Organisatoriska vägar till hälsa Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner

Transkript

1 Organisatoriska vägar till hälsa Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Stefan Szücs, Docent i statsvetenskap Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Socialtjänstforum 12 november 2015, Hotel Radison Blue, Göteborg: Mellan mötet och manualen om arbetsvillkoren i socialtjänsten

2 Projektet Organisatoriska vägar till hälsa 1. Enkätdata: Ledande politiska, administrativa, fackliga företrädare (Kommunal, Vision) om innovation, nya former, omorganisation 2004, 2008, 2012 (KOMINNOVA) 2. Långa sjukskrivningar: (>90 dagar) + ny förtidspensionering per år i kommuner (data: AFA Försäkring/SCB) 3. Hälsa: Förebyggande program/rehabilitering Chefskap: Socialt/personligt stöd vid förändring (CHEFiOS) 5. Organisatoriska vägar till hälsa: Långtidsanalys kommunala sjukskrivningsmönster och typer av förändring/chefskap 6. Strukturell komplexitet: Större städer, socialtjänst/omsorg

3 KOMINNOVA: enkätdata från alla 290 kommuner 2004, 2008, 2012 Frågeområden: Kommunal innovation, organisationsformer, större omorganisation eller riktad (socialtjänst, skola, infrastruktur) Täcker perioderna: , , Politiker: KS ordförande Tjänstemän: Kommundirektör, Personalchef, Socialchef, Skolchef Professionsföreträdare: Lokalt ledande från KOMMUNAL, Vision Svarsfrekvens: % svar från alla 290 primärkommuner Finansiärer: VINNOVA/SKL, FORTE (FAS), AFA FÖRSÄKRING

4 Enkätfrågan om större omorganisation I vilken grad har större omorganisationer överlag diskuterats, planerats, genomförts och/eller utvärderats i Din kommun under de senaste fem åren (2004)? [ ] efter valet 2006? (2008) [ ] efter valet 2010? (2012). Med större omorganisation menar vi organisationsförändringar som inte bara påverkar enskilda kommunala arbetsplatser, utan som omfattar hela kommunen eller innebär att hela kommunala verksamheter förändras, t.ex. genom sammanslagningar, genom införandet av nya processer, system eller organisationsmodeller. Källa: Szücs et al. 2015

5 Görs till index: per kommun Större omorganisation, förändringsgrad I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Källa: Szücs et al I mycket liten grad/ inte alls S:a n Har diskuterats Har planerats/beslutat Har genomförts Har utvärderats

6 Större omorganisation i kommunerna Genomförande ökar igen N=290 kommuner Källa: Szücs et al. 2015

7 Större omorganisation, förändringsgrad 2004, 2008, 2012 En latent faktor/period Indikatorer och år för studie Större omorganisation Större omorganisation (år) Har diskuterats (2012) Har planerats/beslutats (2012) Har genomförts (2012) Har diskuterats (2008) Har planerats/beslutats (2008) Har genomförts (2008) Har diskuterats (2004) Har planerats (2004) Har genomförts (2004) Förklarad varians (%) Källa: Szücs et al. 2015

8 Källa: Szücs et al N=290 kommuner Indikatorer och år för studie: Större omorganisation inom socialtjänsten År Äldreomsorg Stöd för funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Stöd för funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Stöd för funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Andel förklarad varians(%)

9 Pluralistisk logik: marknad och/eller samverkan Marknad/ Samverkan Indikatorer och det år studien gjordes: NPM År Privatiserade verksamheter Valfrihetssystem (t.ex. skolpeng) 0, Enskild bidragsfinansierad verksamhet (t.ex fristående skolor/förskolor) Köp av tjänster från privat sektor Beställar-utförarnämnder Frivilligorganisationer som utför kommunal service Volontärer/frivilligarbetare , Samverkansorgan mellan kommunen och övriga offentliga sektorn System för brukarmedverkan Andel förklarad varians (%) Källa: Szücs et al. 2015

10 Samverkan och marknadslogik/npm i kommunerna Ökning: Både marknads- och samverkanslogik (även större omorganisation) N=290 kommuner Källa: Szücs et al. 2015

11 Samband mellan omorganisation och ohälsa Ursprung i forskning om förändringar av offentlig sektor: Kommuner: The Finnish Public Sector study (Vahtera et al. 1997) Staten: The Whitehall study (Ferrie et al. 1998) Samband även i Sverige: Kopplat till långtidssjukskrivning förtidspensionering (Szücs et al. 2003; Westerlund et al. 2004) Koppling till psykisk ohälsa/psykiatrisk diagnos: Metastudier bekräftar i stort samband (Quinlan & Bohle 2009, Bamberger et al. 2012, Vahtera & Virtanen 2013, summerande artikel)

12 Kommunala omorganisationer och längre sjukskrivning (medelvärden) Varför samband? Ledning/chefskap: 1. Otydlighet (kommun/apl-nivå) 2. Bristande delaktighet (Szücs et al 2003, Szücs 2004) Källa: Szücs et al. 2015

13 Större omorganisation och längre sjukskrivning i större städer Samband även , men helt andra kommuner i topp (visas snart) Gbg före större omorganisation 2010 Källa: Szücs & Hemström 2010, Szücs et al. 2015

14 Frågor om omorganisation, chefskap och ohälsa Komplexitet? (Szücs 2004, Dahl 2011, även privat sektor) Strukturell: Organisationsstorlek, servicesektor Förändring: grad och bredd, Major organisational change Vägar till hälsa vid förändring? (Szücs 2004, Dahl 2011) Tydlighet/Coordination: Verksamhet, program, ledning Delaktighet/Collaboration: socialt, personligt chefsstöd Långtidseffekter? Endast via naturliga experiment : Finnish Public Sector study; Whitehall study (Falkenberg et al. 2013)

15 Förebyggande hälsoprogram och minskad kommunal långtidssjukskrivning >90 dagar 2011 Multivariat reg. Model 1 Crude Model 2 Model 3 Model 4 Model 5 1. Prevention program baseline Β p β p Β P Β p Β p Incidence SA < < < <0.001 Kontroll för baseline motsvarande sjukskrivning Income level Kontroll också för andra 4. Inhabitants strukturella faktorer Unemployment Total R²=6.2%; Sig 0.03 R²=23.8%; Sig <0.001 R²=24.1%; Sig <0.001 R²=23.9%; Sig R²=22.8%; Sig Källa: Ljungblad, Dellve, Alexandersson & Szücs (2015) A prospective study of workplace health promotion and incidence of long-term sickness absence among employees in social care organizations in 60 municipalities in Sweden, I Ljungblad, C. (Doktorsavhandling)

16 Två kommunkluster: sårbara vs. motståndskraftiga långa sjukskrivningar, psykiatrisk diagnos Större städer 2. Större omorganisationer Preventiva hälsoprogram 2. Omorganisationer socialtjänst Skillnad mellan kommuner etableras 1. Större städer 2. Större omorganisationer Chefskap via APT 1. Chefskap via andra samtal med arbetsledare eller chef 2. Problem: drabbas allt oftare själva av lång sjukskrivning Källa: Szücs, Dellve, & Jutengren (2014), Szücs et al N=275 kommuner

17 Långa sjukskrivningar bland olika chefskategorier (> 90 dagar / år) 6 5 Större omorganisationer Grad av Marknad/NPM 4 3 Top-managers and politicians Head of departments 2 Head of units * * Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning, utbildning, social vård och omsorg (SSYK) Källa: Dellve, Szücs, Björk, Jutengren & Härenstam (2015) Five-year trends in long-term sickness absence among Swedish municipal managers: the importance of restructuring processes (to be submitted)

18 Komplexitet: Större omorganisation och längre sjukskrivning inom socialtjänsten i större städer 2012 * Gbg och Borås nya kommunala organisationer (CHEFiOS) *Socialsekreterare, kuratorer, psykologer, övriga terapeuter, behandlingsassistenter, övrig servicepersonal (SSYK) Källa: Szücs et al. 2015

19 Chefer behöver socialt stöd vid omorganisation: 30 verksamheter, 7 kommuner i VGR år CHEFiOS 2009: 20 förvaltningschefer 73 mellanchefer 370 1:a linjens chefer Omorganisation under det senaste året? 64 % Ju mera negativ inställning/oro inför förändring Källa: Björk, Dellve, Härenstam, Szücs 2015 (submitted) Utveckling av teori/praktik: Minskad stress vid omorganisation CHEFiOS 2011 Samma chefer två år senare Större stress hos chefer om genomgått omorganisation Lägre socialt chefstöd och lägre organisationsstöd Delaktighet via socialt chefstöd Tydlighet via organisationsstöd

20 Källa: Björk, Dellve, Härenstam, Szücs 2015 (submitted) Chefstöd vid omorganisation (CHEFiOS) Socialt chefsstöd (manager social support, 4 item scale, α =.89): Förtroendefullt samarbete med chefskollegor Kan vid behov få gott stöd från chefskollegor Goda möjligheter diskutera/resonera kring verksamheten chefskollegor Bra respons från ledningsgrupp när jag vill ta upp problem i mitt arbete Organisatoriskt chefstöd (organisational support, 7-Item scale, α =.83): Bra respons från personalavdelningen Stöd vid behov från professionella stödpersoner Regler, policies, standardisering ger gott stöd i chefsroll Ansvarområde och uppdrag som chef är tydligt och avgränsat Möjlighet att diskutera/resonera kring verksamheten med externa experter Högre nivåer i organisationen tar ansvar för kvalitetsnivå givet resurser Befogenheter i eget chefsuppdrag är klara och tydliga

21 Hållbart förändringsarbete och chefskap slutsatser Komplexitet Strukturell: Storlek och Human Services, särskilt socialtjänst Förändring: Både grad/bredd, Major organisational change Vägar till hälsa vid förändring Tydlighet: Fokuserade satsningar (omorganisationer och preventiva hälsoprogram), Organisatoriskt chefstöd Delaktighet: Socialt/personligt stöd till chefer och anställda Långtidseffekter Psykisk ohälsa: Motståndskraftiga och sårbara kommuner

22 Referenser Bamberger, SG, Vinding, AL, Larsen, A, et al. (2012) Impact of organizational change on mental health: a systematic review. Occup Environ Med; 69: Björk L, Dellve D, Härenstam A, Szücs S (2015) The impact of reorganisation on job stressors in public sector managerial work, and the role of job support. Tidskriftsartikel (submitted). Dahl MS. (2011) Organizational change and employee stress. Manage Sci; 57: Dellve L, Szücs S, Björk L, Jutengren G, Härenstam A (2015) Five-year trends in long-term sickness absence among Swedish municipal managers: the importance of restructuring processes. Tidskriftsartikel (to be submitted). Falkenberg H, Fransson E, Westerlund H, et al. (2013) Short- and long-term effects of major organizational change on minor psychiatric disorder and self-rated health: results from the Whitehall II study. Occup Environ Med; 70: Ferrie JE, Shipley MJ, Marmot MG, et al. (1998) The health effects of major organisational change and job insecurity. Soc Sci Med;46: Ljungblad C, Dellve L, Alexandersson C, Szücs S (2015) A prospective study of workplace health promotion and incidence of longterm sickness absence among employees in social care organizations in 60 municipalities in Sweden (artikel i doktorsavhandling) Quinlan M, Bohle P (2009) Overstreched and unreciprocated commitment: reviewing research on the occupational health and safety effects of downsizing and job insecurity. Int J Health Services; 39:1-44. Szücs S, Hemström Ö, Marklund S. (2003) Organisatoriska faktorers betydelse för långa sjukskrivningar i kommuner. Arbete och Hälsa;6:1-40. Szücs S. (2004) Omorganisation och ohälsa. Skyddsombuden vid kommunala arbetsplatser om förändringsarbetet. Arbete och Hälsa;14:1-43. Szücs S, Hemström Ö. (2010) Effects of innovation and reorganization on long-term sick leave. Work Life in Transition; 5: Szücs S, Dellve L, Björk L, Härenstam A, Jutengren G & Ljungblad C (2015) Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner. Slutrapport till AFA Försäkring. Stockholm: AFA Försäkring. Vahtera J, Kivimäki M, Pentti J. (1997) Effect of organisational downsizing on health of employees. Lancet;350: Vahtera J, Virtanen M. (2013) The health effects of major organisational changes. Occup Environ Med; 70: Westerlund H, Ferrie J, Hagberg J, et al. (2004) Workplace expansion, long-term sickness absence, and hospital admission. Lancet; 363: