt eller behandlande syfte, även om ett kirurgiskt ingrepp vanligtvis kan undvikas vid en definitiv icke-operativ diagnos av godartad karaktär. n Patologer måste ha kunskap om den kirurgiteknik som används och överväga det när de väljer den patologiska tekniken för att analysera vävnadsprov. Patologen ska informeras om alla avvikelser/variationer från det kirurgiska protokollet i det begärda formuläret. Kapitel 6 Patologi n På grund av den ökade trenden att bevara färskfrusna prover för biologisk forskning, ska speciella försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att det hela ofixerade provet omedelbart skickas till det patologiska laboratoriet, där patologen ska märka hela ytan av provet med bläck för att fastställa excisionslinjerna. n Patologer ska undersöka alla lymfkörtlar som de får och inkludera det totala antalet och dem med metastaser i sin rapport. Patologen och kirurgen ska komma överens om protokoll för undersökning och hantering av prover från sentinel node- (portvaktskörtel-) biopsi. n Patologerna ska registrera alla upptäckter i standardiserade histopatologiska rapportformulär, och de ska inkludera prognostisk information såsom tumörstorlek, sjukdomens omfattning, grad, typ, vaskulär invasion, marginalstatus och receptorstatus. 15

18 Kapitel 7 Kirurgi Kapitel 7 Kirurgi n Kirurgen har två roller som medlem i den interdisciplinära gruppen, nämligen den som diagnostiserar och den som behandlar bröstcancer. Kirurgerna måste vara specialutbildade i bröstkirurgi och ha genomgått kurser i kommunikation och rådgivning. De ska alltid träffa och undersöka patienten ifråga innan de utför operationen. n Majoriteten av kvinnor (fler än 70 %) ska ha en verifierad diagnos före operationen. Användning av icke-kirurgisk-teknikdiagnostik skulle bidra till att begränsa de operationer som utförs på de kvinnor som faktiskt inte har cancer. n I de fall då det förekommer icke palpabla förändringar, som t ex mikroförkalkningar, bör röntgen av proverna utföras under det kirurgiska ingreppet för att säkerställa att hela förändringen har avlägsnats. Kirurgerna har skyldighet att informera om att bröstbevarande kirurgi är standardbehandling för att ta bort det angripna området och för de flesta små tumörer som upptäcks genom screening, och denna behandling ska tillhandahållas i % av fallen. n Kirurger ska erbjuda mastektomi till de kvinnor som föredrar denna typ av operation och till dem som inte kan opereras med bröstbevarande kirurgi på grund av tumörens storlek (> 4 cm), eller på grund av t ex hög risk för återfall. De ska informera om och erbjuda kvinnorna lämplig typ av bröstrekonstruktion vid själva operationen eller senare. n Kvinnor med större tumörer ska erbjudas kemoterapibehandling före operationen (neoadjuvant behandling) i form av kemoterapi eller endokrin behandling för att reducera storleken på tumören före det kirurgiska ingreppet. n Kirurgerna ska lämna tillräckliga marginaler runt den borttagna tumörens vävnad, och patologerna ska dokumentera marginalerna. n Alla kirurger som utför sentinel node-biopsi för att identifiera spridning av tumörceller till den s k portvaktskörteln ska vara specifikt utbildade i denna teknik för att använda metoden. n Alla kvinnor som behandlas för bröstcancer bör genomgå en uppföljning åtminstone en gång om året för att bedöma resultatet och återfallen. 16

19 Kapitel 7a: Kirurgisk behandling av förändringar som upptäcks genom mammografi n Kirurgerna bör vara fullständigt engagerade i behandlingen av cancer upptäckt genom screening, och det får inte gå mer än en vecka mellan kvinnans första återbesök hos läkare och hennes bedömning för operation. n I 90 % av fallen med en klar elakartad diagnos bör kvinnan enbart genomgå en operation för att ta bort tumören. Kirurgen måste försäkra sig om att kvinnan är medveten om alla de behandlingsmöjligheter som står till buds. n I 90 % av fallen ska kvinnorna inte behöva vänta på operation i mer än två veckor. n Varje screeningcenter måste utse en kirurg som ansvarar för registrering av granskande information om screening, behandling och resultat, för att få fram rapporter om dessa frågor och tillhandahålla årliga resultat. Kapitel 7 Kirurgi Kapitel 7b: Loco-regional behandling av invasiv bröstcancer n Varje kvinna som har invasiv cancer och som anses lämpad för bröstbevarande kirurgi måste få information om denna valmöjlighet. n Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi eller mastektomi bör få rådgivning hos en radioterapeut, eftersom strålning minskar risken för återfall. n Kirurgen eller plastikkirurgen bör informera kvinnor som ska genomgå mastektomi om möjligheter till bröstrekonstruktion. n Över 80 % av patienter med lokalt avancerad bröstcancer bör få kombinerad terapi med neoadjuvant kemoterapi, tumörreducerande kirurgi och strålningsterapi. n Användningen av adjuvant strålningsterapi bör diskuteras med alla kvinnor efter att de genomgått en fullständig borttagning av duktal cancer in situ. 17

20 Kapitel 8 Datainsamling och övervakning Kapitel 8 Datainsamling och övervakning n Alla aspekter av upptäckt och vård av bröstcancer från screening till bedömning, diagnos och behandling ska övervakas. n Den multidisciplinära bröstenheten bör vara ansvarig för att utöva intern och extern granskning av sin vård. n Alla enheter för screening eller diagnostik bör ha en person bland sin personal som är ansvarig för samordning av datainsamling och rapportering. n Universellt erkänd klassificering och kodning ska användas för att underlätta jämförelser. n Alla data ska tillhandahållas på standardiserade rapporteringsformulär som används i normala situationer. n Alla rapporterade data ska inkludera kvalitetssäkringskriterier för att undvika dubbla insatser. Alla kvalitetsmätningar ska vara reproducerbara och klart specificerade, och övervakningskostnaderna ska vara acceptabla. n All datainsamling och alla övervakningsresultat ska vara tillgängliga för patient- och intressepolitiska organisationer. n Ett datoriserat granskningssystem som beräknar majoriteten av kvalitetsindikatorerna kan användas. European Screening Evaluation Database (SEED) och Audit system of Quality of breast cancer diagnosis and Treatment (QT) finns för dataövervakning i screeningprogram. 18

21 Fördelar med granskningssystem: n Sammanslagning av datarapportering och terminologi n Konsistenta beräkningsmetoder som används för resultatmätningar n Förenklad produktion av standardrapporter inom screening- eller bröstenheter Kraven på granskningssystem: n Periodiska uppdateringar är nödvändiga när kvalitetsmål, registrerade poster och klinisk klassificering är definierade n Koppling av system till professionella och vetenskapliga organisationer krävs för systemgodkännande n Systemen måste vara enkla att använda Kapitel 8 Datainsamling och övervakning 19

22 Kapitel 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens Kapitel 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens 20 Alla patienter ska få bästa möjliga behandling och vård i alla stadier av bröstcancer, från de tidigaste stadierna som upptäckts genom screening till de mest framskridna cancerformerna, inom en bröstenhet med specialkompetens, där vården och uppföljningen tillhandahålls av samma kärngrupp av specialister. Minimikvot garanterar enhetens och personalens expertis n Det måste finnas en bröstenhet med specialkompetens per till invånare. n Enheten måste vara tillräckligt stor för att ha minst 150 nya diagnostiserade fall av bröstcancer varje år. n Kirurger på bröstenheten måste utföra minst 50 nya bröstcanceroperationer per år och närvara på minst en diagnostisk mottagning per vecka. n Röntgenläkare måste granska minst mammogram per år, eller för dem som arbetar med screeningprogram. Det måste finnas åtminstone två kvalificerade röntgenläkare på varje enhet. Varje enhet måste ha en multidisciplinär kärngrupp n Enheten måste ha en medicinskt ansvarig enhetshef. n Alla medlemmar i den interdisciplinära gruppen måste vara specialutbildade i bröstcancer genom att ha tillbringat ett år på en enhet godkänd för undervisning. n Alla medlemmar i den multidisciplinära gruppen måste närvara vid ett multidisciplinärt möte, som hålls minst en gång i veckan, för att diskutera diagnoser och patologiska upptäckter efter kirurgi samt för att utvärdera behandlingsmöjligheter. Bröstkirurger Patologer Klinisk enhetschef Onkologer Stödpersonal för patienten Sektion Bröstenhetens kärngrupp. Strålbehandlingsläkare Bröströntgenläkare Datahandledare

23 Faciliteter och service n Enheten måste ha nödvändig bildutrustning för att kunna garantera en fullständig och korrekt bröstcancerdiagnos. n Radioterapi och cytotoxisk kemoterapi kan ges på bröstenheten eller på separat klinik eller sjukhus. Den behandling som kvinnan får måste övervakas av bröstenheten och alla beslut angående behandlingen ska göras av det multidisciplinära teamet. n Ett speciellt terapimöte ska hållas varannan vecka på bröstenheten, där kliniska eller medicinska onkologer deltar, och kirurger ska även finnas tillgängliga för rådgivning. n En bröstenhet måste ge speciell service till mindre sjukhus om dessa är belägna långt bort från bröstenheten. Ambulatorisk verksamhet kan omfatta små bröstenheter med en låg befolkningstäthet eftersom de garanterar att kvinnor erhåller specialistbröstvård. Dessa terapimöten bör hållas åtminstone en gång i månaden. Speciell service n Kvinnor bör få praktiska råd, stöd och rådgivning av specialiserade bröstsjuksköterskor eller en medlem av kärngruppen med professionell psykologisk utbildning. Alla enheter bör ha åtminstone två medlemmar som uppfyller denna funktion. n Andra experter som inte är obligatorisk kärnpersonal bör erbjuda service inom eller i samarbete med enheten: psykiatriker för extra psykologiskt stöd, plastikkirurg för bröstrekonstruktion, sjukgymnaster för att behandla lymfödem, kliniska genetiker för att göra riskbedömningar, en palliativ vårdservice, och det bör finnas service med protesutprovning inom enheten. Kvalitetssäkring n Enheter måste registrera data om diagnos, patologi, primär behandling och kliniska resultat, och dessa data måste vara tillgängliga för granskning. n Statistik över granskningar och erbjuden service måste produceras årligen och måste jämföras med kvalitetsmål och uppställda effektivitetskriterier. Kapitel 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens 21

24 Kapitel 10 Utbildning Kapitel 10 Utbildning n Alla läkare och sjuksköterskor som ingår i ett screeningprogram för bröstcancer måste genomgå specifik utbildning i den akademiska och kliniska aspekten av screening, såsom epidemiologi, screeningfilosofi, screeningterminologi, utvärdering och gängse screeningpraxis. n Personalen ska utbildas i ett godkänt utbildningscenter innan de börjar arbeta i något program. n Eftersom interdisciplinär service har visat sig vara mycket effektiv, ska specialister bli erbjudna utbildning i både monodisciplinära och multidisciplinära miljöer där de också lär sig vikten av att kommunicera med sina kolleger i andra områden. n Eftersom teknologi, procedurer och protokoll ändras, bör specialister genomgå fortbildning och påbyggnadskurser och få intyg om detta. n Den personal som genomgår utbildningskurser ska erhålla ett intyg som grundar sig på deras skicklighet och prestation. n Bröstenheter och kliniker bör föra register över utbildningsaktiviteter för granskning som en indikation på enhetens kvalitet. 22

25 Några obligatoriska ämnen för teoretiska utbildningskurser: n Screening n Bröstcancerscreeningens terminologi n Upprättande av ett screeningprogram för bröstcancer n Bröstbilder: mammografi, ultraljud, MRI, lokaliseringsteknik n Radiologiskt-patologiskt växelförhållande av godartade och elakartade förändringar n Klassificering och hantering av invasiv och in situ-bröstcancer n Klassificering och hantering av godartad bröstcancer n Hantering av bröstsjukdom som upptäcks genom screening n Bröstrekonstruktion n Radioterapi för bröstcancer n Kemoterapi och hormonell terapi för preoperativ och adjuvant behandling av bröstcancer n Psykologisk utvärdering, kommunikation och rådgivning n Rådgivning vid nedärvd och genetisk bröstcancer n Epidemiologi och principer för bröstcancerscreening n Multidisciplinära möten för pre- och postkirurgisk hantering av sjukdomsfall n Principer och praxis för granskningsprocedurer n Kliniska experiment och statistik Kapitel 10 Utbildning Specifika utbildningssektioner i kapitel 10: 10.3 Epidemiolog 10.4 Fysiker 10.5 Bröströntgensjuksköterska 10.6 Bröströntgenläkare 10.7 Bröstpatolog 10.8 Bröstkirurg 10.9 Bröstvårdssjuksköterska Medicinsk onkolog/röntgenterapeut 23

26 Kapitel 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service Kapitel 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service n Certifieringsprotokoll enligt EU:s riktlinjer fastställer minikraven för certifiering av enheter för diagnostik och screening. Detta ämne kommer att behandlas vidare i nästa upplaga av EU:s riktlinjer, och ett auktoriserat organ godkänt av Europeiska kommissionen måste skapas. n Efter godkänd certifiering utfärdas ett dokument, som intygar att de normer som fastställs i EU:s riktlinjer för bröstscreening och diagnos uppfylls. Certifieringen kan dras in om kraven inte uppfylls. n Certifieringen kommer att vara frivillig fram till dess att Europeiska kommissionen eller annan myndighet anser att den ska vara obligatorisk. n En omprövning av certifieringen ska ske vart 5:e år för att bibehålla kvalitén på servicen. n Certifiering kan garanteras på basis av specialiserade besök på plats: Under det första året med screeningprogram sker ett rådgivande besök för att fastställa att det uppfyller EU:s riktlinjer; och under den andra screeningomgången sker en omprövning av certifieringen för att påtala brister och eventuella hinder för en fullständig certifiering samt för att erbjuda lämpliga råd och stöd för att underlätta erforderliga förbättringar. n Eftersom bröstdiagnostisk bildservice och bröstscreeningprogram med sitt omfattande organisatoriska och epidemiologiska stöd har annorlunda krav och möjligheter, har certifieringen blivit uppdelad i två kategorier: Diagnostiskt bröstbildscertifikat, för diagnostiska enheter, och Bröstscreeningcertifikat, för organiserade befolkningsbaserade screeningprogram. 24

27 Baskriterier för certifieringen av enheterna för diagnostiska bröstbilder och screeningenheter: Typ av enhet Mammogram per år Diagnostisk bröstbildsenhet Befolkning granskad Röntgensjuksköterskans utbildning i mammografi Röntgenläkares utbildning i mammografi Av röntgenläkare granskade mammogram per år timmar 60 timmar 500 Diagnostisk bröstbedömningsenhet timmar 60 timmar Loco-regionalt screeningprogram kvinnor 40 timmar 60 timmar Europeiskt referenscenter för bröstscreening kvinnor 40 timmar 60 timmar Kapitel 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service 25

28 Kapitel 12 Kommunikation vid bröstscreening Kapitel 12 Kommunikation vid bröstscreening n Screening innebär att kalla en till synes frisk kvinna till mammografi. Kvinnorna behöver få veta fördelarna och nackdelarna av att delta i en screening så att de kan göra ett informerat beslut om att delta eller ej. n Alla aspekter av screening, dess fördelar och brister, måste förklaras tydligt, på ett opartiskt sätt för att mildra all form av oro som kvinnan kan ha före, under eller efter att hon deltagit. n Den tillhandahållna informationen måste vara ärlig, avpassad, bevisbaserad, tillgänglig, opartisk, respektfull och skräddarsydd för varje kvinnas behov. n Alla hälsoexperter som är engagerade i screeningen måste ta hänsyn till kulturella, lingvistiska, religiösa, utbildningsrelaterade och socioekonomiska faktorer. n Kallelsen och broschyren ska innehålla information om syftet med screening, målgruppen för denna screening, hur ofta screeningen ska utföras, fördelarna och nackdelarna, om testet är gratis eller ej, hur man bokar tid eller ändrar ett besök, hur man erhåller och tolkar resultaten, möjlighet till och beskaffenhet hos eventuella vidare tester och upplysningar om hur kvinnor kan få mer information om screening och bröstcancer. 26

29 Potentiella kvalitetsindikatorer för kommunikation i ett screeningprogram: Ja Nej Telefoninformationsservice för kvinnor som kallas till screening n n Information om screening tillgänglig i olika former n n Skriftlig information testad på målpopulation med avseende på utförlighet och läsbarhet Informationsmaterial för olika etniska grupper eller andra grupper med särskilda behov Icke-medicinska organisationer engagerade i spridningen av informationen Genomförda rådgivningsprotokoll Muntlig information tillgänglig på begäran n n Kurser i kommunikation organiserade för dem som tillhandahåller screening Kvinnor medverkande i utveckling och bedömning av material n n Nöjdhetsfrågeformulär som delas ut till en målpopulation n n Tillgänglig hemsida n n n n n n n n n n n Kapitel 12 Kommunikation vid bröstscreening 27

30 Bilagor Bilagor Bilagorna till riktlinjerna innehåller tre EU-dokument om screening, återgivna i sin helhet: Rådets rekommendation från den 2 december 2003 om cancerscreening, Europaparlamentets resolution om bröstcancer i Europeiska unionen, och rekommendationen från ministerkommittén till medlemsstaterna om screening som ett verktyg i förebyggande medicin. Dessa är nyckeldokument till lobbyverksamhet för kvalitetssäkrad screening och brösthälsovårdsprogram över hela EU. Rådets rekommendation om cancerscreening Detta dokument innehåller rekommendationer för medlemsstaterna att genomföra cancerscreeningprogram genom att använda sig av befolkningsbaserade kallelser med kvalitetssäkring på alla nivåer. Man yrkar på att genomförandet sker i enlighet med EU:s riktlinjer. Alla de som deltar i en screening måste få fullständig information om fördelarna och riskerna. Hela uppsättningen diagnostiska procedurer, behandlingar, psykologiskt stöd och eftervård måste bli tillgänglig för dem som får ett positivt screeningtest. Det kräver även att lämpliga mänskliga och finansiella resurser ska finnas tillgängliga för att kunna garantera passande organisations- och kvalitetskontroll. Europarlamentets resolution om bröstcancer Europaparlamentets resolution om bröstcancer från juni 2003 ställer krav på att varje kvinna inom EU, oberoende av hemort, social ställning, yrke eller utbildning ska ha tillgång till högkvalitativ vård, behandling och eftervård för bröstcancer. Resolutionen uppmanar kommissionen att göra kampen mot bröstcancer till en hälsoprioritering genom att genomföra effektiva strategier för högsta kvalitet av screening, diagnos och eftervård. Den uppmanar medlemsstaterna att till år 2008 skapa de förutsättningar som krävs för att minska den genomsnittliga dödligheten i bröstcancer inom EU med 25 %, och att minska nuvarande skillnader mellan medlemsstaterna (EU-15) i antalet patienter som överlevt efter 5 år med 5 %. Det understryker också behovet att etablera effektiva multidisciplinära bröstenheter. Obs: Europaparlamentet antog en andra resolution i oktober 2006, Europaparlamentets resolution om bröstcancer i den utvidgade Europeiska unionen, för att förstärka kraven i den första resolutionen över hela det utvidgade EU. Den uppmanar medlemsstaterna att garantera nationella åtgärder för bröstenheter med specialkompetens i enlighet med EU:s riktlinjer för

31 Rekommendation från ministerkommittén Ministerkommittén ger ut ett visst antal rekommendationer om screeningprogram och påvisar deras potentiella positiva och negativa effekter. Den framhåller juridiska och etiska frågor såsom informerat medgivande till att delta i screening samt skydd gällande personuppgiftslagen. Fortsatt kvalitetssäkring under och efter genomförandet av alla typer av screeningprogram framhålls, precis som behovet av samarbete mellan screening och behandlingsprogram. Bilagor Annan information om EU-dokument, påverkansarbete och bröstcancer i allmänhet finns tillgängligt genom: n EUROPA DONNA, den europeiska bröstcancerkoalitionen, n Europaparlamentets grupp om bröstcancer, n Europeiska kommissionen, ec.europa.eu 29

32 Ordlista Ackreditering: Den process genom vilken ett auktoriserat organ ger ett formellt erkännande att ett annat organ är kompetent att utföra specifika uppgifter. Befolkningsbaserad: Identifierad genom en målgrupp som grundar sig på det allmänna befolkningsregistret. Bröstbevarande kirurgi: En operation som tar bort bröstcancern och sparar den kvarvarande friska delen av bröstet. Certifiering: Den process genom vilken ett ackrediterat organ ger en skriftlig försäkran att en produkt, process eller service överensstämmer med specificerade krav. Cytologisk provtagning: Borttagande och mikroskopisk undersökning av borttagna celler. Cytoreduktiv kirurgi: Att genom kirurgi ta bort en del av en tumör som inte kan tas bort helt och hållet för att på så vis förhöja effekten av kemoterapi eller radioterapi. Duktala och lobulära tumörer: De två vanligaste typerna av tumörer. Epidemiologi: Studiet av förekomsten och distributionen av sjukdomar och andra hälsorelaterade faktorer. Fine-needle (finnåls-) aspirationscytologi: En procedur för att avlägsna celler eller vätska från vävnad genom att använda en nål med en tom spruta. De celler eller den vätska som avlägsnats analyseras sedan i mikroskop. Grovnålsbiopsi: Borttagande av ett cylinderformat vävnadsprov eller del av en knöl genom att använda en stor, ihålig nål. Vävnaden analyseras därefter i mikroskop. Histologisk provtagning: Undersökning av cellvävnadsstruktur i mikroskop. Infiltrerad tumör: Avvikande celler som tränger in i den ursprungliga tumörens omkringliggande vävnader. In situ-tumör: Avvikande celler som är begränsade till sina ursprungslägen utan att invadera omkringliggande vävnader. Intervallcancer: En tumör som är diagnostiserad under perioden mellan rutinundersökningar. Mammogram: En röntgenbehandling av bröstets alla delar. Mammografiscreening: Utförande av mammogram på till synes friska kvinnor för att så tidigt som möjligt kunna fastställa om de har eller inte har bröstcancer. Marginalstatus: Tillståndet som säger om det totala omkringliggande området runt den kirurgiskt borttagna vävnaden är fri från tumör eller ej. Mastektomi: Kirurgi som tar bort hela bröstet. Mikroförkalkning: Små avvikande kalciumdepåer som är synliga på mammografi, vilka kan tyda på bröstcancer. 30

33 Multidisciplinär grupp: En grupp av experter i sjuk- och hälsovård från olika medicinska specialiteter som arbetar tillsammans för att diagnostisera och behandla patienter. Målpopulation: En grupp som genom epidemiologiska studier har identifierats som lämpad för kallelse till screening. Neoadjuvant: En behandling, såsom kemoterapi eller radioterapi, som ges före den primära terapin. Patologi: Studiet och diagnosen av strukturella och funktionella förändringar hos celler, vävnader och organ som har någon sjukdom. Radiografi: Användandet av strålning, framförallt röntgenstrålar, för att få fram bilder på inre kroppsstrukturer, antingen på film eller i en dator. Radiologi: Det vetenskapliga studiet för medicinsk användning av strålning, framförallt röntgenstrålar, för att diagnostisera en sjukdom. Radioterapi: Användandet av en kontrollerad mängd strålning, i form av röntgenstrålar, gammastrålar eller neutroner, för att döda cancerceller. Receptorstatus: Villkoret för om tumörcellerna är positiva eller negativa gentemot östrogen, progesteron och HER2-receptorer. Sentinel node-procedur: En biopsiteknik som omfattar injicering av blå färg och en radioaktiv substans för att fastställa om cancercellerna har spritt sig till lymfkörtlarna. Symptomatisk: Uppvisande synbara tecken eller symptom på bröstcancer, såsom en knöl i bröstet. Trippelbedömning: Kombinationen av klinisk undersökning, bilder och cell- eller vävnadsprover för att fastställa en diagnos. Tumörgrad: Graden av avvikelse på cancercellerna i en tumör; graderas från I till III, där III är den mest aggressiva graden. Tumörtyp: Klassificering av tumörer såsom in situ, infiltrerad, lobulär eller duktal. Vakuum-assisterad grovnålsbiopsi: Borttagande av ett vävnadsprov genom att använda en sond som tillämpar insugning. Vävnaden analyseras därefter i mikroskop. Vaskulär invasion: Cancercellernas genomträngande in i lymf- eller blodkärl. Ordlista 31

34 Beskrivning av screeningprocessen Beskrivning av screeningprocessen Identifiera/informera/ personlig kallelse till alla kvinnor i befolkningsmålgruppen för screening Granska och läs screeningmammogram två gånger Misstänkt Trippelbedömning (klinisk undersökning, bilder och, om nödvändigt, cytologisk/ histologisk provtagning) Inga misstänkta fynd Inga misstänkta fynd Kalla till screening 2 år senare Kalla till screening 2 år senare Misstänkt Interdisciplinär (preoperativ) konferens Inga misstänkta fynd Kalla till screening 2 år senare Diagnos/hög misstankegrad Kirurgi/patologi Ta bort och analysera lesion Interdisciplinär postoperativ konferens Inga misstänkta fynd Kalla till screening 2 år senare Diagnos Tilläggskirurgi och/eller annan terapi Eftervård 32

35 Tillkännagivande Finansiellt stöd från Europeiska unionen inom ramen för Folkhälsoprogrammet (beviljat anslag nr och nr ) för tryckning av En kort vägledning till de europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer accepteras tacksamt. De åsikter som uttrycks i publikationen är författarnas egna; Europeiska kommissionen och PHEA (Public Health Executive Agency) bär inte ansvaret för hur innehållet i denna information används. EUROPA DONNA skulle dessutom vilja tacka redaktörerna för Europeiska riktlinjer för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer, den internationella cancerforskningsorganisationen (IARC) i Lyon, Frankrike och alla andra personer som har bidragit med att recensera denna broschyr. Den nuvarande, 4:e upplagan av Europeiska riktlinjer för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer kan beställas genom Europeiska kommissionens bokhandel, Sammanfattningen av de europeiska riktlinjerna finns också tillgänglig på: Ett mer omfattande sammanfattningsdokument av de europeiska riktlinjerna kan beställas från: Albanien Frankrike Tel : Österrike Tel: Georgien Tel: Vitryssland Tel: Tyskland Tel: Belgien Tel: Grekland Tel: Bulgarien Tel: Ungern Tel: Kroatien Tel: İzlanda Tel: Cypern Tel: Irland Tel: Tjeckien Tel: Israel Tel: Danmark Tel: Italien Tel: Estland Tel: Kazakstan Tel: Finland Tel: Lettland Tel: EUROPA DONNAs medlemsländer Litauen Tel: Luxemburg Tel: Malta Tel: Moldavien Tel: Monaco Tel: Nederländerna Tel: Norge Tel: Polen Tel: Portugal Tel: Rumänien Tel: Ryssland Tel: Serbien och Montenegro Tel: Slovakien Tel: Slovenien Tel: Spanien Tel: Sverige Tel: Schweiz Tel.: Turkiet Tel: Storbritannien Tel: Ukraina Tel: Ursprunglig engelsk utgåva EUROPA DONNA, The European Breast Cancer Coalition. Alla rättigheter förbehålls. Oktober Svensk översättning EUROPA DONNA, The European Breast Cancer Coalition. Alla rättigheter förbehålls.

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Screening för bröstcancer

Screening för bröstcancer Screening för bröstcancer Indikatorer SCREENING FÖR BRÖSTCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Räddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09

Räddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Räddnings och bärgningsförsäkring PS602 i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Inledning Försäkringstagare är GoMore ApS, nedan kallad GoMore, som driver webbplatsen GoMore.se Bilägare

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.12.2008 KOM (2008) 882 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

uppdaterings - guide för

uppdaterings - guide för uppdaterings - guide för Media Nav navigationssystemet i din Renault Uppdatera GRATIS! * www.renault.naviextras.com *Inom 90 dagar efter leverans av din bil. Välkommen in i media navs värld! Du har precis

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Charlotte Zackari, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor. Totalt 5 sidor. Totalpoäng: 10p Du vikarierar på kirurgen i Gävle. Till din mottagning kommer en 57-årig kvinna, Agneta Nordgren, remitterad från mammografiscreeningen. Man har hittat en 12 mm stor stjärnformad

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement

European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement European Commission Sammanfattning Den 19-20 juni 2006 anordnade Europakommisionen i samarbete med IPOPI (International Patient

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig som tagit examen utanför EU och EES

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig som tagit examen utanför EU och EES Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för Läs detta innan du börjar Denna ansökningsblankett är avsedd för dig som enbart har en utländsk lärarexamen eller förskollärarexamen från ett

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Mammografi. Bröstcancer. Etiologi. Kommer till mammografi för. Trippeldiagnostik. Klinisk mammografi. Hälsokontroll screening

Mammografi. Bröstcancer. Etiologi. Kommer till mammografi för. Trippeldiagnostik. Klinisk mammografi. Hälsokontroll screening Mammografi Bröstcancer Ungefär var nionde kvinna kommer att drabbas av bröstcancer. Katarina Rönnow,öl Helsingborgs Lasarett 23 okt 2013 Det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

Välj språk. Swedish.

Välj språk. Swedish. Page 1 sur 10 Välj språk Swedish Efterlevnadsundersökning gällande Supply Chain Initiative - 2016 Välkommen till Dedicateds webbenkät. Den webbaserade metoden garanterar att företagets svar behandlas konfidentiellt.

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer