Äta, växa och må gott!

Transkript

1 Om hälsa för kropp och knopp Illustration: Ulla Granqvist

2 Uttrycket barn gör som vi gör och inte som vi säger kan vara en bra utgångspunkt i vardagen med barn. Att ändra på invanda mönster och beteenden är bland det svåraste man kan göra. Därför är det bra om vi får med oss ett hållbart mönster redan från början. Du kan säkert själv finna vanor, både goda och mindre bra, som du har med dig från din uppväxt. Det finns flera faktorer som påverkar oss och de val vi gör. Ibland gör vi val utan att tänka det bara blir utifrån invanda mönster. Då det gäller barn har du som vuxen ett ansvar att vägleda barnet till goda val och att välja om när det blir fel. Reflektera över: Hur tar du beslut gällande livsstilsfrågor? Vad har du med dig för vanor och ovanor från din barndom? Är det försent att ändra på invanda mönster oberoende av om de är bra eller dåliga?

3 Goda vanor Kost Illustration: Ulla Granqvist

4 Goda vanor Kost Matvanor etableras tidigt, du som förälder har stort inflytande på ditt barns matvanor. Vi har alla med oss både vanor och ovanor från vår uppväxt och nu kan vara en bra tid att reflektera över dem och ge vidare de goda vanorna till ditt/dina barn. En tumregel kan vara att du som förälder bestämmer och erbjuder vad och när barnet ska äta men barnet bestämmer hur mycket och vad det faktiskt äter. Reflektera över: Vilka goda vanor har du inom kost? Vilka kunskaper har du inom området kost? Hur tänker du kring mat och matsituationen? o Vad är viktigt för dig: Ekologiskt? Hemlagat? Varierad och näringsrik kost? Matordning? o När är barnet mätt, vad visar barnet för tecken på det? Ska vi truga? o Kan man vara duktig på att äta? o Mat som belöning? o Kräsen i maten, finns det? Hur är man då? Är det okej att bara äta korv/ köttbullar och makaroner? o Hur vill du introducera mat? En sund livsstil, vad kan det innebära? Vad skulle du vilja överföra för goda vanor gällande kost till ditt/dina barn?

5 Goda vanor fysisk aktivitet Illustration: Ulla Granqvist

6 Goda vanor Fysisk aktivitet De flesta vet i dag att det är bra med fysisk aktivitet. Forskning visar också att de positiva effekter som syns hos vuxna även ses hos barn och då det gäller barn har all investering av goda vanor en förebyggande effekt för barnets framtida hälsa. Reflektera över: Vilka goda vanor har du inom fysisk aktivitet? Vilka kunskaper har du inom området fysisk aktivitet? o Vad är fysisk aktivitet för dig? o Hur förhåller du dig till fysisk aktivitet? o Hur vill du att fysisk aktivitet skall vara? o TV/platta/ telefon behöver det begränsas i ditt liv? En sund livsstil, vad kan det innebära gällande fysisk aktivitet? Vad skulle du vilja överföra för goda vanor till ditt/dina barn? Låt mat vara mat och rörelse vara rörelse och inte ett sätt att kontrollera kroppen (så som vikten).

7 Faktorer som påverkar hälsan (Baserad på figur av Dahlgren & Whitehead 1991)

8 Faktorer som påverkar hälsan Vi vet att det är flera olika faktorer som påverkar vår hälsa. Dels finns ett genetiskt arv som vi alla bär med oss och dels finns det yttre faktorer så som jobb, vänner, ekonomi och levnadsvanor. Här får du möjlighet att reflektera över vilka faktorer som påverkar din hälsa, vilka faktorer som du själv kan påverka och hur du kan påverka ditt/dina barns hälsa. Utgå från bilden på andra sidan av kortet och reflektera över: Vad är hälsa för dig och vad kan det betyda för dig och ditt/dina barn? Hur ser det ut inom de olika områdena för dig och din familj? Är det något du vill ändra? Vad kan du själv påverka? Var snäll med dig själv och utgå från dina förutsättningar.

9 Vad ska man äta? Matcirkeln Nyckelhålet

10 Vad ska man äta? Vi får idag mycket information från olika håll i samhället gällande vad vi bör och inte bör äta. Vad innehåller maten och livsmedelsprodukterna? Som förälder är det inte lätt att botanisera i djungeln av information när familjens mat ska tillagas. Bra basinformation finns att läsa på Svenska Livsmedelsverkets (SLV) hemsida ( som baseras på de Nordiska näringsrekommendationerna. Här ges du möjlighet att reflektera över dina matvanor utifrån SLV. Reflektera över: Titta på andra sidan av detta kort och fundera över hur din matcirkel ser ut? Utesluter du vissa produkter? Om du gör det varför? Är det någon som har allergier? Hur påverkas du av rapporter och trender kring kost i media? Vet du var du kan finna tillförlitlig fakta om kost och näring? Rekommendationer att tänka på för goda matvanor: Maten bör ätas Regelbundet, vara God och Näringsriktig. Ät av matcirkelns alla delar Varierande. Ta hjälp av Nyckelhålet. Undvik flytande kalorier så som söta drycker. Observera dolt socker i t ex smaksatt yoghurt, söta flingor och fruktkrämer. Lite socker som krydda i maten är däremot inget att oroa sig över.

11 Hur ska man äta? Tallriksmodellen Handmodellen (Rikshandboken i barnhälsovård, Avdelningen Vägledning för kunskapsstöd, Inera, november)

12 Hur ska man äta? Det pratas ofta om vad man ska äta. Här får du chansen att reflektera över hur du äter. Och hur du tänker dig ett hållbart ätande för dig och ditt/dina barn. Reflektera över: Hur ser din tallriksmodell ut? Äter du oftast: Gående? Sittande? Ensam? Framför TV:n/datorn? Hur vill du att ditt/dina barn ska äta? Tips: För att skapa en god matordning bör du sitta ner när du äter, tugga och smaka av maten ordentligt och låta måltiden ta tid. Skapa en lugn miljö genom att t ex. stänga av TV, radio och/eller dator. Samtala gärna men undvik konflikter. Gör måltiden till ett tillfälle att samla både dig själv och familjen till en lugn stund. Tallriksmodellen och eller Handmodellen : Ger en bild av hur maten bör läggas upp på tallriken. Du som förälder bestämmer vad som ska serveras och barnet hur mycket det vill äta av den mat som serveras.

13 Varför äter du? Illustration: Ulla Granqvist

14 Varför äter du? Mat och ätande kan vara så mycket mer än bara näring och bränsle. Här ges du tillfälle att reflektera över vad maten står för hos dig och varför du äter. Fundera även över hur och varför du vill att ditt/dina barn ska äta Reflektera över: Du äter för att du är: Hungrig? Trött? Ledsen? Arg? Uttråkad? För att andra äter eller som belöning? Hur kan du vägleda ditt/dina barn till att äta med utgångspunkt i kroppens hungersignaler? Hur kan du föregå med gott exempel? Brukar du kommentera din och/eller andras mat?

15 När ska man äta?

16 När ska man äta? För att vi ska må bra behöver kroppen jämn påfyllnad av näring och energi. Man kan tala om en Matklocka. Om kroppen själv får bestämma ger den signaler som bygger på biologiska mekanismer som sker på cellnivå i våra kroppar. För att detta ska fungera bör vi lyssna på de signaler som kroppen avger. Här ges du möjlighet att reflektera över hur du märker av din kropps signaler, hur din matklocka ser ut och hur du kan underlätta för din/dina barn att lyssna till sin egen matklocka. Reflektera över: Hur ser din matklocka ut? (Utgå från bilden på andra sidan detta kort) Är du ofta sugen på sött och småäter mellan måltiderna? Hur kan du minska suget? Lyssnar du på kroppens signaler hunger/mättnad? Äter du varierat? Om och Hur i så fall skiljer du på vardag och fest med avseende på vad du äter?

17 Hur kan jag hjälpa mitt barn att få en bra/sund kroppsbild? Illustration: Ulla Granqvist

18 Hur kan jag hjälpa mitt barn att få en bra/sund kroppsbild? Den bild du ser i spegeln av dig själv kan vara en helt annan bild en vad någon annan ser. Din kroppsuppfattning inkluderar intryck du fått med dig hemifrån, massmedia, samhället och andra källor till intryck som kan påverka dig. Man kan som förälder förekomma att barnet utvecklar en förvriden kroppsbild genom att själva uttrycka en acceptans för den egna kroppen. Här ges du tillfälle att reflektera över hur du ser på din kropp och vad du tror påverkar dig. Reflektera över: Tips: Vad påverkar dig gällande hur du ser på din kropp? Vad är du mest nöjd med då det gäller din kropp? Har du med dig intryck från din uppväxt som tydligt påverkat din kroppsbild? Hur kan du uppmuntra ditt/dina barns tankar om den egna kroppen? Hur kan du föregå med gott exempel? Uttryck inte missnöje över den egna kroppen. Recensera inte andra människors kroppar. Visa aktivt på andra kroppar än de barnen möter i tidningar och reklam. Lyft kroppens olika funktioner och hur unik den är för varje individ och ändå så lika.