Varbergs Sparbank AB Årsredovisning 2008

Transkript

1 Varbergs Sparbank AB Årsredovisning 2008 Världsarvet Grimeton

2 Bra att veta om oss Kontor Torget och Håsten i Varberg och i Tvååker, Bua, Horred, Träslövsläge, Skällinge och Veddige. Uttagsautomater I Varberg: Torget (3 st varav en med EURO), Järnvägsstationen, Campus (även EURO), Sjukhuset, Håsten och även i Tvååker, Bua, Horred, Träslövsläge och Veddige. Internetbanken är alltid öppen. Telefonbanken, tel Självbetjäning är alltid öppet. Personlig service är öppet vardagar kl Spärr av Bankkort VISA tel Spärr av Betal- & Kreditkort MasterCard tel Postadress Varbergs Sparbank AB, Box 74, Varberg Telefonnummer (kundtjänst) Fax Styrelsens säte Varberg Organisationsnummer E-post kundservice@varbergssparbank.se Hemsida Miljöcertifierad enligt ISO Omslagsbild: Radiostationen Grimeton är sedan 2004 med på Unescos världsarvlista. Sparbanksstiftelsen Varberg har varit med och finansierat besöks- och informationscentrum. Fotograf: Henri Kokko.

3 Innehåll 4 Värderingar, vision och kännetecken 5 En riktig bank på hemmaplan! 6 VD-kommentar 9 Förvaltningsberättelse 12 Bolagsstyrning 14 Fem år i sammandrag 15 Resultat- och balansräkning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys 19 Redovisningsprinciper 23 Riskhantering 24 Noter till resultat- och balansräkning 41 Informationsnoter 46 Kapitaltäckningsanalys 48 Styrelsens underskrifter 49 Revisionsberättelse 50 Styrelseledamöter och revisorer 51 Våra kontor Årsstämman äger rum torsdagen den 23 april 2009 i Varberg

4 Värderingar, vision & kännetecken Våra Värderingar Våra grundläggande värderingar kommer från Sparbanksrörelsen och den nytta som flit och sparsamhet tillför individ och samhälle. Motivet för att bilda Sparbanker var framförallt att främja den enskilda människans sparande och att förmedla lån för att vidareutveckla bygden. Vårt lokala ägande och vår position som självständig Sparbank ger oss en unik möjlighet att vara en bank med starkt lokalt engagemang och skapar långsiktighet i vår strävan att bedriva en bra bankverksamhet i vårt verksamhetsområde. Vår Affärsidé Varbergs Sparbank ska genom ett starkt lokalt kontorsnät och ett komplett utbud av finansiella tjänster erbjuda våra kunder personlig bankservice av hög kvalitet. Vår Vision Varbergs Sparbank ska vara den ledande banken i verksamhetsområdet och den självklara finansiella partnern för privatpersoner, företag, kommuner, kyrkliga samfälligheter och föreningar. Genom Sparbanksstiftelsen Varberg kan vi utöver bankverksamheten göra positiva insatser för utvecklingen inom vårt verksamhetsområde. Verksamhetsområde Varbergs Sparbanks verksamhetsområde är primärt Varbergs kommun samt Horreds, Istorps, Surteby-Kattungas och Öxnevallas församlingar i Marks kommun. Våra Kännetecken Kundorientering Kunden står i centrum för vårt agerande och vi utgår från kundens behov. Kompetens För att kunna ge bra bankservice ska kunskap, vilja och förmåga prägla vårt arbete. Vi utvecklar ständigt vår kompetens i vårt dagliga arbete och genom vidareutbildning. Kvalite Allt vårt arbete i kontakt med kund, vår administration och kreditgivning genomsyras av kvalitet. Blir något fel rättar vi snabbt till det. Långsiktiga affärsrelationer Vi tror på långsiktiga affärsrelationer med våra kunder. En affärsrelation ska präglas av ömsesidig respekt och en bra affär för både kund och bank. Säkerhet & Etik Vår verksamhet bygger på kundernas och samhällets förtroende och det förutsätter att vi upprätthåller en hög etisk standard och håller en klar gräns till det otillåtna. Extern och intern banksekretess är en självklarhet. Marie Andersson på kontoret i Skällinge Korta beslutsvägar Vi har en tydlig och effektiv organisation som ger korta beslutsvägar till fördel för kunder och oss som anställda i banken.

5 En riktig bank på hemmaplan En riktig bank på hemmaplan Mycket har ändrats i vårt område och det gäller inte minst under de senaste åren. Befolkningsutvecklingen har varit positiv och långt över hur Sverige utvecklats. Under denna perioden har naturligtvis Varbergs Sparbank också utvecklats. Befolkning Varbergs kommun För oss handlar bankverksamhet om förtroende och långsiktighet. Vi arbetar långsiktigt för att förtjäna våra kunders förtroende och affärer. SparbanksStiftelsen Varberg Genom Sparbanksstiftelsen Varberg kan vi utöver bankverksamhet göra positiva insatser för utvecklingen inom vårt verksamhetsområde. Varbergs Sparbank har givit stöd till många satsningar under alla de år banken verkat, till exempel år 1892 bidrag till Fattighuset Östergården, år 1900 Elementärläroverket för flickor och år Varbergs Läroverk. Av nutida stöd som skett via Sparbanksstiftelsen kan nämnas inredningen i Campus Varberg, delfinansiering av Sparbankshallen och Världsarvet Grimeton som exempel. Dessutom har mängder med föreningar fått stöd och sponsring under åren. Säkerligen har någon förening nära dig fått bidrag till sin verksamhet från Varbergs Sparbank eller Sparbanksstiftelsen Varberg. Vi har åtta riktiga bankkontor i en nära miljö för oss som bor och verkar i området. Vi har specialister på plats i Varberg inom en rad områden och det är inte bara bra för bankens egna kunder utan också för bankkonkurrensen i vårt område. Varbergs Sparbank är en självständig sparbank. Vi förvaltar och lånar ut pengar i Varbergs kommun och Horredsbygden. All vinst som skapas stannar kvar i bygden. Vi arbetar och fattar våra beslut lokalt. Därför är vår utveckling helt beroende av hur det går inom vårt verksamhetsområde - att människorna trivs och stannar i vår bygd och att företagen utvecklas. Som kund hos oss får du hjälp med allt från privatekonomiska placeringar till intressanta finansieringsformer för företaget. Det mesta av den servicen klarar vi själva, men genom samarbete med Swedbank har vi tillgång till komletterande experttjänster både i Sverige och utomlands. Vi finns i ett litet område och behöver inte ringa till ett huvudkontor långt borta för att fatta beslut. Med korta beslutsvägar och stor lokal- och personkännedom kan vi låna ut pengar till boende och andra investeringar. Vi möter våra kunder på alla våra kontor och erbjuder bankservice så gott som dygnet runt med Internetbank och Telefonbank.

6 Vd-kommentar VD-kommentar Internationell och svensk ekonomi 2008 Världsekonomin är på väg mot en djup lågkonjunktur Den amerikanska bolånekrisen, som synliggjordes redan under andra halvåret 2007, blev startskottet till en världsomsspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade. Recession i svensk ekonomi under 2008 Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på svensk ekonomi. Riksbanken började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering. Naionalräkenskaperna för tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin befinner sig i en recession, dvs negativ BNPtillväxt två kvartal i rad. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper. En minskad privat konsumtion och lagerneddragningar drog ner BNP-tillväxten medan investeringar och export fortsatte att växa om än i en allt långsammare takt. Exportutsikterna har påtagligt försämrats Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag. Det var främst under senhösten 2008 som exportorderingången sjönk kraftigt. Den snabba försämringen i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många projekt förskjuts på framtiden. Förutom att efterfrågan på investeringsvaror sjunker i spåren av färre nyinvesteringar så begränsas exporten också av en vikande efterfrågan på råvaror. Kronförsvagningen under 2008 kan till viss del mildra nedgången i exporten men är otillräcklig för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten för svensk export. Ett exportfall under 2009 som är större än under lågkonjunkturåren 2001/2002 förefaller oundvikligt. Se diagram Kronan gentemot dollarn och euron. Trygghetssparandet ökar i orostider En ökad oro om den framtida arbetsmarknaden och krympande förmögenhetsvärden är bidragande faktorer till att hushållen blivit allt mer pessimistiska om framtiden både om svensk ekonomi och om sin egen ekonomi. Sänkta skatter och lägre inflation gör dock att hushållens disponibla inkomster växer i en relativt hygglig takt, vilket kan hålla uppe den privata konsumtionen. Men fortsätter arbetsmarknaden att försämras i lika snabb takt som tidigare ökar dock sannolikheten för ett högre hushållssparande. Lägre räntor och minskad inflationstakt Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabb takt. Inflationen var i december 0,9 % jämfört med 4,4 % så sent som i september Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under Svensk BNP-tillväxt, , kvartalsvis 7 6 Kronan gentemot dollarn och euron E U R /S E K å rlig % -fö rä n d rin g U S D /S E K Source: Reuters Source: Reuters EcoWin Source: Reuters Source: Reuters EcoWin

7 Vd-kommentar Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I december beslutade centralbanken att sänka styrräntan med rekordstora 1,75 procentenheter och i februari 2009 med ytterligare 1 procentenhet. Sedan räntehöjningen i början av september har styrräntan sänkts med hela 3,75 procentenheter till 1 procentenhet och fler räntesänkningar kan komma under 2009 om konjunkturnedgången fortsätter. Kundnöjdhet Svenskt kvalitetsindex (SKI) har blivit det officiella sättet att mäta kundnöjdhet. Bakom SKI står bl a Handelshögskolan i Stockholm och SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling). Årets mätning gör oss i banken fortsatt glada. Vi får ett mycket gott betyg från våra företagskunders kundnöjdhet med betyget 74,6. Betyget är klart över branschsnittet på 69,7 och bättre än alla våra lokala konkurrenters bankindex. Våra privatkunder gav oss 76,5, vilket endast överträffas av fyra sparbanker. Även detta är klart över branschgenomsnittet på 71,8. Sedan år 2004 har vårt betyg förbättrats från 70,2 till 76,5. Sveriges nöjdaste bankkunder finns i Sparbanken Nord, och självklart gläds vi åt andra sparbankers framgångar och tar gärna idéer för att förbättra vår bank. Kundaktiviteter Under 2008 genomförde banken en mängd olika kundaktiviteter. De största var familjedagen på Fun City och Bomarknad 08 i Sparbankshallen. MILJÖCERTIFIERING Efter en lång och lärorik förberedelsetid blev banken, lagom till Världsmiljödagen den 5 juni 2008, miljöcertifierad enligt ISO Vår ambition är nu att leva upp till de förpliktelser och mål som en certifiering kräver både externt med våra kunder och internt med våra olika leverantörer av kontors-, marknads- och fastighetsmaterial. Varbergs Sparbank står stark i finansstormen Under hösten 2008 var finansoron stor och alla bankers kunder kände stor osäkerhet kring sitt sparande i bank. Att i detta läge kunna visa att vi är en lokal självständig sparbank och Sveriges femte solidaste bank var av mycket stort värde. Vi är mycket glada åt det förtroende våra kunder visade och visar oss och hälsar också många nya kunder välkomna! Med en likviditet på drygt en miljard kronor har vi god utlåningskapacitet till goda affärer. Nyutlåningen till både företags- och privatkunder var bra hela 2008 men ökade kraftigt i slutet på året och början på år VD Holger Svensson Kompetensutveckling Vi är ett kompetens- och serviceföretag och fortsätter naturligtvis med vår höga ambition med kompetensutveckling av bankens medarbetare. Kompetens i rådgivning och kontakt med våra kunder är naturligtvis hjärtat i en modern banks verksamhet, en förutsättning för att långsiktigt förtjäna kundernas bankaffärer. Under våren 2007 startade Projekt Affärsutveckling, som är ett internt projekt för att ytterligare stärka bankens långsiktiga konkurrenskraft. Projektet avslutas våren 2009 och följs till hösten av fortsatt kompetensutveckling. Projektet har ökat medarbetarnas motivation, energi och drivkraft samt stärkt allas självförtroende och stolthet. Detta hoppas vi skall visa sig i ännu nöjdare kunder men också i nöjdare medarbetare.

8 Vd-kommentar Swedbanks Nyemission Vi och de flesta övriga sparbanker deltog i Swedbanks nyemission hösten På detta sätt tar vi dels vårt ägaransvar, dels skapar vi möjlighet till ökat sparbanksinflytande i Swedbank. RÖRELSERESULTAT Vi är glada att kunna presentera ett mycket starkt rörelseresultat på 97 miljoner kronor. En hög tillväxt av kundernas affärsvolymer och starkt räntenetto har bidragit till det goda resultatet. Bromsa och gasa Vi räknar med att under 2009 minska något på antalet medarbetare och detta sker genom avtalspensioneringar. Samtidigt gör vi satsningar på utbildning och investeringar. På investeringssidan pågår byte till miljövänligare skrivare/kopiatorer (0,5 mkr), byte till fjärrvärme (0,7 mkr) och energisparåtgärder i kvarteret Sparbanken (2,1 mkr). Vi gör också en stor satsning på säkrare kontanthantering i hela banken (2,8 mkr). Prioriteringar 2009 Vi fortsätter vår höga ambition att träffa våra kunder, som är en förutsättning för nöjda kunder och nya affärer. Vi fortsätter också vårt långsiktiga arbete med att ta till vara den potential som finns av bra företag i vårt verksamhetsområde. Att ha en bra och aktiv hemsida samt att utveckla vår kommunikation via internet har också hög prioriterat. Spara/placeraområdet är mycket viktigt och på kreditsidan har vi likviditet för goda affärer. När det gäller vår kreditportfölj gäller det att arbeta strukturerat och ha nära dialog med kunder som drabbas av den sämre konjunkturen. Vi är en enkel och öppen bank som är lätt att förstå sig på, vi har en stabil balansräkning och står för trygghet och långsiktiga relationer. Till sist vill jag tacka alla kunder för fortsatt förtroende och alla bankens medarbetare för goda insatser under det gångna året speciellt under höstens finansoro. Varberg i februari 2009 Holger Svensson Verkställande direktör Varbergs Sparbank är en av Sveriges absolut mest solida banker med en soliditet* på 21,66 % per Sparbankerna har i genomsnitt en soliditet på 17%, väsentligt mycket bättre än storbankernas soliditet som ligger på 3-4 %. Källe: per

9 Bankåret 2008 Bankåret 2008 Styrelsen och verkställande direktören för Varbergs Sparbank AB, org nr , får härmed avge årsredovisning per 31/ , bankens 173:e verksamhetsår. Varbergs Sparbank AB ägs till 100% av Sparbanksstiftelsen Varberg och har sitt säte i Varberg. Adressen till huvudkontoret är Bäckgatan 16-18, Varberg. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansomslutning och affärsvolym Balansomslutningen ökade under året med 9,0 % och uppgick vid årets slut till miljoner kronor. Bankens hela affärsvolym, definierad som av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer såväl i bankens egna produkter som av oss förmedlade produkter uppgår till cirka 19,7 miljarder kronor, en minskning med 5,7 %, främst beroende på den kraftiga börsnedgången. Sparande och placeringar Bankens inlåning från allmänheten ökade under verksamhetsåret med 631 miljoner kronor till miljoner kronor eller 12,5 %. Ökningen av inlåning från hushåll uppgick till 441 miljoner kronor medan offentlig sektor minskade inlåningen med 6 miljoner kronor. Det totala fondvärdet på bokslutsdagen inklusive PPMoch avtalspensioner uppgick till miljoner kronor. Volymen för strukturerade produkter uppgick till 278 miljoner kronor. Kreditgivning Utlåning i egen balansräkning har under året ökat och uppgår till miljoner kronor, en ökning med 12,2 %. Av detta belopp utgörs 455 miljoner kronor av räntebundna lån och 804 miljoner kronor av Takräntelån. Börsutvecklingen i Sverige och USA In d e x ja n = Globalt börsindex (MSCI) m a r m a j ju l se p n o v ja n N a sd a q m a r m a j ju l se p n o v ja n S to ckholm sbörsen Source: Reuters EcoWin m a r m a j ju l se p n o v ja n Source: Reuters EcoWin Source: Reuters EcoWin Den till Swedbank Hypotek förmedlade kreditvolymen minskade under året med 462 miljoner kronor och uppgick vid årets slut till miljoner kronor. KapitaLTäckning Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,88 vilket klart överstiger det lagstadgade kravet på 1,0. Resultat Rörelseresultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 96,8 miljoner kronor mot 185,7 miljoner kronor för år I rörelseresultat för 2007 ingår en reavinst på 90,1 miljoner kronor, samt en avsättning för framtida pensioneringar på 18,4 miljoner kronor har banken gjort en nedskrivning på stamaktierna i Swedbank AB med 57,8 miljoner kronor. Räntenettot för år 2008 uppgår till 183,9 miljoner kronor, en ökning med 21,6 %. Det ökade räntenettot beror främst på det högre ränteläget under stora delar av året och ökad avkastning på bankens placeringsportfölj. Provisionsintäkterna i värdepappersrörelsen minskade med 7,7 miljoner kronor främst beroende på fallande börskurser. Provisionsintäkterna i utlåningsverksamheten minskade med ca 1,4 miljoner kronor, på grund av fortsatt krympande marginaler. Bankens allmänna administrationskostnader minskade med 8,3 % och uppgick till 123,9 miljoner kronor, främst beroende av pensionsavsättningen på 18,4 mkr Personalkostnaderna minskade med 13,9 % till 84,6 miljoner kronor, beroende på ovan nämnda pensionsavsättning. Kapitaltäckningskvot

10 10 Bankåret 2008 Kreditförluster I årets resultat har 4,1 miljoner kronor kostnadsförts, netto. Miljö Varbergs Sparbank är miljöcertifierade enlig ISO Det centrala i miljöarbetet är de miljöledningssystem som arbetats fram och är det styrande dokumentet i arbetet. Syftet är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens miljöpåverkan på ett affärsmässigt sätt. Övergripande miljömål är generella och sträcker sig över en längre tidsperiod, Varbergs Sparbank har fastställt följande övergripande mål; ta miljöhänsyn vid rådgivning och kreditgivning samt att minska förbrukningen av energi, råvaror och minska utsläppen till luft, mark och vatten. Miljöpolicy för Varbergs Sparbank AB Varbergs sparbank är en lokalt förankrad bank som värnar om framtidens samhälle genom ett kontinuerligt miljöarbete som skapar långsiktig lönsamhet. Detta innebär att vi skall: Ta miljöhänsyn vid kreditgivning och rådgivning så att vi därigenom beaktar de betydande miljöaspekterna. Ta hänsyn till miljöaspekter vid utveckling av nya och vid översyn av befintliga produkter/tjänster. Ta hänsyn till miljöaspekter vid inköp och val av leverantörer. Minska vår egen direkta miljöpåverkan och arbeta mot en ständig förbättring. Utbilda och uppmuntra vår egen personal till ett naturligt miljötänkande. Följa de lagar och övriga krav som finns i samhället och förebygga föroreningar så att vi främjar en hållbar utveckling. Viktiga händelser 2008/09 Den 1 augusti 2008 lämnade Henrik Johansson tjänsten som VD för att övergå till annan verksamhet. Han efterträddes av Holger Svensson som under ca ett år kommer att vara VD, för att därefter avgå med pension. Rekryteringsprocessen efter ny VD startade i januari Den 30 juni går bankens vvd Jan-Olof Olsson i välförtjänt pension efter 39 år i banken. Bankledning är from 1 februari 2009: Holger Svensson, VD Jan-Olof Olsson, vvd, Marknadschef Christina Gehrke, Rörelsechef och Chef Privatmarknad Claes Nilsson, Chef Företagsmarknad Marina Blom, Chef Private Banking Christina Jannesson, Personalchef Andrée Lundin, Ekonomichef Jan-Inge Lyckberg, Kreditchef Thomas Winbo, Administrativ chef och chef Riskkontroll Varbergs Sparbank och de flesta andra större sparbanker tecknade aktier i Swedbanks nyemission som genomfördes under hösten. Totalt tecknade banken preferensaktier. Varbergs Sparbank avyttrade under året aktieinnehaven i Bankservice i Sverige AB och Scipark AB. Banken äger samtliga aktier i Varbergs Torg AB. Formellt sett föreligger därmed skyldighet att upprätta koncernredovisning. Då bolaget inte bedriver någon verksamhet och är under fusion upprättas ej koncernredovisning med hänvisning till lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 7 kap. 2. Utsikter för 2009 En resultatprognos i detta konjunkturläge är mycket svår att göra. Den finansiella oron i världen har snabbt och kraftigt dämpat konjunkturen och den ekonomiska utvecklingen. Dessutom är osäkerheten stor kring ränte- och börsutveckling samt risken för kreditförluster. I dagsläget bedömer dock styrelsen rörelseresultatet efter kreditförluster till ca 75 miljoner kronor. Med andra ord ett avsevärt lägre resultat än år 2008 men ändå ett bra resultat. Svenska marknadsräntor P ro ce n t 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Riksbankens styrränta 1 0 -å rig sta tso b lig a tio n 3 -månaders statsskuldsväxel ,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Source: Reuters EcoWin Source: Reuters EcoWin

11 Bankåret Förslag till vinstdisposition Årets resultat utgör tkr. Till årsstämmans förfogande står: - balanserad vinst tkr - fond för verkligt värde tkr - årets resultat tkr Summa att disponera tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägaren utdelas tkr - i ny räkning balanseras tkr Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen: Förslaget till utdelning, som utgör 1,6 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,88. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Bankstyrelse VD Holger Svensson Ekonomi Andrée Lundin Administration, Riskkontroll & Miljö Thomas Winbo Kredit Jan-Inge Lyckberg Personal Christina Jannesson Kontorsrörelse Christina Gehrke, rörelsechef Företag Claes Nilsson Private Banking Marina Blom Bua Birgitta Eliasson Horred Ingemar Olsson Torget Privat Thomas Hällfärdsson Träslövsläge Lisbeth Thuresson Varbergs Sparbanks organisation per Håsten Ove Johansson Tvååker Stefan Eriksson

12 12 Bolagsstyrning Bolagsstyrning Beslutanderätt och ansvar i Varbergs Sparbank fördelas mellan aktieägaren på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bankens bolagsordning. Styrelsen väljs på årsstämman för ett år i taget. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Revisorer utses på årsstämman för en period av fyra år. Varbergs Sparbank står under Finansinspektionens tillsyn. Bolagsstämman Bolagsstämman är Varbergs Sparbanks högsta beslutande organ. Vid årsstämman som normalt hålls före april månads utgång fastställs årsredovisningen och det tas bland annat beslut om utdelning, val av styrelse, val av revisorer i förekommande fall, arvoden till de av årsstämman valda styrelseledamöterna och till revisorer samt andra lagstadgade ärenden. Personalrepresentanterna har ersättning enligt styrelsepresidiets beslut. Styrelsens organisation och arbetsformer Styrelsen sammanträder normalt 13 gånger per år. Styrelsen har dessutom ett fördjupat styrelseseminarium under hösten. Styrelsen har ett kreditutskott och ett revisionsutskott. Av styrelsens arbetsordning framgår arbetsfördelningen för styrelsens ordförande och styrelsens utskott. Styrelsen har till sitt förfogande en oberoende granskningsfunktion, internrevisionen. Styrelsearbetet under året Styrelsen har haft sammanlagt femton sammanträden under 2008, varav ett fördjupat. Styrelsen har under 2008 ägnat sig åt bland annat följande huvudområden: Årsredovisning och intern revision Personal Privatmarknad Företagsmarknad Strategi Verksamhetsplan Risker Kreditutskottet Styrelsens kreditutskott beslutar i kredit- och limitärenden upp till ett givet belopp och tillstyrker krediter inför behandling av styrelsen. Utskottet har under 2008 haft 14 sammanträden. Ordinarie ledamöter i utskottet är, från och med det konstituerande styrelsesammanträdet 2008, Lars Larsson, Jan Eldelind och verkställande direktören.

13 Bolagsstyrning 13 Revisionsutskott Styrelsens revisionsutskott har haft två sammanträden. Utskottets huvudsakliga uppgift är att ge styrelsen utökade möjligheter till insyn och information om rutiner utifrån styrning, riskhantering och kontroll. Ordinarie ledamöter i utskottet är, från och med konstituerande styrelsesammanträdet 2008, Lars Larsson, Sven-Ivar Jögård och verkställande direktören. Verkställande direktörens roll Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av Varbergs Sparbank och beslutar i alla frågor som inte styrelsen förbehållit sig rätten att besluta i. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkställande direktören. Bankledning/affärsledning Verkställande direktören leder bankledningens arbete. Bankledningen utgörs av vice verkställande direktören, rörelsechefen/privatmarknadschefen,företagsmarknadschefen, chefen för private banking, ekonomichefen, kreditchefen, administrativa chefen, chefen för riskcontroll samt personalchefen. Bankledningen har normalt möten två gånger per månad. Inom bankledningen finns ett utskott affärsledningen, bestående av verkställande direktören, rörelsechefen/privatmarknadschefen, företagsmarknadschefen, marknadschefen och chefen för Private Banking. Policies i Varbergs Sparbank Styrelsen fastställer Varbergs Sparbanks samtliga policies och instruktioner. Varbergs Sparbanks policies omfattar bland annat verksamhetens risker (finansiell, kredit-, operationell och övriga risker), etik, säkerhet, krisplanering och regelefterlevnad. Intern revision Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i banken. Internrevisionen är en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion och är direkt underställd styrelsen. Extern revision Revisorerna utses på årsstämman med uppgiften att granska Varbergs Sparbanks årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna valdes år 2008 och nytt val av revisorer kommer att ske i samband med årsstämman Stefan Eriksson på kontoret i Tvååker

14 14 Fem år i sammandrag - nyckeltal Fem år i sammandrag - nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % -5,7 8,6 12,1 17,8 8,7 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 17,9 21,7 19,5 20,8 21,9 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav, ggr 2,9 3,4 3,1 3,2 3,4 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav, ggr 2,9 3,4 3,1 3,2 3,4 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutningen 2,7 2,4 2,6 2,7 2,9 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,5 1,7 1,3 1,4 1,5 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,9 0,6 0,6 0,6 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,2 10,5 7,6 6,1 6,3 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,48 0,46 0,53 0,59 0,58 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,49 0,45 0,52 0,59 0,59 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,2 0,1 0,3 0,5 0,8 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor Omräkning av kapitaltäckningsgrad till kapitaltäckningskvot har gjorts för samtliga jämförelseår. Inga andra jämförelsetal har omräknats.

15 Resultat- & Balansräkning Resultat- & Balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Nedskrivning av finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

16 16 Resultaträkning Resultaträkning Not Rörelseintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivning av finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

17 Balansräkning 17 Balansräkning Tillgångar Not Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 20 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital ( st aktier) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden

18 18 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Sålda inventarier Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av värdepapper, omsättningstillgångar Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av inlåning och upplåning från allmänheten Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förändring av aktier och andelar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Aktieutdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början * Likvida medel vid periodens slut * * I likvida medel ingår kassa- och bankmedel.

19 Redovisningsprinciper 19 Redovisningsprinciper Grundläggande redovisningsprinciper Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovsning för juridiska personer. Banken tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS. Förutsättningar vid upprättande av bankens finansiella rapporter Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Johanna Eades Eliasson och Lisbeth Thuresson på kontoret i Träslövsläge

20 20 redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper IASB gjorde under hösten ändringar i IAS 39 och IFRS 7, som också godkänts för tillämpning i EU, som medger att finansiella tillgångar under vissa förutsättningar tilllåts omklassificeras från innehav för handelsändamål om tillgången inte längre innehas med avsikten att sälja eller återköpa den i en nära framtid. Vidare tillåts numera också omklassificering från finansiella tillgångar som kan säljas om tillgången uppfyllde definitionen Lånefordringar och kundfordringar om den inte hade klassificerats som Finansiella tillgångar som kan säljas, om företaget avser och har förmåga att behålla den finansiella tillgången under förutsebar framtid eller till förfall. Banken har ej omklassificerat några finansiella tillgångar. redovisningsprinciper Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan; lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är återkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Valet att värdera finansiella instrument till verkligt värde enligt Fair Value Option gäller bankens takräntelån, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar bankens ränterisk. Valet görs för att minska redovisningsmässig volatilitet i resultatet som annars uppstår till följd av olika värderingsprinciper. Banken har även till denna kategori valt att vid första redovisningen hänföra strukturerade produkter för att förenkla redovisningen och ge en mer rättvisande bild. Annars skulle inbäddade derivat i aktieindexobligationerna separeras och värderas och redovisas som fristående derivat. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

21 redovisningsprinciper 21 Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori samt finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Fordringar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i kassan värderas dock till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, d v s det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika/gruppvisa reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det sammanlagda värdet av förväntade framtida kassaflöden det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det observerbara marknadsvärdet. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, dvs om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.

22 22 När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanseredovisningsprinciper Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner på mindre belopp beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. rade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Materiella anläggningstillgångar Inventarierna avskrivs planenligt med 20 % på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med 2-5 %, vilket överensstämmer med skattemässigt högsta tillåtna belopp. Avskrivning på tidigare gjord uppskrivning sker med 2 % per år. Pensioner Bankens pensionsåtaganden täcks genom försäkringar och av särskild redovisad skuld under not 27 i balansräkningen. Affärsvolym Affärsvolymen utgörs av såväl bankens förvaltade som förmedlade kundvolymer, såsom inlåning, fonder, försäkringsprodukter, strukturerade produkter, kapitalmarknadskonton, värdepappersdepåer samt utlåning, Swedbank Hypotekskrediter, garantier, kortkrediter, Swedbank Finans och ej utnyttjade krediter. Skatter Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde (upplupet anskaffningsvärde), som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrat redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att det kan utnyttjas. Redovisat värde för uppskjuten skatt omvärderas vid varje bokslutstillfälle. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som skatt. Uppskjuten skatteskuld och skattefordran nettoredovisas med undantag av uppskjuten skatteskuld avseende fastigheter. Jan Inge Lyckberg och Dennie Alvarson på Kredit

23 Riskhantering 23 Riskhantering Verksamheten präglas av en traditionell inriktning med begränsad riskexponering. Bankens utlåning har tyngdpunkt på utlåning till privatpersoner med pantbrev som säkerhet vilket över tiden begränsat kreditförlusterna. Banken använder finansiella instrument för kreditgivning och därutöver i huvudsak för placering av egen likviditet. Derivatinstrument har endast använts i begränsad utsträckning och då endast för att begränsa andra risker. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I bankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att ekonomifunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna riskexponering. För att säkra sig mot ränterisken i bankens bundna utlåning kan banken säkra sig med ränteswapavtal eller räntecapar. Räntecapar används för säkring av bankens takräntelån. Ytterligare ett sätt att minimera ränterisken är att upprätthålla en kort räntebindningstid på utlåningen. Detta görs genom att banken väljer att förmedla vidare krediter med längre räntebindning till Swedbank Hypotek. Beträffande ränterisken i bankens placeringsportfölj begränsas ränterisken genom att räntebindningstiderna på de räntebärande placeringarna måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar givna av styrelsen. För att mäta bankens ränterisk görs månadsvis en käns- Ränterisk tkr d e c-0 6 m a r-0 7 ju n -0 7 se p -0 7 d e c-0 7 m a r-0 8 ju n -0 8 se p -0 8 d e c-0 8