StatistikInfo. Befolkningen i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:4.

Transkript

1 StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:4 Befolkningen i Västerås år 2014 [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Anna Welin, StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.

2 Sammanfattning Under år 2014 ökade folkmängden i Västerås med personer. Det var visserligen något lägre än de senaste två åren, men ändå den tredje största folkökningen sedan början av talet. Under de senaste 10 åren har Västerås ökat sin folkmängd med ca personer, vilket motsvarar personer per år. Procentuellt sett ökade folkmängden i Västerås med 1,1 procent år Det var en något lägre ökning än genomsnittet för större kommuner (kommuner med fler än invånare, storstäderna exkluderade) som låg på 1,2 procent. Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i snitt personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler människor flyttar till Västerås än härifrån. Inflyttningen till Västerås nådde år 2014 den näst högsta nivån sedan början av 1970-talet. Eftersom utflyttningen från Västerås också har ökat, nådde emellertid 2014 års flyttningsöverskott (fler inflyttare än utflyttare) inte upp till någon rekordnivå. Flyttningsöverskottet för 2014 hamnade på 1030 personer. Under de senaste 10 åren har Västerås haft ett genomsnittligt flyttöverskott på 900 personer per år. Detta motsvarar 72 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Sedan börja på 2000-talet har invandringen till Västerås också ökat och år 2013 nådde invandringen till Västerås nya rekordnivåer. År 2014 minskade dock invandringen något, samtidigt som utvandringen låg på en relativt konstant nivå. År 2014 hade därmed Västerås en total flyttvinst på drygt 1 000, varav 70 procent mot utlandet och 30 procent inom Sverige. Den inrikes inflyttningen från andra kommuner till Västerås har stagnerat något och 2014 låg de inrikes inflyttningarna på samma nivå som tidigare år. De inrikes utflyttningarna från Västerås har dock ökat och 2014 var de inrikes utflyttningarna de högst uppmätta på 40 år. Den ökade utflyttningen ger därmed en minskad inrikes flyttvinsten och även en minskad flyttvinst totalt sett. Vad gäller inrikes flyttningar så var det från Eskilstuna som Västerås hade störst flyttvinster år Från Stockholm hade Västerås fortfarande de största flyttförlusterna. Av samtliga inrikes inflyttade till Västerås under år 2014 var 29 procent utrikesfödda, vilket var en ökning med 4 procentenheter. Då utrikesfödda utgör 19 procent av Västerås befolkning och 16 procent av Sveriges befolkning innebär det att utrikesfödda är överrepresenterade bland inflyttarna från övriga riket. Enligt Statistiska Centralbyrån har också utrikesfödda en större geografisk rörlighet än inrikes födda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända utrikesfödda i större utsträckning inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Av de som invandrade till Västerås under år 2014 var 22,2 procent svenska medborgare. Tidigare år har svenska medborgare varit den största andelen bland invandrade till Västerås, men år 2014 var Syriska medborgare något högre, 22,4 procent av den totala invandringen. 2

3 Av samtliga som flyttade till Västerås under år 2014 var det 30 procent som bott i Västerås tidigare under den senaste 20-årsperioden. Av dem som flyttade från Västerås under 2014 hade över hälften, flyttat till Västerås under de senaste fem åren. År 2014 nådde också barnafödandet sin högsta topp sedan baby-boomen i början av talet. Av Västerås befolkning är 50,2 procent kvinnor och 49,8 procent män. Medelåldern för kvinnor är 42,0 år och för män 40,0 år. 26 procent av västeråsarna har utländsk bakgrund, varav 19 procent är födda utomlands och 7 procent är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar. Av de utrikesfödda västeråsarna är 42 procent födda i Europa och det vanligaste födelselandet är fortfarande Finland följt av Irak. Av de utrikesfödda som invandrat till Västerås under de senaste tre åren är emellertid Syrien och Somalia de vanligaste födelseländerna. 3

4 Inledning Detta StatistikInfo beskriver översiktligt befolkningsstrukturen i Västerås och dess förändringar under år Jämförelser görs även bakåt tiden. I tabellbilagan till rapporten finns tabeller över den statistik som redovisas i rapporten. Uppgifterna bygger på Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december respektive år. Befolkningsförändringen räknas som summan av den naturliga folkökningen (födda minus avlidna) och flyttningar (inflyttade minus utflyttade). För att räknas som en flyttare i SCB:s statistik krävs att flyttningen anmälts till Skatteverket. I befolkningsstatistiken är definitionen på invandrare/utvandrare, personer som har flyttat över landets gränser med avsikt att bosätta sig inom/utom Sverige under minst ett år. Även personer födda i Sverige och/eller personer med svenskt medborgarskap räknas således som invandrare. För att utomnordiska medborgare skall betraktas som invandrare krävs dessutom uppehållstillstånd och att personen folkbokför sig i landet. Asylsökande har ännu inte fått uppehållstillstånd och räknas således inte som invandrare. När den asylsökande väl fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförd i landet kommer hen däremot med i befolkningsstatistiken och räknas då som invandrad. 4

5 1. Befolkning 1.1 Folkmängd Vid utgången av år 2014 uppgick Västerås kommuns folkmängd till personer. Till folkmängd är Västerås Sveriges sjätte största kommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping. Figur 1 Folkmängd i Västerås, år Antal Under år 2014 ökade folkmängden i Västerås med personer (882 män samt 689 kvinnor), vilket motsvarar en folkökning på 1,1 procent. Västerås procentuella folkökning var något lägre än den genomsnittliga folkökningen för större kommuner (kommuner med fler än invånare, storstäderna exkluderade) som låg på 1,2 procent. Västerås befolkning fortsätter att öka även om nivån på ökningen varierar mellan åren. Under de senaste 10 åren har Västerås folkmängd ökat med närmare personer vilket motsvarar 9,7 procent. Detta är emellertid något lägre än genomsnittet för större kommuner som hamnar på 11,6 procent. 5

6 Figur 2 Folkökning i Västerås, år Antal Befolkningsstruktur Kön Av Västerås befolkning på personer år 2014 är något fler kvinnor än män är kvinnor och är män. Detta motsvarar 50,2 procent kvinnor och 49,8 procent män Ålder Medelåldern i Västerås är 42,0 år för kvinnor, och för män 40,0 år. I riket är medelåldern 42,2 år för kvinnor och 40,2 år för män. Av västeråsarna är ca 23 procent i ålder 0-19 år, 58 procent i arbetsför ålder (20-64 år) och knappt 20 procent är 65 år eller äldre. (Av personer 65 år eller äldre är fler än hälften i åldersklassen år.) Figur 3 Folkmängd efter kön och ålder, Västerås år

7 VÄSTERÅS STAD Antal Män Kvinnor Ålder I figuren nedan visas andelen yngre respektive äldre innevånare i de olika bostadsområdena i Västerås. Rönnby är det område som har störst andel personer som är 65 år eller äldre, följt av Djäkneberget-Stallhagen som också har en hög andel äldre personer. Rönnby har dock en högre andel barn (personer i åldern 0-18 år) tillskillnad från Djäkneberget-Stallhagen som har en låg andel barn. Störst andel barn bor det på Barkarö, Irsta och Erikslund-Skerike landsbygd. Kristiansborg-Karlsdal har både låg andel barn samt även låg andel äldre personer, det innebär alltså att majoriteten av invånarna är mellan år i detta bostadsområde. 7

8 Figur 4 Andel (%) yngre respektive äldre per bostadsområde, Västerås år (Bubbelstorleken anger totala antalet personer som bor på området) Andel (%) 65 år eller äldre Folkmängd (totalt antal) 30% Djäkneberget- Stallhagen Rönnby 25% 20% 15% Haga Malmaberg Gideonsberg Centrala staden Kristiansborg-Karlsdal Aroslund- Blåsbo Jakobsberg- Klockartorpet Pettersberg Skiljebo Råby Hemdal-C-las Romfartuna Stohagen- Spanthagen Viksäng Rytterne Bäckby Vetterstorp Hammarby Skallberget-Vega Hamre- Talltorp Brandthovda- Hälla Bjurhovda Skultuna Dingtuna Hökåsen- Tillberga Önsta-Gryta Vallby Skälby Irsta Erikslund- Skerike landsbygd Barkarö 10% 10% 20% 30% Andel (%) 0-18 år Not: Bostadsområden där färre än 1000 personer bor har exkluderats från redovisningen Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund innebär att en person antingen är född utomlands eller är född i Sverige och har två utlandsfödda föräldrar. År 2014 var knappt västeråsare födda utomlands (ca män och kvinnor), vilket motsvarar 19,5 procent av invånarna. År 2013 var 18,5 procent av invånarna födda utomlands. Utöver personer som är utrikesfödda bor det även i Västerås nästan personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Tillsammans med de utrikesfödda utgör denna grupp den kategori som kallas för personer med utländsk bakgrund (utrikesfödda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). År 2014 hade alltså ca västeråsare ( män och kvinnor) utländsk bakgrund. Sedan år 2004 har andelen västeråsare med utländsk bakgrund ökat från 20,9 till 26,4 procent. Andelen med utländsk bakgrund är större i Västerås än i riket i stort. Av Sveriges befolkning är det totalt 21,5 procent som har utländsk bakgrund. 8

9 Figur 5 Befolkningen efter bakgrund, Västerås år % Utrikes född 65% 7% 8% Född i sverige med två utrikes födda föräldrar Född i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder Född i Sverige med svenskfödda föräldrar Figur 6 Utländsk bakgrund i Västerås och riket, år % Utländsk bakgrund i Västerås Utländsk bakgrund i riket 40% 30% 20% 10% 0% Andelen med utländsk bakgrund varierar i stor utsträckning mellan bostadsområdena i Västerås. Av de boende på Vallby har 58 procent utländsk bakgrund. Även på Råby, Bäckby och Hammarby har ca 50 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Detta kan jämföras mot Tortuna där andelen med utländsk bakgrund endast är 6 procent. 9

10 Figur 7 Andel (%) av befolkningen i respektive bostadsområde som har utländsk bakgrund (född utomlands och/eller båda föräldrarna födda utomlands) Not: Områden med färre än 100 boende personer ingår inte i diagrammet. Född utomlands Född i Sverige, båda föräldrar födda utomlands Vallby Råby Bäckby Hammarby Övriga bostadsområden Jakobsberg-Pettersberg Vetterstorp Skälby Erikslund o Skerike Bjurhovda Viksäng Skallberget-Vega VÄSTERÅS TOTAL Skultuna Önsta-Gryta Centrala staden Malmaberg Kristiansborg-Karlsdal Gideonsberg Hemdal-Centrallasarettet Skiljebo Haga Klockartorpet Brandthovda-Hälla Djäkneberget Stallhagen Stohagen-Spantgatan Hamre-Talltorp Aroslund-Blåsbo Rytterne Rönnby Dingtuna Romfartuna Hökåsen-Tillberga Kärrbo V-Barkarö Lillhärad Haraker Kungsåra Tillberga landsbygd Björksta Lundby landsbygd Irsta Sevalla Badelunda landsbygd Tortuna 0% 20% 40% 60% 80% 10

11 Vad gäller födelseländer är Finland fortfarande det vanligaste födelselandet bland det totala antalet utrikesfödda i Västerås. Närmare personer, motsvarande 15 procent av de utrikesfödda västeråsarna, kommer ursprungligen från Finland. Det näst vanligaste födelselandet är Irak där knappt 15 procent av de utrikesfödda västeråsarna (cirka personer) är födda. Andra vanliga födelseland är Somalia (6%), Iran (6%) och Syrien (5%). Av de utrikesfödda västeråsare som invandrade till Sverige före år 1980 var 55 procent födda i Finland. Under 80-talet var sedan Iran var det vanligaste födelselandet, och under 90- och 00-talet var Irak det vanligaste födelselandet bland de som invandrade till Västerås. Figur 8 Utrikes födda efter invandringsår och födelsevärldsdel, Västerås år 2014 Invandringsår Före 1970 Asien Europa utom Norden Norden utom Sverige Afrika Sydamerika Nordamerika Övrigt/Okänt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Av de utrikesfödda västeråsarna är 42 procent födda i Europa, 38 procent i Asien och 12 procent i Afrika. Figur 9 Utrikesfödda efter födelsevärldsdel, Västerås år 2014 Norden EU28 utom Norden Övriga Europa Europa totalt: 42 % Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Övrigt/okänt 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 11

12 2. Befolkningsförändringar 2.1 Den naturliga folkökningen Den naturliga befolkningsförändringen är antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar), beräknat som antalet födda minus antalet döda under det gångna året. Naturlig folkökning kallas även födelseöverskott eller födelsenetto. Efter den kraftiga nedgången i barnafödande under andra halvan av 1990-talet tog barnafödandet i Västerås åter fart i början av 2000-talet. Denna trend har sedan fortsatt under hela 2000-talet och år 2014 föddes det totalt barn i Västerås vilket är på samma höga nivå som i början på 90-talet. Barnafödandet förväntas fortsätta öka de kommande åren, med en förmodad topp kring år 2020, då barnen från 1990-talets babyboom själva uppnår barnafödande ålder. I Västerås är förstagångspapporna i genomsnitt 31,1 år och förstagångsmammorna 28,6 år. Det är något yngre än genomsnittet för riket som är 31,5 för män och 29,1 för kvinnor. Under år 2014 uppgick födelsenettot i Västerås till 531 personer. Födelsenettot har ökat de senaste åren, och 2014 hade även födelsenettot den högsta toppen sedan baby-boomen i början av 1990-talet. Antalet avlidna har i sin tur legat mer konstant under 2000-talet. Under år 2014 avled västeråsare. Av de avlidna personerna var det fler kvinnor än män (623 kvinnor och 583 män) och medelåldern var 76,7 för männen och 82,1 år för kvinnorna. Drygt 60 procent av de avlidna hade hunnit uppleva sin 80-årsdag och drygt 25 procent sin 90-årsdag. I Västerås är den beräknade medellivslängden för 0-åringar 80,7 år för män, och 84,1 år för kvinnor. I Sverige är den beräknade medellivslängden för 0-åringar 80,4 år för män, och 84,1 år för kvinnor. Figur 10 Antal födda, döda och födelsenetto, Västerås år

13 Antal Födelseöverskott Födda Döda Flyttningar Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt nästan personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler flyttar till Västerås än från. Under de senaste 10 åren har Västerås haft ett flyttningsöverskott 1 på i genomsnitt ca 900 personer per år, vilket motsvarar drygt 70 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Den totala inflyttningen till Västerås har under de senaste tio åren legat på i genomsnitt ca personer per år. De senaste åren har dessutom inflyttningen ökat och år 2014 flyttade totalt nästan personer till Västerås (varav ca män och kvinnor). Eftersom utflyttningen från Västerås även har ökat nådde emellertid 2014 års flyttningsöverskott om personer inte upp till 2001 års rekordnivå på personer. Totalt flyttade drygt personer från Västerås under år 2014 (varav ca män och kvinnor). 1 Antal inflyttade minus antal utflyttade. Benämns även flyttningsnetto. 13

14 Figur 11 Antal inflyttade, utflyttade och flyttningsöverskott, Västerås år Antal Flyttningsöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningar efter region År 2014 bestod Västerås flyttvinst till 70 procent av flyttningar från utlandet, 13 procent av flyttningar från övriga Sverige, samt 18 procent från andra kommuner i Västmanlands län. Figur 12 Flyttningsnetto mot egna länet, övriga Sverige och utlandet, Västerås år Antal Egna länet Övriga Sverige Utlandet

15 2.2.2 Invandring och utvandring Under andra halvan av 2000-talet ökade invandringen till Västerås från en tidigare stabil nivå omkring 900 personer per år till omkring personer per år. Uppgången i invandringen berodde till stor del på situationen i Irak och den tillfälliga asyllag som gällde ett antal månader vid årsskiftet 2005/2006. År 2013 nådde invandringen den senaste 40-års-periodens högsta nivå, men 2014 minskade dock invandringen till Västerås något. Även utvandringen har ökat sedan början på 2000-talet, men ökningen har varit mindre än för invandringen. År 2014 var det drygt personer som invandrade till Västerås (varav ca 700 män och 600 kvinnor), medan det var ca 600 personer som emigrerade från Västerås (varav ca 300 män och 300 kvinnor). Figur 13 Utrikes flyttningar till/från Västerås, år Antal Migrationsnetto Invandrare Utvandrare Syrien följt av Irak var de länder från vilka flest personer invandrade till Västerås under år 2014 (283 respektive 82 personer), de hade även störst ökning jämfört med Störst minskning i antalet invandrade jämfört med 2013 hade Somalia (35 personer jämföret med 151 personer år 2013). Bland det totala antalet invandrade fanns 293 svenska medborgare representerade. Tidigare år har svenska medborgare varit den klart största gruppen av invandrare, dvs. svenskar som bott utomlands och flyttat tillbaka till Sverige. År 2013 skedde dock en förändring och svenska medborgare gick då från ca 30 % av invandringen år 2012, till 18 % av invandringen år År 2014 var sedan första gången på länge som svenska medborgare inte var den största gruppen bland invandrade i Västerås. Istället stod syrianska medborgare för den största andelen av den totala invandringen. Syrien, Sverige och Somalia hade störst invandring till Västerås om man tittar på medborgarskap. Medborgare från andra länder utom Sverige stod även för 17 % av den inrikes inflyttningen till Västerås, där Syrien och Somalia låg högst med 3 % vardera. 15

16 Figur 14 Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna, Västerås år 2014 Andel (%) av totala invandringen Förändring sedan år 2013 (antal) Antal Medborgarskapsland invandrade Syrien % 60 Sverige % 38 Somalia 91 7% -144 Indien 75 6% 6 Irak 61 5% 12 Finland 37 3% 8 Polen 24 2% -13 Iran 23 2% -11 Kina 20 2% -10 Thailand 17 1% -3 Statslös 16 1% -7 Turkiet 16 1% 3 Övriga länder % -29 Totalt % -90 Av de som invandrade till Västerås år 2014 var Råby det bostadsområde där flest bosatte sig, 25 % av de invandrade bosatte sig i Råby. Andra bostadsområden som många invandrade bosätta sig på var Centrala staden, Hamre-Talltorp, Jakobsberg-Pettersberg, Vallby och Bäckby. Under år 2014 utvandrade totalt 602 personer från Västerås. Det land som flest utvandrade till var Norge, dit 13 procent av alla utvandrare flyttade. Andra vanliga utvandringsländer var Storbritannien och Nordirland och Finland Inrikes flyttningar Under första halvan av 2000-talet var inrikes inflyttningen till Västerås större än inrikes utflyttningen och år 2001 uppmättes också Västerås största flyttvinst mot riket sedan år Trenden vände emellertid och under perioden hade Västerås inrikes flyttförluster. De senaste åren har en ökad inrikes inflyttning och en minskande inrikes utflyttning lett till att Västerås åter har inrikes flyttvinster. År 2014 uppgick inrikes flyttvinsten till 314 personer och stod för 30 % av Västerås totala flyttvinst. 16

17 Figur 15 Inrikes flyttningar till/från Västerås, år Antal Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Trender för flyttningar både från det egna länet och från övriga Sverige har varit positiv under Flyttnettot från egna länet låg på 185 personer Mot övriga Sverige (kommunerna utanför Västmanland) hade Västerås en flyttvinst på 129 personer. Figur 16 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år Antal Inflyttning från övriga Svergie Utflyttning från övriga Sverige Inflyttning från egna länet Utflyttning till egna länet Stockholms kommun är den kommun som Västerås har haft störst inflyttning från under Men samtidigt som inflyttningen från Stockholms kommun är stor så är även utflyttningen till 17

18 Stockholm stor, och Stockholm är därför den kommun som Västerås har störst flyttförlust mot. Även mot Göteborg, Linköping, Sigtuna och Köpings kommun har Västerås haft stora flyttförluster under Störst flyttvinster har Västerås haft från Eskilstuna, följt av Avesta, Surahammar, Fagersta och Enköping. Figur 17 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto mot Stockholms kommun, år Antal Flyttnetto Inflyttning från sthlm Utflyttning till sthlm På länsnivå hade Västerås störst flyttutbyte med Västmanlands län och Stockholms län. År 2014 hade Västerås en flyttvinst på totalt 185 personer mot övriga kommuner i Västmanlands län, och en flyttförlust på 119 personer mot Stockholms län. 18

19 Figur 18 Flyttningar mellan Västerås och övriga Sverige efter län (sorterat efter storleken på flyttnettot), år 2014 Västmanland Södermanland Uppsala Gävleborg Norrbotten Västerbotten Kalmar Jämtland Dalarna Värmland Östergötland Blekinge Kronoberg Jönköping Gotland Halland Västernorrland Örebro Västra Skåne Stockholm Inflyttning Utflyttning Antal På nedanstående karta visas Västerås flyttnettot mot samtliga Sveriges kommuner år Kommuner som Västerås hade en flyttvinst på över 10 personer mot har markerats blåa på kartan medan kommuner som Västerås hade en flyttförlust på över 10 personer mot har markerats röda. De kommuner som Västerås hade störst flyttvinst mot år 2014 är grannkommunerna Eskilstuna, Arboga, Enköping och Fagersta. Allra högst var flyttvinsten från Eskilstuna, 85 personer. Västerås hade även flyttförluster till vissa kommuner, de största flyttförlusterna var mot storstadskommunerna Stockholm och Göteborg, följt av Surahammar och Örebro. 19

20 Figur 19 Västerås flyttnetto mot övriga kommuner i Sverige (indelat efter storleken på flyttnettot), år 2014 (Blå = Flyttvinst över 10 resp 50 personer, Gul = Flyttvinst 0-10 personer, Orange = Flyttförlust 1-10 personer, Röd = Flyttförlust över 10 resp 50 personer.) Västerås 20

21 2.2.4 Flyttningar efter ålder Vi flyttar som mest i åldern år. Det är också i dessa åldrar som merparten av de längre flyttningarna kopplade till studier och byte av arbete görs. Efter 30 års ålder avtar de långväga flyttningarna. Där en person bor då (eller i närliggande områden) kommer hen med stor sannolikhet även vara bosatt i framtiden. Att flyttningsbenägenheten på detta sätt förändras med åldern blir tydligt när vi studerar inrikes flyttningarna till och från Västerås efter ålder. Under år 2014 hade Västerås flyttförluster i majoriteten av de mest flyttningsbenägna åldersgrupperna (19-30 år). Figur 20 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år 2014 Antal Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Ålder Jämförs den genomsnittliga inrikes flyttnettot för treårsperioden med perioden så visar det sig att flyttnettot har ökat inom i princip alla åldersgrupper. Antalsmässigt har störst ökning skett i åldersgruppen samt 5-9 år. Ökningen beror främst på den ökade inflyttningen eftersom utflyttningen har varit relativt konstant. Åldersgruppen har dock fortfarande störst inrikes inflyttning, men här finns även en stor utflyttning vilket gör att flyttnettot blir relativt litet. 21

22 Figur 21 Inrikes flyttnetto efter ålder, Västerås perioden jämfört med perioden Åldersgrupp Genomsnitt Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttnetto Genomsnitt Förändring jämfört med Genomsnitt Genomsnitt Förändring jämfört med Genomsnitt Genomsnitt Förändring jämfört med år år år år år år år år år år år år år år år år år Totalt Även mot utlandet är det i 20 till 30-års ålder som flest flyttningar sker. Skillnaden i flyttningsbenägenhet mellan dessa och övriga åldrar är däremot inte lika stor som för de inrikes flyttningarna. 22

23 Figur 22 Flyttningar mot utlandet, Västerås år 2014 Antal Migrationsnetto Invandring Utvandring Ålder Flyttningar efter födelseland Under år 2014 var det cirka utrikesfödda som flyttade till Västerås (varav ca män och kvinnor), och som flyttade från Västerås (varav ca 800 män och 700 kvinnor). Närmare hälften av de utrikesfödda som flyttade till Västerås, 42 procent, flyttade hit från utlandet. Övriga 58 procent flyttade till Västerås från annan kommun i riket. Utrikesfödda stod för totalt 29 procent av inrikes flyttningarna till Västerås medan utrikesfödda utgör 16,5 procent av Sveriges befolkning. Utrikesfödda är således överrepresenterade bland de inrikes inflyttarna. Enligt Statistiska Centralbyrån har utrikesfödda en större geografisk rörlighet än inrikesfödda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända i större utsträckning ännu inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är mer flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Antalet flyttningar bland utrikesfödda minskar i takt med vistelsetiden i landet. 54 procent av de utrikesfödda som flyttade till Västerås under år 2014 gjorde detta under sitt första vistelseår i Sverige (42 procent flyttade till Västerås direkt från utlandet och 11 procent flyttade till Västerås från en annan kommun). Resterande 46 procent hade bott ett år eller längre i en annan kommun innan de flyttade till Västerås. Nettoeffekten av de flyttningar som görs av utrikes födda som bott i Sverige ett år eller längre är dock relativt små. 23

24 Figur 23 Utrikesföddas flyttningar till/från Västerås efter vistelsetid i Sverige, Västerås år 2014 Antal Flyttnetto Inflyttare Utflyttare Vistelsetid i Sverige (år) Not: Observera att klasserna för vistelsetid är olika stora Återinflyttningar I statistiken är det möjligt att se huruvida inflyttare till Västerås tidigare bott i staden. På samma sätt kan man se om utflyttarna vid något tidigare tillfälle flyttat till Västerås. Detta kallas återflyttning. Statistiken täcker de senaste 20 åren, så en inflyttare som flyttat från staden före 1994 räknas inte som återflyttare i statistiken. Av samma anledning räknas utflyttare som flyttat in till staden före 1994 inte heller som återflyttare. Inflyttade Av de som flyttade till Västerås år 2014 hade 30 procent även tidigare bott i Västerås. Återflyttningen sker i högst utsträckning inom den närmsta tiden från utflyttningsflyttningsåret. Det var 14 procent av de som flyttade till Västerås som tidigare hade flyttat från Västerås under år 2013 eller procent av inflyttarna hade ingen historik vilket betyder att de inte har bott i Västerås tidigare (eller bodde i Västerås för mer än 20 år sedan). Utflyttade Av de som flyttade från Västerås hade 72 procent flyttat in till Västerås under den gångna 20års-perioden. 28 procent hade ingen historik (vilket betyder att de antingen var födda i Västerås eller flyttade till Västerås för mer än 20 år sedan). 12 procent av de utflyttade hade flyttat in till Västerås under de gångna året och drygt hälften av de utflyttade, 51 procent, hade flyttat till Västerås under de senaste fem åren. 24

25 Andelen återflyttare, både bland inflyttarna och bland utflyttarna, har varit relativt konstant de senaste åren. Figur 24 Inflyttade till Västerås år 2014 efter tidigare utflyttningsår Figur 25 Utflyttade från Västerås år 2014 efter tidigare inflyttningsår % % % % % Ingen historik 28% % % % Ingen historik 70% % % % % % % Källor Statistikpaket för kommuner, Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistiska Centralbyrån (SCB), 25

26 Tabellbilaga Tabell 1 Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år (antal personer) År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade 26

27 Tabell 2 Antal män. Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Tabell 3 Antal kvinnor. Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto

28 Tabell 4 Flyttningar till/från Västerås uppdelat på flytt mot egna länet, övriga Sverige eller utlandet, år År Inflyttning till Västerås från Utflyttning från V-ås till Flyttnetto mot Västman- Övriga Västman- Övriga Västman- Övriga lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 5 Flyttningar till/från Västerås efter från vilket län flyttningen skett mot, år 2014 Län Inflyttning till Västerås Utflyttning från Västerås Flyttnetto 1 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade 28

29 Tabell 6 Inrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2014 Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Inrikes flyttnetto 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år Totalt Tabell 7 Utrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2014 Invandring Utvandring Migrationsnetto 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år Totalt

30 Tabell 8 Folkmängd och befolkningsförändringar år 2014 för kommuner med fler än invånare Folkmängd Folk- Relativ Födelse- Flyttökning folkökning netto netto (antal) (%) Riket ,1% Stockholm ,6% Göteborg ,5% Malmö ,6% Uppsala ,0% Linköping ,1% Västerås ,1% Örebro ,4% Helsingborg ,7% Norrköping ,1% Jönköping ,0% Umeå ,1% Lund ,5% Borås ,0% Huddinge ,6% Eskilstuna ,2% Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda, Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 9 Befolkning efter ålder i 5-årsklasser, Västerås år 2014 Antal Andel (%) Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,1% 5,8% 5,9% ,0% 5,6% 5,8% ,6% 5,3% 5,4% ,7% 5,4% 5,5% ,4% 7,0% 7,2% ,9% 6,7% 6,8% ,4% 5,9% 6,2% ,4% 6,1% 6,3% ,7% 6,6% 6,6% ,4% 7,0% 7,2% ,6% 6,2% 6,4% ,7% 5,5% 5,6% ,3% 5,4% 5,4% ,8% 6,1% 5,9% ,6% 5,2% 4,9% ,3% 3,8% 3,5% ,1% 2,8% 2,4% ,3% 2,1% 1,7% ,5% 1,1% 0,8% ,1% 0,2% 0,2% ,0% 0,0% 0,0% Totalt ,0% 100,0% 100,0% 30

31 Tabell 10 Befolkning efter grupperad ålder och bostadsområde, Västerås år 2014 Bostadsområde Antal Andel (%) 0-18 år år 65+ år Totalt 0-18 år år 65+ år Totalt Aroslund-Blåsbo % 59% 25% 100% Badelunda landsbygd % 61% 21% 100% Bjurhovda % 62% 15% 100% Björksta % 60% 17% 100% Brandthovda-Hälla % 54% 20% 100% Bäckby % 55% 23% 100% Centrala staden % 69% 18% 100% Dingtuna % 57% 16% 100% Djäkneberget Stallhagen % 59% 29% 100% Erikslund o Skerike landsbygd % 54% 15% 100% Gideonsberg % 68% 20% 100% Haga % 65% 24% 100% Hammarby % 60% 17% 100% Hamre-Talltorp % 54% 22% 100% Haraker % 64% 15% 100% Hemdal-Centrallasarettet % 61% 20% 100% Hökåsen-Tillberga % 54% 19% 100% Irsta % 54% 15% 100% Jakobsberg-Pettersberg % 56% 24% 100% Klockartorpet % 59% 25% 100% Kristiansborg-Karlsdal % 73% 13% 100% Kungsåra % 60% 16% 100% Kärrbo % 60% 23% 100% Lillhärad % 60% 13% 100% Lundby landsbygd % 56% 6% 100% Malmaberg % 61% 25% 100% Romfartuna % 63% 19% 100% Rytterne % 58% 21% 100% Råby % 60% 21% 100% Rönnby % 47% 30% 100% Sevalla % 53% 26% 100% Skallberget-Vega % 63% 14% 100% Skiljebo % 59% 23% 100% Skultuna % 54% 20% 100% Skälby % 51% 18% 100% Stohagen-Spantgatan % 65% 17% 100% Tillberga landsbygd % 63% 11% 100% Tortuna % 58% 14% 100% Vallby % 58% 14% 100% V-Barkarö % 54% 15% 100% Vetterstorp % 58% 20% 100% Viksäng % 56% 23% 100% Önsta-Gryta % 55% 16% 100% Västerås totalt % 59% 20% 100% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas inte 31

32 Tabell 11 Utrikes födda efter födelseland, Västerås år (Länder i vilka fler än 200 personer är födda särredovisas) Födelseland Antal Andel (%) av utrikes födda Finland ,0% Irak ,7% Somalia ,3% Iran ,7% Syrien ,9% Turkiet 987 3,5% Bosnien och Hercegovina 737 2,6% Polen 734 2,6% Jugoslavien 705 2,5% Thailand 616 2,2% Tyskland 606 2,2% Norge 527 1,9% Kina 501 1,8% Chile 493 1,8% Italien 398 1,4% Libanon 352 1,3% Indien 327 1,2% Colombia 285 1,0% Storbritannien och Nordirland 273 1,0% Ryssland 261 0,9% Afghanistan 242 0,9% Rumänien 240 0,9% USA 236 0,8% Eritrea 228 0,8% Danmark 226 0,8% Vietnam 225 0,8% Etiopien 209 0,7% Övriga ,8% Totalt ,0% Tabell 12 Befolkningen efter svensk/utländsk bakgrund, Västerås år 2014 Bakgrund Antal Andel (%) Utländsk bakgrund, varav ,4% Utrikes född ,5% Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ,0% Svensk bakgrund, varav ,6% Född i Sverige med en utrikes och en inrikes född förälder ,4% Född i Sverige med två svenskfödda föräldrar ,2% Totalt % Tabell 13 Befolkning efter bakgrund och bostadsområde, Västerås år

33 Bostadsområde Folkmängd total Född utomlands Född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Född i Sverige, med minst en förälder född i Sverige Totalt Aroslund-Blåsbo ,2% 3,1% 85,6% 100,0% Badelunda landsbygd 452 5,8% 2,9% 91,4% 100,0% Bjurhovda ,3% 7,2% 71,6% 100,0% Björksta 916 5,9% 3,2% 90,9% 100,0% Brandthovda-Hälla ,0% 4,8% 83,1% 100,0% Bäckby ,9% 13,3% 52,8% 100,0% Centrala staden ,7% 5,9% 75,4% 100,0% Dingtuna ,7% 4,4% 87,9% 100,0% Djäkneberget Stallhagen ,9% 4,0% 83,1% 100,0% Erikslund o Skerike landsbygd ,6% 10,4% 71,0% 100,0% Gideonsberg ,1% 5,4% 77,6% 100,0% Haga ,9% 4,7% 78,4% 100,0% Hammarby ,4% 11,0% 54,6% 100,0% Hamre-Talltorp ,8% 3,0% 85,1% 100,0% Haraker 563 6,6% 3,2% 90,2% 100,0% Hemdal-Centrallasarettet ,0% 5,4% 77,7% 100,0% Hökåsen-Tillberga ,7% 3,2% 89,1% 100,0% Irsta ,1% 2,8% 91,1% 100,0% Jakobsberg-Pettersberg ,4% 8,6% 63,0% 100,0% Klockartorpet ,6% 4,0% 82,4% 100,0% Kristiansborg-Karlsdal ,7% 5,1% 77,1% 100,0% Kungsåra 477 6,5% 3,1% 90,4% 100,0% Kärrbo 567 7,2% 3,0% 89,8% 100,0% Lillhärad 275 4,0% 5,8% 90,2% 100,0% Lundby landsbygd 600 6,0% 3,0% 91,0% 100,0% Malmaberg ,4% 5,4% 76,2% 100,0% Romfartuna ,8% 2,7% 88,4% 100,0% Rytterne ,7% 4,0% 86,4% 100,0% Råby ,5% 13,0% 47,5% 100,0% Rönnby ,6% 2,9% 86,5% 100,0% Sevalla 310 6,8% 1,9% 91,3% 100,0% Skallberget-Vega ,9% 7,0% 73,1% 100,0% Skiljebo ,1% 5,1% 77,9% 100,0% Skultuna ,7% 5,9% 74,4% 100,0% Skälby ,7% 10,7% 69,7% 100,0% Stohagen-Spantgatan ,2% 3,8% 84,0% 100,0% Tillberga landsbygd 341 7,6% 1,5% 90,9% 100,0% Tortuna 768 4,2% 2,1% 93,8% 100,0% Vallby ,1% 19,7% 42,2% 100,0% V-Barkarö ,5% 2,7% 89,8% 100,0% Vetterstorp ,8% 8,5% 64,7% 100,0% Viksäng ,8% 6,5% 72,7% 100,0% Önsta-Gryta ,7% 7,5% 74,8% 100,0% Övriga bostadsområden ,6% 7,9% 61,5% 100,0% Västerås totalt ,5% 7,0% 73,6% 100,0% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas under Övriga bostadsområden 33