Barns medvetenhet kring bra kost

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Examensarbete 15 poäng Barns medvetenhet kring bra kost Observations- och intervjustudie bland elever i skolår 6 Children s consiousness about good food - observation- and interview study among pupils in school year 6 Eva-Lena Murat Patricia Sahlberg Lärarexamen, 210 p Lärarutbildningen Ht 07 Samhällsvetenskap och lärande Examensarbete, 15 p Examinator: Mariann Enö Handledare: Katja Hultgren

2 Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost. Vi har tittat närmare på skolans, föräldrars och medias roll. Det vi kan sammanfatta av våra undersökningar och konstatera av våra svar är att majoriteten av eleverna i skolår sex har en del medvetenhet kring vad en bra kost är och hur de bör äta. Detta får de kunskap om från både hem och skola som delar på ansvaret. Undersökningen visar också på att det finns många elever som slarvar med kosten trots medvetenheten. Nyckelord: Barns medvetenhet, bra kost, matvanor, kostråd, kostcirkeln, tallriksmodellen, skollunchen 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning. 5 2 Syfte och frågeställning Kunskapsbakgrund Mat genom tiderna Vad är bra kost idag? Fördelning av målen under en dag Kostcirkeln Tallriksmodellen Utesluta sötsaker? Vem har ansvaret? Skolan Föräldrarna Media Metodbeskrivning Metodval Observation Intervjuer Etik Urval Genomförande Bearbetning Reliabilitet Validitet Resultatanalys Den strukturerade observationen. 22 3

4 5.2 De semistrukturerade intervjuerna Definition av vad bra kost är enligt eleverna Viktigaste målet Skolans ansvar Föräldrarnas ansvar 29 6 Diskussion och slutsats Självkritisk diskussion Fortsatt forskning Referenser.35 Bilaga 1 (Observationsschema).38 Bilaga 2 (Intervjufrågor) 40 Bilaga 3 (Brev till föräldrar)

5 1 Inledning I dagens samhälle är det viktigt att lära och undervisa barn i skolan om en hälsomedvetenhet, såsom bra kost och hur man bör ta hand om sig. Det krävs en stor kunskap från skolan och lärarnas håll att förmedla och skapa diskussioner som i sin tur ska leda till kunskaper och medvetenhet hos eleverna. Barns matvanor och tillgång till näringsriktig mat hör till de viktigaste förutsättningarna för en bra hälsa. Barn behöver mycket näring för att växa och utvecklas på rätt sätt. Men samtidigt behöver de mindre energi än oss vuxna. Det innebär att barn behöver näringstät mat exempelvis potatis och grönsaker som innehåller mycket näring men mindre energi. Kost och mat är något som för människor tillsammans. Det är ett kulturellt och symboliskt uttrycksmedel. Man känner en gemenskap och samhörighet till de människor man delar en måltid med. Livsmedelsverket (2007) fick i uppdrag av regeringen att göra en undersökning om barns matvanor. Det visade sig att de flesta barn faktiskt äter frukost, lunch och middag, vilket är av positiv betydelse då detta är de riktlinjer och rekommendationer som är uppsatta för att barnen ska orka och klara av en arbetsdag i skolan. Vi menar att det är en bra början, nästa steg är kanske att göra barn mer medvetna om vad de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring. Nu mer än någonsin tidigare är det oerhört viktigt att tänka på vad vi stoppar i oss då utbudet och tillgången på livsmedel är oändligt alla timmar på dygnet. Barn behöver mat regelbundet då kroppen fungerar bättre vid regelbundna måltider. Oregelbundet småätande är varken bra för hälsan eller tänderna. Fetma och övervikt har blivit ett hälsoproblem runt om i världen och har tyvärr även drabbat Sverige. I ett brev till skolministern skriver Sveriges Tandläkarförbund, Skolmatens Vänner, m.fl. att vart femte barn i Sverige är överviktigt. Orsaken till detta sägs vara att 25 % av barnens dagliga energiintag kommer från godis, läsk, snacks och glass. ( ) Övervikten och fetman drabbar dubbelt så många barn idag jämfört med Just nu är det många barn i Sverige som riskerar att dö i förtid på grund av olika följdsjukdomar som till exempel diabetes, cancer eller hjärtinfarkt. Detta måste få ett stopp, men för att lyckas måste hela samhället samarbeta. Vi måste se till så att barnen aktiveras och blir medvetna om vad en bra kost innebär. ( ) 5

6 2 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att se om elever i skolår 6 är medvetna om vad bra kost är och innebär och samtidigt se om de lever som de lär. Syftet är också att undersöka om elevernas medvetenhet om vad bra mat är stämmer överens med forskarnas definition av god kost. Vår huvudsakliga frågeställning är: Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? Andra frågeställningar vi har valt att undersöka är: Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? 6

7 3 Kunskapsbakgrund I detta kapitel kommer vi att beskriva olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost. Vi tittar närmare på kosten från då till nu och försöker ge en definition om vad bra kost är idag. Vi tittar också på skolans, föräldrars och medias roll. Vi har valt dessa områden då det är i skolan och i hemmet eleverna tillbringar mycket av sin tid och härigenom får kunskaper och värderingar kring kost. Även media är ett område som kan påverka elever om vad man bör och inte bör äta. 3.1 Mat genom tiderna Biologiskt sett har människan en medfödd rädsla att prova ny mat, vi har ett matminne som är väldigt bra och om det är något som vi stoppat in i munnen och inte gillat så kommer vi att minnas det i årtionden. Att vi också har en förkärlek till söta smaker handlar om att vi i begynnelsens tid behövde och sökte oss till energirik kost som t.ex. honung och söta frukter. Samma sak gäller mat med hög fetthalt. Energiupptaget som man behövde för cirka två miljoner år sedan gäller definitivt inte idag men vad som fortfarande hänger med är vår smak för feta och söta livsmedel. Denna ekvation går inte riktigt ihop idag. (Hallberg, 1993) Redan för år sedan började vårt samhälle få ett mer ökat hälsomedvetande. Hälsotrenderna avlöste varandra och vi gick från feta livsmedel till mer magra alternativ såsom lättmjölk och kyckling. Detta ämne är egentligen ingen nyhet för oss utan tvärtom, vi är fullt medvetna om vad och hur vi borde äta. Men man kan tänka sig att alla trender och metoder inom matvanor och kost har fått oss lite avtrubbade. Vi är alldeles för medvetna om hur vi borde leva, att vi inte bryr oss längre, ungefär som med rökning! (Hallberg, 1993) Det behöver inte vara så svårt att variera kosten, att äta lite av varje livsmedel och fördela måltiderna över dagen. Det är mycket som har hänt de senaste åren. Affärer, livsmedel och restauranger finns mer tillgängliga idag. Vi konsumerar mer nu, då snabbmat och halvfabrikat har blivit ett av de billigare alternativen på marknaden. Idag kostar ett kilo bananer lika mycket som en hamburgare på snabbmatsrestauranger. Det är de dagliga matvarorna som är 7

8 av betydelse, inte vad vi äter ibland. Visst kan man unna sig en kaka, godis eller gräddsås så länge man inte gör festmaten till vardagsmat. (Lindberg & Svenléen, 1986) Vi lever ett mer stillasittande liv nu än för bara några generationer sedan. Maten ska ge både fysisk och psykisk tillfredställelse. Dagsbehovet av energi och näring bör fördelas på tre ungefär lika stora måltider. Om man äter sig lagom mätt på bra mat vid de olika huvudmålen och dricker tillräckligt slipper man hungerskänslor som gör att man blir sugen på sötsaker. (Christensson & Sundling, 2000) 3.2 Vad är bra kost idag? En riktigt preciserad definition av vad bra kost är finns inte för begreppet är relativt. Men det finns starka rekommendationer och kostråd att följa för den som vill ha en bra och allsidig kost. Livsmedelsverket (2007) talar om bra kost som hälsosam kost. Det finns enlig livsmedelsverket fem kostråd att följa. En person ska äta mycket frukt och grönt, gärna 500 gram per dag. Att äta fisk ofta är också bra, helst tre gånger i veckan. Man ska äta bröd (fullkorn) till varje måltid och helst byta till flytande margarin eller olja när man lagar mat och gärna välja nyckelhålsmärkta livsmedel. Enligt nationalencyklopedin är kost den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka en persons näringsbehov. Kostens sammansättning kan variera inom vida gränser och ändå täcka det aktuella näringsbehovet om olika livsmedel kombineras på lämpligt sätt. ( ). Det handlar alltså inte om alla dessa populära typer av dieter som aktualiseras var och varannan dag i media som får en att tro att man ska gå ner i vikt, utan om en allsidig och varierande hållning till mat och livsmedel. God och bra kost är också en fråga om balans mellan de olika livsmedlen. De ska innehålla olika mycket energi och näring till varje enskild person. ( ) Det finns dock forskare som ifrågasätter livsmedelsverket och deras råd och riktlinjer. När oberoende forskare slår larm om möjligen farligt innehåll i livsmedel tillexempel aspartam eller suckralos, är SLV ofta snabba med att försöka lugna medborgare och tro att det inte är 8

9 någon fara. Enligt Sveriges konsumenter (SKIS) är anledningen till det snabba ställningstagandet av livsmedelsverket ett försök att hålla sig på god kant med industrin. ( ) Fördelning av målen under en dag Sammanlagt under dagen ska ett barn från två års ålder få i sig tre huvudmål och tre mellanmål. Detta är samma rekommendationer som för en vuxen. NNR (Nordiska näringsrekommendationerna) baseras på aktuell vetenskap och forskning från bl a FAO/WHO och tar hänsyn till matvanor och hälsoförhållanden i de nordiska länderna. Enligt dem ska fördelningen av målen procentuellt under en dag vara: Frukost % av dagens energi Lunch % av dagens energi Middag % av dagens energi 1-3 mellanmål med bra näring kan ge totalt 5-30 % Det finns cirka 50 olika ämnen som kroppen behöver varje dag för att orka fungera. Dessa ämnen kallas näringsämnen och har förts samman i sex grupper; proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer, mineralämnen och vatten. Människokroppen består av samma ämnen som den mat vi äter. För att få energi behöver kroppen kolhydrater och fett i lagom mängd. Proteinet är också energi men används som byggstenar för cellerna. Vitaminer, mineralämnen och vatten behöver kroppen för att styra de olika livsprocesserna i våra viktiga organ i kroppen. (Lindberg & Svenléen, 1986) Utan vatten klarar människokroppen bara att överleva ett par dygn. Vi får i oss två till tre liter vatten av det vi äter och dricker varje dag. Detta är samma mängd som kroppen dagligen gör av med genom urin, avföring, svettningar och andning. Kroppen är normalt bra på att reglera och bibehålla denna balans. Gör vi av med för mycket vätska blir vi törstiga och dricker mer. Småbarn är extra känsliga och kan lättare få vätskebrist. Därför är det bra att se till att det alltid finns tillgång till vatten så att barnen kan dricka när de blir törstiga. (Lindberg & Svenléen, 1986) 9

10 3.2.2 Kostcirkeln Kostcirkeln introducerades i Sverige av ett amerikanskt förlag 1965 och är en förespråkare till tallriksmodellen. Kostcirkeln visar alla livsmedel uppdelade i sju grupper som bör ätas varje dag. Grupperna är följande: grönsaker, frukt, rotfrukter, mejeriprodukter, kött fisk och ägg, bröd och spannmål och slutligen matfett. Äter man från kostcirkelns alla delar varje dag får man i sig rätt näring som kroppen behöver. Kosten behöver inte bli obalanserad om man skulle utesluta en viss del vid enskilda tillfällen. ( Christenson mf.l. 2001) Tallriksmodellen För att få i sig alla näringsämnen kroppen behöver är det viktigt att äta varierat. Det är bra om barnen äter livsmedel från kostcirkelns alla delar varje dag. En komplett måltid är att äta efter tallriksmodellen, då kan man nästan inte misslyckas i sin sammansättning av mat. Tallriksmodellens proportioner är alltid desamma. Storleken på portionen varierar efter hur mycket energi man gör av med. Energibehovet påverkas bl a av ålder, kön, kroppsstorlek och hur mycket man rör på sig. Oavsett om man äter lite eller mycket ser proportionerna på tallriken likadana ut. ( ) Man ska dela in tallriken i tre nästan lika stora delar. Den del av tallriken som innehåller kolhydratrika livsmedel som potatis, pasta, ris ska omfatta ca 60 % av dagens energiinnehåll, i denna del inräknas även brödet. Den andra större delen av tallriken består av grönsaker, rotfrukter och frukt som alla innehåller många viktiga vitaminer och mineraler. Frukt och grönt innehåller också antioxidanter som har en skyddande effekt mot många sjukdomar. Vitamin C finns i de flesta grönsaker och frukter och hjälper kroppen att ta upp järnet i maten. Det är bra att variera mellan olika sorter och äta dem både råa och tillagade. En frukt efter maten är ett bra tips. Den minsta delen av tallriken innehåller proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg eller vegetarisk alternativ, t ex torkade bönor, linser eller kikärter. De ger oss både en stor del protein och viktiga mineraler som järn, zink och selen. ( ) 10

11 3.2.4 Utesluta sötsaker? Om det så kallade sockerberoendet som människor oroar sig över verkligen finns tvistar de lärda om. Socker ingår i en hälsosam kost eftersom det finns naturligt i frukt och bär och forskare menar att vanligt socker inte kan skapa ett beroende så som alkohol och nikotin kan. Fast om man tittar närmare på fenomenet finns det många saker som talar för att det påminner om ett beroende. Forskare har kommit fram till att söt smak stimulerar delar av hjärnan likadant som exempelvis beroendeframkallande droger gör. Avvänjning av socker framkallar abstinensbesvär som t ex huvudvärk och depression. (Brunnberg, 2006) I dag äter svenska barn i igenomsnitt 150 gram sötsaker (godis) i veckan. Vart tionde barn äter mer än 300 gram godis i veckan. Men om ett barn äter bra och nyttig kost i övrigt finns det plats för sötsaker som motsvarar cirka kalorier per dag, beroende på barnets ålder. Antingen kan barnet välja en sötsak varje dag eller allt på en gång, en gång i veckan. För barn mellan 7-15 år motsvarar det för en vecka: 1 bulle 4 småkakor 2 dl glass 1 dl smågodis, 60 gram 1 liten chokladkaka, 40 gram 1 minipåse snacks, 50 gram 5 dl läsk och saft. ( ) Man har länge haft tillgång till lightprodukter som ett hälsosammare alternativ till livsmedel som innehåller vanligt socker. När det i början lanserades på marknaden var det hyllat, men ju mer forskare tittade på vad som light drycker innehöll blev mottagandet inte lika positivt. Aspartam (E 951) är ett sötningsmedel som finns i de allra flesta lightläsker. Det är ett syntetiskt framställt sötningsmedel och är ungefär 200 gånger sötare än vanligt socker. Det finns vetenskaplig forskning som visar på att aspartam rubbar signalsubstansen serotonin i kroppen. Det har som uppgift att bl.a. reglera människans mättnads- och hungerskänslor. Om 11

12 man konsumerar mycket lightprodukter kan det leda till att man inte känner att man är mätt och inte slutar äta. Alltså kan man riskera att gå upp i vikt, istället för som många människor tror, gå ner i vikt ( ) 3.3 Vem har ansvaret? Skolan Redan innan barnen börjar i skolan går de oftast i förskola eller på någon annan verksamhet. De börjar alltså med måltider och kost på ställen utanför hemmet redan i mycket tidig ålder. Därefter kommer de in i skolans värld och får måltider serverade dagligen i ungefär tolv år. Sedan 2007 finns det nya riktlinjer om maten i skolan som Livsmedelsverket och Skolmatens Vänner tillsammans har satt upp för vad som ska gälla för att få bästa betyget på skolmaten. Vad som krävs är att man serverar minst två rätter varje dag. Salladsbordet ska innehålla fem olika sorters grönsaker, eleverna ska ha gott om tid att äta, miljön ska vara bra, skolan ska ha ett matråd och eleverna ska kunna äta sig mätta. (Lindeberg, 2006) Livsmedelsverket (2007) skriver i en rapport om bra mat i skolan och hur man kan främja barns matvanor på ett positivt sätt om man använder rätt redskap. Skolan kan på ett pedagogiskt sätt arbeta med goda matvanor genom att, för det första, låta rektorn ha det yttersta ansvaret att se till att alla inom skolan arbetar mot gemensamma mål ur ett hälsofrämjande perspektiv. För det andra utnyttja lärarnas betydelsefulla roll när det gäller inflytande och påverkan till bra matvanor i skolmatsalen genom de pedagogiska måltiderna. Om lärarna förmedlar en positiv syn på mat och måltider finns det goda möjligheter att eleverna får samma inställning. Skolan kan tillsammans med föräldrarna se till att eleverna har frukt med sig att äta som mellanmål. Mat är så mycket mer än bara skollunchen. Frukost, färsk frukt, tillgång till dricksvatten och mellanmål är viktigt för alla barn under skoldagen. (Livsmedelsverket, bra mat i skolan 2007) En definition om vad bra mat i skolan är, att maten ska smaka gott, vara näringsriktig samt motsvara elevernas behov vilket bl a är att orka med en hel dag i skolan. Artikel 24 i FN: s barnkonvention belyser även detta, [ ] att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten. Det står även att de ska säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får 12

13 information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära [ ]. ( I läroplanen står det under flera ämnen, exempelvis hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa, strävansmål om vikten av att lära sig om kost och hälsa. Ett av målen i Lpo94 är att varje elev i grundskolan ska få grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt ha en förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. (Lpo94 s.10) Föräldrarna Även om de flesta måltider intas i skolans värld så är det i hemmet barnen formar sin matkultur och inställning till mat. Därför är det oerhört viktigt att föräldrarna guidar sina barn på den resan. Det är hemma de lär sig om bordsskick, att ta undan tallriken efter sig och, framförallt, hur och vad man ska äta. Oftast är det också från hemmet de får höra om bantning och dieter som äldre syskon eller föräldrar testar i hopp om att förlora de där sista extra kilona. Ändå ner på förskolenivå pratar barn idag om bantning och ätstörningar. Mest makt att påverka och motverka detta har familjen och det borde vara absolut tabu att prata om bantning vid matbordet. En måltid med familjen ska handla om att samlas och njuta av god mat. (Ljungström, 2000) Modern forskning visar på att ett barn inte ska äta mer än det behöver. Om man som förälder tvingar barnet att äta upp all mat på tallriken finns risk för att man sätter den naturliga kontrollmekanismen ur balans. Detta kan leda till att barnet blir sämre på att reglera sitt ätande. Det är viktigt att barn lär sig att själva lyssna på sina inre signaler när det gäller hungers- och mättnadskänslor. (Lindberg, 2007) Media I dagens informationssamhälle nås vi ständigt av olika typer av media. Media har under de senaste decennierna serverat oss ett ständigt flöde över olika hälsoråd, om vad vi bör och inte bör äta. Ett problem är dock att dagstidningar, veckotidningar, tv och Internet ofta förvandlar små steg inom vetenskaplig forskning om god kost till något mycket större. (Willett, 2004) 13

14 Även barn och ungdomar nås av och kan få felaktig information kring kost, detta är inte alltid det bästa då de är mer påverkningsbara vad det gäller samhällets kroppsfixering. (Nordlund, Rolander, Larsson, 2004) Kvaliteten på den vetenskapliga forskningen och informationen om kost och hälsa har ökat mer än någonsin tidigare. Idag är råden och rekommendationerna kring vad man bör äta för att må bra mycket säkrare och ändras inte lika ofta som för bara några år sedan. Att media visar ett extra stort intresse för näringslära just nu beror bl a på att allmänheten efterfrågar råd för en god hälsa. (Willett, 2004) Eftersom näringsbranschen är ett av de områden där det existerar så mycket trender och myter är det angeläget för oss konsumenter att granska all den information som media ger oss med kritiska ögon. (Brunnberg, 2006) Man kan tala om fenomenet trender och myter i tre led innan det når oss konsumenter. Det första är att livsmedelsverket stödjer industrin och deras produkter som i sin tur når ut i media och därefter når oss medborgare. Livsmedelsverkets största konkurrent när det kommer till råd och riktlinjer är faktiskt Sveriges egna medborgare, svenska konsumentsamverkan. Som kritiska samhällsmedborgare granskar vi råden och låter oss inte alls bli uppköpta så lätt av organisationer som SLV. ( ) 14

15 4 Metodbeskrivning Inför metodvalet hade vi en djupgående diskussion om vilken eller vilka undersökningsmetoder vi skulle välja för vårt arbete. Vi gjorde en jämförelse mellan olika tillväggångssätt för insamling av data och valde en strategi för hur datainsamlingen skulle ske. Vi kom fram till att vi skulle använda både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att samla in relevant data. Anledningen till att vi valde att använda både kvalitativa och kvantitativa metoder är att de kompletterar varandra utifrån de frågeställningar vi valt. 4.1 Metodval Kvantitativa metoder används oftast till att samla in data för att sedan sammanställa det med hjälp av tabeller och diagram dvs. den fokuserar på saker som kan uttryckas i mängd och storlek vad avser siffror. (Bryman, 2001) Den kvantitativa undersökningsmetoden är hämtad från naturvetenskapen där den är självskriven. Det finns många olika undersökningsverktyg som används inom de kvantitativa undersökningsmetoderna. Exempel på sådana är, strukturerade intervjuer, strukturerade observationer och enkäter med fasta svarsalternativ. Fördelen med de kvantitativa undersökningsmetoderna är att undersökaren kan göra jämförelser över tid, mellan olika individer och grupper. Det finns dock forskare som menar att kvantitativa undersökningsmetoder inte helt oproblematiskt kan tillämpas på samhällsvetenskaplig forskning eftersom samhället och människor inte kan ses som objekt och att samhället inte är stillastående. Utifrån detta har de kvalitativa forskningsmetoderna vuxit fram. De kvalitativa metoderna fokuserar på ord, betydelser och de uppfattningar individerna har av sin sociala verklighet. Exempel på kvalitativa undersökningsmetoder är deltagande observation, ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer. Det är dock inte problemfritt att använda sig av kvalititativa metoder heller då de innehåller en del fallgropar såsom att undersökaren kan påverka resultatet genom sin närvaro. Undersökarens attityder och värderingar till undersökningsobjektet kan också påverka utgången av en ostrukturerad eller semistrukurerad intervju. (Wallén, 1996) 15

16 I denna undersökning har vi utgått från, att det fenomen vi vill undersöka går att angripa från både ett kvantitativt håll med hjälp av en strukturerad observation och från ett kvalitativt håll med hjälp av semistrukturerade intervjuer Observation Vi valde att först göra den strukturerade observationen (se bilaga 1). Det innebär att man iakttar ett beteende på en bestämd plats och vid en bestämd tidpunkt med bestämda personer. Anledningen till varför vi har valt denna undersökningsmetod är för att vi har bestämt vad och var vi vill observera och när (tid) vi vill observera det. Av de fastställda riktlinjerna i en strukturerad observation kan man göra ett observationsschema och ett sådant använde vi oss av för att registrera olika beteendekategorier. Fördelen med detta är att den gör det möjligt att direkt observera ett beteende och att möjligheten för egna tolkningar blir mindre. Som vi nämnt tidigare finns det ett antal andra kvantitativa metoder som vi valt bort för att de är mer tidskrävande och ger oss data som inte är relevant grund till våra kommande intervjuer. De kvalitativa observationer som vi tittat på är liknande ovannämnda och därför uteslutna för oss att använda. Dessutom är de mer påverkningsbara av oss som observatörer och det är inte vårt syfte. (Halvorsen, 1992) För att få tillräcklig bredd och djup i vår undersökning ansåg vi att det inte räckte med endast en typ av undersökningsmetod. Vi får stöd av detta då Bryman (2001) skriver att man oftast behöver stärka sin observation med ytterligare en metod, vi väljer därför semistrukturerade intervjuer Intervju Den semistrukturerade intervjun valde vi för att vi har ett tydligt mål med vår uppsats att undersöka elever i skolår sex och deras medvetenhet kring bra kost. Bryman (2001) menar att den här undersökningsmetoden lämpar sig bra för denna typ av undersökningar. 16

17 Eftersom vi läst en del litteratur inom området hade vi några tankar om vad bra kostvanor innebär. Vi valde därför att inte göra en ostrukturerad intervju där frågepersonen fritt får svara på en eller få frågor. I våra semistrukturerade intervjuer följde vi en intervjuguide (se bilaga 2) med frågor för vårt specifika tema som innehöll 13 frågor. Dessa specifika frågor ställde vi till alla eleverna. Eleverna fick svara fritt på frågorna vilket medförde att en del svar blev korta och några väldigt långa och därför valde vi att ställa en del följdfrågor när det passade sig i intervjusituationerna. (Bryman, 2001) Under hela intervjun var vi noga med att inte styra intervjupersonen för mycket, det innebar att vi var flexibla med ordningen på frågorna dvs. att intervjupersonen styrde i vilken ordning frågorna skulle besvaras. Fördelen med den strukturerade intervjun är att intervjupersonen inte tvingas in i ett specifikt tankemönster utan kan svara utifrån sitt eget tyckande och tänkande.(halvorsen, 1992) 4.2 Etik I observationen hade vi inget samtycke från eleverna om medverkan i vår undersökning då vi valt att göra en strukturerad observation vilket menas med att vi inte ville skapa någon påverkan i elevernas beteende under förmiddagsrasten och i matsalen. (Bryman, 2001) Svensson (1987) menar att man i god tid ska söka tillstånd för att kunna genomföra en undersökning. Två veckor innan intervjuerna skrev vi ett informationsbrev som skickades ut till föräldrarna (se bilaga 3) angående ett godkännande för eleverna att delta i undersökningen. Svensson (1987) talar även om vikten om att ta hänsyn till människans personliga integritet och psykiska välfärd. Detta gjorde vi genom att berätta för eleverna om vilka frågor som skulle ställas och vi poängterade starkt att det inte fanns något rätt eller fel svar. De fick när som helst avbryta sin medverkan. Vi frågade även eleverna om det gick bra att vi båda två var med under intervjun och om det gick bra att vi spelade in samtalet på diktafon som stöd i vår sammanställning av datainsamlingen. Eftersom vi inte tog några uppgifter alls på eleverna behöver vi heller inte tänka på att använda oss av konfidentialitetskravet. (Bryman, 2001) 17

18 4.3 Urval Vi valde att utföra våra undersökningar på en grundskola i en mellanstor stad i Sverige. Området som skolan ligger i har en låg socioekonomisk status. Av skolans alla elever har cirka 70 % av eleverna en annan bakgrund än svensk. Observationen samt intervjuerna genomfördes i en klass i skolår 6. Anledningen till detta val var dels för att en av oss var bekant med klassen sedan tidigare och för att vi ansåg att elever från skolår 6 är mogna nog att ge oss de data som vi behöver för vår undersökning. Platserna och tiderna för vår observation utfördes i klassrummet mellan klockan 9-10 på förmiddagen i samband med att eleverna hade fruktstund och i matsalen mellan klockan då eleverna åt sin skollunch. Observationen omfattade hela klassen, dvs. 23 elever. Intervjuerna genomfördes med sex elever från klassen. Vi hade skickat ut informationsbrev (se bilaga 3) till föräldrarna om en förfrågan vilka elever som fick lov att delta i vår undersökning. Av de föräldrar som svarat ja på vår förfrågan, valde vi ut eleverna. Vi ville ha jämt antal elever med i vår intervjuundersökning och eftersom det endast kom in tre godkännande för tre pojkar i klassen, valde vi ut dem och automatiskt blev det tre flickor som fyllde ut undersökningsgruppen. En annan orsak till vår jämna fördelning mellan könen var för att vi hade en hypotes om att svaren skulle se annorlunda ut beroende på om det var pojkar som svarade på frågorna eller om det var flickor som svarade på frågorna. Vårt val av elever blev ett bekvämlighetsurval, då dessa elever var de som fanns tillgängliga och hade fått godkännande hemifrån att delta i vår undersökning. (Bryman, 2001) 4.4 Genomförande Vi valde att göra våra fältstudier, det vill säga observation och intervjuer på en av våra partnerskolor med en klass från skolår 6 som en av oss känner sedan tidigare. I god tid tog vi kontakt med en tidigare handledare till en av oss som gav oss tillåtelse att nyttja tid från hennes lektioner till att göra intervjuer. Vi fick medgivande av denne och kökspersonalen att genomföra vår observation i matsalen. Innan vi åkte ut till partnerskolan var vi väl förberedda med både ett observationsschema (se bilaga 1) och intervjufrågor (se bilaga 2). 18

19 Vi valde att göra vår fältstudie uppdelat på två dagar. På första dagen genomförde vi observationen i matsalen. Eleverna blev inskickade gruppvis och ställde sig i två led på varsin sida av matkantinerna. Vi observatörer ställde oss så att vi kunde se elevernas hela uppläggning av maten på tallrikarna. Efterhand som maten lades upp på deras tallrikar prickade vi av i observationsschemat. Det blev mer hektiskt än vad vi hade räknat med. Men vi hittade en lösning och kunde komplettera de missade iakttagelserna i observationsschemat genom att gå runt och titta på deras tallrikar under tiden de åt. För att inte påverka eleverna hur de skulle lägga maten på tallriken valde vi att inte berätta för dem varför vi var där och heller inte prata med dem under tiden vi var i matsalen och genomförde vår observation. Efter det att eleverna hade ätit klart satte vi oss ner och tittade igenom, diskuterade och sammanställde datainsamlingen. Samma morgon som observationen i matsalen genomfördes, följde vi eleverna under deras förmiddagsrast för att se hur många av eleverna som åt något mellanmål mellan frukosten och skollunchen. Inte heller här pratade vi med eleverna om varför vi var där. Andra dagen vi var där gjorde vi våra intervjuer. De gjordes i ett rum enskilt med varje elev. Först då informerade vi varje elev vad frågorna handlade om och sa samtidigt att det inte fanns något rätt eller fel svar utan att de bara skulle prata fritt så mycket de kunde om ämnet. Vi ville att barnen som vi intervjuade skulle känna sig trygga med intervjuaren därför, som vi nämnde i en text ovan, valde vi en klass i skolår 6 som en av oss tidigare gjort sin VFT hos. (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000) Vi frågade först alla elever om det gick bra att båda satt med under intervjun och även om det gick bra att samtalet blev inspelat med en diktafon. Det var ingen som misstyckte. En av oss ställde intervjufrågorna medan den andre antecknade som ett extra stöd. Problematiken som vi stötte på var att några av eleverna hade svårt att ge längre redogörelser trots att vi hade öppna frågor. Detta löste vi genom att ställa mer följdfrågor. Dock var längden på svaren inte det viktigaste då vi ville ha reda på deras åsikter och tankar kring fenomenet bra mat. Efter det att alla intervjuer var genomförda tog vi tid till att återigen lyssna igenom intervjuerna på diktafonen, samtidigt som vi preliminärt sammanställde svaren för att få en snabb uppfattning av vad eleverna hade svarat. Den stora bearbetningen fortlöpte dagen efter. 19

20 4.4.1 Bearbetningen Vi hade spelat in intervjuerna på både digital och kassettbands diktafon så vi satte oss vid en dator och lyssnade igenom intervjuerna noggrant ett flertal gånger samtidigt som vi skrev ner på datorn svaren som respondenterna gav oss. Vi summerade svaren utifrån olika kategorier där vi ibland frångick de faktiska intervjufrågorna. Observationen sammanfattade vi också men i form av diagram då de är av en kvantitativ undersökningsmetod. Detta är till stor underlättning för kommande resultatanalys. 4.5 Reliabilitet Reliabilitet handlar om hur resultatet från något du undersökt blir detsamma om undersökningen genomförs igen. (Bryman, 2001) När det gäller vår kvantitativa undersökning, dvs. observationen tror vi att mycket av resultatet beror på tillfälligheter så som vilken mat som serverades denna dag och hur hungriga eleverna var. Kontentan av detta resulterar i relativt låg reliabilitet. Den hade varit större om vi hade genomfört observationen vid fler tillfällen och fått en djupare bild av undersökningsområdet. Vi tror även att reliabiliteten av den kvalitativa undersökningen inte heller hade blivit så hög då elevernas medvetenhet kring bra kost förändras och deras kunskaper förnyas med tiden. 4.6 Validitet Validitet innebär om en undersökningsmetod används på rätt sätt för att få reda på ett passande resultat för syftet och frågeställning. Extern validitet berör om huruvida resultatet kan generaliseras inom andra eller liknande situationer och grupper. (Bryman, 2001) 20

21 Vårt syfte med vår undersökning är inte att generalisera hur alla elever i skolår 6 är medvetna om bra kost. Vi kan bara tala om hur det ser ut utifrån de elever och den skola där vår undersökning är genomförd. Vi tror dock att resultatet skulle kunna komma att se liknande ut för en annan skola eller en annan grupp elever utifrån samma frågeställning och undersökningsmetod. 21

22 5 Resultatanalys I detta avsnitt presenterar vi först den strukturerade observationen med resultat i form av diagram som kommer tillsammans med analyser. Sedan presenterar vi de semistrukturerade intervjuerna. Vi resulterar i citat i olika kategorier som vi samtidigt analyserar. 5.1 Den strukturerade observationen Vi valde att i observationen titta på ett antal begränsade begrepp kring bra kost. När vi var i skolmatsalen för att göra vår undersökning observerade vi sammanlagt 23 elever. Skollunchen denna dag var, kokt potatis, panerad fisk, remouladsås, citron, rivna morötter, gurka och gröna ärtor. Varje dag serveras även knäckebröd med smör samt mjölk eller vatten att dricka. Eleverna fick börja med att lägga upp grönsaker på tallriken. Denna dag serverades riven morot, tärnad gurka och gröna ärtor. 11 elever tog en grönsak, 6 tog från två av grönsakerna och 6 elever tog av alla grönsaker. 12 Antal upplagda grönsaker Series Elever grönsak 2 grönsaker 3 grönsaker Grönsaker Det fanns inte någon elev som helt uteslöt grönsaker. Även om majoriteten endast tog en grönsak så fyllde de upp ganska väl med det på tallriken. Anledningen kan också vara att de inte var förtjusta i mer än en eller två av de tre grönsakerna. Förhoppningsvis har skolan alltid 22

23 ett alternativ som de vet med säkerhet att eleverna tycker om och tar av. Det kan förslagsvis vara gurka. Vad som också kan ha inverkat till att alla 23 elever tog någon form av grönsaker kan vara att de är medvetna om att det tillhör om det ska bli en komplett måltid. När maten var upplagd på deras tallrikar tittade vi på hur många som hade lagt upp mat efter tallriksmodellen. (2/5 kolhydrater, 2/5 grönsaker, 1/5 protein) Lade man upp mat efter tallriksmodellen Ja Nej Som man kan utläsa i diagrammet ovan lade nästan hälften av eleverna upp mat efter tallriksmodellen. Även här kan orsaken till att det inte blev en jämn fördelning av maten vara avsmaken på någon del av skollunchen den dagen. Överlag var de duktiga med att lägga upp enligt tallriksmodellen. Vad som kan ha inflytande här var att det hängde en plansch över just tallriksmodellen vid matkantinerna. Det kan ju vara så att eleverna omedvetet sneglar på den samtidigt som de tar sin skollunch. Troligtvis kan eleverna också påverka varandra under tiden de står i matkön. Bilden av detta resultat är positivt då nästan hälften faktiskt äter enligt rekommendationerna från livsmedelsverket och dess riktlinjer för maten i skolan. Vi valde också att titta på hur många delar av kostcirkeln de fick med under sin skollunch. Av de sju delar som räknas in i kostcirkeln var det endast en elev som tog av allt. Åtta elever tog 6 delar från kostcirkeln, detta på grund av att de flesta hoppade över brödet. Anledningen till varför de flesta elever hoppade över brödet just den dagen tror vi beror på att de blev mätta av den lagade varma maten som serverades. Bröd är oftast något som eleverna äter som utfyllnad 23

24 de dagar då maten inte är så populär bland eleverna. Fem elever tog 5 delar av kostcirkeln, fyra elever 4 delar och tre elever tog från 5 delar. Resultatet blev att endast en elev av 23 åt från alla delar från kostcirkeln, denna elev var en av två som åt knäckebröd med smör på till sin mat. Antalet tagna delar från kostcirkeln Antal elever Antal delar Trots att resultatet visar på att endast en elev tog från alla delar, är det ändå ett gott resultat. Skälet till varför vi kan skriva så är att det inte är av största vikt att ta från alla delar av kostcirkeln varje måltid. Det handlar om att äta en varierad kost regelbundet och ha en jämn fördelning av målen under dagen. De elever som tog fyra eller färre delar från kostcirkeln utelämnade lyckligtvis inte själva huvudmålet. Det var delar som matfett, bröd och mjölk som en del valde bort. Dessa delar finns med stor sannolikhet med i elevernas frukost och därför får de i sig det under någon tid på dygnet. Eleven som åt från kostcirkelns alla sju delar var troligtvis mätt men kan ändå ha känt att ett knäckebröd efter eller till maten är något som stabiliserar mättnaden och blodsockret bättre. Eleven kan ha ätit knäckebröd för att denne alltid gör det till lunchen. 21 elever drack något under tiden de åt. De resterande två gick och tog dryck efter det att de ätit upp. Detta kan bero på att de inte ville förstöra sin aptit genom att dricka sig mätta eller kan det också vara så enkelt att man i samband med uppläggning av mat även tog dryck med sig till sin plats vid bordet. 15 elever drack mjölk till maten och 8 drack vatten. Huvudsaken här är inte att de måste dricka mjölk, då vi nämnt tidigare att chanserna för eleverna att få i sig mejeriprodukter under dagen är stora, utan att de får i sig vätska i någon form till lunchen. 24

25 Vi observerade även miljön dvs. trivseln i matsalen. Eleverna tog sig tid till att äta. De satt lugnt och stilla och småpratade med varandra i minst 15 minuter. Detta kan bero på att lärare satt till bords tillsammans med eleverna då det på denna skola är obligatoriskt med pedagogiska måltider. Förmodligen hade det sett annorlunda ut om inga lärare varit närvarande vid skolluncherna. Vi anar att eleverna inte hade haft samma ro eller suttit och ätit lika länge. Risken att eleverna inte plockat undan efter sig hade också varit större. De två lärare som åt med skolår sex den dagen visade upp ett gott föredöme då de åt enligt tallriksmodellen. De elever som satt längre var de som gick och tog en portion till eller som tog ett knäckebröd efter maten. Samtliga elever åt upp allt de hade lagt på sina tallrikar. Om de åt upp all mat för att de tyckte det var gott eller för att de var tvungna får vi aldrig veta eftersom de inte får lov att slänga mat. I anknytning till observationen i matsalen hade vi tidigare under förmiddagen observerat hur många elever som äter något mellan frukosten och lunchen i skolan. Det visade sig att cirka hälften av eleverna (11 st) i skolår 6 åt en frukt eller riskaka i samband med att de gick ut på förmiddagsrast. Den andra hälften (12 st) hade inget med sig till skolan att äta som mellanmål. Ju äldre elever blir desto färre elever har med sig frukt till skolan. De har ingen samlad fruktstund i de högre skolåren vilket kan leda till att det är lättare att slarva. En annan orsak till glömd frukt kan vara att eleverna får mer ansvar från hemmet att sköta sig själva och därför slarvar med att ta med sig mellanmål till skolan. Trots att skollunchen äts tidigt är det många timmar mellan frukost och lunch. Eleverna behöver något däremellan, speciellt om de inte ätit frukost. Det var enbart tjejer som hade med sig mellanmål som de åt under förmiddagen. En orsak till detta kan vara att tjejerna har lugnare aktiviteter för sig på rasten där de har tid att äta en frukt. Killarna i skolår sex vill verka tuffa och utelämnar kanske därför detta mellanmål mellan frukost och skollunch. 25

26 5.2 De semistrukturerade intervjuerna Definition av vad bra kost är enligt eleverna De sex elever från skolår 6 var alla samstämmiga om vad bra kost innefattar. Det mest frekventa ordet för vad bra mat är för dem var grönsaker. - Det är nyttig mat, grönsaker och sånt. Inte hamburgare, utan nyttigt. Nyttig mat, kanske god också. Hälsosam mat som grönsaker och istället för vanlig pasta kanske fullkornspasta. Inte skräpmat. Eleverna kopplar automatiskt ihop bra mat med nyttig mat. Hos dem som svarat mer utförligt ingår alltid ordet grönsaker tillsammans med sallad och fullkornsprodukter i nyttig mat. Vi anser att i dagens samhälle är vetskapen om att grönsaker ingår i en nyttig kost en allmän kännedom, därav elevernas relativt goda medvetenhet kring vad bra kost bör innehålla. Anledningen till att vi skriver relativt är för att de bara nämner en del av betydelsefulla livsmedel i en bra kost. - Fullkornsmat och sånt, till exempel potatis. Inte för mycket godis och mat som innehåller för mycket socker Heller inte för mycket fett. Till skillnad från sina klasskamrater pratar denna elev specifikt om att godis och socker inte ingår i nyttig mat. Troligtvis har denna elev varit i kontakt med nya tiders forskning kring hälsorisken med socker. Eleven nämner i följande frågor mycket om att socker är boven och att det leder till övervikt och fetma. En annan anledning till hans medvetenhet kring socker och fett kan vara att det kommer från hemmet då eleven pratar om att det inte lagas mat med socker i hemma. 26

27 5.2.2 Viktigaste målet I intervjuerna beskriver eleverna antal mål om dagen de äter. Majoriteten av eleverna äter enligt livsmedelsverkets rekommendationer nämligen tre stora mål om dagen - frukost, lunch och middag. Antalet måltider om dagen ligger i snitt på 4-5 för alla sex eleverna, varav de flesta målen intages under eftermiddag och kväll. 2 av 6 elever äter inte frukost vilket gör skollunchen till det viktigaste målet enligt dem. - Viktigaste är skolmaten för att jag har exakt en sån tid som jag måste äta och det är exakt när vi ska äta. Därför är skolans mat viktigast. - Lunchen är viktigast för jag äter inte frukost. Det är nästan uppenbart att de elever som inte äter frukost nämner skollunchen som det viktigaste målet. Enligt NNR ska frukosten utgöra % av dagens energi. Får eleverna inte i sig något på morgonen är de okoncentrerade och hungriga under hela förmiddagen. Att äta regelbundet är att skapa rutiner som man kan hålla. En elev nämner att det första hon gör när hon vaknar är att äta frukost för att hon är hungrig. De elever som inte äter frukost har kanske inte som vana att äta på morgonen. De kan bero på att de äter sent på kvällen och inte har någon aptit tidigt på morgonen eller att de inte har någon vuxen som ser till att de äter frukost. De 4 andra eleverna anser att frukosten är det viktigaste målet för att orka med skolan. De talar om vikten av att kunna klara av lektionerna och hålla sig mer aktiv under förmiddagen. - Frukosten är en bra start på dagen Skolans ansvar Alla äter av skollunchen och blir mätta av den. Det finns dock ingen som är riktigt nöjd med maten. De tycker att maten är ensidig och smaklös. Om de hade haft mer inflytande över maten i skolan hade de velat ha mer variation och fler alternativa rätter. Trots att skolan följer rekommendationerna om hur skolmaten ska vara utformad missar de tydligen att lyssna på elevernas önskemål. ( Med stöd från vår observation är 27

28 skollunchen väl sammansatt ur ett hälsosamt perspektiv. Missnöjet handlade inte om huruvidare maten var nyttig eller ej utan om smaklösheten, förutom av en elev: - Den är ju inte så bra för vi får hamburgare och sånt, mycket fett och socker. Man blir rätt så tjock utav det. Positivt är att vi får fullkornspasta ibland Eleverna säger också att det är positivt att lärarna sitter med i matsalen och äter med dem för då är stämningen lugn, även om de ibland känner att de inte får prata eller sitta med vem som helst. En elev säger om lärarnas närvaro i matsalen: - Det är inte så bra, för man måste sitta på bestämda platser. Man får inte prata fritt, men man får lära sig att visa respekt. Som vi nämnt ovan är det en av lärarnas arbetsuppgifter att vara med i skolmatsalen, de s.k. pedagogiska måltiderna. De inger ett lugn och en trygg känsla för eleverna, möjligtvis omedvetet för vissa elever. Ett barn påverkas inte av vad en vuxen säger utan hur den vuxna agerar och på så sätt är det otroligt viktigt att lärarna är med och visar ett gott föredöme i matsalen. 6 av 6 äter mellanmål efter skolan i form av smörgåsar, risifrutti, flingor eller mat som blev över från gårdagen. Alla var slående överens om att maten hemma var godare, nyttigare och hälsosammare än den mat som serveras i skolan. Det kom samtidigt fram att alla äter kvällsmat. För eleverna var sötsaker sådant som godis, choklad, läsk och chips. Förvånansvärt många ansåg att de inte kände behov av sötsaker. De tänkte helt enkelt inte så mycket på det. En anledning till detta kan vara att de för övrigt äter så pass nyttigt och regelbundet att deras blodsocker håller sig på en balanserad nivå och inte drabbas av begäret från att småäta eller inta söta livsmedel. (Lindberg & Svenléen, 1986) Enligt livsmedelsverkets rekommendationer kan ett barn som äter en nyttig och bra kost med goda marginaler äta cirka extra kalorier per dag. När de väl åt sötsaker var det under helgen och vid lov som konsumtionen skedde, medan två elever sa att de åt lite godis varje dag. Alla svarar att de är nöjda med sin konsumtion av sötsaker. 28

29 5.2.4 Föräldrarnas ansvar Ljungström (2000) talar om hemmets goda påverkan till sunda matvanor. Hon menar att det är där barnen påverkas och får sin prägel till fortsatt inställning till mat. Förutom hemmets ansvar är skolan också en viktig del i elevernas kunnande kring hälsa och välmående. När vi ställde sista frågan till eleverna om hur de visste vad bra kost var svarade de tämligen lika varandra; - Vi har snackat om det i skolan innan, att vi måste ha grönsaker. Hemma också. När vi äter middag gör mamma alltid grönsaker till. Sallad tycker jag om då och gurka, fast inte såna broccoli och sånt. - Jag har lärt mig i skolan och hemma. Vi har gått igenom kroppen och vad som är viktigt, vad kroppen behöver, vilka måltider som är bäst och vilken som är bäst av dem. Vi har pratat om tallriksmodellen, den ska innehålla grönsaker. Skola och hem följde som en röd tråd genom svaren. Det är tydligt varifrån eleverna har lärt sig att grönsaker är nyttigt tillsammans med antalet måltider. Vad vi också kan tyda i svaren är att skolan följer sitt uppdrag där målen i Lpo94 är att eleverna ska få grundläggande kunskaper om god hälsa. Hemmet och föräldrarna följer även sitt oskrivna uppdrag med att visa vägen i vårt konsumtionssamhälle. Även om media har en stor påverkan så nämner inte eleverna detta. Det skulle möjligtvis vara genom föräldrar eller äldre syskon som de i sin tur influerats av media. (Nordlund m.fl. 2004) 29

30 6 Diskussion och slutsats Vi anser att i dagens samhälle är det lika viktigt att lära och undervisa barn i skolan om en hälsomedvetenhet, såsom bra kost och hur man bör ta hand om sig, som att lära dem det emotionella samspelet som är så aktuellt idag. Påtryckningarna utifrån är enormt stora och vi vet att övervikt och fetma är ett stort problem för barn och ungdomar i samhället. Vi som pedagoger ska lära eleverna att vara samhällskritiska vilket också innebär att vi måste ta ställning till de olika råd och rekommendationer som kommer från organisationer som t.ex. livsmedelsverket. Det krävs en stor kunskap från lärarnas håll att förmedla och skapa diskussioner i klassrummet som i sin tur ska leda till kunskaper och medvetenhet hos eleverna. Under vår undersökning kunde vi tydligt konstatera att eleverna är medvetna om att de behöver regelbundna måltider för att orka med skolan. De två som inte äter frukost är i extra behov av att skollunchen infaller på sina rätta tider då de är mycket hungriga efter många timmar utan mat. Som rekommendationer från NNR visar på handlar det om att fördela maten procentuellt under dagen, vilket då nästan blir en självklarhet för det flesta om man äter frukost. Om man tittar på vad Lindberg (2007) skriver, är föräldrarnas uppgift för att inte skapa ett felaktigt matbeteende att aldrig tvinga sitt barn att äta. Barnet ska själv lyssna till sina hungers- och mättnadskänslor. Samtidigt som vi kan förankra det hon skriver så menar vi att det kan bli ett dilemma, för vad händer med de barn som faktiskt inte är hungriga på morgonen. Ska man som förälder tvinga i sitt barn mat och kanske skapa en bild av mat som jobbigt eller obehagligt. Alltför ofta kan ett medvetande leda till skuldkänslor. Du vet vad du borde göra och vad som är rätt att göra, men just i den stunden vill du inte eller orkar du inte. Detta ser vi en tendens av i vårt resultat då eleverna har en relativt god medvetenhet kring vad bra kost är och vad de bör äta, men det tar samtidigt emot att göra som de lärt sig. Vi tror att detta kan hindras genom kontinuerlig upprepning av information och inlärning om vad bra kost är och vad det får för goda konsekvenser av att äta bra. Vad som också framkommer tydligt i intervjuerna är deras uppfattning om grönsaker som det allra nyttigaste i en bra kost. Detta tror vi är ett rätt så allmänt fenomen då man från barnsben blir präglad av vikten av att äta just grönsaker. Att deras kännedom om att grönsaker är nyttigt tycker vi är positivt men vad som saknas är medvetenheten om den kompletta 30