Samrådssynpunkter på detaljplaneförslag SDp för Sommen 9 m.fl.

Transkript

1 Sida 1 av Stadsbyggnadsnämnden Samrådssynpunkter på detaljplaneförslag SDp för Sommen 9 m.fl. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Synpunkter och frågor om planeringsprocessen och demokratin Om uteblivet programsamråd Om missvisande planbeskrivning Plantextens hänvisning till översiktsplaner Plantextens hänvisning till Byggnadsordningen Plantextens hänvisning till tidigare detaljplaner och ställningstaganden Kommunens egna tidigare inventeringar och utredningar som inte har redovisats Synpunkter och frågor rörande själva planförslaget Grönytor och naturområden Grönytor och barn Kompensation för exploatering av grönytor Annan kompensation Bebyggelsens utformning och terränganpassning Förorten och förortsmiljön Upplåtelseformer De egentliga bevekelsegrunderna för exploateringen? Parkeringsfrågan och trafiklösningen Byggstörningar Slutord... 23

2 Sida 2 av 23 1 Sammanfattning Vi är många som med bestörtning och beklämning plötsligt ställts inför det faktum att vårt grönområde, Vättersberget, återigen planeras för exploatering. Detta innebär att borgarrådsberedningens, kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ställningstagande 1991 att Vättersberget inte ska bebyggas nu helt ignoreras av såväl Exploateringsnämnden som Stadsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktiges beslut har man uppenbarligen inte ha tagit någon som helst notis om eftersom det inte ens nämns vare sig i det nu aktuella markanvisningsbeslutet, startpromemorian eller det detaljplaneförslag som nu varit ute för samråd. Vi vill dock återigen betona att kommunfullmäktige , 24, utan omröstning beslöt - i enlighet med kommunstyrelsens förslag att avslå detaljplaneförslaget för del av kvarteret Vättern m.m. och område vid kvarteret Örlen inom stadsdelen Årsta (Dp 89106). I kommunstyrelsen (utl. 1991:221 RII) sa det föredragande borgarrådet bl.a.: Jag har sedan ärendet behandlades i byggnadsnämnden tagit ytterligare intryck av de synpunkter som de boende i området framfört. Jag bedömer inte att vinsten i form av det lägenhetstillskott som planförslaget möjliggör står i rimlig proportion till de negativa konsekvenserna för de boende i området och deras boendemiljö. Jag anser sålunda att planförslaget bör avskrivas. Borgarrådet för fastighetsroteln skrev med anledning av frågan i brev (Dnr 128/91) till bostadsrättsföreningens dåvarande ordförande vilket innebär att det inte blir någon bebyggelse i dessa kvarter. Skälen till vårt ändrade ställningstagande var flera. De viktigaste var dels de stora förändringar som redan har skett och kommer att ske i områdets närhet, dels den kraftiga opinion som finns mot förslaget. Vi menar mot denna bakgrund att det är en fullständigt orimlig ordning ur demokratisk synpunkt att återigen aktualisera exploatering av Vättersberget och anser att det enda möjliga beslutet nu bör vara att avbryta planeringen. Det enda godtagbara i förslaget när det gäller berget är lekytan för det planerade daghemmet i kv. Åsnen 2. Även om vi anser att påpekandet ovan egentligen borde vara tillräckligt vill vi ändå utveckla vår syn på det nu aktuella planförslaget som vi menar har många brister. Vi motsätter oss således planförslaget även av skäl som rör - den (o)demokratiska processen, - att man inte redovisar några av de argument som finns för att berget ska fredas, - vår del i den redan starka förtätningen av Årsta, - vår position bland de nu planerade stora projekt som är aktuella runt oss och bristen på helhetssyn i planeringen, - värnet om ett vackert, innehållsrikt och barnlämpligt naturområde, - torftig och tendentiös presentation av den tänkta nya exploateringens påverkan på den redan existerande bebyggelsen, på invånarna och på miljön i området, - den tänkta bebyggelsens utformning, storlek, terränganpassning och anpassning till det redan existerande husbeståndet och dess invånare, - oklara trafik- och parkeringslösningar, - byggstörningar i stor omfattning, - omvandlingen av Årsta från attraktivt förortsområde till en imiterad innerstad. Samrådssynpunkterna i det följande är uppdelade i två delar, dels synpunkter och frågor kring planeringsprocess och demokrati, dels synpunkter rörande själva planförslaget.

3 2 Synpunkter och frågor om planeringsprocessen och demokratin Sida 3 av Om uteblivet programsamråd 1. Plansamrådet bedöms som onödigt och ställningstagande görs att förslaget inte antas medföra betydande miljöpåverkan. När man nu inte arbetar fram något mellanled mellan en grov översiktsplan för hela kommunen och en avgränsad detaljplan, dvs. inte har någon överblick över hela stadsdelen Årsta, är det väl helt nödvändigt med ett inledande programsamråd så att man inte hamnar helt snett som vi menar har skett i det här fallet Vi jämför med kommunens egna tidigare utredningar vilka samstämmigt bedömt grönytan som värdefull, se punkt 11. Vi ställer oss därför följande frågor: Varför genomfördes aldrig ett programsamråd? Vem beslutade att hoppa över detta och på vilka grunder? 2. I ÖP 99 står att programsamråd ska genomföras i tätare stadsmiljö. Det var ÖP 99 som gällde när man i höstas beslutade att hoppa över programsamråd. Här rör det sig om en exploatör som vill bygga privata bostadsrätter på en yta som varit bostadsrättsföreningens gröna yta i 70 år, som skötts av den och som dessutom utgör Årstas högsta naturliga punkt. Det är en ansenlig byggnadsmassa förslaget gäller och med bakgrund av tidigare ställningstaganden i allmänna översikter och i fullmäktiges avslag av planförslaget 1991 kom det nu som en total överraskning för föreningen och de boende. Vi ställer oss följande frågor: Är detta inte tillräckliga argument för att informera och samråda redan i ett programskede? Är det ens möjligt enligt PBL att hoppa över programsamråd i ett sådant här fall? 3. Sedan vi i höstas av en slump fick veta att vårt grönområde var i farozonen har vi själva med stora ansträngningar försökt följa och förstå inledningsskedet av planeringen, dvs. fr.o.m. markanvisning och startpromemoria tidigt på hösten Vi har därvid inte fått någon som helst hjälp av kommunen och vår stora bostadsrättsförening har inte officiellt informerats om att ett planeringsarbete inletts i kvarteret förrän vid den officiella utställningens inledning den 30 mars. Kommunen har nu inte heller i texten antytt något av vad vi påpekade i brev i höstas, t.ex. att plan för bebyggelse avslogs genom beslut i kommunfullmäktige Detta trots en rubrik Tidigare ställningstaganden i den nu aktuella plantexten. Det förbigicks också helt under planförfattarens föredragning vid samrådsmötet och ingen rimlig förklaring gavs på ställd fråga om detta.

4 Sida 4 av Om missvisande planbeskrivning 4. I planbeskrivningen sammanfattar man Tidigare ställningstaganden på sidan 1. Det är verkligen ett högst subjektivt och därför missledande urval av kommunens tidigare ställningstaganden. Man har utelämnat allt som talar mot att exploatera grönytan och har dessutom inte ens respekterat de ställningstaganden man faktiskt hänvisar till. Det är ju inte bara vi som blir medvetet vilseledda utan också de obligatoriska remissinstanser som ska uttala sig, t.ex. länsstyrelsen, och inte minst de politiker vi har givit ansvar att fatta beslut om vår miljö. Vi ser därför framställningen i planförslaget som manipulativ, tendentiös och närmast som en ren marknadsföring av byggplanerna. Skälen till detta utvecklas nedan Plantextens hänvisning till översiktsplaner 5. Informationen i den nya översiktsplanen (ÖP10) ger ingen ledning. Att Årsta omfattas av den centrala stadens utvidgningsområde, illustrerad som en stor prickad yta på kartan, är knappast tillräcklig information om att även små oexploaterade ytor är hotade när samtidigt stora exploateringar planeras. I den vid beslutet om planarbetet gällande ÖP99 (sid. 74) står att inom områden klassade som tät stadsbebyggelse den mer detaljerade planeringen, bl. a. i programarbete inför detaljplaneringen, får utvisa var och på vilket sätt en utveckling med denna inriktning är lämplig även med hänsyn till andra intressen. Vi kan inte tolka det på annat sätt än att här borde ha skett programarbete. Årstastråket, Årstafältet och Globenområdet nämns särskilt i ÖP10 som utvecklingsområden. Nuvarande Årsta präglas av många redan genomförda förtätningar liksom flera pågående. Den allmänna prickningen av centrala stadens utvidgning kan väl inte vara tillräcklig som information för hela stadsdelar och skäl nog att hoppa över programskede? I så fall borde väl översiktsplanens budskap ha fördjupats och detaljerats först. Nu finns ingen översikt över hela stadsdelen, bara prickarna i översiktsplanen. Nu gällande ÖP (ÖP10) antogs dessutom senare än beslutet att hoppa över programsamråd togs. Vi ställer vi oss frågan: Inte är det väl tänkt att översiktsplanen ska ge fritt fram att bygga hur mycket som helst på varje tom yta?

5 Sida 5 av Översiktsplanen (version maj 2009, sid.18) säger att Staden har de senaste åren utarbetat internationellt uppmärksammade planeringsunderlag som visar hur stockholmarna använder och värderar parker och grönområden, framför allt Stockholms sociotopkarta. Denna typ av underlag är mycket värdefulla i arbetet med att öka kvaliteten i stadens grönområden. Just den sociotopkarta (grönkartan) som man alltså stolt framhåller i ÖP 10 har man helt ignorerat i det nu aktuella planförslaget och nämner inte ens dess existens i plantexten. Den är just en sådan översikt som vi tycker borde vara gängse i ett programskede inför ett eventuellt detaljplanearbete. Sociotopkartan karaktäriserar uttryckligen det aktuella planområdet som värdefulla friytor som sociotoper värdefulla naturmiljöer. Ställningstagandena har gjorts efter inventeringar och intervjuer. Översiktsplanen 99 (ÖP99), den som alltså fortfarande gällde när beslutet att inleda planarbete på grönområde inleddes, säger att stadens strategi är att återanvända redan exploaterad mark och spara värdefulla grönområden. Det rör sig i det här fallet om helt oexploaterad naturmark som är värdefullt grönområde för ett stort antal boende. Vi ställer oss frågan: Använder inte staden sina egna generella utredningsresultat vid detaljplanering? Plantextens hänvisning till Byggnadsordningen 7. Vi hävdar att gällande Byggnadsordning inte stödjer exploatering av berget. Där sägs att Årsta är en smalhusstad och att kompletteringsbebyggelse kan ske med enstaka hus inordnad i planmönster och stadsbild eller som friare utformade husgrupper utanför (vår understrykning) stadsdelens sammanhållna miljöer. Vi kan inte se att den nya bebyggelsen är inordnad vare sig i planmönster eller stadsbild. Det är inte heller en husgrupp som ligger utanför en sammanhållen miljö. Den ligger så tydligt mitt inne i den. 8. Byggnadsordningen säger också att nya hus ska underordnas trädtoppshöjd, vilket definitivt inte blir fallet med det nu aktuella planförslaget. Det är desto mer anmärkningsvärt att man inte håller den höjden eftersom det här också gäller Årstas högsta punkt. Man har till och med från startpromemorians bebyggelseförslag till det nu aktuella förslaget låtit bebyggelsen växa avsevärt på höjden. Husen är nu skisserade att bli cirka 18 meter höga, dvs. åtminstone tio meter högre än de högsta trädtopparna.

6 Sida 6 av Plantextens hänvisning till tidigare detaljplaner och ställningstaganden 9. Plantexten säger nu att Förslaget till bebyggelse inom Sommen 9 bör bedömas i relation till möjligheterna att bygga enligt gällande plan. Det man menar med gällande plan är alltså en 70 år gammal reservation på kartan för en låg byggnad för allmänt ändamål. Denna reservation har majoriteten av de boende knappast en aning om och kan inte ha det. Alla nuvarande invånare har flyttat in med marken presenterad som grönområde. Det är grovt tendentiöst att utgå från denna snart hundraåriga reservation istället för från alla de boendes verklighet. Förslaget är dessutom inte längre en allmän byggnad, det föreslagna håller inte den angivna höjden och inte begränsningen i planområdet. Se även punkt 27 där vi ifrågasätter byggrätten som sådan. Att hitta på en byggnad (sidan 17 i planbeskrivningen) för allmänt ändamål som jämförelse och dessutom ändå förse den aktuella planen med betydligt högre bebyggelse än den 70 år gamla byggrätten och gå utanför dess gräns framstår som medvetet manipulativt. Staden har dessutom plötsligt utvidgat planytan österut jämfört med både den här 70-åriga reservationen och markanvisning/ planyta i startpromemorian nu gått ännu närmare existerande bebyggelse. Argumentet under samrådsmötet var att få ett bättre parkområde mellan de nya husen på berget. Att alla de gamla befintliga därmed mister sitt grönområde är tydligen av mindre vikt. Vi ställer frågan: Kan man göra dessa förändringar så här lättvindigt? 10. Trots vårt påpekande i höstas till Stadsbyggnadsnämnden om att ett detaljplaneförslag från 1991 faktiskt avslogs av själva kommunfullmäktige med hänvisning till områdets stora värde som naturområde nämns detta överhuvudtaget inte i plantexten. Även det är väl ett tidigare ställningstagande! Det är ett tidigare kommunalt beslut, taget av högsta beslutande instans med alla partier utom fp eniga. För oss är det fullständigt obegripligt att såväl Exploateringsnämnden som Stadsbyggnadsnämnden har ignorerat detta tidigare beslut och inte ens informerat dagens ansvariga politiker om det. Hade det inte varit korrekt att informera om att kommunfullmäktige 1991 avstod från exploatering och att uttalandena då från kommunen angav att området skulle förbli grönt?

7 Sida 7 av Kommunens egna tidigare inventeringar och utredningar som inte har redovisats 11. I Gluggutredningen 2001 finns inte Vättersberget utpekat. I programmet för Årstastråket 2003 (ÅST), Stockholms grönkarta 2004 (SGK), skriften Barns tillgång till lekområden 2007 (BTG) utpekas det här aktuella området som värdefull vistelseyta, särskilt värdefull biotop, önskvärd spridningskorridor och en av barnens favoritplatser (ÅST), värdefulla friytor som sociotoper (SGK) värdefulla naturmiljöer (SGK), lekområde eller lekplats (BTG). Nedan ett utsnitt av den del ur Sociotopkartan som visar Vättersberget samt de förklaringar som gäller beteckningarna på berget. Det har inte ens funnits en antydan i dessa dokument, som tagits fram på kommunens initiativ, om att en exploatering av det här kvarteret åter kunde bli aktuell. Vi ställer oss följande frågor: Varför har staden överhuvudtaget då genomfört dessa inventeringar? Varför har staden i planförslaget helt utelämnat alla kommunala ställningstaganden och inventeringar från 2000-talet som säger att området har höga natur- och vistelsevärden?

8 Sida 8 av Den nu framlagda plantexten säger att Förslaget antas inte medföra betydande miljöpåverkan Det gör utan tvekan att det stora antalet boende runt grönområdet blir en överkörd församling. Begreppet miljö måste väl dessutom innefatta de redan boendes ljus-, sol-, insynsoch utsiktsförsämringar, ökade bullerstörningar och kraftigt försämrade tillgång till grönområde. Vi ställer oss därför frågorna: Vem har avgjort det? Vad föranleder att man går ifrån tidigare kommunala bedömningar baserade på verkliga inventeringar? Varför redovisar man inte skälen till en sådan bedömning? 13. Den nya bebyggelsen är torftigt illustrerad i förhållande till våra befintliga hus och i förhållande till berget som grönområde. För så gott som alla icke fackmän är det svårt att förstå hur de skisserade husen skulle komma att påverka området och den bebyggelse som redan finns. En våningshöjd angiven i romerska siffror på karta räcker inte. Det var också ett klart tendentiöst urval av skuggillustrationer etc. Mer om detta i framförallt punkt 35. Ska ansvaret att illustrera ett mångmiljonprojekt ligga på berörda boenden? Varför så återhållsamt med 3D-illustrationer? 14. I modellen på samrådsmötet hade vår stora parkeringsyta i Vättersbergets södra kant inte markerats och är som vi kan se fortfarande utelämnad, varför bergets kvarvarande yta som benämns park efter en eventuell exploatering ser ut att vara betydligt större än den blir. Bilden nedan visar dels den befintliga parkeringsplatsen, dels grönområdet idag (yttre grön linje) och den yta (röd linje) som de idag boende på Slätbaksvägen möjligen fortfarande kan uppleva sig ha tillgång till som grönområde om de nya husen skulle byggas.

9 Sida 9 av Plantexten sätter inte in Årsta i sitt sammanhang av tidigare projekt, nya projekt, planerade projekt eller andra processer i stadsdelen. En fördjupad översiktsplan, en områdesöversikt eller annat brukar väl vara ett mellanled mellan ÖP och detaljplan. Det programsamråd som vi känner oss snuvade på kunde tidigt ha uppenbarat kunskapsluckor hos förvaltningarna t ex om den tidigare detaljplanen 1991, den pågående upprustningsplanen (med balkonger) för Skagersvägens äldre hus etc. Det kunde också ha givits tillfälle till diskussioner om projektets position i stadsbyggnadsutvecklingen runt oss. Nu ger planen istället en stark känsla av en snabb adhoc-respons på begäran av en exploatör. Samrådsmötet förstärkte denna vår uppfattning. 16. Vi vet inte vad som är gängse, men det förefaller oss vara ett slags undanhållande av fakta att ingenstans nämna att planering pågår för Årstastråket, vilket kommer att ligga meter ifrån Vättersberget och avse flera tusen bostäder. Borde inte detta redovisas som underlag för diskussion när en detaljplan presenteras? 17. TILL SIST ett citat ur Översiktsplan 2010: Det är nödvändigt med ett starkt och långsiktigt lokalt utvecklingsarbete och en god dialog med dem som bor eller är verksamma i stadens olika delar. Staden behöver öka sin kunskap om de lokala behoven. Är detta vad staden anser att man gjort här?

10 Sida 10 av 23 3 Synpunkter och frågor rörande själva planförslaget 3.1 Grönytor och naturområden 18. Medan staden som bäst förbereder tre omfattande exploateringar i närheten söder om Gullmarsplan, på Årstafältet och utefter Årstastråket - och betydande produktion pågår i Liljeholmen, går man i all tysthet och totalt överraskande in och vill ta i anspråk ett helt orört och av kommunfullmäktige räddat grönområde mitt inne i bebyggelsen. Vilka är skälen till denna usla timing? Ett av dessa stora exploateringsförslag, Årstastråket, ligger dessutom i mycket nära anslutning till den här bostadsrättsföreningens bestånd. Det nämns inte! Omgivningsanalys saknas helt! Kommer inte exploateringen längs Årstastråket att göra närliggande orörda naturområden till en bristvara? 19. Grönområdet på Vättersberget motsvarar bara några stycken villatomter. För villaområdena säger man uttryckligen att man vill behålla karaktären. Vilka och hur många som berörs av planen är mycket lakoniskt och ofullständigt redovisat. Den här bostadsrättsföreningen, som omsluter berget och berörs av alla de tre byggprojekten, är en stor förening med 33 hus, runt 600 boende, alla i små lägenheter. Hela 63 % av de 423 lägenheterna är på 1 r.o.k. och är mindre än 45 kvm. Nästan alla de övriga är på 2 r.o.k. med 56 kvm. Flera andra husbestånd runt den här föreningen berörs dessutom. Vi har stor förståelse för dem på Skagersvägen som riskerar att få en stor, tung, lång huskropp framför sig istället för en vacker grön sluttning i synnerhet som Stockholmshem vid sin förestående upprustning planerar att bygga balkonger på gatusidan av de gamla barnrikehusen, dvs. mot det planerade nya huset. Vi ställer oss följande frågor: Är inte små lägenheter i större behov av nära grönytor än t.ex. villaområden? 20. Vi har vid ett par tillfällen tidigare varit med om att man från politikerhåll har sagt hade jag sett hur stort det blev hade jag röstat nej (berget vid Årsta Centrum runt 1991), när jag kom ut och tittade så förstod jag att jag skulle rösta nej (Vättersberget 1991, dvs. detta område). Eftersom vi finner tjänstemannaunderlaget både fel och medvetet missvisande vore det väl angeläget att politikerna från stadsbyggnadsnämnden funnits med i något sammanhang. Ingen politiker från Stadsbyggnads- eller Exploateringsnämnden fanns heller tillgängliga för frågor under samrådsmötet. Har politikerna varit här och tittat?

11 Sida 11 av Årsta har redan haft en stor förtätning under senare år. Hur mycket är tillräckligt tätt? Kartan nedan visar genomförda förtätningsprojekt i Årsta sedan slutet av 1980-talet, dagens pågående byggprojekt samt Årstastråket och Årstafältet (skuggade i nerkanten). 22. En avsiktsförklaring vid förtätning har varit att i första hand återanvända redan ianspråktagen mark och undvika att ta naturområden i anspråk. Här är det två naturområden som föreslås bli tagna i anspråk. Har detta överhuvud taget varit ett övervägande i det här projektet? 23. I våra närmaste grannkvarter har nyligen två förtätningar slutförts (Marviksvägen och Gullmarsvägen) och en pågår (i början på Sköntorpsvägen), tre genomfördes runt 1990 (två på Sköntorpsvägen, en på Ralångsvägen). Det på Sköntorpsvägen pågående bygget av två höga hus behöver man just nu bara passera för att förstå att de är en fullständig katastrof för vissa av de redan boende i kvarteret. Är vi inte redan förtätade? 24. Det står i ÖP10 att betydelsen av attraktiva parker och naturområden beaktas. Inte ens denna enkla avsiktsförklaring beaktas här. Naturskyddsföreningen i Stockholms län har dessutom påpekat översiktsplanens mycket vaga uttalanden om grönområden. Det är en förändring sedan tidigare ÖP. 25. Enligt byggnadsordningen ska nya hus i smalhusstaden underordnas trädtoppshöjd. Det har man helt satt sig över här. Varför?

12 Sida 12 av Varför har man helt förbigått alla slutsatser i de inventeringar av gröna ytor som presenterats under 2000-talet? Se punkt Den byggrätt som man nu fortfarande envist hänvisar till i planen från 1940 kan vi absolut inte längre se som det minsta relevant. I den 70 år gamla planen var det t.ex. ett grönområde där man redan 1958 tillät byggnation av det stora huset i kv. Åsnen 2. Det huset upptar en stor yta som ganska exakt motsvarar ytan som i 1940 års plan var markerad som byggbar för allmänt ändamål. Byggrätten är alltså i själva verket redan utnyttjad med bygglov Byggrätten gäller dessutom en fastighet som inte ser ut som den gjorde 1940 eftersom fastigheten Sommen 9 tillkom genom fastighetsbildning Detta gör att en grundläggande förutsättning för planförslaget faller.

13 Sida 13 av Staden bortser från vad gröninslag och öppenhet betyder som utsikt när man klassar en yta (den utefter Skagersvägen) som i princip värdelös. I texten formuleras detta som att området bedöms sakna ett större rekreationsvärde och utgör inte en viktig länk i den övergripande grönstrukturen. För de boende på Skagersvägen är den tvärtemot en mjuk och fin utsikt, eftersom den har en tilltalande topografi, innehåller vackra trädbestånd mycket hägg - och en omväxlande flora. Bilden visar den sluttning vid Skagersvägen som i planen föreslås bebyggas. 29. I planförslaget är det är tydligt att behandlingen av grönområdena helt är inriktad på att skapa god miljö för invånarna i den tilltänkta nya bebyggelsen och helt är utan omsorg om de redan boendes yttre miljö. Vi tror dessutom att det mesta av zonen på Vättersberget söder om de skisserade nya husen kommer att av de som redan bor på Slätbaksvägen upplevas som mer eller mindre hörande till den nya bebyggelsen och inte längre vara till för de som redan bor här. Se punkt 14.

14 Sida 14 av Grönytor och barn 30. Idag förs en debatt om barns behov av nära grönområden. Det finns också tillgänglig forskning som starkt stödjer behovet av naturmark för barn. Denna kunskap verkar ofta glömmas bort i samhällsbyggandet. Se t.ex. den grova exploateringen av naturberget invid Årstaskolan, kanske det största förtätningsmisstaget i Årsta. Flera daghem ligger här i närheten så när man säger att man eftersträvar tätare stad med kaféer, restauranter och kommers promenadstad i urban miljö på bekostnad av natur - är det då barn i hemmet, på dagis, i skolan man tänker på? Enligt kommunens egen inventering utnyttjas Vättersberget bl.a. av närliggande daghem. Exploateringen av Årstastråket kommer att öka behovet av tillflykter för daghemsgrupper som alltid kännetecknas av kort promenadradie. Att en del av berget blir daghemsgård är däremot helt logiskt och lätt att förstå. Ironiskt är dock att de föreslagna nya husen på berget skulle komma att skugga daghemsgården på förmiddagarna vilket framgår av vår skuggstudie. På bilden skuggning den 21 april kl. 10.

15 Sida 15 av Kompensation för exploatering av grönytor 31. När det gäller s.k. grönkompensation undrar vi om man driver med oss när man föreslår att naturområdet som går förlorat vid exploateringen ska kompenseras med a) ersättning av ett uttjänt pumpsystem vid plaskdammen. Pumpstationens drift är väl ändå ett löpande åtagande som inte kan definieras som kompensation. b) parkytan i korsningen Vindomsvägen och Skagersvägen rustas upp? Avses verkligen det hörn där man alldeles nyss anlagt parkering för 8 bilar? Kanske syns det bara om man besöker platsen! Just där avser man ju också att placera garageinfarten till det nya huset på Skagersvägen. Det är ingen natur- eller parkyta överhuvudtaget en helt platt gräsplätt. Den ligger som sägs i plantexten också just i en vägkorsning och skulle få det nya husets garageinfart på ena sidan. c) förbättring av lekparken söder om Sköntorpsvägen intill kvarteret Anten. Är det en lekpark? Det är en grop på några hundra kvadratmeter i skugga en stor del av dygnet, tätt intill en huskropp och nära Sköntorpsvägen med stor trafikmängd, bl.a. många bussar. Anläggningarna (bänk och sandlåda) som finns där ser visserligen vanvårdade ut, men det ankommer väl på fastighetsägaren att sköta denna. Att kompensera bortfall av en omfattande mycket fin naturyta, där kojor i alla tider byggts och spår av andra lekar finns, med tillrättalagda och ytterst små lekplatser är helt emot vad forskning om barns behov av utemiljöer visat. (Se t ex brännpunktsartikel i SvD ). Till bilden hör väl också att den närliggande Sundsborgsparken tydligen ska läggas ner. Vid exploateringen av berget tätt intill Årstaskolan runt 1990 kompenserade man förlusten av hela naturområdet med en stenrundel på skolgården av berörda snabbt döpt till Minneslunden. 3.4 Annan kompensation 32. Förbättrad tillgänglighet. Eftersom den skisserade uppfartsvägen till berget blir för brant för rullstolsburna är det tänkt att de två hissarna genom det ombyggda Åsnen-huset ska kunna underlätta för dem att nå de nya husen på berget. Det är självklart bra med god tillgänglighet. När detta under samrådsmötet av tjänstemannen formulerades som att vi som förlorar berget ska vara glada åt att alla rullstolsburna som inte tidigare kunde använda berget nu kan nå det gröna som blir kvar efter exploateringen kände vi oss däremot förlöjligade. Ska alla berg och naturområden i Stockholm få hissar? Vi tror inte heller att vid ett eventuellt genomförande av planen det kvarvarande naturområdet kan användas av rullstolsbundna. Det är fortfarande bergterräng. 3.5 Bebyggelsens utformning och terränganpassning 33. Husen har blivit tjockare och högre jämfört med startpromemorian. Även om huskropparna blivit fyra istället för fem så är de nu till ännu större förfång för de redan boende. Byggnadsordningens rekommendation att respektera trädtoppshöjden är nu ännu mindre respekterad än i startpromemorian. Det är inte bara på marginalen utan med mer än 10 meter över trädtopparna!

16 Sida 16 av De två östligaste föreslagna husen på Vätterberget kommer att få en mycket negativ effekt för de boende främst på Slätbaksvägen 39 men även i 37-an och 48-an. Deras ljusförhållanden i lägenheterna kommer att försämras kraftigt bl.a. genom att en stor del av himmelskupolen beskärs, att uteplats och balkonger skuggas en stor del av året, att man istället för utsikt får insyn från husen som verkligen tornar upp sig, och naturligtvis genom att man får kraftigt försämrad tillgång till grönområde. Skissen nedan visar avstånd och proportioner mellan det östligaste föreslagna huset och befintligt hus på Slätbaksvägen 39. Ny utsikt från nedre våningen i 39-an? Från terrassen på femte våningen på det föreslagna östligaste huset på Vättersberget bör dock utsikten bli bra. Nere till vänster Slätbaksvägen 39, till höger 37-an, den 21 maj kl. 18. Från 33-an kommer man också att se de nya husen torna upp sig över 39-an och 37-an.

17 Sida 17 av Vi uppfattar skuggredovisningarna som rent tendentiösa. För solbelysningen av redan existerande bebyggelse på nordöstra delen av Slätbaksvägs-slingan, och på huset mitt emot det tänkta på Skagersvägen har den nya bebyggelsen störst effekt på sen eftermiddag och kväll. Det är knappast obekant för planerare och arkitekter att det är sen eftermiddag och kväll som är den mest använda balkong- och uteplatstiden för de flesta i ett område där så gott som alla är förvärvsarbetande. Exempelvis den 1 maj kl. 16 har nästan alla hus på Slätbaksvägen bra ljusförhållanden utom just de i östra delen av området som blir drabbade av de föreslagna nya husen. Där ligger f.ö. hus 39 i djup skugga redan kl. 15 denna dag. För Skagersvägshuset finns en skuggstudie för eftermiddag/kväll i en särskild illustrationsbilaga, men för husen på Vättersberget togs kompletterande skuggstudier fram och lades på Stadsbyggnadskontorets webbplats först den 21 april efter vår uttryckliga anmodan på samrådsmötet den 14 april. Kommunens skuggstudier visar endast skuggning på marken, inte på fasader. Varför hade inte kommunen kontrollerat att de verkligen visade effekterna? Varför har man i plantexten stannat klockan 15? 36. Det hus på Vättersberget som ligger på den utbuktning av planområdet som skett sedan startpromemorian, d.v.s. huset längst österut, förstärker alla negativa effekter på ljus-, insynsoch utsiktsförhållandena för den existerande bebyggelsen jämfört med startpromemorians husgrupp - dels genom placeringen, dels genom den utökade hushöjden med två våningar. Detta gäller naturligtvis i synnerhet det närmaste huset. Varför denna plötsliga utbuktning på planområdet?

18 Sida 18 av Husen på berget är alla av det tunga kantiga slag som är modernt för tillfället. Det spontana omdömet har varit kantiga tunga skolådor. Vi ser ingen som helst antydan av anpassning till den existerande, medvetet utformade och mjukt terränganpassade bebyggelsen som längs Slätbaksvägen följer höjdkurvan. Den har i flera sammanhang demonstrerats som en ovanligt vacker förortsmiljö. Den föreslagna bebyggelsen ser snarast ut att trotsa och krossa terrängen. 38. De lägre områdena runtomkring de föreslagna nya husen blir tilltryckta vare sig de är naturområden eller låga bostadshus. Detta kan beskådas i t ex projektet i Årstaskogen/ Marviksvägen där de låga husen vid Gullmarsvägen nedanför Marvikshusen fått en helt ny position och skogen (Årstaskogen) på norrsidan av de nya husen kommit i slagskugga. Det gäller också den påverkan på Årstaskogen som kvarteret Åsnens höga hus vid Sköntorpsvägens norra sida medförde runt Vilken är tanken bakom att bygga höga hus på höjdkrönen? 39. Den inritade gångvägen nära förbi huset på Slätbaksvägen 39 innebär, genom att den dragits i högt läge i förhållande till huset, direkt insyn i lägenheterna och även på balkongerna. 40. Det valda läget för tillfarten till berget är kanske den minst dåliga om bebyggelse ska komma till stånd, men vägen blir brant och kommer för boende främst på Slätbaksvägen 3, 5 och 7 att innebära buller, störande ljus från strålkastare och förstörd utemiljö. Detta argument förstärks ytterligare av informationen i punkt Förorten och förortsmiljön 41. Många av oss, kanske de flesta, har valt förortsmiljön medvetet. Det vi oavbrutet möts av just nu är uppfattningen att förorten till varje pris ska omvandlas till innerstad med stråk med kommers och caféer. Den här planen skapar dock inte något av detta. Argumenten har t ex skapat Liljeholmskajen, vilket är en hårdexploaterad miljö utan grönt som de flesta av oss i Årsta inte attraheras av. De som flyttar till Liljeholmen kan dock med öppna ögon väga ett högt, tätt och grönfritt stadsområde (utan vare sig arkitektur eller gruppering som motsvarar innerstadens), mot fantastisk vatten- och innerstadsnärhet. Låt då Årsta få behålla sin förortskaraktär präglad av lätt bebyggelse, viss luftighet och uppvuxen grönska och låt förtätningen ske med de exploateringar som länge annonserats, till exempel söder om Gullmarsplan på verksamhetsmark och i Årstastråket, dvs. där ytor blivit frilagda och gammal användning upphört. En direkt nedvärdering av förortsmiljöer till förmån för innerstaden präglar för närvarande planeringsretoriken.

19 Sida 19 av En tur runt Årsta skulle kunna inspirera till funderingar över effekter av tidigare kompletteringar. Ett av de första infill-projekten, kanske det allra första på 80-talets slut vid Tämnarvägen (kvarteret Kolsnaren) fick pris för anpassning och genialitet i utformningen. Det är en lätt och terränganpassad bebyggelse, enkel att acceptera. Dess motsats är höghusen vid Årstaskogen (Marviksvägen), som med sina 10 våningar höga och tjocka, tunga huskroppar, Årstas högsta och största (?) placerats på höjdparti och därmed stänger utsikten mot staden för många andra i Årsta och saboterar skogsmiljön i grönområdet på sin norrsida och den äldre grannbebyggelsens position. Tungt, kantigt och enahanda ser även huset i korsningen Åmänningevägen/ Årstavägen ut att bli. Inte t.ex. de avfasade hörn som innerstadens bebyggelse ofta har. Inte anpassad till den rad hus som byggdes för några år sedan på Åmänningevägen. Inga verksamhetslokaler i bottenvåningen. Är det här vad som menas med den moderna tidens avtryck i Årsta? Attraktiva stråk? Det imponerar inte. SKB:s nya hus (2009) vid Gullmarsvägen är däremot mycket lättare att acceptera. 3.7 Upplåtelseformer 43. Det har inte stor betydelse direkt för oss om bebyggelsen består av bostadsrätter eller hyresrätter. Ur en allmänpolitisk synvinkel är det däremot intressant att få veta bevekelsegrunden för 3/4 bostadsrätter (enligt plantexten) när den här stadsdelen redan före alla förtätningar har haft ovanligt stor andel bostadsrätter och nu genom dels förtätningar, dels omvandlingar har fått en ännu större andel. Oupphörligt redovisas dessutom för staden som helhet en stor brist på hyresrätter. Man har till och med från stadens sida nu satt stopp för fler omvandlingar i den här stadsdelen av just detta skäl. De som kommer att bebo bostadsrättslägenheterna på Vättersberget har redan nu ett stort utbud att välja ur. Behovet av hyresrätter framkommer däremot dagligen. Nu i vinter omvandlades hela området direkt söder om Slätbaksvägen med 155 allmännyttiga hyresrätter från idealiska små ungdomsbostäder till bostadsrätter. Om förslaget går igenom kommer bostadsrätterna i det planerade beståndet på Vättersberget helt enligt marknadskrafternas logik också i det här projektet få de bästa lägena beträffande utsikt, solljus, växtlighet och trafikmiljö. Hyresrätterna läggs i mindre inkomstbringande positioner. Berget, som är utemiljö för de redan boende i de kringliggande smålägenheterna, kapitaliseras till utsikt och exklusiv miljö för inflyttare. Exploatörens strävan är uppenbar, förståelig och logisk: Så mycket bebyggelseyta som möjligt. Vi fick under samrådmötet också intryck av att de antydda hyresrätterna kanske mera sannolikt blir bostadsrätter eller äganderätter. Vi ställer oss frågorna: Behöver Årsta en ännu större andel bostadsrätter? Är det exploatörens vilja som styr eller stadens?

20 Sida 20 av De egentliga bevekelsegrunderna för exploateringen? 44. Att väga det allmänna intresset mot särintressen var den upprepade förklaringen under samrådsmötet. Här har en exploatör dock uppenbarligen haft initiativet. Efter mötet förklarade Katrin Berkefelt att förskolelokalen var en nyckelfråga. För att inrätta lokal för förskola ska ägaren/byggherren kompenseras. Den kompensationen består i planförslaget av bebyggelse på berget och högre byggrätt på det hus byggherren redan äger. Detta föranleder några reflektioner och frågor om de egentliga bevekelsegrunderna för exploateringen. 45. Daghemsplatsfrågan hade gagnats av en inventering och redovisning för hela stadsdelen. Vi ser att man under de senaste drygt två åren exploaterat för 32 lägenheter på Gullmarsvägen (nr 43-47), 127 lägenheter på Marviksvägen, 28 lägenheter på Gullmarsvägen (SKB) och nu 59 lägenheter på Sköntorpsvägen. I projektet Skälderviken (Marviksvägen) uppfördes 4 stycken 10-våningshus. Ingen motprestation i form av lokal för förskola krävdes, såvitt vi förstår, trots 127 nya lägenheter och utmärkt skogsnära läge. Då läget mot skogen i projektet Skälderviken verkar förträffligt undrar vi varför t.ex. inte byggherren till de fyra stora höga bostadshusen på Marviksvägen ålades att inrätta förskola i något av de uppförda husen? Har man inför alla dessa projekt glömt behovet av förskola? 46. Privatförskolecirkusen i den här delen av Årsta har vi alla tagit del av i media, senast 24/4-10 i DN. Man kan då också förvånas över stadsdelsnämndens reflexion att området där förskolan planeras ligger i en del av Årsta som i övrigt helt domineras av de privata förskolorna Pysslingen (1 förskola) och Kulturkrabaten (4 förskolor). (Ur förslag till beslut i stadsdelsnämnden nu i april, datum saknas). Hur blev det så? Bygg mer än gärna förskolan i Åsnen-huset och ordna förskolegård på Vättersberget, men betala inte med att tillåta höghusen på berget. Fundera också över förskolans storlek 100 barn verkar mycket. Vi ställer oss frågorna: Kompenserar man nu i Åsnen det behov av nya daghemslokaler alla de nya bebyggelseprojekten skapade och med exploatering på det här berget som följd? Finns det inte alternativa sätt att skapa mer lägenheter, t.ex. i Åsnen 2? Vad kan inrättas i form av daghem när Årstastråket bebyggs? Vilken är stadsdelsnämndens roll som lokalt samordnande organ? 47. Bostadsbristen är en annan bevekelsegrund. Den förstår vi bättre. Som vi utvecklar på annat håll i vår skrivelse, låter dock även detta argument tunt och knappast avgörande när det nästan är bara bostadsrätter det gäller. Bostadsrätter finns redan nu till salu. Flera tusen ligger dessutom i stora planer runt oss.

21 Sida 21 av Parkeringsfrågan och trafiklösningen 48. Vi är mycket frågande till hur parkeringen kommer att fungera om planförslaget skulle genomföras. Erfarenheterna från andra håll, t ex Skarpnäck, säger att stora garage upplevs som osäkra miljöer. I samtal med planeringschefen, Katrin Berkefelt, direkt efter samrådet framkom tydligt att man har mycket svävande uppfattning om hur ett garage med avgiftsbelagda platser kommer att utnyttjas och vad det betyder för parkerings- och trafikmiljön allmänt i området. VI ställer oss frågorna: Kommer verkligen invånarna i de nya husen att parkera i det stora garaget? Vad kommer en garageplats kosta? Då bristen är stor redan idag undrar vi om stadens avsikt är att avgiftsbelägga den kantstensparkering som idag är gratis? 49. Vi har också läst i kommunala papper att det finns många restriktioner för hur parkeringsgarage och barnstuga kan samsas. Det är inte bara buller som måste beaktas utan även avgaser. Detta sägs inget om detta i planförslaget. Kommer det att kunna lösas? 50. Många barn lär komma till daghemmet med bil under en koncentrerad tid på morgonen vilket kan leda till en tidvis besvärlig trafiksituation. Är trafiklösningen med skymd utfart från den nya bebyggelsen direkt efter backkrön försvarlig? Ska daghemmet verkligen angöras uppe på berget från den nya tillfartsgatan?

22 Sida 22 av Byggstörningar 51. Vi har nyligen upplevt sprängningar och byggtrafik vid Marviksvägen, vid Sköntorpsvägen, vid Bolidenplan, tidigare för Södra länken som vi har under oss, för Teliatunnel, etc. Vi kommer under lång tid att få starka byggstörningarna från Årstastråket meter härifrån. Sprängningar och byggbuller på så nära håll som i det här förslaget skulle, med sina tre byggenheter och en nära förestående upprustning av husen på Skagersvägen, tveklöst bli en enorm olägenhet. I en storstad måste man visserligen ibland finna sig i vissa byggstörningar men vi ställer oss med anledning av planförslaget frågorna: Hur mycket? Hur länge? Hur nära?

23 Sida 23 av 23 4 Slutord 52. Politiker har under senare tid sagt, apropå ändrat beslut med bebyggelse i stället för park - på Årstafältet (Alvendal) och i Ulvsunda slottspark (Nordin) - att man måste ha rätt att ändra sig. Det är emellertid bara relevant i en riktning! När man väl har bebyggt en grönyta kan man inte ändra sig. Det är oåterkalleligt även för Vättersberget! Vättersberget 53. Vi menar att med de argument vi har framfört bör det enda möjliga beslutet nu vara att avbryta planeringen för exploatering av Vättersberget och istället skydda det som grönområde. Som vi skrev i vårt första brev till Stadsbyggnadskontoret hösten 2009 så är vi villiga att diskutera hur en del av berget kan användas som lekyta för ett daghem i kvarteret Åsnen 2. För Bostadsrättsföreningen Årstaterrassen Torbjörn Wilund, ordförande i bostadsrättsföreningen Stefan Stenberg, ledamot i arbetsgruppen för planärendet