MILJÖVARDAG I KARLSTAD. 1 år familjer åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖVARDAG I KARLSTAD. 1 år - 100 familjer - 1 000 åtgärder"

Transkript

1 MILJÖVARDAG I KARLSTAD 1 år familjer åtgärder MILJÖVARDAG I KARLSTAD

2

3 ETT KOMMUNALRÅDS BEKÄNNELSE Varför är ett projekt som MiljöVarDag viktigt och hur har det varit att delta själv? För mig är det miljövardag varje dag året om. Ändå finns alltid något att förbättra i den egna miljövardagen. Min familj gick med i MiljöVarDag för att få inspiration och sporras till att leva ännu mer miljövänligt. Det var spännande att även få se och uppleva hur 100 andra familjer resonerar inför olika val i vardagen som påverkar miljön. Min familj levde redan innan MiljöVarDag ganska miljövänligt. Vi sopsorterade, använde lågenergilampor och fjärrvärme och cyklade till jobbet med mera. Genom MiljöVarDag har vi gått ett steg längre och exempelvis bytt ut en del belysning till LED och kopplat in fjärrkontroller på dator, TV, DVD- spelare, video, fönsterlampor och annan lös mysbelysning. Vi handlar också mer KRAV- och Rättvisemärkt. Ett område där vi inte lyckas minska vår klimatpåverkan är- inte i vardagen -utan på våra semesterresor. Vi vill fortfarande åka till platser man måste flyga till. För att döva vårt samvete klimatkompenserar vi flygresorna, men den här typen av långdistanssemester är ju inte långsiktigt hållbart. När det gäller att handla klimatvänligt och säsongsanpassa maten kan vi säkert göra mer. Det finns mycket som vi var och en kan bidra med; att göra de miljöriktiga valen till en självklarhet och vana. Utan att göra några speciella uppoffringar kan vi öka välbefinnandet. Cykling är ett bra exempel. Det ger starka ben, bättre kondition, hälsa och renare luft. Det är viktigt att kommunen bidrar till att fler får veta vad man som privatperson kan göra, samt att kommunen skapar förutsättningar för att vi ska kunna leva ett hållbart liv i Karlstad. MiljöVarDag har varit en viktig del i Karlstads kommuns strategiska miljöarbete och en del av visionen Livskvalitet Karlstad , med ledstjärnan Den goda gröna staden, som står för en miljömässigt hållbar tillväxt i kommunen och att Karlstad ska sträva efter att bli en ekologiskt hållbar stad. Åke Petterson Frykberg (MP) kommunalråd Karlstads kommun

4 100 FAMILJERS RESA MOT EN HÅLLBAR LIVSSTIL MAN KAN MINSKA SIN MILJÖBELASTNING I HEMMET MED ENKLA MEDEL. KONKRETA TIPS OCH RÅD HAR VARIT HJÄLPEN PÅ VÄGEN FÖR FAMILJERNA. 100 familjer i Karlstad har lärt sig leva lite mer miljövänligt i kommunens miljöprojekt MiljöVarDag. Projektet har visat att familjer i sin hemmiljö med enkla medel kan minska både sina koldioxidutsläpp och sin miljöbelastning. Familjerna har gjort förutbestämda klimat- och miljöåtgärder och resultaten och erfarenheterna har kommunicerats till allmänheten. Målet var att ge konkreta tips och råd om hur hushåll kan minska sina koldioxidutsläpp och sin miljöpåverkan, synliggöra klimatproblemet och växthuseffekten samt få en ökad förståelse och delaktighet för miljöfrågor. Miljöåtgärderna som familjerna gjorde handlade om energibesparing, mat och konsumtion, transporter och avfall. EN DEL AV EUROPA MiljöVarDag har också varit en del i EU-projektet Echo Action, där familjer från hela Europa deltog. Förutom Karlstad var Venedig, Bologna och Capannori i Italien, Berlin i Tyskland, Bourgas i Bulgarien, Kaunas i Litauen, Sintra i Portugal och London i Storbritannien med i Echo Action. Målet var att minska energiförbrukningen och att öka andelen förnyelsebar energi, samt att minska fossila koldioxidutsläpp. Echo Action har vatit ett pilotprojekt där erfarenheterna ska kunna användas av andra europeiska städer i framtiden. Mer information om MiljöVarDag och Echo Action finns på ECHO ACTION MiljöVarDag har varit en del av EU-projektet Energy Concious House-holds in Action som berört 2000 familjer i nio utvalda städer runt om i Europa. KLIMP MiljöVarDag stöds av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram Klimp som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser.

5 VANLIGA FAMILJER SOM VILLE MER KONKRETA PRAKTISKA INSATSER LEDDE TILL ATT FAMILJERNA MINSKADE SINA FOSSILA KOLDIOXIDUTSLÄPP MED I GENOMSNITT 1.6 TON. ELFÖRBRUKNING, AVFALLSHANTERING OCH MAT- OCH KONSUMTIONSVANOR HAR OCKSÅ MÄTTS. Drygt 100 familjer i Karlstad deltog i MiljöVarDag, både villaägare och lägenhetsinnehavare, familjer från glesbygd, tätort och ensamhushåll. Trots de många familjesammansättningarna var den typiska MiljöVarDagsfamiljen en familj med två barn, kvinnan var 41 år och mannen 43 år, de bodde i en villa i tätorten och hade båda läst på universitet. Viljan och motivationen att leva miljövänligt fanns redan, men inte alltid kunskapen om hur och vad de skulle göra. ALLA KAN GÖRA NÅGOT... Ett viktigt budskap till familjerna i MiljöVarDag var att Ingen kan göra allt men alla kan gör något. Ambitionen var hela tiden att det skulle vara lustfyllt och utvecklande att leva mer miljövänligt, inte svårt eller tråkigt. Familjerna fick själva välja sina miljöåtgärder och deltog i projektet helt utifrån sina egna förutsättningar. Miljöåtgärdena sammanställdes i en broschyr, Tips och inspiration till en miljövänligare vardag, och var tydliga och enkla att genomföra....på SINA EGNA VILLKOR Familjerna gjorde tillsammans över miljöåtgärder i strävan att ändra sin livsstil. Skillnaderna mellan familjernas insatser var stora, både vad gäller antalet genomförda åtgärder och nivån på åtgärderna, eftersom de deltog efter egna förutsättningar och intressen. Ambitionen var att familjernas insatser och miljöåtgärder skulle vara konkreta och ha en praktisk inriktning. I genomsnitt minskade varje familj sina fossila koldioxidutsläpp med 1,6 ton. Andra miljöeffekter, exempelvis förändrad elförbrukning, hantering av avfall och ändrade mat- och konsumtionsvanor har också beräknats. Dessutom har åtgärdernas andra positiva effekter, som hälsoeffekter och sparade pengar, noterats. Familjen Strandberg representerar den typiska MiljöVarDagsfamiljen, dvs. en familj, som bor i tätorten, kvinnan är 41 år, mannen 43 år och båda har läst på universitet.

6 EXPERTKOMPETENS NÄRA VAD HAR VARIT BÄST MED MILJÖVARDAG? Tack vare Rådrummet fanns mycket goda förutsättningar i Karlstad för att genomföra ett folkbildningsprojekt som MiljöVarDag. Rådrummet är kommunens butik för rådgivning och information, vars främsta uppgifter är att ge råd och information inom områdena konsument, transport, energi och avfall samt allmänna miljöfrågor. Under hela MiljöVarDagsprojektet har Rådrummet varit navet, både i kontakterna med familjerna, informationsinsatserna till allmänheten samt i kommunikationen med medier. En stor del av Rådrummets personal har också varit gruppledare för familjerna. Jan Olsson och Theres Johansson Att lära sig mer och få tips och idéer om vad man kan göra. Det har inte varit så svårt som jag trodde. Störst förändring i vår familj är sopsorteringen. TVÅDELAT SYFTE MiljöVarDag har haft ett tvådelat syfte - dels ett konkret arbete med familjerna och dels informationsarbetet där familjernas resultat och erfarenheter spreds till allmänheten. Folkbildnings- och informationsinsatser har varit centrala i MiljöVarDag och har genomförts kontinuerligt under projektet. Projektet har fått stort mediegenomslag med drygt 50 tidningsartiklar, 14 radioinslag och 15 TV-inslag. RÅDGIVNING OCH UTBILDNING Under projektet har familjerna fått rådgivning och utbildning: de har träffat sin gruppledare regelbundet och har erbjudits individuell rådgivning genom Rådrummet. Familjerna också erbjudits ett stort utbud av gemensamma föreläsningar, studiebesök och andra träffar ungefär en gång i månaden - bland annat utbildningstillfällen, filmvisning, studiebesök, cykelmekarkvällar, teater - allt för att öka familjernas motivation, delaktighet och kunskap. Eija Estblom Konsumtionsbiten har varit bäst. Nu finns det nästan bara KRAV-märkta varor hemma. Jag försöker få andra att välja KRAV. Det har också varit bra föreläsningar. Vi har fått konkreta råd för att komma igång med ett miljövänligare liv. Jag har fått många frågor om sopsortering efter att vi var med i ett reportage i tidningen. Joakim och Karolina Nordanstig

7 ENERGIEFFEKTIVISERA MYTERNA OM ENERGIFÖRBRUKNING OCH VAD DU BÖR GÖRA FÖR ATT SPARA ENERGI ÄR MÅNGA. FAMILJERNA I MILJÖVARDAG VALDE BLAND EN MÄNGD ENERGIÅTGÄRDER - STORA SOM SMÅ. ENERGIEFFEKTIVISERING VAR ETT POPULÄRT OMRÅDE - HELA 96 FAMILJER GENOMFÖRDE EN ELLER FLERA ENERGIÅTGÄRDER, VILKET INNEBÄR ATT DE TILLSAMMANS GJORDE 481 ÅTGÄRDER. Det här var en välbehövlig knuff i ryggen! Jag tycker att jag har fått mycket intressant information och framförallt en känsla av att inte vara ensam om att vilja förändra! - Johan Bogren HAR DU BYTT TILL LÅGENERGILAMPOR? DE VANLIGASTE ENEGIÅTGÄRDERNA - Bytt till lågenergilampor - Låter inte TV och dator med mera stå på standby - Släcker lampor i rum där ingen är - Använder vattenkokare/mikrovågsugn - Tvättar fulla tvättmaskiner VARJE FAMILJ SPELAR ROLL Genom att byta 566 glödlampor till lågenergilampor har familjerna i MiljöVarDag tillsammans sparat kwh. Det motsvarar: - uppvärmning av en normalvilla under ett år - förbrukningen av hushållsel från fyra normalhushåll - tittandet på 60 stycken platt-tv-apparater under ett år (4h/kväll) Anna Eskilsson - Jag har bytt efterhand när de gamla gått sönder. Jag har bara tänt där jag befinner mig och har bytt de lampor som är tända mest. TÄNK OM ALLA KARLSTADSBOR... bytte ut fem glödlampor till lågenergilampor som Åsa i MiljöVarDag gjorde - då skulle vi tillsammans spara el motsvarande uppvärmningen av 350 villor på ett år. minskar sin elförbrukning som Christer i MiljöVarDag gjorde - då skulle koldioxidutsläppen minska med cirka ton per år. Catarina Orefjord - Det har vi haft sedan år De är väldigt hållbara. Nackdelen är att det tar en stund innan de lyser för fullt.

8 SMARTA RESVAL - HÅLLBARA TRANSPORTER HÄLFTEN AV ALLA BILRESOR I SVERIGE ÄR KORTARE ÄN FEM KILOMETER. GENOM ATT CYKLA ELLER ANVÄNDA BILEN KLOKARE ÄR DU GENERÖSARE BÅDE MOT PLÅNBOKEN OCH MILJÖN. 89 PROCENT AV FAMILJERNA GJORDE NÅGON ÅTGÄRD INOM TRANSPORTOMRÅDET OCH TILLSAMMANS GENOMFÖRDE DE 277 NYA ÅTGÄRDER. - DU HAR BÖRJAT CYKLA TILL JOBBET. HUR LÅNGT ÄR DET? Patrick Johansson - Jag tror att det är runt 5 km. Innan har jag mest åkt bil och buss. - Det har varit både lätt och svårt. Svårt att vara miljövänlig ibland när man handlar mat till en familj på fem och måste hålla lite ekonomi vid inköpen. Svårt att bryta mönster med att köra bil, men lätt att sopsortera. - Anna Stålhammar DE VANLIGASTE TRANPORTÅTGÄRDERNA - Ersatt bilresor med gång- och cykelresor - Kör enligt ecodriving-principer - Planerar sina inköpsresor - Ersatt bilresor med buss - Använder motorvärmare - Tvättar bilen med miljöhänsyn Under sitt år i MiljöVarDag minskade Solweig sitt bilåkande med mil genom att byta bilen mot tåget. Det motsvarar 6 055kilo koldioxid. TÄNK OM ALLA BILÄGARE I KARLSTAD... istället för att alltid ta sin bil till jobbet, cyklade eller åkte buss några gånger i veckan som Peter i MiljöVarDag gjorde - då skulle vi tillsammans spara 5 miljoner liter bensin om året. skulle köra lika bra ecodriving som Alija i MiljöVarDag gjorde - då skulle varje bilägare spara 290 liter bensin per år. Max och Patrik Hoke - Jag har ungefär 6 kilometer till jobbet och cyklar någon gång ibland. Med MiljöVarDag blev det en vana.

9 AVFALL - SOPOR ÄR INTE SKRÄP GENOM ATT KÄLLSORTERA SPARAR DU ENERGI OCH BIDRAR TILL MINSKAD KLIMATPÅVERKAN. MÅNGA FAMILJER SORTERADE REDAN INNAN PROJEKTET DET MESTA AV SITT HUSHÅLLSAVFALL, MEN FLER ÄN EN TREDJEDEL AV HUSHÅLLEN SORTERAR ÄNDÅ MYCKET MER IDAG. TILLSAMMANS HAR FAMILJERNA GJORT 221 FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER INOM AVFALLSOMRÅDET. - Det känns som att jag alltid har komposterat vårt matavfall nu, varför dröjde det så länge, vad hindrade mig förut? - Johan Skogsmyr KOMPOSTERAR DU HEMMA? DE VANLIGASTE AVFALLSÅTGÄRDERNA - Sorterar mer hårdplastförpackningar - Sorterar mer metallförpackningar - Sorterar elavfall i högre utsträckning - Sorterar mer kartong- och pappersförpackningar TÄNK OM ALLA KARLSTADSBOR... skulle källsortera som Marie i MiljöVarDag gjorde - då skulle soppåsen bli 90 kilo lättare per person och år. Maria Smeder - Nej. Jag ser fram emot kommunal insamling av hushållsavfall till biogasproduktion. - Snart, vi har nyligen köpt en kompost och ska börja kompostera matavfall. Vi hoppas på bra kompostjord till trädgården. Martina och Cathrin Maxstadh Jonny Jonsson - Jag komposterar matavfall och trädgårdsklipp i en trälåda jag byggt.

10 ÄT OCH KONSUMERA KLIMATSMART GENOM ATT VÄLJA MAT SOM ÄR PRODUCERAD NÄRA OSS BIDRAR VI DELS TILL ATT HÅLLA DE VÄRMLÄNDSKA LANDSKAPEN ÖPPNA OCH DELS TILL MINSKADE TRANSPORTER. DEN EKOLOGISKA MATEN ÄR DESSUTOM ODLAD UTAN KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL, KONSTGÖDSEL ELLER GENMODIFIERADE ORGANISMER. RÄTTVISEMÄRKT ÄR EN ETISK OCH SOCIAL MÄRKNING MED FOKUS PÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 92 FAMILJER HAR GJORT EN ELLER FLERA KONSUMTIONSÅTGÄRDER: 72 PROCENT HANDLAR FLER RÄTTVISEMÄRKTA PRODUKTER, 75 PROCENT HANDLAR FLER LOKAL- OCH NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL OCH 79 PROCENT HANDLAR FLER KRAV-MÄRKTA LIVSMEDEL ÄN INNAN PROJEKTET. HANDLAR DU RÄTTVISEMÄRKT? - Det är svårt att ändra sitt beteende, till exempel tog det mig ett halvår att komma ihåg att ta med mig tygkassar in i affären när jag skulle handla (även om de låg i bilen hela tiden). - Kristina Hellbom DE VANLIGASTE MAT- OCH KONSUMTIONSÅTGÄRDERNA - Konsumerar mer medvetet - Ersatt buteljerat vatten med kranvatten - Äter mer vegetariskt - Planerar matinköpen för att minska mängden slängd mat Charlotte Matsson - Ja, kaffe och choklad. Det är TÄNK OM ALLA KARLSTADSBOR... viktigt att göra det. Även om det började köpa mer ekologisk mjölk och ekologiska ägg som Susanne i MiljöVarDag är dyrare känns det bra att det är gjorde - då skulle kor och höns få leva mer naturligt. KRAV- och Rättvisemärkt. - Ja, kaffe och bananer. - Ja, bananer och te. Vin ibland. Jag såg på TV att arbetarna på bananplantagen i Sydamerika fick semester. Det kändes bra. Emma Björk Peter Gremlin

11 RINGAR PÅ VATTNET... - Har man en gång väl passerat en tröskel, går man inte tillbaka. - ett svar som representerar många projektdeltagare i frågan om att fortsätta med de miljövänliga levnadsvanorna efter projektets slut. UTMÄRKELSER MiljöVarDag har fått stor uppmärksamhet och uppskattning både lokalt och nationellt och också tilldelats ett antal priser och utmärkelser. I november 2007 fick Karlstads kommun till exempel det europeiska miljöpriset Climate Star, bland annat tack vare MiljöVarDag. FORSKNINGSPROJEKT MiljöVarDag har initierat och utvecklat ett samarbete med forskare på Karlstads universitet och Göteborgs universitet. Hittills har det resulterat i tre studier: en om genusperspektivet i miljöarbete, en om temat Ställ bilen och bli lycklig och en om Matspill i hemmet. RINGAR PÅ VATTNET MiljöVarDag har inspirerat många familjerna att göra mer utanför projektets ramar. Några deltagare upplever till och med att projektet gjort att de fått en ny livsstil med ökad livskvalitet. HÅLLBAR KÄRLEK FÖR PETER OCH EVA Hur kan man ordna sitt bröllop så klimatsnällt som möjligt? Efter ett år i MiljöVarDag hade Peter Bergström och Eva Johansson många idéer om hur de skulle gå till väga. Vi skulle aldrig ha tänkt på att ha ett ekologiskt bröllop om vi inte varit med i MiljöVarDag, säger Peter. Numer är nästan allt vi köper ekologiskt så det kändes bara naturligt. SOMMARPRAT I RADIO Sommaren 2008 sommarpratade Charlotte Matsson i P4 Radio Värmland. Hon tog bland annat upp sitt miljöengagemang och sitt deltagande i MiljöVarDag. MILJÖVARDAG MILJÖMISSIONERAR MiljöVarDag har skapat ringar på vatten och intresserar olika städer runt om i Sverige att jobba på liknande sätt med miljöarbete. Många har redan, eller kommer att, starta liknande projekt.

12 VILL DU VETA MER? Besök projektets webbplats Du kan också kontakta Rådrummet på KARLSTAD.SE Postadress: Rådrummet, Miljöförvaltningen, Box 5051, Karlstad Besöksadress: Kungsgatan 12, Stora torget

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Allmänheten och klimatförändringen 2008 Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Hållbara familjer 2010-2011

Hållbara familjer 2010-2011 Hållbara familjer 2010-2011 Varför vill ni delta i Hållbar VarDag i Gävle? Familjen Axelson Vi har ett stort intresse för natur och miljö och tycker det är viktigt att påverka barnen i rätt riktning. Det

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

September Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision

September Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision September 2019 Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision 2 Skulle du vilja göra mer för klimatet men vet inte riktigt var du ska börja? Genom ändrade beteenden på jobbet kan till synes små insatser

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

TIPSPROMENAD. Globala veckans tipspromenad 2008 FACIT 1. X 2. 2 3. 2 4. X 5. 1 6. 2 7. X 8. 1 9. X 10. 1 11. 2 12. X 13. 2

TIPSPROMENAD. Globala veckans tipspromenad 2008 FACIT 1. X 2. 2 3. 2 4. X 5. 1 6. 2 7. X 8. 1 9. X 10. 1 11. 2 12. X 13. 2 Globala veckans tipspromenad 2008 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad. Den kan användas vid kyrkkaffet, för pensionärsgrupper, i scoutgruppen eller

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Malmö Europas Green Room

Malmö Europas Green Room Malmö Europas Green Room Varför arbeta med hållbara evenemang? Hållbar stadsutveckling Var fjärde resa i Malmö görs med cykel! Snart sorterar alla matavfall och äppelskruttarna blir biogas i bussen Vindkraft

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se

Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Dagordning kl 19.00-19.10 Fika hämtas! kl 19.10-19.30 Personliga mål för Ekopilotåret intro

Läs mer

HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN

HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN MILJÖFÖRVALTNINGEN RÅDRUMMET Karlstad 2014 CHECKLISTA HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN Hej! Vi vill hjälpa dig att göra ditt evenemang så hållbart som möjligt: miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Läs mer

CELLS 527167-LLP-1-2012-1-HU-GRUNDTVIG-GMP This project has been funded with support from the European Commission

CELLS 527167-LLP-1-2012-1-HU-GRUNDTVIG-GMP This project has been funded with support from the European Commission An#online#system#for#managing#Topics#and#Actions#and#basic# household#data#for#a#generic#ecoteam#program# Concept# GAPHouseholdprogramscollectbasichouseholddata,suchassizeofhousehold,typeof home,typeofheatingsystemetc,aswellasactionsintopicslikegarbage,water,energy

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är ällar, företagserbjudanden och serar på att ge information och energianvändning. Du bestämut. Det finns tusentals möjlighema vad och hur mycket man vill holm av hushåll är välkomna i Klimatushåll som kan

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

-jag vill bli mer medveten och kunnig i detta område. jag vill sprida mina kunskaper. jag vill att mina barn ska Få leva i en Bra miljö.

-jag vill bli mer medveten och kunnig i detta område. jag vill sprida mina kunskaper. jag vill att mina barn ska Få leva i en Bra miljö. 43. OM PROJEKTET Denna fråga är frivillig, men om du vill svara på den, gör det med 5-10 korta meningar. Varför vill du vara med i projektet "Konsumera smartare för mindre utsläpp..." MAN: -Få hjälp att

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljö och miljövanor i Stockholm 2013

Miljö och miljövanor i Stockholm 2013 Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-20 Handläggare Helene Lindman Telefon: 076-1228856 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-06-07, p. 19 Miljö och miljövanor i Stockholm

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15 Hej! Vill du bli Hildas klimatcoach? Smarta val gynnar miljön och din ekonomi! Klimatcoacherna bjuds på spännande studieresor och får en ipad som arbetsverktyg Vi söker dig som bryr dig om miljö och klimat

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöredovisning 2018

Miljöredovisning 2018 Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare

Läs mer

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171 Sysavdagen 2017 Aktuellt från Sysav Peter Engström 15 maj 20171 Fn (2016) lever jordens befolkning som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har Om hela jordens befolkning skulle ta efter den

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING SDF 2015 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för Verksamheter Fastställd 15 januari 2013

CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING SDF 2015 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för Verksamheter Fastställd 15 januari 2013 CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING SDF 2015 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för Verksamheter Fastställd 15 januari 2013 Det är bra att ha Handledning till miljöenkäten för miljödiplomering till hands

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7) Klimatrapport 2015 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB. Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Stora förändringar med små medel

Stora förändringar med små medel 30 oktober 2012 Pressmaterial: Stora förändringar med små medel Innehåll: Slutsatser från projektet Ny undersökning om svenskarnas hållbara liv hemma Tänk om många kunde göra lite Kort om projektet Ecoration

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Kvinnor handlar mer miljövänligt än män 2 Publicerat 2007-12-02 23:59

Kvinnor handlar mer miljövänligt än män 2 Publicerat 2007-12-02 23:59 Vilka miljö-val gör kvinnor respektive män varje dag? Arbete av: Jesper Rasmussen 9c -- Handledare: Senait Bohlin Inledning: Under vecka hade vi tema arbete, hållbar utveckling. Min undersökning gick ut

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer