VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS"

Transkript

1 VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS SLUTRAPPORT Finansierat av Stiftelsen svensk Oljeväxtforskning och SL stiftelsen Borgeby 31 december 21 Agronom Magnus Melin HS Malmöhus Borgeby Slott, Bjärred

2 SAMMANFATTNING Verticillium dahliae (Kransmögel) är i huvudsak en jordbunden växtpatogen med en mycket bred värdkrets. Dessa egenskaper gör svampen utomordentligt väl lämpad som en växtföljdsparasit. Till detta skall tilläggas att svampen infekterar plantans kärlsträngar via roten vilket innebär att det inte i Sverige, förutom en viss sortskillnad, existerar något annat motmedel mot V. dahliae än intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Projektets syfte och mål är att öka kunskapen om växtföljdens betydelse för angrepp av Verticillium dahliae i höstraps samt att skapa ett underlag. Projektet omfattar en sammanställning av HIR Malmöhus databas. Alla fält som det odlats oljeväxter på har noterats när det gäller skörd och kvalitet samt intervallet mellan oljeväxtgrödorna. På så vis har växtföljden kunnat korreleras mot övriga parametrar. En enkätundersökning har skickats till alla oljeväxtodlare i sydvästra Skåne, se bilaga 5. Frågeställningarna till odlarna var om de noterat och arkiverat skördarna på deras fält. I så fall ombads de skriva ner dessa samt hur ofta återkommande oljeväxter varit på varje skifte. De lantbrukare som kunde presentera historiska skördesiffror följdes upp under de tre åren med fältgraderingar för att skapa en bild av vilka faktorer som har haft störst inverkan på skörden. Slutsatser Verticillium dahliae var den dominerande patogenen i huvuddelen av de graderade fälten under de tre åren 1999 till 21. I genomsnitt låg angreppen mellan 42 och 6 procent angripna plantor under dessa år. Se tabell 3. Intervallets längd mellan oljeväxtgrödorna, dvs växtföljden, kan kopplas till oljehalten i rapsfröet. Sannolikheten för att denna relation är sann är P<,39. Se figur 1. Med andra ord är sannolikheten för att oljehalten påverkas av intervallet mellan oljeväxtodlingen större än 99,6 procent. Oljehaltens relation till växtföljden kan beskrivas av funktionen y =,549x + 42,491. Variabeln y beskriver oljehalten i procent och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. Detta samband är sant inom växtföljden 3,5 till 8 år. I praktiken innebär detta att i fyraåriga växtföljder avkastar höstrapsen ett oljeinnehåll som ligger 2 procentenheter lägre än i en åttaårig växtföljd. Oljeskörden, dvs oljehalten multiplicerat med fröskörden vid 9 procents vattenhalt, i relation till växtföljden beskrivs av funktionen y =,8259x + 9,5697. Variabeln y beskriver skörden av olja i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet Statistiskt säkra samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten har inte kunnat påvisas i denna undersökning. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...2 Bakgrund.4 Syfte/Mål.4 Material och Metoder...5 Resultat 7 Slutsatser. 1 Bilagor..12 Bilaga 1 Graderingskala av mognadsgrad 12 Bilaga 2 Graderingsresultat Bilaga 3 Graderingsformulär...14 Bilaga 5 Enkät

4 BAKGRUND Verticillium dahliae är till största delen en jordbunden växtpatogen och därmed i huvudsak en växtföljdssjukdom. Ju tätare mellan oljeväxtgrödorna desto större risk för angrepp. Detta samband gäller i teorin men inte fullt ut i praktiken. Det finns iakttagelser av höstrapsodlingar med små angrepp av V. dahliae och hög avkastning trots täta intervall mellan rapsgrödorna och vice versa. Grundläggande kunskaper om sambandet mellan rapsfrekvensen i växtföljden och angreppen av V. dahliae är betydelsefulla eftersom denna växtpatogen ofta misstänks orsaka stora skördeförluster. Kemisk bekämpning av svampen är inte möjlig i Sverige samtidigt som dagens sortmaterial inte uppvisar tillräcklig motståndskraft mot svampen. I de områden där V. dahliae har störst betydelse är höstrapsskördarna i medeltal i paritet med övriga områden trots att dessa områden har en något högre avkastningspotential. Denna differens i bördighet mellan områdena avspeglar sig i skillnaden i avkastning i spannmål. Detta samband finner man ej höstraps vilket ofta tillskrivs effekten av Kransmögel i dessa områden. Figur 1 och 2 visar medelskördarna år 2 från ett större antal fält uppdelade i fem områden inom gamla Malmöhus län. ton / ha Höstvete ton / ha 4,5 4 3,5 3 2,5 Höstraps Lund Nordväst Syd Område Sydväst Öst Lund Nordväst Område Syd Sydväst Öst Figur 1. Medelskördar av höstvete i de olika delarna av gamla Malmöhus län. Figur 2. Medelskördar av höstraps i de olika delarna av gamla Malmöhus län. MÅL Projektets syfte och mål är: Att öka kunskapen om växtföljdens betydelse för angrepp av V. dahlie i höstraps och dessutom skapa underlag för detaljerade studier av interaktionen mellan denna växtpatogen och oljeväxter. Att undersöka rapsens påverkan av växtföljdsrelaterade patogener och då främst V. dahlie. 4

5 MATERIAL OCH METODER Datainsamling Studien grundas på odlingsdata från fält i verticilliumdrabbade områden i Skåne. Odlingsdata har inhämtats främst från söderslätt och lundaslätten. Med hjälp av adressunderlag ifrån SFO har ett riktat utskick av en enkät till oljeväxtodlare i de utvalda delarna av skåne. Enkäten omfattade frågor angående gårdens växtföljd, hur frekvent oljeväxtodlingen varit på de olika fälten samt storleken på skördarna. Lantbrukarna ombads att plocka fram skördedata från åtminstone 2 år bakåt i tiden. Vidare frågades efter ogräsförekomst, dominerande jordart samt hur stor veteskörden har varit i femårsmedeltal, se bilaga stycken enkäter returnerade. Bland de enkäter där svaren var ifyllda ordentligt valdes ett tjugotal fält ut för mer ingående studier med fältbesök. Anledningen till detta var att kunna bestämma vad som egentligen orsakat skördereduktionen. Vilken av de växtföljdsrelaterade sjukdomarna som dominerade på skiftet eller om andra omständigheter som lågt plantantal eller insekstskador inverkat på fältets skörderesultat. Dessa bedömningar under tre år samt lantbrukarnas bidrag med uppgifter på växtföljd, skörd samt frökvalitet lades ihop i en databas med efterföljande statistisk utvärdering. HIR-databas Sedan introduktionen, år 198, av HIR (Hushållningssällskapens individuella rådgivning) har sammanställningar av växtföljd och skördar utförts på de gårdar som var anslutna till HIR. Data har hämtats ur databasen för varje skifte och år från åren 1983 till På så vis har varje skifte där det odlats oljeväxter under dessa 15 år registrerats. Skördenivåer, odlingsfrekvens av oljeväxter har noterats och sammanställts. För att undvika att andra växtsjukdomar som klumprotsjuka etc. påverkar skördarna har område med historiskt högt infektionstryck av V. dahliae valts ut. Urvalet har därför koncentrerats till de två områdena, söderslätt och trakten kring Lund. Datamängd har extraherats ur HIR-databasen, dvs alla skiften som det odlats oljeväxter på noterades och storleken på skörden samt kvaliteten som oljehalt och vattenhalt sparades i en nyskapad accessdatabas. Ur denna växtföljd var det sedan möjligt att bestämma hur ofta oljeväxter återkommit på varje skifte. Vissa problem dök upp i detta moment då en del skiften döpts om under årens lopp inte minst efter EU-inträdet. I denna selektering försvann en hel del fält på grund av namnbyte i kombination av att arealen ändrats under årens lopp. Detta gjorde det omöjligt att spåra dessa skiften. Statistisk bearbetning av resultaten När väl växtföljden bestämts på varje enskilt skifte var det möjligt att korrelera skördar och kvalitetsparametrar i medeltal mot växtföljden. Den statistiska bearbetningen utfördes i SAS. Variansanalysen av datamängden har hela tiden fokuserat på intervallet mellan oljeväxtgrödorna på varje fält i medeltal. Utifrån växtföljden på varje enskilt skifte har korrelationen mot oljehalt, fröskörd och oljeskörd utförts. 5

6 Gruppindelning av datamängden. För att åstadkomma en mer överskådlig bild av datamängden, delades fälten in i tre grupper med avseende på växtföljden. Variansanalys utfördes mellan grupperna vad det gäller fröskörd, oljehalt och oljeskörd. Tabell 1. Beskrivning av datamängden bakom fältgrupperna. Medeltalet beskriver medelvärdet av intervallen mellan oljeväxtgrödorna för skiftena i respektive grupp. Fältgrupp Medeltal Median Kort 3,8 år 3 år Medel 4,43 år 4 år Lång 6,47 år 6 år 6

7 RESULTAT HIR-Malmöhus databas Datamängden delades upp i två områden, Sydvästra söderslätt samt Lunds slättbygd. Den statistiska bearbetningen utfördes på den sammanslagna datamängden. En variansanalys i statistikprogrammet SAS visade på signifikanta skillnader mellan oljehalten i fröet och hur ofta återkommande oljeväxter varit. Sannolikheten för att denna relation är sann var P<,39. Med andra ord är sannolikheten för att oljehalten påverkas av intervallet mellan oljeväxtodlingen större än 99,6 procent. En regressionsanalys av förhållandet mellan intervallet mellan oljeväxtgrödorna och oljehalten åskådliggörs som en funktion. Figuren nedan beskriver denna funktion som en trendlinje för relationen mellan oljehalt och växtföljden för hela datamängden. Att tilläggas bör även att sambandet endast är sant för växtföljder inom intervallet 3,5 och 8 år. Oljehalt i relation till växtföljden Oljehalt (%) 5 y =,549x + 42, intervall mellan oljeväxtgrödorna Figur 1. Oljehalten (procent) som en funktion av intervallet mellan oljeväxtgrödorna (år). Den statistiska variansanalysen visade däremot inte på några signifikanta skillnader när det gäller oljeskörd, fröskörd eller vattenhalt. En förklaring till detta kan vara att datamängden som extraherats var kraftigt snedfördelad när det gäller antalet skiften som representerade varje växtföljdsintervall. Huvuddelen av fälten har ett genomsnittligt intervall mellan oljeväxterna på 4 till 6 år. Fält som hade en genomsnittlig växtföljd på över 8 år var få. Detta innebär att denna datamängden inte uppför sig som en stor datamängd där mängden data kompenserar och raderar ut effekten av oönskade skördepåverkande faktorer, såsom utvintring, insektsskador, etc. Ett annat problem som gjort det statistiska analysarbetet vanskligt var att datamängden snabbt blev för liten att arbeta med vid gruppering av data, t.ex. variansanalys av skillnaden mellan 4-årig och 8-årig växtföljd. 7

8 Geografiska skillnader I ett försök att ytterligare öka upplösningen i datamängden delades denna upp geografiskt i två områden. Dels i området söder om Malmö, väster om Anderslöv och Trelleborg, och dels i ett område på Lunds slättbygd med tyngdpunkten på området söder om Lund mot Staffanstorp. Lundkretsen uppvisade signifikanta samband P<,435 mellan växtföljden och medelskördarna på fälten. Med andra ord är sannolikheten för att skörden påverkas negativt ju tätare intervallet mellan oljeväxterna är större än 95,7 procent. Fröskörd korrelerat mot växtföljd dt/ha Intervall mellan oljeväxter Figur 2. Beskriver medelskördarna på alla skiften, grupperade efter intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Även oljehalten påverkas av längden på intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Sannolikheten för att oljehalten i fröet är relaterad till intensiteten i oljeväxtodlingen var i Lundkretsen P<,1 eller större än 99,9 procent. Området i sydväst uppvisade inte samma starka samband mellan oljehalt, fröskörd och växtföljd. I variansanalysen uppvisade datamängden inte några statistiskt säkra samband mellan vare sig växtföljd och oljehalt eller växtföljd och fröskörd. Gruppering av datamängden I ett försök att uppskatta förlusten i kg frö då växtföljden blir allt oljeväxtintensivare delades datamängden upp i tre grupper med avseende på växtföljden. Gruppen kort innehöll skiften där oljeväxter återkommit upp till 4 år. I mellangruppen återfanns de fält med växtföljden 4 till 5,5 år. Och fälten med de längre växtföljderna 6 till 8 år delades in i gruppen lång. Statistisk utvärdering mellan grupperna visade på signifikanta skillnader mellan gruppen lång och kort. Sannolikheten för en lägre skörd på fälten i gruppen kort än i gruppen lång var P<,166 eller större än 98,3 procent. Liknande statistiska samband fanns för skillnader i oljehalten mellan de båda grupperna. Sannolikheten för att oljehalten skulle vara lägre i den oljeväxtintensiva gruppen kort var P<,15 eller 98,5 procent. Den faktiska skördenivån var i medeltal för gruppen lång 31,77 dt/ha och för gruppen kort 25,93 dt/ha. Oljehalten i medeltal var för gruppen lång 45,89 procent och för gruppen kort 43,23 procent. Tabell 2. Relationen mellan gruppen av fält med lång växtföljd och gruppen med kort växtföljd. Korrelering P< Signifikansnivå Skördeskillnad dt/ha Skillnad i oljehalt % Skörd,166 * 5,84 - Oljehalt,15 * - 2,66 Oljeskörd,142 * 2,82 8

9 Skillnaden i oljeskörd mellan gruppen kort och lång var signifikant med sannolikheten P<,142. Med oljeskörd menas produkten av oljehalten i procent och den för vattenhalten korrigerade fröskörden. Figuren nedan beskriver trendlinjen för relationen mellan medeloljeskörden och den genomsnittliga växtföljden för den grupperade datamängden enligt tabell 2. R 2 -värdet för datamängden uppgår till,6892. Att tilläggas bör även att sambandet endast är sant för växtföljder inom intervallet 3,5 och 8 år. Oljeskörd dt/ha Intervall mellan oljeväxtgrödor y =,8259x + 9,5697 Figur 3. Beskriver sambandet mha den linjära regressionslinjen mellan medeloljeskörden och den genomsnittliga växtföljden på alla skiften i datamängden. Enkätundersökning Utifrån de oljeväxtodlare som skickade in svaren på enkäten valdes en grupp ut. Denna bestod av lantbrukare som hade redovisat växtföljden långt tillbaks i tiden (197-talet) samt även noterat oljeväxtskördarna under årens lopp. Graderingarna som utförts under tre år har givit en samlad bild över hur svamptrycket i oljeväxterna varit i området under En översikt över de tre åren säger att angreppen av Sclerotinia sclerotiorum har varit låga och övervintringen och bestånden i de graderade fälten har varit goda. De växtpatogener som graderats i fält är Verticillum dahliae, Phoma lingam samt Cylindrosporium concentricum. I de fall andra skadegörare har förekommit i sådan att omfattning att skördeförlust misstänks har detta noterats och tagits hänsyn till i beräkningarna. Förekomsten av svampsjukdomar När det gäller förekomsten av V. dahliae är den allmänt förekommande i de områden som graderats. Visserligen har angreppens omfattning varierat kraftigt men i majoriteten av fälten har ändock V. dahliae haft en för ögat synlig påverkan på skörden med brådmognande plantor eller delar av plantor. Graderingarna har eftersträvats att utföras i samma mognadsstadium för att om möjligt göra en jämförelse av angreppsgraden mellan fälten. Nedan följer en översikt över frekvensen över de olika arterna i de graderade rapsfälten under Tabell 3. Graderingen av sjukdomarna anges i tabellen som procent angripna plantor. År Mognadsstadium % V. dahliae % P. Lingam % S. sclerotiorum ,42,7, ,6,3, 21 5,52,16,3 En statistisk analys visade på att det inte finns några samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten. Detta styrker ytterligare avsaknaden av ett system att mäta mängden sjuka i en höstrapsplanta. 9

10 Slutsatser Med hänsyn till ovan redovisade resultat kan följande slutsatser dras. Att noteras bör att projektet hela tiden fokuserat på växtföljden och dess betydelse för höstrapsens avkastning. Att gå ett steg ytterligare och uttala sig om vilken exakt betydelse Verticillium dahliae har haft i de undersökta fälten låter sig inte göras. Vad man kan säga är vilken skördepåverkan växtföljden har på oljeväxter. Huvuddelen av skördetappet som beskrivits kan säkerligen tillskrivas de växtplatsbundna patogenerna. De omfattande graderingarna i höstrapsfälten under tre år ger en bild över spektrat av växtpatogenerna i oljeväxtodlingarna. Den bild som graderingsresultaten visar på är att V. dahliae tillsammans med P. lingam varit de dominerande patogenerna i oljeväxtodlingarna. I genomsnitt låg angreppen mellan 42 och 6 procent angripna plantor under dessa år, se tabell 3. I flertalet av fälten har V. dahliae haft en för ögat en synbar påverkan på skörden. Under de senaste tre åren har utvintringsskadorna i de undersökta fälten varit försumbara och S. Sclerotiorum förekommit i ringa omfattning. Det mest tydliga sambandet i undersökningen återfanns i intervallets längd mellan oljeväxtgrödorna, dvs växtföljden och oljehalten i rapsfröet. Sannolikheten för att denna relation är sann är P<,39 eller större än 99,6 procent. Se Figur 1. Även om det inte det direkt går att härleda procentuella angripna plantor av V. dahliae till oljehalten i denna undersökning så har angrepp av V. dahliae i andra undersökningar visat sig påverka oljehalten i rapsfröet (Svensson & Lerenius, 1986). Vidare visade Svensson & Lerenius även att angreppsgraden av V. dahliae har en påverkan på klorofyllhalten. Ett sådant samband har ej kunnat utvärderas i detta material på grund av för få observationer. Oljehaltens relation till växtföljden kan beskrivas av funktionen y =,549x + 42,491. Variabeln y beskriver oljehalten i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. I praktiken innebär detta att i fyraåriga växtföljder avkastar höstrapsen ett oljeinnehåll som ligger 2 procentenheter lägre än i en åttaårig växtföljd. Ett liknade resonemang kan föras vad det gäller oljeskörden, dvs oljehalten multiplicerat med fröskörden. I en korrelation med växtföljden kan sambandet beskrivas av funktionen y =,8259x + 9,5697. Variabeln y beskriver skörden av olja i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. Skillnaden i oljeskörd mellan en fyrårig och åttaårig växtföljd är 3,3 dt/ha. Statistiska samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten har inte kunnat påvisas i denna undersökning. 1

11 Resultaten En statistisk analys visade på att det inte finns några samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten. Detta styrker ytterligare avsaknaden av ett system att mäta mängden sjuka i en höstrapsplanta. Att enbart mäta antalet angripna plantor vid ett visst mognadsstadium har inte varit den rätta lösningen. I denna problematik ligger en stor del av lösningen på gåtan om V. dahliaes betydelse på rapsskördarna. Det har funnits vissa svårigheter att dra ytterligare slutsatser utifrån de enkätsvar som returnerades. Dels har det ursprunliga urvalet av gårdar varit i underkant för att kunna dra statistiskt säkra slutsater, och dels har 73 procent av de under 1999 utvalda gårdarna ej odlat raps under alla tre åren som fältgraderingarna ägt rum. Dessa faktorer har begränsat den statistiska utvärderingen. Felkällor I de områden som graderats för V. dahliae förekommer även en intensiv sockerbetsodling. På många platser har Heterodera schactii uppförökats och åsamkar betodlingen lokalt stora skador. Vad man inte undersökt är hur stor skada H. scahctii kan vålla oljeväxterna. Denna eventuella skördeförlust har inte varit möjlig att kalkylera med i den statistiska analysen. Sortskillnader när det gäller tolerans mot angrepp av V. dahliae finns men det är mer osäkert hur stor denna är. Dessutom har data vad gäller sortvalet inte alltid varit komplett i databasen vilket gjorde det omöjligt att räkna med denna sortegenskap. Oljeväxternas avkastningsutveckling under de senaste decennierna har inte korrigerats utan ett antagande har gjorts att lika många skördar från 7-, 8- och 9-talet. På så vis jämnas skillnaderna som förädlingsarbetet åstadkommit ut. REFERENSER Jonsson, H., Betydelsen av metod och tidpunkt vid gradering av kransmögel. Examensarbete. Inst. för växt- och skogsskydd. SLU. Uppsala Svenson, C. & Lerenius, C., An investigation on the effect of Verticillium Wilt on oilseed rape. Inst. för växts- och skogskydd. SLU. Uppsala 11

12 Bilagor Bilaga 1 Skala för mognadsgradering (Jonsson, 1988) Teoretisk procentuell fördelning av färgerna Mognadsstadium skidszonens färg grön gul brun 1 helt grön 1 2 skiftar i gult grön-gul mera gul än grön anstrykning av brunt gult dominerar, lite grönt mera gul än brun gul brun brunt dominerar, spår av gult i beståndet 1 helt brun, tröskmoget 1 12

13 Bilaga 2 Resultaten från de graderade fälten under åren Graderingar år 1999 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam S. Sclerotiorum Mognadstadium Sort vattenhalt oljehalt Skörd -99 växtföljd 1,8,6,14 2,22,2 3,48,8,8 4,18,2 5,26,4,16 6,34,4 7,34,2 8,5,2 9,6,4 1,44,2,18 11,64,6 12,4 13,18,32,4 14,54,6,2 15,34,1 mkt 16,4,14 4 Antares 6-jan Oxident stränglagt Exp/Cap 9 Capitol 6 Capitol 6 Capitol 6 Capitol 9 Capitol stränglagt Express stränglagt Express 6 Capitol 7 Capitol stränglagt Express 9 Capitol 8 Capitol 6 Nepal 6 43,2 38, , ,3 44,6 38, ,7 39, ,2 22, ,5 5 1, ,4 39, ,4 35, ,1 38, ,9 4 18,1 43,1 36, ,1 43,1 36, ,4 7 Graderingar år 2 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam C. Concentricum Mognadstadium Sort Skörd - vattenhalt oljehalt växtföljd 1,76,48,42 4 Status 3,9,5,38 2 Exp/Cap 4,52,2,1 2 Capitol 18,64,38,22 5 Artus 5,34,5,1 2 Artus 6,66,16,52 3 Capitol 7,44,1,36 2 till 3 Capitol 9,46,22,14 3 Express 11,86,7,58 3 Capitol 12,62,8,18 2 till 3 Capitol 13,76,44,32 2 till 3 Capitol 17,32,6,2 2 Express 19,24,76,6 4 till 5 Express 2,52,1 6 Express 21,56,2,1 3 Express 42, ,5 7 43,6 9,8 46, ,4 13,1 43, ,5 6,6 45,5 8 34, ,9 5 45,7 9 45,8 4 37, , , ,76 1,5 45,1 37,8 8 47,3 8 4,5 9 46,4 15 Graderingar år 21 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam S. Sclerotiorum Mognadstadium Sort vattenhalt oljehalt Skörd -1 växtföljd ,8,6,44,32,56,44,38,1,23,2,2, ,34,74,26,2,2,6, ,44,58,22,6,4 18 2,6,8,36,12,6 22,8,12,2 8 Status 8,8 44, strängat Express/Capitol 6,5 43, Express + insådd 8,5-3 4 Capitol 7,3 43,5 35, Capitol 9, Express 45,3 3,9 4 5 Capitol 42, Capitol 9 42,5 31, Status Capitol 9 4,6 25, Express 5,9 45,7 39, Status 45,4 39,9 8 6 Express 1,7 46,5 37,5 6 5 Express 9 42,

14 Bilaga 3 INVENTERINGSPROTOKOLL 1999-ÅRS SKÖRD InventeringsDatum Odlare Fält Höstrapssort Skörd; ifylles senare. Skörd raps 99: Skörd h-vete 99: Såmetod Sådatum Ogräsbekämpning Ogrässtatus Mycket Medel Lite. Arter: Gödsling Höst Vår Svampbekämpning Dos: l/ha Medel: Datum: Bestånd Tjockt Medel Tunt MOGNADSSTADIE 1-1 enligt min modell ALLMÄNT VISSNESJUKE- INTRYCK SVAMPANGREPP Verticillium Bomullsmögel Alternaria Phoma Inget (nästan) Lite grand Medel % angripna plantor av 5 stycken Ganska mycket Jättemycket Övrigt Planeras raps år 2? 14

15 15

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Nya sätt att upptäcka skadegörare Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Bomullsmögel i oljeväxter - förbättrad riskbedömning med realtids-pcr Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande

Läs mer

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Oljeväxter och Lin. Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Oljeväxter och Lin. Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Oljeväxter och Lin Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar Raps (Brassica napus) och rybs (Brassica rapa) Text: Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Örebro

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter

Läs mer

Dags igen för Borgeby

Dags igen för Borgeby Dags igen för Borgeby Av Annika Bergqvist För fjärde året i rad arrangeras Borgeby Fältdagar, den 27 28 juni visas och demonstreras det senaste inom växtodling och maskinteknik. Borgeby Fältdagar på Borgeby

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR I svenska försök har alla sorter som medeltal visat lägre avkastning vid sen sådd, i genomsnitt 29 kg lägre fröskörd per dygn senare såtid. I Danmark är den siffran något

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Användaranvisningar Version 1,0

Användaranvisningar Version 1,0 Användaranvisningar Version 1,0 INTRODUKTION...3 LOKALT VÄDERDATA...3 BESLUTSTÖDSSYSTEM FÖR BEKÄMPNING AV POTATISBLADMÖGEL...3 ANVÄNDARANVISNINGAR...4 WEBBADRESS...4 ANVÄNDARGRÄNSSNITT...4 DAGENS VÄDERDATA...5

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Tema Raps. Nyttoinsekterna i fokus. Rapsen - framtidsgrödan! Alnarps RAPSDAG. Nu blir svampbekämpningen enklare. Mars 2014

Tema Raps. Nyttoinsekterna i fokus. Rapsen - framtidsgrödan! Alnarps RAPSDAG. Nu blir svampbekämpningen enklare. Mars 2014 Tema Raps Mars 2014 Nyttoinsekterna i fokus Hur påverkas de så kallade nyttoinsekterna av våra bekämpningsmedel? Frågan blir allt viktigare i takt med kommande IPM direktiv och intresset för selektiva

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Absolut stärker svensk höstveteodling Det ser positivt ut för en långsiktigt bra avsättning för höstvete till vodka!

Absolut stärker svensk höstveteodling Det ser positivt ut för en långsiktigt bra avsättning för höstvete till vodka! Juni 2013 Absolut stärker svensk höstveteodling Det ser positivt ut för en långsiktigt bra avsättning för höstvete till vodka! Välj utsäde med mobilappen Så rätt Vår app ger dig vägledning i ditt val av

Läs mer

Om eleven glömmer sitt lösenord, kan lösenordet bytas med hjälp av det allmänna lösenordet.

Om eleven glömmer sitt lösenord, kan lösenordet bytas med hjälp av det allmänna lösenordet. 1. ELEV 1.1. ELEVENS LÖSENORD I Mattekungen kan eleven ha ett eget lösenord. Elevens eget lösenord tar man i bruk genom att först välja elevens namn på elevlistan på huvudsidan. Därefter väljer man Fil

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen Pivottabeller Del 1 Dan-Rune Hanssen Innehållsförteckning Vad använder jag en pivottabell till?... 3 Hur skapar jag en pivottabell?... 4 Gör så här för att skapa en Pivottabell... 4 Beräkning av medellön...

Läs mer

Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071

Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071 Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071 Analys av behovet av stöd och vägledning -Examensarbete Malin Petterson Johan Szymanski LTH Rapport

Läs mer

Aveny. Anläggningredovisning

Aveny. Anläggningredovisning h j ä l p e r t i l l at t h å l l a o r d n i n g p å a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r o c h i n v e n ta r i e r Aveny Anläggningredovisning Aveny Anläggningsredovisning Med Aveny Anläggningsredovisning

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN REJÄL UNDERHÅLLSPLAN Spara tid och pengar genom planerat underhåll Det är ett välkänt faktum att planerat och förebyggande underhåll är avsevärt billigare än akut och eftersatt underhåll. Trots att de

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Rapport avseende Personalskulder. December 2006

Rapport avseende Personalskulder. December 2006 Rapport avseende Personalskulder. December 2006 Innehåll Inledning...1 Risk i redovisning av personalskulder...2 Granskningsansats...3 Intern kontroll rutiner...3 Substansgranskning...3 Noteringar vid

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov.

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov. Bilaga 1 till Utbildningsplanen Progression i skrivande, muntlig framställning, IKT och statistik i Biologprogrammet med inriktning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle 240 hp och Biologprogrammet

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer Uppföljning hot och våld mot inspektörer Kristofer Jervinge Naturvetarna 2015-05-19 Inledning I slutet av 2012 genomförde Naturvetarna två enkätundersökningar om arbetsmiljön för inspektörer i förbundet.

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Odlingsbeskrivning för industrihampa

Odlingsbeskrivning för industrihampa Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland. Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Utvinning av THC från Fiberhampa

Utvinning av THC från Fiberhampa Utvinning av THC från Fiberhampa Intern rapport droganalysenheten, 2006:1 MariAnne von Wachenfelt Lena Johansson INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 1 2 BAKGRUND... 1 2.1 Lagstiftningen... 1 2.2 Vanliga uppfattningar

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Lagerstyrning. Lagerstyrning av produkter. Lagerstyrning av insatsvaror

Lagerstyrning. Lagerstyrning av produkter. Lagerstyrning av insatsvaror Lagerstyrning av produkter Generellt Lagerstyrning för produkter finns i Näsgård Mark versionerna ProXtra och Advicer. Den är därför inte tillgänglig för alla användare. Lagerstyrning både för insatsvaror

Läs mer

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering MSG830 Statistisk analys och experimentplanering Tentamen 16 April 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel: Valfri

Läs mer

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering MSG830 Statistisk analys och experimentplanering Tentamen 20 Mars 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel: Valfri

Läs mer