En kort v ägledning till de eur opeisk riktlinjerna för alit etssäk ring vid g diag nos a öst canc

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kort v ägledning till de eur opeisk riktlinjerna för alit etssäk ring vid g diag nos a öst canc"

Transkript

1 esti España France Hellas Hrvatska Ireland, Island Israel Itali rszág Malta Moldova Monaco Nederland Norge Österreich o Slovenija Slovensko Srbija i Crna Gora Suisse Suomi Sverig Republika Danmark Deutschland Eesti España France Hella atvija Leituva Luxembourg Magyarország Malta Moldov ania Rossijshaja Federacija Sagartvelo Slovenija Slovensko ited Kingdom En kort Belgique Bulgaria vägledning Ceská Republika Danmark nd Israel Italia Kazakhstan Kypros Latvija Leituva Luxembour Österreich till Polska de europeiska Portugal Romania Rossijshaja Federacij Suomi Sverige Turkiye Ukraïna United Kingdom Belgiqu a France Hellas riktlinjerna Hrvatska Ireland för Island Israel Italia Kazakhstan oldova Monaco kvalitetssäkring Nederland Norge Österreich Polska Portuga nsko Srbija i Crna Gora Suisse Suomi Sverige Turkiye Ukraïn ark Deutschland vid Eesti screening España France Hellas Hrvatska Ireland mbourg Magyarország och diagnos Malta av Moldova Monaco Nederland ederacija Sagartvelo Slovenija Slovensko Srbija i Crna Gor ique Bulgaria Ceská bröstcancer Republika Danmark Deutschland Eest zakhstan Kypros Latvija Leituva Luxembourg Magyarorszá olska Portugal Romania Rossijshaja Federacija Sagartvelo e Turkiye Ukraïna United Kingdom Belgique Bulgaria Cesk Hrvatska Ireland Island Israel Italia Kazakhstan Kypros Latvij aco Nederland Norge Österreich Polska Portugal Romani ija i Crna Gora Suisse Suomi Sverige Turkiye Ukraïna United utschland Eesti España France Hellas Hrvatska Ireland, Island rg Magyarország Malta Moldova Monaco Nederland Norg ija Sagartvelo Slovenija Slovensko Srbija i Crna Gora Suiss ulgaria Ceská Republika Danmark Deutschland Eesti Españ an Kypros Latvija Leituva Luxembourg Magyarország Malt rtugal Romania Rossijshaja Federacija Sagartvelo Slovenij kraïna United Kingdom Belgique Bulgaria Ceská Republik Ireland, Island Israel Italia Kazakhstan Kypros Latvija Leituv rland Norge Österreich Polska Portugal Romania Rossijshaj ora Suisse Suomi Sverige Turkiye Ukraïna United Kingdom

2 Uppdrag EUROPA DONNA, den europeiska bröstcancerkoalitionen, är en oberoende ideell organisation vars medlemmar är anslutna organisationer från länder runt om i Europa. Koalitionen arbetar för att höja medvetenheten om bröstcancer och för att alla kvinnor i Europa ska få tillgång till mammografiscreening, optimal behandling samt för ökade resurser till forskning. EUROPA DONNA tillvaratar de europeiska kvinnornas intresse när det gäller bröstcancer gentemot lokala och nationella myndigheter men även gentemot Europeiska unionens institutioner. De europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer. Dessa riktlinjer är en nyckel för att underlätta för EUROPA DONNA att nå sitt mål till nytta för alla kvinnor runt om Europa. De fastställer normerna för mammografiscreening, diagnostik och krav för bröstenheter med specialkompetens. De är viktiga verktyg för EUROPA DONNAs företrädare i koalitionens medlemsländer, vilka omfattar alla EU:s medlemsstater. EUROPA DONNA för en intensiv lobbyverksamhet för att förverkliga riktlinjerna i alla länder såväl inom som utanför EU, för att kvinnor ska få samma högkvalitativa bröstcancerbehandling oavsett bostadsort och hemland.

3 Innehåll Varför en kort vägledning till EU:s riktlinjer Varför EU:s riktlinjer är så viktiga KAPITEL 1 Epidemiologi... 4 KAPITEL 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi KAPITEL 3 Radiografi... 8 KAPITEL 4 Radiologi KAPITEL 5 Multidisciplinära aspekter KAPITEL 6 Patologi KAPITEL 7 Kirurgi KAPITEL 8 Datainsamling och observationer KAPITEL 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens KAPITEL 10 Utbildning KAPITEL 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service KAPITEL 12 Kommunikation vid bröstscreening Bilagor Ordlista Beskrivning av screeningsprocessen Kapitelnumren och titlarna i den här vägledningen motsvarar dem som finns i den nuvarande, 4:e upplagan av EU:s riktlinjer. För att beställa den 4:e upplagan, se sidan 33.

4 Varför en kort vägledning till EU:s riktlinjer De europeiska riktlinjerna måste implementeras över hela Europa så att mammografiscreeningprogram, diagnostiska procedurer, behandlingar och eftervård för bröstcancer blir av högsta kvalitet. Europeiska kommissionen har publicerat riktlinjer för att fastställa rekommendationer för högkvalitativ screening och diagnostik samt för att upprätta bröstspecialistenheter och för att åstadkomma bästa möjliga medicinska praxis samt vård. EUROPA DONNA har tagit fram denna vägledning till EU:s riktlinjer för att stötta implementeringen av normerna. Den framhäver de viktigaste punkterna i varje kapitel av riktlinjerna genom att följa strukturen i själva dokumentet. Läsarna hänvisas till de kompletta riktlinjerna för en fullständig rekommendation. Kvinnor, företrädare, politiker och beslutsfattare behöver veta vilken högkvalitativ mammografiscreening och bröstcancervård som de kan förvänta sig, kräva och nyttja. EUROPA DONNA har skapat denna kortfattade, lättlästa beskrivning av EU:s riktlinjer för att framhäva målsättningen och huvudpunkterna i det 400-sidiga dokumentet. Man hoppas att på det här viset göra viktiga rekommendationer och normer i EU:s riktlinjer mer tillgängliga för alla intresserade personer. Detta ska, i sin tur, hjälpa kvinnor, företrädare och politiker att tillsammans arbeta för att garantera tillgång till den allra bästa bröstcancerscreeningen och -behandlingen för alla kvinnor, oavsett bostadsort. Riktlinjerna skapades på förslag från de största europeiska cancerorganisationerna och är EUROPA DONNAs referensdokument för normer och bästa praxis. Fler än 200 professionella klient- och patientföreträdare från 23 länder bidrog till den fjärde upplagan av riktlinjerna. Denna produktion koordinerades av projektet EUREF (European Reference Organisation for Quality Assured Breast Screening and Diagnostic Services) i nätverket EBCN (the European Breast Cancer Network, numera ECN) med förslag från Storbritanniens nationella riktlinjer samt experter från EUSOMA (the European Society of Mastology), såväl som företrädare från EUROPA DONNA. Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor. En av tio europeiska kvinnor kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Allteftersom befolkningen åldras, kommer fler och fler kvinnor att drabbas av denna sjukdom. Den svarar för över 26 % av alla cancerfall och över 17 % av alla cancerdödsfall hos kvinnor. Mammografiscreening bidrar till att upptäcka cancer i ett tidigt stadium. Mammografi kan upptäcka cancer tre till fyra år innan en kvinna själv skulle uppmärksamma symptomen. Detta ökar hennes chanser till en tidigare och mindre invasiv behandling. Studier har visat att dödligheten hos personer med bröstcancer har reducerats med ungefär 35 % hos kvinnor i åldern som hörsammat en kallelse till bröstcancerscreening. För att beställa den nuvarande, 4:e upplagan av de europeiska riktlinjerna samt andra relevanta publikationer, se sidan 33. 2

5 Varför EU:s riktlinjer är så viktiga Kvalitén på bröstcancervården som europeiska kvinnor får idag skiljer sig från land till land och från region till region. Europaparlamentets resolution från 2006 om bröstcancer i den utvidgade Europeiska unionen, och den första resolutionen från 2003, kräver att alla kvinnor i hela Europa ska ha tillgång till likvärdig, högkvalitativ bröstcancervård, i enlighet med de europeiska riktlinjerna. Målsättningen är att reducera dödligheten i bröstcancer över hela EU och att reducera skillnaderna i överlevnadssiffror mellan länderna. Europaparlamentet har bedömt att det mest effektiva sättet att reducera skillnader i vård och i dödstal är genom befolkningsbaserade mammografiscreeningprogram och inrättandet av bröstenheter med specialkompetens, liksom genom utbildning och granskning för att säkra kvalitetsstandarden. Mammografiscreeningens effektivitet beror på utrustningens status, operatörens skicklighet samt skickligheten hos den person som avläser resultatet. Effektiva screeningprogram reducerar även möjliga negativa effekter av screening, som t ex oro. Mammografiscreening bör erbjudas alla kvinnor i åldern år vartannat år inom ramen för det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet. Detta överensstämmer med rekommendationer från både IARC (International Agency for Research on Cancer) och Europeiska rådets rekommendationer om cancerscreening. De europeiska riktlinjerna fastställer tydlig kvalitetsstandard för alla aspekter av screening och diagnostik, och har specifika kapitel för varje ingående disciplin. Även om de koncentrerar sig på mammografiscreening hos kvinnor utan symptom, finns det även rekommendationer för den kliniska mammografin av kvinnor som har symptom på bröstcancer. Att införa och upprätthålla högkvalitativa normer för alla aspekter av screeningprogram betyder att undersökningarna kommer att förbättras för kvinnor som deltar i programmen, liksom för alla kvinnor som behöver bröstcancerbehandling. 3

6 Kapitel 1 Epidemiologi Kapitel 1 Epidemiologi n Epidemiologiska utvärderingar behövs för att göra det möjligt att inrätta ett mammografiscreeningprogram, samt för att kunna kontrollera olika stadier av programmet och för att kunna mäta dess effekt. Identifiera problem och riskgrupp Epidemiologiska utvärderingar är centrala genom hela den kvalitetssäkrade mammografiscreeningsprocessen. Identifiera målpopulation genom att använda befolkningsregistret Mäta kvalitetssäkringen vid diagnos och behandling Registrera data i ett cancerregister på alla kvinnor som genomgått screening Mäta effekten av screening och behandling genom reduceringen av bröstcancerdödsfallen n Tillgängliga, noggranna register, såsom mantals- eller befolkningsregister, behövs för att hitta de kvinnor som ska erbjudas screening, och dessa register måste hållas uppdaterade. n Informationskampanjer bör genomföras för att uppmuntra kvinnor att delta i screening. n Metoder för insamling och rapportering av information från mammografiscreening måste göras enhetliga, genom användning av den terminologi, de definitioner och de klassifikationer som rekommenderas i EU:s riktlinjer. n Det krävs ständiga uppföljningar av de kvinnor som är målgruppen för screening, för att kunna kontrollera screeningprogrammets effektivitet. Detta ska tillhandahållas i samverkan med befolkningsbaserade cancerregister.

7 n Information från cancerregister behövs för att förutse om ett program kommer att vara effektivt för att sänka mortalitetsnivån vid bröstcancer, eftersom det tar många år innan man kan göra exakta mätningar av mortalitetsnivån hos befolkningen. En tidig indikator på verkningsgraden är antalet upptäckta framskridna tumörer bland de kvinnor som undersökts, något som bör öka mer än dödligheten. n De tumörer som upptäcks under tiden mellan rutinscreening (intervallcancer) tillsammans med tumörstorlek och stadium, ska föras in separat från de tumörer som upptäckts vid screening. n Effekten av programmet ska inte bara bedömas av programmets påverkan på folkhälsan, utan även av dess organisation, genomförande, verkställande och acceptans. Fler viktiga faktorer är: antal kvinnor som deltagit, antal personer som återkallas för vidare utvärdering, hur många som har utvärderats samt programmets kostnadseffektivitet. Epidemiologiska krav för ett effektivt screeningprogram Kapitel 1 Epidemiologi n Tillgänglig och exakt epidemiologisk information för den undersökta befolkningen n Korrekt befolkningsregister och demografiska data n Tillgänglig och åtkomlig högkvalitativ bröstcancerdiagnostik och behandlingsservice n Uppmuntran till deltagande n Uppföljning av undersökta kvinnor n Samverkan mellan screeningprogram och cancerregister

8 Kapitel 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi Kapitel 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi De fysiska och tekniska riktlinjerna fastställer kvalitetskontrollstandard för mammografiutrustningen och dess korrekta funktion. Regelmässiga kvalitetskontroller genomförs för att garantera: Kapitel 2a: Röntgenfilmsmammografi n Tillhandahållande av bilder med den allra bästa möjliga diagnostiska informationen, för att även kunna upptäcka små tumörers ojämnheter. n Konstant bildkvalitet som stämmer överens med den som är i bruk vid andra mammografiscreeningscenter. n Den strålningsdos som kvinnan får ska vara så låg som möjligt för att rimligen kunna utföra undersökningen. Det här är den standardmammografiteknologi där bilderna bearbetas på film och betraktas i en röntgenskåp. n All mammografiutrustning, såsom röntgenutrustning, bildreceptor, filmprocessor och själva kvalitetskontrollen av testutrustning, måste genomgå sträng kvalitetskontrolltest innan den används, och optimal nivå måste bibehållas när den tagits i bruk. n Några regelmässiga kvalitetskontrollåtgärder kan utföras av personal på plats, medan andra måste utföras av specifikt utbildade läkare. Alla kontroller måste följas upp med ett skriftligt protokoll där kraven på kvalitetssäkringsprogrammet måste uppfyllas. 2

9 Systemkomponenter och parametrar som ska kontrolleras n Röntgenbildsalstrare och exponeringskontrollsystem n Bucky (hållare för filmkassett) och bildmottagare n Filmbearbetning (för röntgenfilmsystem) n Bildbearbetning (för digitala system) n Systemegenskaper (inklusive strålningsdos) n Bildskärmar och skrivare (för digitala system) n Bildvillkor Kapitel 2b: Digital mammografi Med denna nya teknologi lagras bilden i en dator där den kan göras tydligare, förstoras eller manipuleras för ytterligare utvärdering. Bilden granskas på en datorbildskärm och skrivs ut. n Utvärderingen av kvalitetskontrollen måste vara specifik för digitalt mammografisystem, som skiljer sig från röntgenfilmsystem. n Digitalsystemet bör omfatta en automatisk exponeringskontroll. n Digitala bilder måste betraktas vid svagare ljusförhållanden än röntgenfilmsmammografi, vilket beror på lägre ljusintensitet på bildmonitorn. Med hänsyn till den begränsade erfarenheten av digital mammografi hittills, kommer uppdateringar på riktlinjer för digital mammografi att finnas tillgängliga på EUREF:s hemsida, Kapitel 2 Fysiska och tekniska aspekter av mammografi

10 Kapitel 3 Radiografi Kapitel 3 Radiografi n Röntgensjuksköterskor är ansvariga för att få fram högkvalitativa mammogram, vilket är nödvändigt för att kunna upptäcka oregelbundenheter, och för att kunna bearbeta och uppskatta mammogrammen. Deras uppgift omfattar att genomföra och att leda procedurer för kvalitetskontroll för kontrollutrustning samt övervakningsunderhåll och reparationer. n Röntgensjuksköterskor är vanligtvis den enda professionella sjuk- och hälsovårdspersonal som kvinnor träffar i ett screeningprogram. Det är därför viktigt att dessa etablerar en god kontakt med kvinnan vid undersökningen för att på så vis skapa en trygg upplevelse. Innan undersökningen påbörjas ska röntgensjuksköterskan: n Fråga kvinnan om hennes tidigare upplevelser vid mammografi och ta uppgifter om nuvarande eller tidigare bröstsymtom och sjukdomar samt om eventuella, nuvarande eller tidigare observationer från brösten. n Förklara undersökningsproceduren och nödvändigheten av att ta mammogram från två olika håll, eftersom detta underlättar att upptäcka oregelbundenheter, och att det minskar risken för en andra kallelse för att ta nya bilder. n Förklara anledningen till att bröstet måste pressas ihop, komprimeras. Genom kompressionen blir bilderna mycket bättre, oskärpa genom rörelse reduceras, bröstvävnaden sprids ut vilket i sin tur betyder lägre strålningsdos. n Vara uppdaterad i frågor som kvinnor kan tänkas vilja ha mer information om, såsom betydelsen av silikonimplantat eller hormonersättningsterapi. n Svara på alla frågor som kvinnan kan ställa, och förklara processen och tidsramen för resultatet från undersökningen. 2

11 n Röntgensjuksköterskor som är engagerade i screeningprogram måste arbeta minst två dagar i veckan för att upprätthålla sina färdigheter i mammografi. De som deltar i klinisk mammografi bör utföra minst 20 mammografiundersökningar per vecka. n Röntgensjuksköterskor måste klara av att positionera bröstet optimalt för mammografi. En icke korrekt position är det vanligaste problemet vid utvärdering av mammogram. Enkla regler för kvalitetsbedömning av bröstbilder n Korrekt positionering av automatisk exponeringsenhet n Lämplig kompression eller sammantryckning av bröstet n Inga skinnveck får förekomma, inte heller överliggande objekt såsom en axel, inga rörelser eller andra främmande objekt såsom damm på skärmen n Korrekt identifiering n Korrekt exponering n Korrekt framkallningsteknik n Symmetriska bilder Kapitel 3 Radiografi n Fler än 97 % av kvinnorna ska ha en godtagbar undersökning och vara nöjda med sina undersökningar. n Färre än 3 % av kvinnorna ska genomgå en andra undersökning. Denna ska genomgå speciell granskning. n Röntgensjuksköterska bör genomgå en akademisk mammografiutbildning på tre dagar till en vecka samt två till sex veckors klinisk utbildning. n Röntgensjuksköterska bör delta i multidisciplinära konferenser.

12 Kapitel 4 Radiologi Kapitel 4 Radiologi n Röntgenläkare ska ha huvudansvaret för kvalitén på mammogrammen och den diagnostiska tolkningen. Den radiolog som leder screeningprogrammet bör vara klinisk handledare för programmet. Professionella krav på radiologen: n Medicinsk utbildning n Specifik utbildning i symptomatisk mammografi och screeningmammografi n Ytterligare medicinskt utbildningsprogram och bedömning i externt kvalitetsbedömningssystem n Ett minimum på lästa mammogram per år i centraliserade screeningprogram n Varje mammogram ska granskas av två olika röntgenläkare, oberoende av varandra, eftersom detta ökar sannolikheten för en korrekt tolkning med 5 15 %. Dubbel granskning rekommenderas i centraliserade screeningprogram och är obligatoriska i decentraliserade program, där den andra granskningen bör utföras på en central nivå av en erfaren röntgenläkare som granskar minst mammogram per år. n Röntgenläkare måste vägra att acceptera icke godtagbara mammogram och kräva att de tas om. Alla omtagna mammogram ska registreras. n Röntgenläkare bör leda bedömningsprocessen när kvinnan blir kallad till förnyad undersökning, på grund av ett onormalt fynd vid undersökningen. Denna process ska innehålla en trippeldiagnostik med klinisk undersökning samt ytterligare bild och cell-/vävnadsprovtagning. 10 2

13 n I händelse av att en icke palpabel oregelbundenhet identifieras på screeningen, är röntgenläkaren ansvarig för lokaliseringsproceduren innan ett kirurgiskt avlägsnande av vävnaden äger rum, oavsett om det sker i syfte att ställa diagnos eller i avsikt att behandla. Förändringen måste tas bort med tillfredsställande resultat i fler än 90 % av fallen vid den första operationen. n Röntgenläkarna måste undersöka fall av intervallcancer (cancer som diagnostiserats mellan två undersökningar) i utbildningssyfte. n Röntgenläkare måste arbeta i nära samarbete med andra kolleger som en del av ett multidisciplinärt team. Praktiska radiologiska krav för ett screeningprogram: n Dubbel granskning av bilderna i decentraliserade program n Deltagande i interna och externa granskningar n Bedömning av avvikelser som upptäckts vid screening Kapitel 4 Radiologi n Ytterligare en granskning av fall av intervallcancer 11

14 Kapitel 5 Multidisciplinära aspekter Kapitel 5 Multidisciplinära aspekter Modern diagnos av bröstsjukdomar omfattar ett multidisciplinärt team av utbildade, erfarna experter som använder specialiserad utrustning samt diagnostisk teknik. n Den personal som är involverad i att diagnostisera bröstcancer bör utgöras av kirurg eller kliniker, röntgenläkare, röntgenassistent, patolog och bröstsjuksköterska. n Alla kvinnor med symptom på bröstcancer ska remitteras till en bröstklinik med specialkompetens, ett krav som är beskrivet i kapitel 9 av riktlinjerna. n Varje fall av bröstcancer bör diskuteras i en multidisciplinär konferens, såväl före som efter operationen. n Kapitel 5 definierar kraven för enheter för bröstbildsdiagnos, genom att enbart erbjuda mammografi eller ultraljud, samt för enheter för bröstbedömningsdiagnostik, genom att tillhandahålla tilläggstester för kvinnor med misstänkta fynd eller symptom. Krav på enheter för bröstbildsdiagnos* n Genomföra minst mammogram per år. n Ha specifik utrustning för diagnostisk mammografi och ultraljud samt lämpliga undersökningsvillkor. n Ansluta sig till de fysisk-tekniska kraven i kapitel 2 av riktlinjerna. n De experter som utför mammografin måste ha minst 40 timmars specifik röntgenutbildning för mammografi bakom sig och delta i regelbundna kvalitetsbedömningssystem samt uppdateringsutbildningar. n Använda sig av en utbildad röntgenläkare med minst 60 timmars specifik utbildning och som granskar minst 500 mammogram per år. n Ha en tydlig procedur för att remittera kvinnor som behöver ytterligare en undersökning vid en enhet för bröstbedömning eller en specialistbröstenhet. n Föra register över resultat samt antal kvinnor som blivit remitterade för bedömning. n Tillhandahålla feedback på resultat av vidare bedömningar till röntgenläkaren på enheten. 12

15 Krav på enheten för bröstbedömningsdiagnos* n Genomföra minst mammogram per år. n Ha kapacitet att utföra röntgenprocedurer, fysiska undersökningar, ultraljud, cytologisk undersökning och biopsi med grovnål. n Använda sig av en utbildad röntgenläkare med erfarenhet av att ha granskat minst mammogram per år. n Ha patologisk supportservice. n Delta i regelbundna interdisciplinära genomgångsmöten. n Övervaka data och resultat. n Föra formella register över bedömningsprocessen och resultaten. *Vilket också är fastställt i kapitel 11, Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service. n Förseningar i alla stadier av den diagnostiska processen måste undvikas eftersom de kan orsaka oro. n 90 % av kvinnor med tecken eller symptom på bröstcancer ska erbjudas en avtalad tid två veckor från remitteringsdagen. n 95 % av kvinnorna bör bli fullständigt bedömda under tre eller färre läkarbesök. n Kvinnor ska personligen få information om en eventuell bröstcancerdiagnos av behandlande läkare i närvaro av en bröstsjuksköterska och inte via brev eller telefon. Kapitel 5 Multidisciplinära aspekter Tid (räknat i arbetsdagar) mellan olika stadier av bedömning och diagnos Tid från mammografi till resultat Tid från bildresultat till bedömning Tid från bedömning till delgivet resultat Tid från beslut om operation och datum för kirurgiskt ingrepp Målsättning < 5 arbetsdagar < 5 arbetsdagar < 5 arbetsdagar < 15 arbetsdagar (idealiskt < 10) 13

16 Kapitel 6 Patologi Kapitel 6 Patologi n Patologerna analyserar den bröstvävnad som erhållits genom celler eller vävnadsprovtagning och gör en diagnos med hjälp av detta prov. n Den patologiska analysen ska vara en del av den trippeldiagnostik (klinisk undersökning, bild och cytologiska/histologiska prover) som används för att diskutera diagnos vid ett interdisciplinärt möte och för att kunna fastställa terapi. n Noggranna patologiska diagnoser och tillhandahållande av information om tumörceller som är relevanta för prognos, är nödvändiga för att tillförsäkra kvinnan en korrekt behandling och att ett screeningprogram är korrekt monitorerat och utvärderat. Icke-operativ biopsi Patologisk undersökning Kirurgiskt avlägsnande av vävnad för diagnos eller behandling Patologisk undersökning Resultat som diskuteras på ett multidisciplinärt möte Kapitel 6a: Icke-operativ diagnostisk teknik n Screeningprogram bör erbjuda högkvalitativa icke-operativa diagnostiska procedurer, som tillåter snabb remittering för behandling. Sådana procedurer underlättar också att tillhandahålla en definitiv diagnos för godartade förändringar så att kirurgi kan undvikas. Screeningprogram kan bli bedömda efter kvalitén på sin icke-operativa diagnostikservice. 14 n Tre icke-operativa metoder finns för att ta prover på misstänkta vävnader, och var och en har specifika indikationer: finnålscytologi (FNAC), grovnålsbiopsi (NCB) och vakuum-assisterad grovnålsbiopsi (VANC).

17 n Enbart erfarna specialister ska vara engagerade i eller övervaka provtagningen eller den cytologiska/histologiska diagnostiken. n Patologer ska registrera alla data genom att använda ett standardiserat rapporteringsformulär, inklusive radiologisk beskrivning av avvikelsen, lokaliseringsteknik, provtyp, närvaro eller frånvaro av förkalkning. Deras diagnostiska åsikt ska framställas genom användning av en av fem huvudkategorier som går från B1 (normal vävnad) till B5 (elakartad). Kapitel 6b: Öppen biopsi och inskärningsprover n Kirurgiskt avlägsnande av vävnad för patologisk undersökning kan utföras i diagnostiskt eller behandlande syfte, även om ett kirurgiskt ingrepp vanligtvis kan undvikas vid en definitiv icke-operativ diagnos av godartad karaktär. n Patologer måste ha kunskap om den kirurgiteknik som används och överväga det när de väljer den patologiska tekniken för att analysera vävnadsprov. Patologen ska informeras om alla avvikelser/variationer från det kirurgiska protokollet i det begärda formuläret. Kapitel 6 Patologi n På grund av den ökade trenden att bevara färskfrusna prover för biologisk forskning, ska speciella försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att det hela ofixerade provet omedelbart skickas till det patologiska laboratoriet, där patologen ska märka hela ytan av provet med bläck för att fastställa excisionslinjerna. n Patologer ska undersöka alla lymfkörtlar som de får och inkludera det totala antalet och dem med metastaser i sin rapport. Patologen och kirurgen ska komma överens om protokoll för undersökning och hantering av prover från sentinel node- (portvaktskörtel-) biopsi. n Patologerna ska registrera alla upptäckter i standardiserade histopatologiska rapportformulär, och de ska inkludera prognostisk information såsom tumörstorlek, sjukdomens omfattning, grad, typ, vaskulär invasion, marginalstatus och receptorstatus. 15

18 Kapitel 7 Kirurgi Kapitel 7 Kirurgi n Kirurgen har två roller som medlem i den interdisciplinära gruppen, nämligen den som diagnostiserar och den som behandlar bröstcancer. Kirurgerna måste vara specialutbildade i bröstkirurgi och ha genomgått kurser i kommunikation och rådgivning. De ska alltid träffa och undersöka patienten ifråga innan de utför operationen. n Majoriteten av kvinnor (fler än 70 %) ska ha en verifierad diagnos före operationen. Användning av icke-kirurgisk-teknikdiagnostik skulle bidra till att begränsa de operationer som utförs på de kvinnor som faktiskt inte har cancer. n I de fall då det förekommer icke palpabla förändringar, som t ex mikroförkalkningar, bör röntgen av proverna utföras under det kirurgiska ingreppet för att säkerställa att hela förändringen har avlägsnats. Kirurgerna har skyldighet att informera om att bröstbevarande kirurgi är standardbehandling för att ta bort det angripna området och för de flesta små tumörer som upptäcks genom screening, och denna behandling ska tillhandahållas i % av fallen. n Kirurger ska erbjuda mastektomi till de kvinnor som föredrar denna typ av operation och till dem som inte kan opereras med bröstbevarande kirurgi på grund av tumörens storlek (> 4 cm), eller på grund av t ex hög risk för återfall. De ska informera om och erbjuda kvinnorna lämplig typ av bröstrekonstruktion vid själva operationen eller senare. n Kvinnor med större tumörer ska erbjudas kemoterapibehandling före operationen (neoadjuvant behandling) i form av kemoterapi eller endokrin behandling för att reducera storleken på tumören före det kirurgiska ingreppet. n Kirurgerna ska lämna tillräckliga marginaler runt den borttagna tumörens vävnad, och patologerna ska dokumentera marginalerna. n Alla kirurger som utför sentinel node-biopsi för att identifiera spridning av tumörceller till den s k portvaktskörteln ska vara specifikt utbildade i denna teknik för att använda metoden. n Alla kvinnor som behandlas för bröstcancer bör genomgå en uppföljning åtminstone en gång om året för att bedöma resultatet och återfallen. 16

19 Kapitel 7a: Kirurgisk behandling av förändringar som upptäcks genom mammografi n Kirurgerna bör vara fullständigt engagerade i behandlingen av cancer upptäckt genom screening, och det får inte gå mer än en vecka mellan kvinnans första återbesök hos läkare och hennes bedömning för operation. n I 90 % av fallen med en klar elakartad diagnos bör kvinnan enbart genomgå en operation för att ta bort tumören. Kirurgen måste försäkra sig om att kvinnan är medveten om alla de behandlingsmöjligheter som står till buds. n I 90 % av fallen ska kvinnorna inte behöva vänta på operation i mer än två veckor. n Varje screeningcenter måste utse en kirurg som ansvarar för registrering av granskande information om screening, behandling och resultat, för att få fram rapporter om dessa frågor och tillhandahålla årliga resultat. Kapitel 7 Kirurgi Kapitel 7b: Loco-regional behandling av invasiv bröstcancer n Varje kvinna som har invasiv cancer och som anses lämpad för bröstbevarande kirurgi måste få information om denna valmöjlighet. n Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi eller mastektomi bör få rådgivning hos en radioterapeut, eftersom strålning minskar risken för återfall. n Kirurgen eller plastikkirurgen bör informera kvinnor som ska genomgå mastektomi om möjligheter till bröstrekonstruktion. n Över 80 % av patienter med lokalt avancerad bröstcancer bör få kombinerad terapi med neoadjuvant kemoterapi, tumörreducerande kirurgi och strålningsterapi. n Användningen av adjuvant strålningsterapi bör diskuteras med alla kvinnor efter att de genomgått en fullständig borttagning av duktal cancer in situ. 17

20 Kapitel 8 Datainsamling och övervakning Kapitel 8 Datainsamling och övervakning n Alla aspekter av upptäckt och vård av bröstcancer från screening till bedömning, diagnos och behandling ska övervakas. n Den multidisciplinära bröstenheten bör vara ansvarig för att utöva intern och extern granskning av sin vård. n Alla enheter för screening eller diagnostik bör ha en person bland sin personal som är ansvarig för samordning av datainsamling och rapportering. n Universellt erkänd klassificering och kodning ska användas för att underlätta jämförelser. n Alla data ska tillhandahållas på standardiserade rapporteringsformulär som används i normala situationer. n Alla rapporterade data ska inkludera kvalitetssäkringskriterier för att undvika dubbla insatser. Alla kvalitetsmätningar ska vara reproducerbara och klart specificerade, och övervakningskostnaderna ska vara acceptabla. n All datainsamling och alla övervakningsresultat ska vara tillgängliga för patient- och intressepolitiska organisationer. n Ett datoriserat granskningssystem som beräknar majoriteten av kvalitetsindikatorerna kan användas. European Screening Evaluation Database (SEED) och Audit system of Quality of breast cancer diagnosis and Treatment (QT) finns för dataövervakning i screeningprogram. 18

21 Fördelar med granskningssystem: n Sammanslagning av datarapportering och terminologi n Konsistenta beräkningsmetoder som används för resultatmätningar n Förenklad produktion av standardrapporter inom screening- eller bröstenheter Kraven på granskningssystem: n Periodiska uppdateringar är nödvändiga när kvalitetsmål, registrerade poster och klinisk klassificering är definierade n Koppling av system till professionella och vetenskapliga organisationer krävs för systemgodkännande n Systemen måste vara enkla att använda Kapitel 8 Datainsamling och övervakning 19

22 Kapitel 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens Kapitel 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens 20 Alla patienter ska få bästa möjliga behandling och vård i alla stadier av bröstcancer, från de tidigaste stadierna som upptäckts genom screening till de mest framskridna cancerformerna, inom en bröstenhet med specialkompetens, där vården och uppföljningen tillhandahålls av samma kärngrupp av specialister. Minimikvot garanterar enhetens och personalens expertis n Det måste finnas en bröstenhet med specialkompetens per till invånare. n Enheten måste vara tillräckligt stor för att ha minst 150 nya diagnostiserade fall av bröstcancer varje år. n Kirurger på bröstenheten måste utföra minst 50 nya bröstcanceroperationer per år och närvara på minst en diagnostisk mottagning per vecka. n Röntgenläkare måste granska minst mammogram per år, eller för dem som arbetar med screeningprogram. Det måste finnas åtminstone två kvalificerade röntgenläkare på varje enhet. Varje enhet måste ha en multidisciplinär kärngrupp n Enheten måste ha en medicinskt ansvarig enhetshef. n Alla medlemmar i den interdisciplinära gruppen måste vara specialutbildade i bröstcancer genom att ha tillbringat ett år på en enhet godkänd för undervisning. n Alla medlemmar i den multidisciplinära gruppen måste närvara vid ett multidisciplinärt möte, som hålls minst en gång i veckan, för att diskutera diagnoser och patologiska upptäckter efter kirurgi samt för att utvärdera behandlingsmöjligheter. Bröstkirurger Patologer Klinisk enhetschef Onkologer Stödpersonal för patienten Sektion Bröstenhetens kärngrupp. Strålbehandlingsläkare Bröströntgenläkare Datahandledare

23 Faciliteter och service n Enheten måste ha nödvändig bildutrustning för att kunna garantera en fullständig och korrekt bröstcancerdiagnos. n Radioterapi och cytotoxisk kemoterapi kan ges på bröstenheten eller på separat klinik eller sjukhus. Den behandling som kvinnan får måste övervakas av bröstenheten och alla beslut angående behandlingen ska göras av det multidisciplinära teamet. n Ett speciellt terapimöte ska hållas varannan vecka på bröstenheten, där kliniska eller medicinska onkologer deltar, och kirurger ska även finnas tillgängliga för rådgivning. n En bröstenhet måste ge speciell service till mindre sjukhus om dessa är belägna långt bort från bröstenheten. Ambulatorisk verksamhet kan omfatta små bröstenheter med en låg befolkningstäthet eftersom de garanterar att kvinnor erhåller specialistbröstvård. Dessa terapimöten bör hållas åtminstone en gång i månaden. Speciell service n Kvinnor bör få praktiska råd, stöd och rådgivning av specialiserade bröstsjuksköterskor eller en medlem av kärngruppen med professionell psykologisk utbildning. Alla enheter bör ha åtminstone två medlemmar som uppfyller denna funktion. n Andra experter som inte är obligatorisk kärnpersonal bör erbjuda service inom eller i samarbete med enheten: psykiatriker för extra psykologiskt stöd, plastikkirurg för bröstrekonstruktion, sjukgymnaster för att behandla lymfödem, kliniska genetiker för att göra riskbedömningar, en palliativ vårdservice, och det bör finnas service med protesutprovning inom enheten. Kvalitetssäkring n Enheter måste registrera data om diagnos, patologi, primär behandling och kliniska resultat, och dessa data måste vara tillgängliga för granskning. n Statistik över granskningar och erbjuden service måste produceras årligen och måste jämföras med kvalitetsmål och uppställda effektivitetskriterier. Kapitel 9 Krav på en bröstenhet med specialkompetens 21

24 Kapitel 10 Utbildning Kapitel 10 Utbildning n Alla läkare och sjuksköterskor som ingår i ett screeningprogram för bröstcancer måste genomgå specifik utbildning i den akademiska och kliniska aspekten av screening, såsom epidemiologi, screeningfilosofi, screeningterminologi, utvärdering och gängse screeningpraxis. n Personalen ska utbildas i ett godkänt utbildningscenter innan de börjar arbeta i något program. n Eftersom interdisciplinär service har visat sig vara mycket effektiv, ska specialister bli erbjudna utbildning i både monodisciplinära och multidisciplinära miljöer där de också lär sig vikten av att kommunicera med sina kolleger i andra områden. n Eftersom teknologi, procedurer och protokoll ändras, bör specialister genomgå fortbildning och påbyggnadskurser och få intyg om detta. n Den personal som genomgår utbildningskurser ska erhålla ett intyg som grundar sig på deras skicklighet och prestation. n Bröstenheter och kliniker bör föra register över utbildningsaktiviteter för granskning som en indikation på enhetens kvalitet. 22

25 Några obligatoriska ämnen för teoretiska utbildningskurser: n Screening n Bröstcancerscreeningens terminologi n Upprättande av ett screeningprogram för bröstcancer n Bröstbilder: mammografi, ultraljud, MRI, lokaliseringsteknik n Radiologiskt-patologiskt växelförhållande av godartade och elakartade förändringar n Klassificering och hantering av invasiv och in situ-bröstcancer n Klassificering och hantering av godartad bröstcancer n Hantering av bröstsjukdom som upptäcks genom screening n Bröstrekonstruktion n Radioterapi för bröstcancer n Kemoterapi och hormonell terapi för preoperativ och adjuvant behandling av bröstcancer n Psykologisk utvärdering, kommunikation och rådgivning n Rådgivning vid nedärvd och genetisk bröstcancer n Epidemiologi och principer för bröstcancerscreening n Multidisciplinära möten för pre- och postkirurgisk hantering av sjukdomsfall n Principer och praxis för granskningsprocedurer n Kliniska experiment och statistik Kapitel 10 Utbildning Specifika utbildningssektioner i kapitel 10: 10.3 Epidemiolog 10.4 Fysiker 10.5 Bröströntgensjuksköterska 10.6 Bröströntgenläkare 10.7 Bröstpatolog 10.8 Bröstkirurg 10.9 Bröstvårdssjuksköterska Medicinsk onkolog/röntgenterapeut 23

26 Kapitel 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service Kapitel 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service n Certifieringsprotokoll enligt EU:s riktlinjer fastställer minikraven för certifiering av enheter för diagnostik och screening. Detta ämne kommer att behandlas vidare i nästa upplaga av EU:s riktlinjer, och ett auktoriserat organ godkänt av Europeiska kommissionen måste skapas. n Efter godkänd certifiering utfärdas ett dokument, som intygar att de normer som fastställs i EU:s riktlinjer för bröstscreening och diagnos uppfylls. Certifieringen kan dras in om kraven inte uppfylls. n Certifieringen kommer att vara frivillig fram till dess att Europeiska kommissionen eller annan myndighet anser att den ska vara obligatorisk. n En omprövning av certifieringen ska ske vart 5:e år för att bibehålla kvalitén på servicen. n Certifiering kan garanteras på basis av specialiserade besök på plats: Under det första året med screeningprogram sker ett rådgivande besök för att fastställa att det uppfyller EU:s riktlinjer; och under den andra screeningomgången sker en omprövning av certifieringen för att påtala brister och eventuella hinder för en fullständig certifiering samt för att erbjuda lämpliga råd och stöd för att underlätta erforderliga förbättringar. n Eftersom bröstdiagnostisk bildservice och bröstscreeningprogram med sitt omfattande organisatoriska och epidemiologiska stöd har annorlunda krav och möjligheter, har certifieringen blivit uppdelad i två kategorier: Diagnostiskt bröstbildscertifikat, för diagnostiska enheter, och Bröstscreeningcertifikat, för organiserade befolkningsbaserade screeningprogram. 24

27 Baskriterier för certifieringen av enheterna för diagnostiska bröstbilder och screeningenheter: Typ av enhet Mammogram per år Diagnostisk bröstbildsenhet Befolkning granskad Röntgensjuksköterskans utbildning i mammografi Röntgenläkares utbildning i mammografi Av röntgenläkare granskade mammogram per år timmar 60 timmar 500 Diagnostisk bröstbedömningsenhet timmar 60 timmar Loco-regionalt screeningprogram kvinnor 40 timmar 60 timmar Europeiskt referenscenter för bröstscreening kvinnor 40 timmar 60 timmar Kapitel 11 Certifieringsprotokoll för bröstscreening och diagnostisk service 25

28 Kapitel 12 Kommunikation vid bröstscreening Kapitel 12 Kommunikation vid bröstscreening n Screening innebär att kalla en till synes frisk kvinna till mammografi. Kvinnorna behöver få veta fördelarna och nackdelarna av att delta i en screening så att de kan göra ett informerat beslut om att delta eller ej. n Alla aspekter av screening, dess fördelar och brister, måste förklaras tydligt, på ett opartiskt sätt för att mildra all form av oro som kvinnan kan ha före, under eller efter att hon deltagit. n Den tillhandahållna informationen måste vara ärlig, avpassad, bevisbaserad, tillgänglig, opartisk, respektfull och skräddarsydd för varje kvinnas behov. n Alla hälsoexperter som är engagerade i screeningen måste ta hänsyn till kulturella, lingvistiska, religiösa, utbildningsrelaterade och socioekonomiska faktorer. n Kallelsen och broschyren ska innehålla information om syftet med screening, målgruppen för denna screening, hur ofta screeningen ska utföras, fördelarna och nackdelarna, om testet är gratis eller ej, hur man bokar tid eller ändrar ett besök, hur man erhåller och tolkar resultaten, möjlighet till och beskaffenhet hos eventuella vidare tester och upplysningar om hur kvinnor kan få mer information om screening och bröstcancer. 26

29 Potentiella kvalitetsindikatorer för kommunikation i ett screeningprogram: Ja Nej Telefoninformationsservice för kvinnor som kallas till screening n n Information om screening tillgänglig i olika former n n Skriftlig information testad på målpopulation med avseende på utförlighet och läsbarhet Informationsmaterial för olika etniska grupper eller andra grupper med särskilda behov Icke-medicinska organisationer engagerade i spridningen av informationen Genomförda rådgivningsprotokoll Muntlig information tillgänglig på begäran n n Kurser i kommunikation organiserade för dem som tillhandahåller screening Kvinnor medverkande i utveckling och bedömning av material n n Nöjdhetsfrågeformulär som delas ut till en målpopulation n n Tillgänglig hemsida n n n n n n n n n n n Kapitel 12 Kommunikation vid bröstscreening 27

30 Bilagor Bilagor Bilagorna till riktlinjerna innehåller tre EU-dokument om screening, återgivna i sin helhet: Rådets rekommendation från den 2 december 2003 om cancerscreening, Europaparlamentets resolution om bröstcancer i Europeiska unionen, och rekommendationen från ministerkommittén till medlemsstaterna om screening som ett verktyg i förebyggande medicin. Dessa är nyckeldokument till lobbyverksamhet för kvalitetssäkrad screening och brösthälsovårdsprogram över hela EU. Rådets rekommendation om cancerscreening Detta dokument innehåller rekommendationer för medlemsstaterna att genomföra cancerscreeningprogram genom att använda sig av befolkningsbaserade kallelser med kvalitetssäkring på alla nivåer. Man yrkar på att genomförandet sker i enlighet med EU:s riktlinjer. Alla de som deltar i en screening måste få fullständig information om fördelarna och riskerna. Hela uppsättningen diagnostiska procedurer, behandlingar, psykologiskt stöd och eftervård måste bli tillgänglig för dem som får ett positivt screeningtest. Det kräver även att lämpliga mänskliga och finansiella resurser ska finnas tillgängliga för att kunna garantera passande organisations- och kvalitetskontroll. Europarlamentets resolution om bröstcancer Europaparlamentets resolution om bröstcancer från juni 2003 ställer krav på att varje kvinna inom EU, oberoende av hemort, social ställning, yrke eller utbildning ska ha tillgång till högkvalitativ vård, behandling och eftervård för bröstcancer. Resolutionen uppmanar kommissionen att göra kampen mot bröstcancer till en hälsoprioritering genom att genomföra effektiva strategier för högsta kvalitet av screening, diagnos och eftervård. Den uppmanar medlemsstaterna att till år 2008 skapa de förutsättningar som krävs för att minska den genomsnittliga dödligheten i bröstcancer inom EU med 25 %, och att minska nuvarande skillnader mellan medlemsstaterna (EU-15) i antalet patienter som överlevt efter 5 år med 5 %. Det understryker också behovet att etablera effektiva multidisciplinära bröstenheter. Obs: Europaparlamentet antog en andra resolution i oktober 2006, Europaparlamentets resolution om bröstcancer i den utvidgade Europeiska unionen, för att förstärka kraven i den första resolutionen över hela det utvidgade EU. Den uppmanar medlemsstaterna att garantera nationella åtgärder för bröstenheter med specialkompetens i enlighet med EU:s riktlinjer för

31 Rekommendation från ministerkommittén Ministerkommittén ger ut ett visst antal rekommendationer om screeningprogram och påvisar deras potentiella positiva och negativa effekter. Den framhåller juridiska och etiska frågor såsom informerat medgivande till att delta i screening samt skydd gällande personuppgiftslagen. Fortsatt kvalitetssäkring under och efter genomförandet av alla typer av screeningprogram framhålls, precis som behovet av samarbete mellan screening och behandlingsprogram. Bilagor Annan information om EU-dokument, påverkansarbete och bröstcancer i allmänhet finns tillgängligt genom: n EUROPA DONNA, den europeiska bröstcancerkoalitionen, n Europaparlamentets grupp om bröstcancer, n Europeiska kommissionen, ec.europa.eu 29

32 Ordlista Ackreditering: Den process genom vilken ett auktoriserat organ ger ett formellt erkännande att ett annat organ är kompetent att utföra specifika uppgifter. Befolkningsbaserad: Identifierad genom en målgrupp som grundar sig på det allmänna befolkningsregistret. Bröstbevarande kirurgi: En operation som tar bort bröstcancern och sparar den kvarvarande friska delen av bröstet. Certifiering: Den process genom vilken ett ackrediterat organ ger en skriftlig försäkran att en produkt, process eller service överensstämmer med specificerade krav. Cytologisk provtagning: Borttagande och mikroskopisk undersökning av borttagna celler. Cytoreduktiv kirurgi: Att genom kirurgi ta bort en del av en tumör som inte kan tas bort helt och hållet för att på så vis förhöja effekten av kemoterapi eller radioterapi. Duktala och lobulära tumörer: De två vanligaste typerna av tumörer. Epidemiologi: Studiet av förekomsten och distributionen av sjukdomar och andra hälsorelaterade faktorer. Fine-needle (finnåls-) aspirationscytologi: En procedur för att avlägsna celler eller vätska från vävnad genom att använda en nål med en tom spruta. De celler eller den vätska som avlägsnats analyseras sedan i mikroskop. Grovnålsbiopsi: Borttagande av ett cylinderformat vävnadsprov eller del av en knöl genom att använda en stor, ihålig nål. Vävnaden analyseras därefter i mikroskop. Histologisk provtagning: Undersökning av cellvävnadsstruktur i mikroskop. Infiltrerad tumör: Avvikande celler som tränger in i den ursprungliga tumörens omkringliggande vävnader. In situ-tumör: Avvikande celler som är begränsade till sina ursprungslägen utan att invadera omkringliggande vävnader. Intervallcancer: En tumör som är diagnostiserad under perioden mellan rutinundersökningar. Mammogram: En röntgenbehandling av bröstets alla delar. Mammografiscreening: Utförande av mammogram på till synes friska kvinnor för att så tidigt som möjligt kunna fastställa om de har eller inte har bröstcancer. Marginalstatus: Tillståndet som säger om det totala omkringliggande området runt den kirurgiskt borttagna vävnaden är fri från tumör eller ej. Mastektomi: Kirurgi som tar bort hela bröstet. Mikroförkalkning: Små avvikande kalciumdepåer som är synliga på mammografi, vilka kan tyda på bröstcancer. 30

33 Multidisciplinär grupp: En grupp av experter i sjuk- och hälsovård från olika medicinska specialiteter som arbetar tillsammans för att diagnostisera och behandla patienter. Målpopulation: En grupp som genom epidemiologiska studier har identifierats som lämpad för kallelse till screening. Neoadjuvant: En behandling, såsom kemoterapi eller radioterapi, som ges före den primära terapin. Patologi: Studiet och diagnosen av strukturella och funktionella förändringar hos celler, vävnader och organ som har någon sjukdom. Radiografi: Användandet av strålning, framförallt röntgenstrålar, för att få fram bilder på inre kroppsstrukturer, antingen på film eller i en dator. Radiologi: Det vetenskapliga studiet för medicinsk användning av strålning, framförallt röntgenstrålar, för att diagnostisera en sjukdom. Radioterapi: Användandet av en kontrollerad mängd strålning, i form av röntgenstrålar, gammastrålar eller neutroner, för att döda cancerceller. Receptorstatus: Villkoret för om tumörcellerna är positiva eller negativa gentemot östrogen, progesteron och HER2-receptorer. Sentinel node-procedur: En biopsiteknik som omfattar injicering av blå färg och en radioaktiv substans för att fastställa om cancercellerna har spritt sig till lymfkörtlarna. Symptomatisk: Uppvisande synbara tecken eller symptom på bröstcancer, såsom en knöl i bröstet. Trippelbedömning: Kombinationen av klinisk undersökning, bilder och cell- eller vävnadsprover för att fastställa en diagnos. Tumörgrad: Graden av avvikelse på cancercellerna i en tumör; graderas från I till III, där III är den mest aggressiva graden. Tumörtyp: Klassificering av tumörer såsom in situ, infiltrerad, lobulär eller duktal. Vakuum-assisterad grovnålsbiopsi: Borttagande av ett vävnadsprov genom att använda en sond som tillämpar insugning. Vävnaden analyseras därefter i mikroskop. Vaskulär invasion: Cancercellernas genomträngande in i lymf- eller blodkärl. Ordlista 31

34 Beskrivning av screeningprocessen Beskrivning av screeningprocessen Identifiera/informera/ personlig kallelse till alla kvinnor i befolkningsmålgruppen för screening Granska och läs screeningmammogram två gånger Misstänkt Trippelbedömning (klinisk undersökning, bilder och, om nödvändigt, cytologisk/ histologisk provtagning) Inga misstänkta fynd Inga misstänkta fynd Kalla till screening 2 år senare Kalla till screening 2 år senare Misstänkt Interdisciplinär (preoperativ) konferens Inga misstänkta fynd Kalla till screening 2 år senare Diagnos/hög misstankegrad Kirurgi/patologi Ta bort och analysera lesion Interdisciplinär postoperativ konferens Inga misstänkta fynd Kalla till screening 2 år senare Diagnos Tilläggskirurgi och/eller annan terapi Eftervård 32

35 Tillkännagivande Finansiellt stöd från Europeiska unionen inom ramen för Folkhälsoprogrammet (beviljat anslag nr och nr ) för tryckning av En kort vägledning till de europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer accepteras tacksamt. De åsikter som uttrycks i publikationen är författarnas egna; Europeiska kommissionen och PHEA (Public Health Executive Agency) bär inte ansvaret för hur innehållet i denna information används. EUROPA DONNA skulle dessutom vilja tacka redaktörerna för Europeiska riktlinjer för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer, den internationella cancerforskningsorganisationen (IARC) i Lyon, Frankrike och alla andra personer som har bidragit med att recensera denna broschyr. Den nuvarande, 4:e upplagan av Europeiska riktlinjer för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer kan beställas genom Europeiska kommissionens bokhandel, Sammanfattningen av de europeiska riktlinjerna finns också tillgänglig på: Ett mer omfattande sammanfattningsdokument av de europeiska riktlinjerna kan beställas från: Albanien Frankrike Tel : Österrike Tel: Georgien Tel: Vitryssland Tel: Tyskland Tel: Belgien Tel: Grekland Tel: Bulgarien Tel: Ungern Tel: Kroatien Tel: İzlanda Tel: Cypern Tel: Irland Tel: Tjeckien Tel: Israel Tel: Danmark Tel: Italien Tel: Estland Tel: Kazakstan Tel: Finland Tel: Lettland Tel: EUROPA DONNAs medlemsländer Litauen Tel: Luxemburg Tel: Malta Tel: Moldavien Tel: Monaco Tel: Nederländerna Tel: Norge Tel: Polen Tel: Portugal Tel: Rumänien Tel: Ryssland Tel: Serbien och Montenegro Tel: Slovakien Tel: Slovenien Tel: Spanien Tel: Sverige Tel: Schweiz Tel.: Turkiet Tel: Storbritannien Tel: Ukraina Tel: Ursprunglig engelsk utgåva EUROPA DONNA, The European Breast Cancer Coalition. Alla rättigheter förbehålls. Oktober Svensk översättning EUROPA DONNA, The European Breast Cancer Coalition. Alla rättigheter förbehålls.

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.12.2008 KOM (2008) 882 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

uppdaterings - guide för

uppdaterings - guide för uppdaterings - guide för Media Nav navigationssystemet i din Renault Uppdatera GRATIS! * www.renault.naviextras.com *Inom 90 dagar efter leverans av din bil. Välkommen in i media navs värld! Du har precis

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Europeiska unionens ungdomsprogr Youth in Action, gemensam verksamhet för ungdomar Vill du resa och träffa andra ungdomar i ett annat

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Bröstcancer Publicerad i maj 2003 Kursinformation Manus Välkommen till patientutbildningens kurs om bröstcancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel Maria Ingevaldsson Läkemedelsinspektör Utbildningsdag vårmöte 2013 Innehåll GMP PIC/S och EU Svensk lagstiftning LVFS 1999:4 Läkemedelsverkets föreskrifter och

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Information om in- och utförsel av hästdjur 1

Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Enheten för häst, fjäderfä och vilt Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Nedan hittar du all information som behövs när du vill importera en häst från ett annat EU- land eller från land utanför

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 9540 11 september 2002 Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

ABC-bok om bröstcancer. Ett rosa lexikon

ABC-bok om bröstcancer. Ett rosa lexikon ABC-bok om bröstcancer Ett rosa lexikon Det här är vårt rosa lexikon! Ett cancerbesked vänder upp och ner på livet. Det är mycket som är nytt, och det kan vara svårt att ta till sig all den information

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Fruktsamhetsutvecklingen 1970-2010 Antal barn per kvinna 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,0 1,51 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer