Synpunkter på detaljplaneförslag SDp för del av Årsta 1:1 m.fl. vid kv. Örlen

Transkript

1 Sida 1 av Stadsbyggnadsnämnden Synpunkter på detaljplaneförslag SDp för del av Årsta 1:1 m.fl. vid kv. Örlen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Synpunkter och frågor om planeringsprocess Om uteblivet programsamråd och missvisande planbeskrivning Om den inledande markanvisningstävlingen och husets utformning Synpunkter och frågor rörande själva planförslaget Utsikt, grönytor och naturområden Bebyggelsens utformning och skuggeffekter Parkeringsfrågor och trafik Slutord Sammanfattning Det nu aktuella planförslaget har många brister. Vi motsätter oss det bl.a. av skäl som rör - Utelämnad information om förtätningar i Årsta och den omedelbara närheten till Årstastråket. Därmed är det risk att såväl våra synpunkter som kommande politiska beslut i planärendet kommer att bygga på delvis felaktiga förutsättningar. - Att huset planeras isolerat från den fortsatta planeringen för Årstastråket och Åsnen 2 - Värnet om ett vackert naturområde, - Att Exploateringsnämndens principbeslut om parkering under mark har ignorerats - Torftig och tendentiös presentation av den tänkta nya exploateringens påverkan på den redan existerande bebyggelsen, på invånarna och på miljön i området, - Den tänkta bebyggelsens avvikande utformning, storlek och brist på hänsyn till det redan existerande husbeståndet och dess invånare, - Oklara trafik- och parkeringslösningar. Vi menar att det enda möjliga beslutet nu bör vara att avbryta planeringen för huset vid Skagersvägen och istället bevara den fina backen som grönområde. De planerade 33 lägenheterna bör enkelt kunna inplaneras inom ramen för det kommande Årstastråket som bara kommer att ligga hundra meter från det här planförslaget! Våra synpunkter är uppdelade i två delar, dels synpunkter och frågor kring planeringsprocessen, dels synpunkter rörande själva planförslaget.

2 Sida 2 av 6 2 Synpunkter och frågor om planeringsprocess 2.1 Om uteblivet programsamråd och missvisande planbeskrivning Programsamråd bedöms uppenbarligen fortfarande som onödigt av Stadsbyggnadskontoret. Vi menar dock att det i högsta grad istället är nödvändigt med ett mellanled mellan översiktsplanen för Stockholm och det lilla konkreta planärendet. Informationen i den nya översiktsplanen (ÖP10) ger inte tillräcklig ledning för den fortsatta utvecklingen av Årsta. Att stadsdelen omfattas av den centrala stadens utvidgningsområde, illustrerad som en stor prickad yta på kartan, är knappast tillräcklig information om att även små oexploaterade ytor är hotade när samtidigt stora exploateringar planeras i närheten. Det nu aktuella planärendet tyder på att Stadsbyggnadskontoret uppenbarligen inte har planeringsinitiativet eller någon överblick över hela stadsdelen Årsta. I varje fall redovisar man inte någon sådan som sätter in det aktuella planärendet i ett större sammanhang av tidigare projekt, nya projekt, planerade projekt eller andra processer i eller angränsande till stadsdelen. Därmed är det risk att såväl våra synpunkter som kommande politiska beslut i planärendet kommer att bygga på delvis felaktiga förutsättningar. Årstastråket, Årstafältet och Globenområdet nämns särskilt i ÖP10 som utvecklingsområden. Nuvarande Årsta präglas av många redan genomförda förtätningar liksom flera pågående. I det nu aktuella planförslaget sägs i en enda mening att stadsdelen har kompletterats med ny bebyggelse. Inget sägs däremot om omfattningen av detta och inte heller antyds att det omfattande projektet Årstastråket bara ligger hundra meter från det hus som nu föreslås. Inte heller nämns att runt hörnet ligger Åsnen 2 där planeringen fortgår för ytterligare lägenheter. Vi anser att detta är att undanhålla för ärendet väsentliga fakta och därigenom omöjliggöra diskussion om alternativa lösningar. Vår karta nedan visar genomförda förtätningsprojekt i Årsta sedan slutet av 1980-talet, dagens pågående byggprojekt samt Årstastråket och Årstafältet (skuggade i nedkanten). Citat ur Översiktsplan 2010: Det är nödvändigt med ett starkt och långsiktigt lokalt utvecklingsarbete och en god dialog med dem som bor eller är verksamma i stadens olika delar. staden behöver öka sin kunskap om de lokala behoven. Är detta vad staden anser att man gjort här?

3 Sida 3 av Om den inledande markanvisningstävlingen och husets utformning När det gäller det nu aktuella förslaget vid Skagersvägen så förstår vi inte samspelet och arbetsfördelningen mellan Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden och inte heller hur Exploateringsnämnden kunde välja att ge markanvisning till den nu aktuella exploatören. Om vi tolkar handlingarna i ärendet rätt så har initiativet att bygga på parkmarken vid Skagersvägen kommit till genom att Exploateringskontoret initierat en markanvisningstävling (dnr E ). Förutsättningen för tävlingen var att den som kunde garantera staden den högsta avkastningen skulle få markanvisningen, under villkor att tävlingsförslaget uppfyllde övriga kvalifikationer. I tävlingsförutsättningarna stod mycket uttryckligt att Anbud som inte följer givna tävlingsförutsättningar kommer inte att beaktas. Ingenting i handlingarna kring tävlingen antyder att man försökt ta någon som helst hänsyn till arkitektoniska kvaliteter i tävlingen, förutom att föreslagen bebyggelse ska ansluta till befintlig bebyggelse i området. I övrigt har vi noterat att ett av kriterierna i tävlingen var Anbud ska lämnas med förutsättning att all parkering förläggs under mark. Av Exploateringskontorets sammanfattning framgår att man fick in 22 anbud och inget anbud verkar ha blivit bortsorterat p.g.a. bristande kvalitet eller av något annat skäl. Exploateringsnämndens beslut säger att Exploateringskontoret får i uppdrag att träffa markanvisningsavtal enligt förslag i tjänsteutlåtandet. I detta står det bland annat att parkering för bostäderna ska ske i garage under mark. När vi nu studerat handlingarna har vi insett att all parkering i själva verket är föreslaget att ske i garage i markplanet - som även är entréplan för huset. Vi kan dessutom konstatera att de arkitektoniska förutsättningarna i tävlingen inte har haft någon styrande inverkan, och att det vinnande förslaget avviker kraftigt från områdets karaktär. Mot denna bakgrund förstår vi inte hur den tilltänkta exploatören har kunnat bli utvald och hur Stadsbyggnadskontoret nu kan presentera ett planförslag som omfattar ett hus med parkering i mark- /entréplan. Vi har inte i några handlingar kunnat se att man politiskt har omprövat detta villkor inför det nu pågående planarbetet. Vi ställer oss således följande frågor: Hur kunde Exploateringsnämnden välja att ge markanvisning till den nu aktuella exploatören då dennes förslag inte uppfyller villkoren att föreslagen bebyggelse ska ansluta till befintlig bebyggelse i området och att parkeringen skall förläggas under mark? Ska inte styrande politiska beslutsformuleringar ha styrande verkan i den fortsatta processen?

4 Sida 4 av 6 3 Synpunkter och frågor rörande själva planförslaget 3.1 Utsikt, grönytor och naturområden För boende i kv. Örlen (Slätbaksvägen 44 och 46) kommer den föreslagna huskroppen att upplevas som en barriär som kraftigt förkortar synfältet och minskar dagsljuset. Det gäller även för dem som idag bor i Stockholmshems före detta barnrikehus på Skagersvägens norra sida som nu föreslås få en stor, tung, lång huskropp att stirra in i istället för utsikt mot en vacker grön sluttning i synnerhet som Stockholmshem vid sin förestående upprustning planerat att bygga balkonger på gatusidan av de gamla barnrikehusen, dvs. mot det planerade nya huset. En avsiktsförklaring vid förtätning har varit att i första hand återanvända redan ianspråktagen mark och undvika att ta naturområden i anspråk. Har denna avsiktsförklaring överhuvud taget varit föremål för övervägande i det här projektet? Här är det ett vackert naturområde fortfarande klassat som parkyta enligt 1940 års fortfarande gällande stadsplan - som föreslås bli taget i anspråk. Staden bortser från vad gröninslag och öppenhet betyder som utsikt när man klassar ytan utefter Skagersvägen som i princip värdelös. I såväl den den tidigare samrådstexten som nu i planförslaget formuleras detta som att området bedöms sakna ett större rekreationsvärde och utgör inte en viktig länk i den övergripande grönstrukturen. För de boende på Skagersvägen är den tvärtemot en mjuk och fin utsikt, eftersom den har en tilltalande topografi, innehåller vackra trädbestånd och en omväxlande flora. Bilden visar den föreslagna huskroppsvolymen markerad på den sluttning (sett från norr) som i planen föreslås bebyggas. Husvägg som utsikt istället för vacker kulle?

5 Sida 5 av Bebyggelsens utformning och skuggeffekter I det underlag som Stadsbyggnadsnämnden tog ställning till sades i beslutsunderlaget att gavlarna på huset på Skagersvägen skulle omstuderas för att ge huset ett slankare uttryck. Om man nu som lekman jämför illustrationerna från de två dokumenten kan man bara konstatera att detta har misslyckats. Huset är fortfarande lika långt, tjockt, högt och avvikande. Planförslagets beskrivning som säger att byggnaden anknyter till omgivande smalhus är enligt vår mening mycket missvisande. Det var många som i förra vårens plansamråd hade allvarliga invändningar mot husets utformning, bl.a. tunga sakkunniga instanser som Stadsmuseet och Skönhetsrådet som uppfattade huset som alltför avvikande från de befintliga smalhusen på gatan. Deras invändningar är således inte alls beaktade. Ingen har uttalat sig positivt om husets utformning, inte ens de som i princip varit positiva till bebyggelse vid Skagersvägen. Att man i gatuplanet tänker sig att ha ett parkeringsgarage för passerande fotgängare att njuta av är ju minst sagt ett avvikande inslag. Att det över huvud taget har kunnat aktualiseras förstår vi inte heller, vare sig med hänsyn till den tidigare beslutsprocessen (se kommentarer under avsnitt 2) eller som arkitektonisk lösning för ett hus som ska vara anpassat till den omgivande miljön. För den direkta solbelysningen av de befintliga husen mitt emot det tänkta på Skagersvägen har den nya bebyggelsen störst effekt på sen eftermiddag och kväll på våren och sensommar/höst. Men det värsta för de idag boende på Skagersvägen är förstås att de från sina vardagsrum och planerade balkonger - istället för att se en trevlig skogsbacke alltid kommer att se ett stort hus som helt fyller synfältet. Skuggor 1 september, sen eftermiddag

6 Sida 6 av Parkeringsfrågor och trafik Vi är mycket frågande till hur parkeringen kommer att fungera om planförslaget skulle genomföras. Det garage som planeras under det nya huset ger plats för en bil per lägenhet, dvs. 33 bilar. Samtidigt försvinner antagligen möjligheten till kantstensparkering för uppskattningsvis ett tiotal bilar längs Skagersvägen och i början av Vindomsvägen. Räknar man med att även dessa kommer att kunna rymmas i det nya garaget? Det skisserade huset kommer att kraftigt försämra sikten för trafik västerifrån på Sköntorpsvägen som ska svänga in på Skagersvägen och för trafik i korsningen Vindomsvägen/Skagersvägen. Att lägga ett hus så nära gatan vid en korsning är främmande för Årsta. När det gäller trafikvolymer så pekar prognosen enligt planförslaget på att trafiken år 2020 kommer att uppgå till 3200 bilar på Skagersvägen. Hur många bilar handlar det om idag? Vi antar att denna trafikprognos beaktar effekterna av den nya bebyggelsen som ska tillkomma bara hundra meter bort vid Bolidenplan inom ramen för projektet Årstastråket liksom av den planerade bebyggelsen på Årstafältet. Planen låtsas dock inte med ett enda ord om att Årstastråket ligger mycket nära planområdet! Att inte redovisa detta är mycket märkligt enligt vår mening. Tidvis måste man även räkna med att Skagersvägen kommer att behöva svälja tung och tät busstrafik. Den gångna vintern har exempelvis buss 160 och 164 på grund av halka och snöhinder tidvis inte kommit upp för backarna mellan Skagersvägen och Sköntorpsplan utan istället tvingats köra Skagersvägen mellan Sköntorpsvägen och Bolidenplan. För närvarande och ett halvår framåt kör buss 168 också denna väg. 4 Slutord Politiker har under senare tid sagt, apropå ändrade beslut om bebyggelse i stället för park, att man måste ha rätt att ändra sig. Det är emellertid bara relevant i en riktning! När man väl har bebyggt en grönyta kan man inte ändra sig. Det är oåterkalleligt även för denna lilla men för de närboende värdefulla skogsbacke. Vi menar att med de argument vi har framfört bör det enda möjliga beslutet nu vara att avbryta planeringen för huset vid Skagersvägen och istället bevara den fina backen som grönområde. De planerade 33 lägenheterna bör enkelt kunna inplaneras inom ramen för det kommande Årstastråket som bara kommer att ligga hundra meter från det här planförslaget! För Bostadsrättsföreningen Årstaterrassen Torbjörn Wilund, ordförande i bostadsrättsföreningen Stefan Stenberg, ledamot i arbetsgruppen för planärendet