VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS"

Transkript

1 VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS SLUTRAPPORT Finansierat av Stiftelsen svensk Oljeväxtforskning och SL stiftelsen Borgeby 31 december 21 Agronom Magnus Melin HS Malmöhus Borgeby Slott, Bjärred

2 SAMMANFATTNING Verticillium dahliae (Kransmögel) är i huvudsak en jordbunden växtpatogen med en mycket bred värdkrets. Dessa egenskaper gör svampen utomordentligt väl lämpad som en växtföljdsparasit. Till detta skall tilläggas att svampen infekterar plantans kärlsträngar via roten vilket innebär att det inte i Sverige, förutom en viss sortskillnad, existerar något annat motmedel mot V. dahliae än intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Projektets syfte och mål är att öka kunskapen om växtföljdens betydelse för angrepp av Verticillium dahliae i höstraps samt att skapa ett underlag. Projektet omfattar en sammanställning av HIR Malmöhus databas. Alla fält som det odlats oljeväxter på har noterats när det gäller skörd och kvalitet samt intervallet mellan oljeväxtgrödorna. På så vis har växtföljden kunnat korreleras mot övriga parametrar. En enkätundersökning har skickats till alla oljeväxtodlare i sydvästra Skåne, se bilaga 5. Frågeställningarna till odlarna var om de noterat och arkiverat skördarna på deras fält. I så fall ombads de skriva ner dessa samt hur ofta återkommande oljeväxter varit på varje skifte. De lantbrukare som kunde presentera historiska skördesiffror följdes upp under de tre åren med fältgraderingar för att skapa en bild av vilka faktorer som har haft störst inverkan på skörden. Slutsatser Verticillium dahliae var den dominerande patogenen i huvuddelen av de graderade fälten under de tre åren 1999 till 21. I genomsnitt låg angreppen mellan 42 och 6 procent angripna plantor under dessa år. Se tabell 3. Intervallets längd mellan oljeväxtgrödorna, dvs växtföljden, kan kopplas till oljehalten i rapsfröet. Sannolikheten för att denna relation är sann är P<,39. Se figur 1. Med andra ord är sannolikheten för att oljehalten påverkas av intervallet mellan oljeväxtodlingen större än 99,6 procent. Oljehaltens relation till växtföljden kan beskrivas av funktionen y =,549x + 42,491. Variabeln y beskriver oljehalten i procent och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. Detta samband är sant inom växtföljden 3,5 till 8 år. I praktiken innebär detta att i fyraåriga växtföljder avkastar höstrapsen ett oljeinnehåll som ligger 2 procentenheter lägre än i en åttaårig växtföljd. Oljeskörden, dvs oljehalten multiplicerat med fröskörden vid 9 procents vattenhalt, i relation till växtföljden beskrivs av funktionen y =,8259x + 9,5697. Variabeln y beskriver skörden av olja i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet Statistiskt säkra samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten har inte kunnat påvisas i denna undersökning. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...2 Bakgrund.4 Syfte/Mål.4 Material och Metoder...5 Resultat 7 Slutsatser. 1 Bilagor..12 Bilaga 1 Graderingskala av mognadsgrad 12 Bilaga 2 Graderingsresultat Bilaga 3 Graderingsformulär...14 Bilaga 5 Enkät

4 BAKGRUND Verticillium dahliae är till största delen en jordbunden växtpatogen och därmed i huvudsak en växtföljdssjukdom. Ju tätare mellan oljeväxtgrödorna desto större risk för angrepp. Detta samband gäller i teorin men inte fullt ut i praktiken. Det finns iakttagelser av höstrapsodlingar med små angrepp av V. dahliae och hög avkastning trots täta intervall mellan rapsgrödorna och vice versa. Grundläggande kunskaper om sambandet mellan rapsfrekvensen i växtföljden och angreppen av V. dahliae är betydelsefulla eftersom denna växtpatogen ofta misstänks orsaka stora skördeförluster. Kemisk bekämpning av svampen är inte möjlig i Sverige samtidigt som dagens sortmaterial inte uppvisar tillräcklig motståndskraft mot svampen. I de områden där V. dahliae har störst betydelse är höstrapsskördarna i medeltal i paritet med övriga områden trots att dessa områden har en något högre avkastningspotential. Denna differens i bördighet mellan områdena avspeglar sig i skillnaden i avkastning i spannmål. Detta samband finner man ej höstraps vilket ofta tillskrivs effekten av Kransmögel i dessa områden. Figur 1 och 2 visar medelskördarna år 2 från ett större antal fält uppdelade i fem områden inom gamla Malmöhus län. ton / ha Höstvete ton / ha 4,5 4 3,5 3 2,5 Höstraps Lund Nordväst Syd Område Sydväst Öst Lund Nordväst Område Syd Sydväst Öst Figur 1. Medelskördar av höstvete i de olika delarna av gamla Malmöhus län. Figur 2. Medelskördar av höstraps i de olika delarna av gamla Malmöhus län. MÅL Projektets syfte och mål är: Att öka kunskapen om växtföljdens betydelse för angrepp av V. dahlie i höstraps och dessutom skapa underlag för detaljerade studier av interaktionen mellan denna växtpatogen och oljeväxter. Att undersöka rapsens påverkan av växtföljdsrelaterade patogener och då främst V. dahlie. 4

5 MATERIAL OCH METODER Datainsamling Studien grundas på odlingsdata från fält i verticilliumdrabbade områden i Skåne. Odlingsdata har inhämtats främst från söderslätt och lundaslätten. Med hjälp av adressunderlag ifrån SFO har ett riktat utskick av en enkät till oljeväxtodlare i de utvalda delarna av skåne. Enkäten omfattade frågor angående gårdens växtföljd, hur frekvent oljeväxtodlingen varit på de olika fälten samt storleken på skördarna. Lantbrukarna ombads att plocka fram skördedata från åtminstone 2 år bakåt i tiden. Vidare frågades efter ogräsförekomst, dominerande jordart samt hur stor veteskörden har varit i femårsmedeltal, se bilaga stycken enkäter returnerade. Bland de enkäter där svaren var ifyllda ordentligt valdes ett tjugotal fält ut för mer ingående studier med fältbesök. Anledningen till detta var att kunna bestämma vad som egentligen orsakat skördereduktionen. Vilken av de växtföljdsrelaterade sjukdomarna som dominerade på skiftet eller om andra omständigheter som lågt plantantal eller insekstskador inverkat på fältets skörderesultat. Dessa bedömningar under tre år samt lantbrukarnas bidrag med uppgifter på växtföljd, skörd samt frökvalitet lades ihop i en databas med efterföljande statistisk utvärdering. HIR-databas Sedan introduktionen, år 198, av HIR (Hushållningssällskapens individuella rådgivning) har sammanställningar av växtföljd och skördar utförts på de gårdar som var anslutna till HIR. Data har hämtats ur databasen för varje skifte och år från åren 1983 till På så vis har varje skifte där det odlats oljeväxter under dessa 15 år registrerats. Skördenivåer, odlingsfrekvens av oljeväxter har noterats och sammanställts. För att undvika att andra växtsjukdomar som klumprotsjuka etc. påverkar skördarna har område med historiskt högt infektionstryck av V. dahliae valts ut. Urvalet har därför koncentrerats till de två områdena, söderslätt och trakten kring Lund. Datamängd har extraherats ur HIR-databasen, dvs alla skiften som det odlats oljeväxter på noterades och storleken på skörden samt kvaliteten som oljehalt och vattenhalt sparades i en nyskapad accessdatabas. Ur denna växtföljd var det sedan möjligt att bestämma hur ofta oljeväxter återkommit på varje skifte. Vissa problem dök upp i detta moment då en del skiften döpts om under årens lopp inte minst efter EU-inträdet. I denna selektering försvann en hel del fält på grund av namnbyte i kombination av att arealen ändrats under årens lopp. Detta gjorde det omöjligt att spåra dessa skiften. Statistisk bearbetning av resultaten När väl växtföljden bestämts på varje enskilt skifte var det möjligt att korrelera skördar och kvalitetsparametrar i medeltal mot växtföljden. Den statistiska bearbetningen utfördes i SAS. Variansanalysen av datamängden har hela tiden fokuserat på intervallet mellan oljeväxtgrödorna på varje fält i medeltal. Utifrån växtföljden på varje enskilt skifte har korrelationen mot oljehalt, fröskörd och oljeskörd utförts. 5

6 Gruppindelning av datamängden. För att åstadkomma en mer överskådlig bild av datamängden, delades fälten in i tre grupper med avseende på växtföljden. Variansanalys utfördes mellan grupperna vad det gäller fröskörd, oljehalt och oljeskörd. Tabell 1. Beskrivning av datamängden bakom fältgrupperna. Medeltalet beskriver medelvärdet av intervallen mellan oljeväxtgrödorna för skiftena i respektive grupp. Fältgrupp Medeltal Median Kort 3,8 år 3 år Medel 4,43 år 4 år Lång 6,47 år 6 år 6

7 RESULTAT HIR-Malmöhus databas Datamängden delades upp i två områden, Sydvästra söderslätt samt Lunds slättbygd. Den statistiska bearbetningen utfördes på den sammanslagna datamängden. En variansanalys i statistikprogrammet SAS visade på signifikanta skillnader mellan oljehalten i fröet och hur ofta återkommande oljeväxter varit. Sannolikheten för att denna relation är sann var P<,39. Med andra ord är sannolikheten för att oljehalten påverkas av intervallet mellan oljeväxtodlingen större än 99,6 procent. En regressionsanalys av förhållandet mellan intervallet mellan oljeväxtgrödorna och oljehalten åskådliggörs som en funktion. Figuren nedan beskriver denna funktion som en trendlinje för relationen mellan oljehalt och växtföljden för hela datamängden. Att tilläggas bör även att sambandet endast är sant för växtföljder inom intervallet 3,5 och 8 år. Oljehalt i relation till växtföljden Oljehalt (%) 5 y =,549x + 42, intervall mellan oljeväxtgrödorna Figur 1. Oljehalten (procent) som en funktion av intervallet mellan oljeväxtgrödorna (år). Den statistiska variansanalysen visade däremot inte på några signifikanta skillnader när det gäller oljeskörd, fröskörd eller vattenhalt. En förklaring till detta kan vara att datamängden som extraherats var kraftigt snedfördelad när det gäller antalet skiften som representerade varje växtföljdsintervall. Huvuddelen av fälten har ett genomsnittligt intervall mellan oljeväxterna på 4 till 6 år. Fält som hade en genomsnittlig växtföljd på över 8 år var få. Detta innebär att denna datamängden inte uppför sig som en stor datamängd där mängden data kompenserar och raderar ut effekten av oönskade skördepåverkande faktorer, såsom utvintring, insektsskador, etc. Ett annat problem som gjort det statistiska analysarbetet vanskligt var att datamängden snabbt blev för liten att arbeta med vid gruppering av data, t.ex. variansanalys av skillnaden mellan 4-årig och 8-årig växtföljd. 7

8 Geografiska skillnader I ett försök att ytterligare öka upplösningen i datamängden delades denna upp geografiskt i två områden. Dels i området söder om Malmö, väster om Anderslöv och Trelleborg, och dels i ett område på Lunds slättbygd med tyngdpunkten på området söder om Lund mot Staffanstorp. Lundkretsen uppvisade signifikanta samband P<,435 mellan växtföljden och medelskördarna på fälten. Med andra ord är sannolikheten för att skörden påverkas negativt ju tätare intervallet mellan oljeväxterna är större än 95,7 procent. Fröskörd korrelerat mot växtföljd dt/ha Intervall mellan oljeväxter Figur 2. Beskriver medelskördarna på alla skiften, grupperade efter intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Även oljehalten påverkas av längden på intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Sannolikheten för att oljehalten i fröet är relaterad till intensiteten i oljeväxtodlingen var i Lundkretsen P<,1 eller större än 99,9 procent. Området i sydväst uppvisade inte samma starka samband mellan oljehalt, fröskörd och växtföljd. I variansanalysen uppvisade datamängden inte några statistiskt säkra samband mellan vare sig växtföljd och oljehalt eller växtföljd och fröskörd. Gruppering av datamängden I ett försök att uppskatta förlusten i kg frö då växtföljden blir allt oljeväxtintensivare delades datamängden upp i tre grupper med avseende på växtföljden. Gruppen kort innehöll skiften där oljeväxter återkommit upp till 4 år. I mellangruppen återfanns de fält med växtföljden 4 till 5,5 år. Och fälten med de längre växtföljderna 6 till 8 år delades in i gruppen lång. Statistisk utvärdering mellan grupperna visade på signifikanta skillnader mellan gruppen lång och kort. Sannolikheten för en lägre skörd på fälten i gruppen kort än i gruppen lång var P<,166 eller större än 98,3 procent. Liknande statistiska samband fanns för skillnader i oljehalten mellan de båda grupperna. Sannolikheten för att oljehalten skulle vara lägre i den oljeväxtintensiva gruppen kort var P<,15 eller 98,5 procent. Den faktiska skördenivån var i medeltal för gruppen lång 31,77 dt/ha och för gruppen kort 25,93 dt/ha. Oljehalten i medeltal var för gruppen lång 45,89 procent och för gruppen kort 43,23 procent. Tabell 2. Relationen mellan gruppen av fält med lång växtföljd och gruppen med kort växtföljd. Korrelering P< Signifikansnivå Skördeskillnad dt/ha Skillnad i oljehalt % Skörd,166 * 5,84 - Oljehalt,15 * - 2,66 Oljeskörd,142 * 2,82 8

9 Skillnaden i oljeskörd mellan gruppen kort och lång var signifikant med sannolikheten P<,142. Med oljeskörd menas produkten av oljehalten i procent och den för vattenhalten korrigerade fröskörden. Figuren nedan beskriver trendlinjen för relationen mellan medeloljeskörden och den genomsnittliga växtföljden för den grupperade datamängden enligt tabell 2. R 2 -värdet för datamängden uppgår till,6892. Att tilläggas bör även att sambandet endast är sant för växtföljder inom intervallet 3,5 och 8 år. Oljeskörd dt/ha Intervall mellan oljeväxtgrödor y =,8259x + 9,5697 Figur 3. Beskriver sambandet mha den linjära regressionslinjen mellan medeloljeskörden och den genomsnittliga växtföljden på alla skiften i datamängden. Enkätundersökning Utifrån de oljeväxtodlare som skickade in svaren på enkäten valdes en grupp ut. Denna bestod av lantbrukare som hade redovisat växtföljden långt tillbaks i tiden (197-talet) samt även noterat oljeväxtskördarna under årens lopp. Graderingarna som utförts under tre år har givit en samlad bild över hur svamptrycket i oljeväxterna varit i området under En översikt över de tre åren säger att angreppen av Sclerotinia sclerotiorum har varit låga och övervintringen och bestånden i de graderade fälten har varit goda. De växtpatogener som graderats i fält är Verticillum dahliae, Phoma lingam samt Cylindrosporium concentricum. I de fall andra skadegörare har förekommit i sådan att omfattning att skördeförlust misstänks har detta noterats och tagits hänsyn till i beräkningarna. Förekomsten av svampsjukdomar När det gäller förekomsten av V. dahliae är den allmänt förekommande i de områden som graderats. Visserligen har angreppens omfattning varierat kraftigt men i majoriteten av fälten har ändock V. dahliae haft en för ögat synlig påverkan på skörden med brådmognande plantor eller delar av plantor. Graderingarna har eftersträvats att utföras i samma mognadsstadium för att om möjligt göra en jämförelse av angreppsgraden mellan fälten. Nedan följer en översikt över frekvensen över de olika arterna i de graderade rapsfälten under Tabell 3. Graderingen av sjukdomarna anges i tabellen som procent angripna plantor. År Mognadsstadium % V. dahliae % P. Lingam % S. sclerotiorum ,42,7, ,6,3, 21 5,52,16,3 En statistisk analys visade på att det inte finns några samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten. Detta styrker ytterligare avsaknaden av ett system att mäta mängden sjuka i en höstrapsplanta. 9

10 Slutsatser Med hänsyn till ovan redovisade resultat kan följande slutsatser dras. Att noteras bör att projektet hela tiden fokuserat på växtföljden och dess betydelse för höstrapsens avkastning. Att gå ett steg ytterligare och uttala sig om vilken exakt betydelse Verticillium dahliae har haft i de undersökta fälten låter sig inte göras. Vad man kan säga är vilken skördepåverkan växtföljden har på oljeväxter. Huvuddelen av skördetappet som beskrivits kan säkerligen tillskrivas de växtplatsbundna patogenerna. De omfattande graderingarna i höstrapsfälten under tre år ger en bild över spektrat av växtpatogenerna i oljeväxtodlingarna. Den bild som graderingsresultaten visar på är att V. dahliae tillsammans med P. lingam varit de dominerande patogenerna i oljeväxtodlingarna. I genomsnitt låg angreppen mellan 42 och 6 procent angripna plantor under dessa år, se tabell 3. I flertalet av fälten har V. dahliae haft en för ögat en synbar påverkan på skörden. Under de senaste tre åren har utvintringsskadorna i de undersökta fälten varit försumbara och S. Sclerotiorum förekommit i ringa omfattning. Det mest tydliga sambandet i undersökningen återfanns i intervallets längd mellan oljeväxtgrödorna, dvs växtföljden och oljehalten i rapsfröet. Sannolikheten för att denna relation är sann är P<,39 eller större än 99,6 procent. Se Figur 1. Även om det inte det direkt går att härleda procentuella angripna plantor av V. dahliae till oljehalten i denna undersökning så har angrepp av V. dahliae i andra undersökningar visat sig påverka oljehalten i rapsfröet (Svensson & Lerenius, 1986). Vidare visade Svensson & Lerenius även att angreppsgraden av V. dahliae har en påverkan på klorofyllhalten. Ett sådant samband har ej kunnat utvärderas i detta material på grund av för få observationer. Oljehaltens relation till växtföljden kan beskrivas av funktionen y =,549x + 42,491. Variabeln y beskriver oljehalten i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. I praktiken innebär detta att i fyraåriga växtföljder avkastar höstrapsen ett oljeinnehåll som ligger 2 procentenheter lägre än i en åttaårig växtföljd. Ett liknade resonemang kan föras vad det gäller oljeskörden, dvs oljehalten multiplicerat med fröskörden. I en korrelation med växtföljden kan sambandet beskrivas av funktionen y =,8259x + 9,5697. Variabeln y beskriver skörden av olja i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. Skillnaden i oljeskörd mellan en fyrårig och åttaårig växtföljd är 3,3 dt/ha. Statistiska samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten har inte kunnat påvisas i denna undersökning. 1

11 Resultaten En statistisk analys visade på att det inte finns några samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten. Detta styrker ytterligare avsaknaden av ett system att mäta mängden sjuka i en höstrapsplanta. Att enbart mäta antalet angripna plantor vid ett visst mognadsstadium har inte varit den rätta lösningen. I denna problematik ligger en stor del av lösningen på gåtan om V. dahliaes betydelse på rapsskördarna. Det har funnits vissa svårigheter att dra ytterligare slutsatser utifrån de enkätsvar som returnerades. Dels har det ursprunliga urvalet av gårdar varit i underkant för att kunna dra statistiskt säkra slutsater, och dels har 73 procent av de under 1999 utvalda gårdarna ej odlat raps under alla tre åren som fältgraderingarna ägt rum. Dessa faktorer har begränsat den statistiska utvärderingen. Felkällor I de områden som graderats för V. dahliae förekommer även en intensiv sockerbetsodling. På många platser har Heterodera schactii uppförökats och åsamkar betodlingen lokalt stora skador. Vad man inte undersökt är hur stor skada H. scahctii kan vålla oljeväxterna. Denna eventuella skördeförlust har inte varit möjlig att kalkylera med i den statistiska analysen. Sortskillnader när det gäller tolerans mot angrepp av V. dahliae finns men det är mer osäkert hur stor denna är. Dessutom har data vad gäller sortvalet inte alltid varit komplett i databasen vilket gjorde det omöjligt att räkna med denna sortegenskap. Oljeväxternas avkastningsutveckling under de senaste decennierna har inte korrigerats utan ett antagande har gjorts att lika många skördar från 7-, 8- och 9-talet. På så vis jämnas skillnaderna som förädlingsarbetet åstadkommit ut. REFERENSER Jonsson, H., Betydelsen av metod och tidpunkt vid gradering av kransmögel. Examensarbete. Inst. för växt- och skogsskydd. SLU. Uppsala Svenson, C. & Lerenius, C., An investigation on the effect of Verticillium Wilt on oilseed rape. Inst. för växts- och skogskydd. SLU. Uppsala 11

12 Bilagor Bilaga 1 Skala för mognadsgradering (Jonsson, 1988) Teoretisk procentuell fördelning av färgerna Mognadsstadium skidszonens färg grön gul brun 1 helt grön 1 2 skiftar i gult grön-gul mera gul än grön anstrykning av brunt gult dominerar, lite grönt mera gul än brun gul brun brunt dominerar, spår av gult i beståndet 1 helt brun, tröskmoget 1 12

13 Bilaga 2 Resultaten från de graderade fälten under åren Graderingar år 1999 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam S. Sclerotiorum Mognadstadium Sort vattenhalt oljehalt Skörd -99 växtföljd 1,8,6,14 2,22,2 3,48,8,8 4,18,2 5,26,4,16 6,34,4 7,34,2 8,5,2 9,6,4 1,44,2,18 11,64,6 12,4 13,18,32,4 14,54,6,2 15,34,1 mkt 16,4,14 4 Antares 6-jan Oxident stränglagt Exp/Cap 9 Capitol 6 Capitol 6 Capitol 6 Capitol 9 Capitol stränglagt Express stränglagt Express 6 Capitol 7 Capitol stränglagt Express 9 Capitol 8 Capitol 6 Nepal 6 43,2 38, , ,3 44,6 38, ,7 39, ,2 22, ,5 5 1, ,4 39, ,4 35, ,1 38, ,9 4 18,1 43,1 36, ,1 43,1 36, ,4 7 Graderingar år 2 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam C. Concentricum Mognadstadium Sort Skörd - vattenhalt oljehalt växtföljd 1,76,48,42 4 Status 3,9,5,38 2 Exp/Cap 4,52,2,1 2 Capitol 18,64,38,22 5 Artus 5,34,5,1 2 Artus 6,66,16,52 3 Capitol 7,44,1,36 2 till 3 Capitol 9,46,22,14 3 Express 11,86,7,58 3 Capitol 12,62,8,18 2 till 3 Capitol 13,76,44,32 2 till 3 Capitol 17,32,6,2 2 Express 19,24,76,6 4 till 5 Express 2,52,1 6 Express 21,56,2,1 3 Express 42, ,5 7 43,6 9,8 46, ,4 13,1 43, ,5 6,6 45,5 8 34, ,9 5 45,7 9 45,8 4 37, , , ,76 1,5 45,1 37,8 8 47,3 8 4,5 9 46,4 15 Graderingar år 21 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam S. Sclerotiorum Mognadstadium Sort vattenhalt oljehalt Skörd -1 växtföljd ,8,6,44,32,56,44,38,1,23,2,2, ,34,74,26,2,2,6, ,44,58,22,6,4 18 2,6,8,36,12,6 22,8,12,2 8 Status 8,8 44, strängat Express/Capitol 6,5 43, Express + insådd 8,5-3 4 Capitol 7,3 43,5 35, Capitol 9, Express 45,3 3,9 4 5 Capitol 42, Capitol 9 42,5 31, Status Capitol 9 4,6 25, Express 5,9 45,7 39, Status 45,4 39,9 8 6 Express 1,7 46,5 37,5 6 5 Express 9 42,

14 Bilaga 3 INVENTERINGSPROTOKOLL 1999-ÅRS SKÖRD InventeringsDatum Odlare Fält Höstrapssort Skörd; ifylles senare. Skörd raps 99: Skörd h-vete 99: Såmetod Sådatum Ogräsbekämpning Ogrässtatus Mycket Medel Lite. Arter: Gödsling Höst Vår Svampbekämpning Dos: l/ha Medel: Datum: Bestånd Tjockt Medel Tunt MOGNADSSTADIE 1-1 enligt min modell ALLMÄNT VISSNESJUKE- INTRYCK SVAMPANGREPP Verticillium Bomullsmögel Alternaria Phoma Inget (nästan) Lite grand Medel % angripna plantor av 5 stycken Ganska mycket Jättemycket Övrigt Planeras raps år 2? 14

15 15

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig. ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering

Värdet av honungsbins pollinering Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle. Skörderestens etydelse för fusarium i höstvete, SJV001 Rapport mars 2011 Michaela Baumgardt, HIR Malmöhus AB Cecilia Lerenius, Jordruksverkets växtskyddscentral, Skara Lars Persson, Brandserga gård Inledning

Läs mer

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Nya sätt att upptäcka skadegörare Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Statistisk bearbetning Robert Anderson SLU FFE Uppsala Två försöksserier med ogräsbekämpning i höstsäd har genomförts i Animaliebältet under

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Bomullsmögel i oljeväxter - förbättrad riskbedömning med realtids-pcr Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Praktiska försök med nya sorter 2006

Praktiska försök med nya sorter 2006 Praktiska försök med nya sorter 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2006-1-2-105+108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.

Läs mer

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor Slutrapport GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor Olsson R., Ekelöf J. NBR Nordic Beet Research foundation, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Inledning Ogräs är en av

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003 Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs

Läs mer

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Raps. vår älskade gula växt

Raps. vår älskade gula växt Raps vår älskade gula växt Rapslandet Välkommen till rapslandet fyllt med duktiga lantbrukare, gula blommor, surrande bin, svarta frön och gyllene oljor. Raps känner nog de flesta till genom rapsoljan

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer