Från ax till limpa CHRISTIAN RUNIUS. Engelbrektsgatan 25 SE Stockholm +46(0)

Transkript

1 Från ax till limpa CHRISTIAN RUNIUS D Christian Runius 1 1 av 18

2 Inledning Företag, entreprenörer och innovatörer ser varje dag nya behov och möjligheter. Det finns fullt med idéer där ute som bara väntar på att få realiseras och bli en kommersiell succé. Jag driver företaget Runius Design, är produktdesigner och har skrivit artikelserien Från Ax till Limpa i sex delar om processen från idé till kommersiell produkt. Jag jobbar med att realisera produkter där vi tar ett helhetsansvar från kreativ process till industrialisering. Våra kunder är små- och medelstora företag, entreprenörer och innovatörer med en gemensam nämnare att de har en idé som kan komma att skapa affärsmöjligheter för deras verksamhet. Med kommersiellt gångbar menas att det går att bygga en hållbar affärsidé kring produkten. Den ska gå att serietillverka till en kostnadskalkyl som ger dig som produktägare en vinstmarginal för att kunna skapa en lönsam verksamhet. Artikelserien Från Ax till Limpa är skriven för dig som vill få hjälp att realisera en produktidé, utveckla er verksamhet och skapa nya affärsmöjligheter. Den allmänna gången för att omsätta en idé till kommersiell produkt utgår från följande steg: 1. Studier och research 2. Iterativ konceptutveckling 3. Resultatutveckling 4. Industrialisering 5. Kommersialisering För att realisera en produkt behövs ett helhetsperspektiv. I våra uppdrag tar jag in alla tänkbara parter som slutanvändare, entusiaster, pragmatiker, leverantörer och produktion tidigt i designprocessen för att skapa en kvalitativ referensgrupp. Vi jobbar med att realisera D Christian Runius 1 2 av 18

3 produkter och jag vill fokusera på just att realisera när vi pratar om design och produktutveckling. Vårt arbete handlar om att produktifiera den idé som våra kunder kommer till oss med. Varje projekt börjar med att formulera vårt samarbete med villkor, tidplan och omfattning. Sedan börjar vi med någon form av studier och research. Konceptutvecklingen är en iterativ process där jag skapar en referensgrupp för att utvärderar idéer, funktioner, processer m.m. Den konceptuella processen (designprocessen) utvecklar sig likt en spiral närmar sig en bestämd punkt. Det är från början ett ordnat kaos och allt eftersom projektet fortskrider blir målet tydligare och ett koncept tar till slut form. När konceptet ska slutföras övergår arbetet till en mer rationell process, mer strukturerad med delmål och deadline. Vi utvecklar produktens konstruktion, identifierar risker och hot m.m. Det sista steget innan produkten kommersialiseras kallar vi för industrialisering. Vi går från digitala tillverkningsunderlag och dokumentation till produktion, slutlig verifieringsprototyp, nollserier och skarp serieproduktion. Kommersialiseringsarbetet förekommer praktiskt taget genom hela processen från idé till den färdiga produkten. En stor del av mitt kreativa arbete handlar om att lyssna på andra människor. Den kreativa processen är medryckande och måste hanteras med respekt då alla åsikter har fri passage till en början. Människor gillar i regel att göra antaganden och en person med glatt självförtroende, inflytande i processen och behov av att hävda sig själv kan bli kostsamt. Jag respekterar alla åsikter men i slutändan handlar det om att skapa den sanna produkten och inte realisera någons personliga verk. Allt handlar om hur man ställer frågorna och hur man lyssnar, som designer måste jag kunna hantera både teknik, konst och kommersiellt tänkande. I slutändan handlar det om att leverera en kommersiellt gångbar produkt där den verkliga konsten är att leverera i tid. D Christian Runius 1 3 av 18

4 Studier och research Att utveckla produkter handlar om att hitta en identitet före formspråk, förutsättningar före funktion och kännedom om marknad innan produktion. När jag startar upp ett projekt börjar vi med att kartlägga produkten genom studier och research. Genom detta får vi en bra utgångspunkt i designprocessen där en stor del av det kreativa arbetet handlar om att nå människor och att lyssna. En stor del av det kreativa arbetet handlar om att lyssna och samla in information. Besluten i designprocessen kan inte tas utifrån antaganden utan måste underbyggas av resonemang från lämpliga perspektiv. I våra projekt jobbar vi med referensgrupper vilket ger oss möjligheten att få en bra utgångspunkt i designprocessen. Detta betyder sällan workshops eller ordnade gruppmöten utan oftare en lunch eller fika med ett avväpnat samtal. Bakom varje åsikt, titel och idé finns en människa. En person med sin bakgrund, referenser och erfarenhet om vad som är rätt. Det finns en enorm styrka i att låta andra vara med att utforma din produkt genom att ge input, feedback och inspiration. Personerna i våra referensgrupper känner oftast inte till varandra. Jag träffar dem på tu man hand, tar en kopp kaffe, och diskuterar allmänt eller specifikt kring någon enskild del. All information finns där ute, det handlar bara om att nå den. I skrivande stund jobbar jag med ett uppdrag för en kund inom äldrevården. Vi har en referensgrupp bestående av engagerade och erfarna personer med bakgrunder som läkare, vårdpersonal, enhetschefer på servicehem, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, fysioterapeuter m.fl. Utifrån relationerna med dessa personer har vi skapat en slags testmiljö där jag kan stöta och blöta mina idéer om t.ex. form och funktion. D Christian Runius 1 4 av 18

5 Ett annat exempel är de innovativa högriskmodulerna för Heno som jag realiserat från idé till färdig produkt. Tillsammans med Heno, som hade en tydlig idé om vad de ville uppnå, deltog flera personer med kunskap om marknaden, montörer och installatörer som jobbade på plats där produkterna installeras. Tillverkare togs in tidigt i designprocessen med sin kompetens och erfarenhet av produktion. Allt detta låg till grund för hur produkten fick sin form och funktion. Konceptutveckling Vid ett nytt uppdrag lägger vi stor vikt vid att hitta en identitet före formspråk och förutsättningar före funktion. Det betyder att innan vi börjar fundera på hur saker och ting ska se ut och fungera måste vi ha en grundplattform där designarbetet kommer utgå ifrån. Det jag vill lyfta fram i denna process är vikten av att jobba med produktpoetri. Utveckla konceptet Konceptutvecklingen, även beskriven som idéutvecklingen, handlar om att produktifiera idén om hur vi tillgängliggör behovet. Ett kraftfullt verktyg är att jobba med produktpoetri vilket fyller två syften: 1. Det är ett arbetssätt för att skapa en produkts identitet 2. Det ger oss en plattform för viktigt textmaterial I ett projekt med olika inblandade parter (leverantörer, tillverkare, kunder, designers, referensgrupp m.m.) är det viktigt att alla delar samma vision om vad det är som ska realiseras. Att kunna beskriva projektet eller produkten är viktigt för all form av kommunikation där det hela tiden ska presenteras för någon, säljas in samt att de som ska marknadsföra produkten behöver förbereda sitt arbete. D Christian Runius 1 5 av 18

6 Uppgiften för mig som produktdesigner är att tillgängliggöra behovet. Det är behovet som styr hur produkten kommer att utformas. När en kund kommer till oss för att få hjälp med att realisera sin idé har de sett ett behov på marknaden med stor sannolikhet att skapa affärsnytta. Idén har genomgått någon form av utveckling vid det här skedet där vår uppgift blir att produktifiera den lösning som tillgängliggör behovet. Här är produktdesign en del i processen, fler bidragande delar är: Marknadsarbete Försäljning Produktion Anledningen till att vi oftast tänker på design som självaste skapandeprocessen av en produkt är för att det är då vi konkretiserar idén och gör den fysisk tagbar. Men i själva verket sker en stor del av produktutvecklingen i delarna ovan och det är detta jag som produktdesigner jobbar med att väva samman. Att därför kunna synliggöra produkten med hjälp av produktpoetri blir ett universellt verktyg för alla i arbetet med att realisera produkten. Produktpoetri Att skapa produktpoetri innebär att sätta ord på sina känslor och vara säljande i sin beskrivning. Under den första brainstormingen för en produkt finns det inga gränser för vilka ord som kan komma fram, så länge det finns en tanke bakom. Det kan vara ord man känner när man tänker på produkten eller som man vill känna. Ibland kan stiliga ord och fraser öppna upp för en produkts identitet som man inte trodde var möjligt. Det är en konst att tonsätta en produkts identitet med ord och meningar. Vidare börjar man strukturera innehållet och kategorisera det. Går man igenom alla ord inser man att flera av dem pekar mot samma betydelse. Vissa ord kommer man överens om att de kan plockas bort o.s.v. Att kondensera på det här sättet i omgångar och strukturera orden resulterar slutligen i ett antal grupperingar där varje grupp representerar ett värde. Det är utifrån dessa värden som identiteten skapas. Textdesign Utifrån de kärnvärden vi kommit fram till formulerar vi en beskrivning av produkten. Denna är inte minst användbar för att kommunicera med t.ex. referensgruppen men också för att kunna marknadsföra produkten inofficiellt. Andra texter är produktbeskrivningar, projektbeskrivning, slogan, pitch, pressrelease, konceptbeskrivning m.fl. Ett ytterligare verktyg för att skapa en produkts identitet är att jobba med ett visuellt moodboard. På samma sätt som i processen med produktpoetri kan man arbeta med bilder för att visualisera identiteten. D Christian Runius 1 6 av 18

7 I slutändan handlar det om att leverera en kommersiellt gångbar produkt där jag brukar säga att den verkliga konsten är att leverera i tid. Vi jobbar på uppdrag av våra kunder där vi måste vara flexibla med vår kunskap och anpassa oss till våra kunders agendor. Resultatutveckling Problematiken och utmaningen med att realisera en produkt ligger oftast i att få den att bli lönsam. Många produktidéer faller på att de är ogenomförbara eller för komplicerade att tillverka. Faktum är att de framgångsrika idéerna ofta har sin utgångspunkt i själva utformningen som gör dem enkla att framställa, till en kostnad som möjliggör en god lönsamhet kring produkten. Det är såklart svårt att dela upp en produktrealiseringsprocess på det här sättet då mycket går in i varandra och inte alltid sker i den här ordningen. Men för dig som inte är van vid att jobba med detta ska få en helhetsuppfattning har jag delat upp processen i ett antal steg. I den här delen tänkte jag belysa det tankesätt i resultatutvecklingen som leder till en producerbar produkt. Precis som det i projektets början är viktigt att plocka in de olika referenspunkterna i researcharbetet är det nu lika viktigt att låta montörer, tillverkare och leverantörer aktivt att delta i konstruktionsarbetet. I ett sånt här arbete uppstår en hel del olika åsikter och förslag och det är återigen vår huvuduppgift att vara den som kartlägger, koordinerar och beslutar. Verktyg och tankesätt Nedan presenteras några av de verktyg som vi utgår från men framför allt det tankesätt vi har i att anpassa produkten för tillverkning, montering och underhåll. D Christian Runius 1 7 av 18

8 DFM Design For Manufacturing (DFM) belyser vikten av att utveckla produkten för att underlätta tillverkningen. Våra processer utgår per automatik från att låta våra samarbetspartners och leverantörer delta aktivt i utvecklingen. Det ställer höga krav på kommunikationen vilket är en av våra konkurrensfördelar. I varje projekt undersöker vi de olika tillverkningsmöjligheterna, vilka förutsättningar vi har och vad vi måste ta hänsyn till för respektive potentiell tillverkningsmetod i vårt design- och utvecklingsarbete. När vi utvecklade tidskapseln för Aday.org var DFM av stor betydelse eftersom vi hade kort leveranstid och väldigt låga resurser. Det fanns helt enkelt inte tid till någon fördjupad kartläggning om tillverkningsmetoder som kunde möta olika estetiska förslag utan vi var tvungna att kartlägga produktionsmöjligheterna ur ren funktionalitet och leveranssäkerhet. Vi kom fram till att vi behövde använda den extrema legeringen rostfritt stål 654 SMO från Outokumpu vilket endast fanns tillgängligt i plåtformat. Resultatet blev laserskärning och plåtkonstruktion eftersom vi varken hade råd att ta fram egna stans- och bockverktyg eller gjutformar för den delen. Detta hade vi inte heller tiden på vår sida för. Designarbetet inleddes i detta fall med väldigt definierade förutsättningar, eller begränsningar, vilket försäkrade oss om att vi både skulle uppfylla funktion, kostnadskalkyl och att leverera den färdiga produkten i tid. DFA Design For Assembly (DFA) är en metod vars syfte är att optimera monteringsbarheten för en produkt. Det finns ett antal tumregler som man kan jobba med: 1. Minimera antalet komponenter. 2. Minimera antalet fästanordningar. 3. Val av effektiv monteringsfixtur. 4. Underlätta komponentåtkomst. 5. Anpassa komponenter till dess monteringsmetod (manuell, robot, specialmaskin). 6. Sträva efter att bygga med symmetriska komponenter. 7. Sträva efter att använda komponenter som är symmetriska i förhållande till monteringsriktningen. 8. Om osymmetriska komponenter ingår, låt dessa vara tydligt osymmetriska. 9. Arbeta för att skapa en rätlinjig och enkelriktad montering. 10. Utnyttja fasningar, styrningar och elasticitet för enklare inpassning. 11. Maximera tillgänglighet vid montering. Ett exempel på detta var uppdraget att designa om en tejphållare där vi minskade antalet komponenter från 24 st ner till 5 st, automatiserade produktionen och förenklade monteringen avsevärt av de nu fem ingående komponenterna. Resultatet korades till Årets Plastovation D Christian Runius 1 8 av 18

9 DFMain Design for Maintenance (DFMain) innebär att produkter utvecklas på ett optimalt sätt för service och underhåll. Genom att utgå från hur produkten ska hanteras vid underhåll och service kan detta integreras i produktens design. Används verktyget tidigt i processen kan säkerheten förbättras, oplanerade driftstopp elimineras samt kostnader för service minskas eller elimineras helt. De innovativa högriskmodulerna som vi hjälp Heno AB att realisera utgick delvis från att underlätta installation och underhåll av produkterna samtidigt som de ska vara vandalsäkra p.g.a. högriskmiljöerna de används i. Två faktorer som jobbar lite mot varandra efter som de å ena sidan ska vara lätta att demontera men andra sidan hålla för extrema yttre påfrestningar. Pugh Pughs matris är en metod för att utvärdera koncept och säkerställa vilket koncept som är mest lämpat att använda. Detta är en vanligt förekommande princip av matris som kan appliceras för all form av utvärdering. Koncepten, som i vårt fall kan vara en särskild funktion eller materialval, listas i en tabell och rankas mot ett referenskoncept som kan vara en konkurrerande produkt eller ett av konceptförslagen. Koncepten värderas mot olika förutsättningar och önskemål och det bedöms huruvida respektive kriterium uppfylls bättre (1), sämre (-1) eller likvärdigt (0) i jämförelse med referenskonceptet. Det koncept som får högst totalpoäng är den lösning som bäst överensstämmer med kraven för slutprodukten. Kommunikation Precis som jag poängterat tidigare i den här artikelserien är vi beroende av varandra för att lyckas realisera en produkt. Den stora utmaningen är inte att utföra enskilda moment på bästa sätt utan att engagera relaterade parter, förmedla rätt information och att snappa upp rätt information. Detta är inte minst viktigt när man låter sina kollegor, samarbetspartners och kunder aktivt delta i utvecklingsarbetet. Kommunikation borgar för kvalitet och leveranssäkerhet och detta uppnår vi genom att förse respektive delaktig med olika former av ritningsunderlag, presentationer, skisser, videoklipp m.m. där det kraftfullaste verktyget ibland är så enkelt som din egna smartphone och skärmdumpsfunktionen på datorn. D Christian Runius 1 9 av 18

10 Industrialisering Det jag ramar in i den här delen är det jag kallar för industrialisering. Detta är ett arbete som pågår parallellt med designprocessen och en viktig del i produktens slutliga utförande. Industrialisering handlar om att omsätta sin produktidé från konceptuell nivå och digitala underlag till en serieproduktion som ligger till grund för en kommersiell beställningsprocess. När en produkt ska produktionssättas krävs ritningsunderlag. Dessa är de juridiska dokumenten mellan tillverkare och produktägare och ska ha fullständiga måttsättningar, specifikationer om material och finish, benämningar och artikelstruktur etc. för att förhindra missförstånd i beställningsprocessen. Ett exempel på en produkt jag har realiserat är en smörkniv i plast (se bild nedan). Hela grundidén med den produkten var formen där jag ville skapa en tidlös design. I smörkniven Propeller möts det stilrena med det lekfulla i en välbekant vridning. D Christian Runius 1 10 av 18

11 Idén uppstod när jag satt på ett café i Eskilstuna och skissade på tidlösa former (se slutlig skiss nedan). Här var det egentligen formen av en propeller som fick mig att utveckla en smörkniv som påminde om den klassiska smörkniven Lilleman som jag växt upp med i mormors kök. D Christian Runius 1 11 av 18

12 För att tillverka en plastsmörkniv krävs ett formverktyg, detta visste jag från tidigare produkter var en kostsam historia och inget man spontanhandlar. En viss noja kröp fram när jag skulle fastställa den slutliga designen. Hur vet man vad som är rätt vridning, bästa proportioner och bäst känsla i handen innan man trycker på startknappen och beställer formverktyg. Svaret blev tid, prototyper,referensgrupp och testning (se bild nedan på en av tjugo prototyper som togs fram för att verifiera designen). Att investera i ett formverktyg innebär att allt måste vara genomtänkt in i minsta detalj. Även om själva designen var fastställd så återstod ett arbete med att produktionsanpassa produkten. Jag ville inte ha synliga delningslinjer från formverktyget i produkten och inte heller några synliga ingötsmärken (se exempel på andra produkter i bilden nedan). Ett enklare kallingöt är billigare medan t.ex. ett filmingöt kan bli näst intill osynligt men fördyrar formverktyget. En balansgång mellan kvalitet och kostnader. D Christian Runius 1 12 av 18

13 Alla dessa parametrar och många fler därtill är anledningen till varför man aktivt måste låta andra vara med och utveckla sin produkt. I fallet med smörkniven har vi en plasttillverkare som är extremt lösningsorienterad med ovärderliga erfarenheter av att ta fram nya produkter och formverktyg. En viktig part i designprocessen. När första utfallsprovet levererades kändes det åtminstonde som att man hade kommit mer än halvvägs, men det återstod ett arbete med att trimma in produktionsprocessen och förfina produkten. Nedan är det första utfallsprovet av smörkniven med t.ex. en otrimmad delning (delningen har lagts i kanten av smörkniven för att synas så lite som möjligt), man anar ingötet i ena änden, slutliga yttexturen har inte lagts på plus att provet var tillverkat i ett annat material än tänkt (se bild nedan). D Christian Runius 1 13 av 18

14 Det är en iterativ process mellan mig, tillverkare och verktygsmakare i att sätta den slutliga kvalitén. Efter ett par omgångar fick vi slutligen ett prov där allt till slut blev perfekt (se nedan). D Christian Runius 1 14 av 18

15 Efter många provkörningar var produkterna klara och redo att levereras, se nedan med nya displaylådan. D Christian Runius 1 15 av 18

16 Slutligen två saker som är bra att tänka på: Materialval - Materialvalet har två sidor; den ur användarens perspektiv samt producentens. Valet av material påverkar bearbetningsbarheten och resurser under tillverkningen. Prototyper - Att ta fram prototyper är inte bara för din egen skull för att t.ex. verifiera funktioner och utseende. Det är en möjlighet för tillverkaren och leverantörer av komponenter att få förståelse för produkten och möjlighet att förbättra sin process. D Christian Runius 1 16 av 18

17 Kommersialisering Med kommersiellt gångbar menas att det går att bygga en hållbar affärsidé kring produkten. En kommersiellt gångbar produkt ska gå att producera till en kostnadskalkyl som ger produktägaren en vinstmarginal för att kunna driva en lönsam verksamhet. Kan du påvisa att det går att tjäna pengar på en produkt kommer du sannolikt få stöd och medhåll till att utveckla den. Kommersialiseringen är en process som pågår under hela arbetet - Från ax till limpa. För att konkretisera detta kan man säga det handlar om business management, sälj- och marknadsföringsrelaterade processer. För några år sedan fick jag en idé till en ny kortplånbok i plast. Idén kom tack vare min gamla korthållare i metall som jag såg flera brister i. Jag fick en idé om hur man kunde göra en enklare och smartare korthållare i plast och började göra research. Jag ställde mig frågan om det var någon idé att fortsätta realisera min produktidé. Det skulle bli förenat med stora kostnader vilket för mig vid den tiden som student inte var aktuellt. Jag fundera på vad som skulle krävas för att jag i egen regi skulle kunna tillverka och sälja min produkt. För att bygga upp en produktion var produkten tvungen att vara extremt enkel så att den kunde tillverkas i Sverige för jag skulle varken ha tid, råd eller kontakter att göra det utomlands. Den bästa produkten är den som kan tillverkas i en stöt av en maskin, alltså utan manuell D Christian Runius 1 17 av 18

18 handpåläggning. Det mest optimala är att tillverka produkten i en enda detalj vilket satte mitt tekniska kunnande på prov med att kombinera smart design med god producerbarhet. Den avgörande frågan var om det fanns någon marknad för min produkt, om den var kommersiellt gångbar. Även om jag och många i min närhet tyckte att produkten var användbar så hängde allt på att det fanns en bredare marknad som efterfrågade min produkt. Jag förstod att om jag ville uppnå stora volymer var jag tvungen att jag ringa många samtal. Jag ringde designbutiker, mejlade webbutiker och pratade med företag inom reklambranschen. Tiden jag hade lagt ner på att utveckla min idé var inget emot hur mycket tid jag la på sälj och marknadsföring. Men det var här min produkt skapades. Säljarbetet och kontakten med potentiella kunder blev en del av utvecklingsarbetet då jag t.ex. kunde ta reda på mer exakt hur många kort man önskade förvara i kortplånboken, vilka färger som var mest intressanta och vilka prisnivåer jag skulle anpassa mig till. Jag kunde bilda mig en uppfattning om hur stort intresse det faktiskt fanns för min produkt och till slut beslutade jag mig för att investera i ett formverktyg för att kunna tillverka produkten. Sedan dess har kortplånboken Thumb vunnit pris för Årets Promotionprodukt och sålts in till bl.a. banker som Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea. Jag får varje dag nya idéer och det finns inget viktigare än att snabbt kunna utvärdera dem. Göra research, skapa verklighetstrogna 3D-bilder och skriva ihop en säljande text. Även om allt inte är genomarbetat rent tekniskt skapar jag mig ett underlag till att presentera min idé för potentiella kunder eller personer som kan verifiera att det är en bra produktidé. Det kan vara kollegor, användare, köpare eller investerare m.fl. Får jag inte i det här skedet något intresse är det med största sannolikhet inte värt att lägga mer av mina resurser på idén. Efter att ha drivit företag, konsultat och utvecklat egna idéer har jag lärt mig ett sätt att tänka för att snabbt kunna utvärdera en produktidé - Sälj först, producera sen. Artikelserien Från Ax till Limpa är skriven för dig som vill realisera en produkt, utveckla din verksamhet och skapa nya affärsmöjligheter. Detta är den sista delen av totalt sex delar som under våren har publicerats på vår hemsida och här på Mynewsdesk. Vill du veta mer om hur du ser helheten i ett utvecklingsprojekt och att ta din idé från kreativ process till kommersiellt gångbar produkt, kontakta mig på D Christian Runius 1 18 av 18