Kvalitetsredovisning 2014

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2014 Barn och utbildningsförvaltningen Mönsterås kommun 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Resultaträkning mnkr Intäkter Kostnader varav personalkostnader vara avskrivningar Nettokostnad Beslutat budgetram Årets resultat Resultat interna poster Budget intern Resultat interna poster Nettoinvesteringar Nämnden gör ett underskott på 3,6 mkr före avskrivningar. Inför 2014 fick nämnden en minska ram med 2,0 mkr. Elevprognoserna på hösten 2013 visade på färre elever i årskurs F-9 och ramminskningen finansierades till största delen med lägre elevsiffror. Underskottet beror till största delen på den elevökning som inte kompenserats. Det finns negativa avvikelser på flera budgetposter. Kostnader för interkommunala ersättningar har ökat generellt och beror till viss del på att flera elever väljer andra skolor än de vi erbjuder i kommunen samt att priserna för förskoleplatser och elevplatser ökar i takt med att löner, lokalhyror, måltidskostnader mm ökar. Det finns också positiva avvikelser på centrala konton beroende på delvis vakanta tjänster och ej nyttjade medel samt intäkter som överskrider de budgeterade summorna. Under hösten uppmanade nämnde till restriktivitet av inköp under resterande delen av året vilket ledde till att ett antal skolor och förskolor inte genomförde planerade inköp under senare delen av året för att mildra det gemensamma underskottet. Sida 1 av 11

2 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Med hjälp av nationella provbedömningen bedöms 94 % av eleverna i årskurs tre nå kraven i svenska och 86 % i matematik. En förbättring i matematik och svenska jämfört med tidigare år. Det finns numera beslutade kontrollstationer i varje årskurs för att ge skolorna stöd i bedömningen av elevernas kunskaper. Dessa beslutades av nämnden efter att lärare fått arbeta fram lämpliga kontrollstationer i svenska och matematik. Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Svenska Alsteråskolan Fliseryds skola Krungårdskolan Ljungnässkolan Mölstadskolan Tillingeskolan Mönsterås kommun Flickor 100% 100% 92% 100% 100% 100% 99% Pojkar 100% 80% 88% 88% 100% 86% 89% Total andel 100% 89% 90% 93% 100% 91% 94% Antal elever Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Matematik Alsteråskolan Fliseryds skola Krungårdskolan Ljungnässkolan Mölstadskolan Tillingeskolan Mönsterås kommun Flickor 100% 50% 83% 95% 94% 100% 91% Pojkar 89% 60% 88% 92% 75% 29% 79% Total andel 95% 56% 85% 93% 90% 55% 86% Antal elever Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Betygen som nu införts i årskurs sex innebar att 91 % fick minst betyget E (godkänt) i svenska, 90 % i matematik och 88 % i engelska. Meritvärdet för årskurs 6 nådde upp till 185. Skillnaderna i meritvärde i årskurs 6 visar generellt på att våra skolor gynnar flickor, men vi har två skolor som är undantag, Fliseryds skola och Krungårdsskolan. Dessa två skolor skulle vara intressant att få ta del av en analys av orsaken till detta. Andel med betygen A-E i resp ämne åk 6 vt2014 Mönsterås Ämne kommun Bild 97% Biologi 89% Engelska 88% Fysik 91% Geografi 86% Hem- och konsumentkunskap 99% Historia 88% Idrott och hälsa 94% Kemi 87% Modersmål 100% Matematik 90% Musik 96% Religionskunskap 94% Samhällskunskap 90% Slöjd 96% Svenska 91% Svenska som andraspråk 53% Teknik 93% Meritvärdets medelvärde per skola och kön Kommun: Mönsterås Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Skola Flickor Pojkar Total Alsteråskolan Fliseryds skola Krungårdsskolan Ljungnässkolan Mölstadskolan Tillingeskolan Total Sida 2 av 11

3 Betygen efter årskurs nio leder till att 81 % blev behöriga till gymnasiets nationella program. 68 % av eleverna erhöll betyg i alla ämnen. Det är ett stort tapp från föregående år med 13 % -enheter. Meritvärdet för årskurs 9 blev 197,5. Resultaten ser bättre ut för de nya åk 9 i samband med julbetyget i jämförelse med vårens enligt nedan. Men det är inte tillräckligt bra. Meritvärden åk vt 2014 Krungårdsskolan flickor 219 Krungårdsskolan pojkar 191 Krungårdsskolan total Parkskolan flickor 207 Parkskolan pojkar 187 Parkskolan totalt Mönsterås kommun 201 Betygsredovisning årskurs 9 Kommun: Mönsterås Läsår: Årskurs: 9 Termin: Vt år 9 Ämne Andel med betyg A-E Bild 94% Biologi 87% Engelska 94% Fysik 86% Geografi 92% Hem- och konsumentkunskap 96% Historia 90% Idrott och hälsa 92% Kemi 87% Matematik 83% Moderna språk 95% Modersmål 100% Musik 96% Religionskunskap 90% Samhällskunskap 90% Slöjd 95% Svenska 94% Svenska som andraspråk 100% Teknik 95% Av gymnasiets elever fick efter tre års studier 75 % gymnasieexamen. 43 % av eleverna från årskurs 9 blev intagna i vårt eget gymnasium. Detta var första året med de nya kravnivåerna enligt gy-11 vilket sannolikt bidragit till de sämre resultaten. Kraven är högre i gy-11 för godkänt än tidigare. När det gäller betygen vid jul i årskurs 9 på höstterminen så ser resultaten inte så bra ut. Vi behöver lyssna på skolornas analyser och åtgärder för att förbättra resultaten. Det är oroväckande att vi i vissa ämnen tappar 1/5 till 1/6 av eleverna och vi måste se till att skolorna gör bra analyser och sätter upp åtgärder för att förbättra resultaten. Sida 3 av 11

4 Betyg årskurs 9 höstterminen 2014 Parkskolan Park Flickor Park Pojkar Krungårdsskolan Krungård flickor Krungård pojkar Mönsterås kommun Bild 89% 100% 82% 92% 95% 90% 91% Engelska 89% 96% 84% 96% 100% 93% 92% Hem och konsumentkunskap 98% 96% 100% 100% 100% 100% 99% Idrott och hälsa 78% 84% 74% 92% 91% 93% 84% Matematik 84% 92% 79% 92% 91% 93% 88% Språkval 95% 95% 95% 58% 63% 53% 79% Modersmål 100% - 100% 100% 100% - 100% Musik 95% 96% 95% 100% 100% 100% 97% Biologi 92% 92% 92% 75% 86% 67% 84% Fysik 92% 92% 92% 83% 86% 81% 88% Kemi 90% 92% 89% 85% 91% 81% 88% Geografi 97% 100% 95% 92% 95% 90% 95% Historia 83% 88% 79% 86% 95% 80% 84% Religion 95% 96% 95% 86% 95% 80% 91% Samhällskunskap 89% 92% 87% 86% 95% 80% 88% Slöjd 100% 100% 100% 96% 91% 100% 98% Svenska 88% 96% 83% 94% 95% 93% 91% Svenska som andraspråk 60% 50% 67% 100% 100% 100% 75% Teknik 98% 100% 97% 88% 91% 86% 94% 4. Åtgärder efter brukarundersökningen Brukarenkäten till föräldrar och elever genomförs vart annat år och den senaste från 2013 visar på mycket goda resultat. 96 % av eleverna från årskurs fyra till gymnasiet trivs och 97 % är trygga i skolan. Motsvarande siffror i svar från föräldrarna från förskoleklass till årskurs tre är 95 %. För föräldrar med barn i barnomsorgen är motsvarande siffror 98 % trivs och 97 % upplever att barnen är trygga. De enheter som satte upp åtgärder 2013 har under 2014 fått följa upp och utvärdera insatserna för att få nya resultat 2015 vilka då kommer att analyseras utifrån de angivna åtgärderna. 5. Verksamheternas kvalitet och analys Under hösten infördes ett nytt resursfördelningssystem som byggde på en lärarförtätning. Målet med införandet är att vi ska har resurser motsvarande 2 lärare / klassrum. I den utvärdering som förvaltningen gjorde via intervjuer framgår det följande om skolor där vi genomfört en förtätning och där det nästan alla klassrum jobbar två lärare samtidigt. Mindre stress hos lärarna Större möjligheter att anpassa för alla individer Lättare att reda ut bråk Mer kreativ pedagogik Sida 4 av 11

5 Klarar specialundervisningen i gruppen själva Ökad rättsäkerhet vid sambedömning Utvecklande för lärarna som hela tiden hjälps åt att utvärdera lektioner och förbättra dem. Negativt tid till samplanering kan vara svårt att hitta De skolor som inte genomfört lärarförtätningen fullt ut har upplevt följande: Lärarna upplever ökad stress och press. Blir endast förtätning på enstaka pass, många lärare märker inte så stor skillnad. Man vill ha kvar sina elevassistenter Sammantaget upplevs detta som en väldigt lyckad satsning av de som genomfört det fullt ut. En viktig fråga för våra politiker och rektorer kommer att bli om skolor ska kunna ställa sig utanför. Förvaltningens analys grundar sig i att det bör bli bättre resultat med legitimerade lärare än att stödet ges av icke pedagogiskt utbildad personal. Tyvärr märks det fortfarande önskemål från vissa lärare om att elever ska plockas bort från klassrumssituationen och ges undervisning helt utanför klassrummet, trots att mycket forskning pekar på vikten av att särskilt stöd ska ges i gruppen. Därför är det extra intressant att följa de skolor som mer organiserat arbetar med 2 lärare på de flesta passen och deras erfarenheter kring att ge stödet i klassrummet. Fortfarande har vi på en del skolor vissa lärare som fokuserar på brister hos elevernas förutsättningar i stället för att i första hand se till vad vi kan göra för förändringar i miljö och arbetsmetoder. En klar förbättring har under senare år skett och med fortsatta kollektiva kompetensinsatser tror vi på en ytterligare positiv utveckling inriktat på varierad metodutveckling. Vi har, liksom många andra kommuner, svårt att hitta ämnesutbildad personal i vissa ämnen. Där behöriga lärare undervisat i sina ämnen under en längre period är resultaten bättre än där många byten av lärare skett och/eller obehöriga genomfört undervisningen. I nedanstående tabell redovisas våra aktuella personalgrupper samt behörigheter: Sida 5 av 11

6 Befattningsgrupp Antal Varav Tillsvidare Lokal behörighet Examen, ej leg av tillsvidare Leg av tillsvidare Obehöriga av tillsvidare Administratörer 9 9 Barnskötare Chefer Dagbarnvårdare 5 5 Elevassistenter 12 8 Fritidsledare 8 8 Fritidspedagoger Förskollärare Handläggare 5 4 Lärare Skolsköterskor 5 5 Vaktmästare 4 4 Övriga 14 7 Summa I förskolan finns fortfarande ett utvecklingsbehov av att dokumentera barnens individuella utveckling. Många beskrivningar görs av hur verksamheten genomförs utan koppling till vad barnen var och en tar till sig. Även arbetet med att hantera konflikter och utveckla barnens empatiska förmåga behöver utvecklas med individuell dokumentation. 6. Andra viktiga händelser Inom barnomsorgen har behovet av antalet förskoleplatser ökat under året. Det beror på en ökad inflyttning och ökade födelsetal samtidigt som efterfrågan på pedagogisk omsorg (familjedaghem) minskar. I början av året öppnades en tillfällig ute-avdelning i Fliseryd för att möta den ökade efterfrågan. Under hösten påbörjades en om- och tillbyggnad av den befintliga förskolan. Den tillfälliga avdelningen på Eken kvarstår då efterfrågan på förskoleplatser i centralorten är fortsatt hög liksom fortsatt användning av Blåklockan. I Timmernabben skapades en ny avdelning för femåringarna i fritidshemmets lokaler för att lösa platsbristen på förskolan. Den nybyggda förskolan Galaxen invigdes och de befintliga förskoleavdelningarna från Blåklockan och Älgen flyttade in. Vårdnadsbidraget har nyttjats i större utsträckning än tidigare och variationen har varit 6-10 hushåll per månad. Elevtalen i förskoleklass och grundskola ökade med drygt 40 stycken jämfört med den prognos som togs fram på hösten Ökningen beror i huvudsak på en ökad inflyttning. På Ljungnässkolan uppfördes en ny paviljong som togs i bruk efter höstlovet. Sida 6 av 11

7 Mölstadskolan fick en ny matsal i anslutning till den nya förskolan. Behovet av större lokaler finns även här och det planeras för en paviljong som kommer att färdigställas under början av det nya året. I förskoleklass och grundskola infördes ett nytt resursfördelningssystem inom ram från hösten Syftet är att öka lärartätheten och skapa förutsättningar för att kunna ha två lärare i varje klass. Införandet sker succesivt utifrån respektive skolas förutsättningar. Resursfördelningssystemet har utvärderats (se ovan). På våren avslutades deltagandet i Matematiklyftet som pågått under ett läsår. Fortbildningsinsatsen har varit uppskattad och finansierats med statsbidrag och har omfattat samtliga undervisande lärare i ämnet matematik. Under hösten genomfördes en gemensam fortbildningsinsats för samtliga lärare i kommunen i samarbete med Linnéuniversitetet med syfte att stärka ledarskapet i klassrummet och öka möjligheterna till samarbete. Antalet karriärtjänster som är statsbidragsfinansierade har ökat under året från fem till sjutton stycken inom grundskolan och gymnasiet. Samtidigt har det skapats förste-lärartjänster inom förskola, förskoleklass och fritidshem med egen finansiering. Andelen avgångselever som började på Mönsteråsgymnasiet var 43 % och därmed i paritet med förra årets siffra. Antalet elever är i stort sett oförändrat trots en mindre elevkull. Det beror på en ökning av elever på det Individuella programmets språkintroduktion. Under våren togs den nya undervisningslokalen på gymnasiet i bruk. Det är i huvudsak elever på Industriprogrammet, El- och energiprogrammet samt Teknikprogrammet som kommer att nyttja lokalen men även elever från motsvarande program inom vuxenutbildningen. Även Vuxenutbildningen har ökat under året. Det är främst SFI-utbildningen men även den grundläggande vuxenutbildningen som har fått flera elever under året. Ökningen beror på det ökade flyktingmottagandet och eleverna fortsätter från SFI till Grundläggande vuxenutbildning. Fritidsgården som flyttade in i lokaler på Parkskolan tillfälligt i väntan på att nya lokaler skulle byggas är fortfarande kvar där. Den planerade nybyggnationen är framflyttad på obestämd tid och frågan skall utredas igen. Sida 7 av 11

8 Under föregående år inleddes ett arbete med att förbättra IT-strukturen i samråd med KS-AU. Under innevarande år har viss förbättring skett som kan innebära att skolans/förskolans arbete med stöd av ny teknik kan utvecklas. Men det finns fortfarande en hel del brister att åtgärda. Det är viktigt att vi ser till att vår ITavdelning lägger upp en plan för hur våra nätverk på skolorna ska underhållas. I stort sett alla våra trådlösa nätverk behöver gås igenom då funktionen inte är bra. Oron finns kring att vi går emot en mer nedlåst lösning kring IT-verktyg i samband med införande av SITHS-lösning som kan komma att hämma pedagogiska tankar. Vi ser också nackdelar i att IT-avdelningen inte hanterar ipadkonton och stödjer verksamheten kring frågor som rör ipads utan att BUF själva får stå med lösningar kring detta. Under året har ett antal investeringar gjorts. Verkstadslokalen på gymnasiet, Förskolan Galaxen, Mölstadskolans matsal, Krungårdsskolans matsal/café samt tekniksalen på Parkskolan har fått nya inventarier. Den delen av investeringsbudgeten som var öronmärkt för det nya ungdomshuset omdisponerades till den nya paviljongen på Ljungnässkolan vars behov inte var känt vid budgeteringstillfället. 7. Anmälda kränkningar Vi har under 2014 haft 154 anmälda kränkningar som rapporterats till huvudmannen. 8. Genomförd fortbildning Strategimål för är följande: Mönsterås kommun gör en satsning på kollektiv kompetensutveckling för att verksamheten i kommunens skolor ska få en tydlig koppling till forskning och beprövad erfarenhet. Ett samarbete med ett universitet eller en högskola arbetas fram. Satsningen görs gemensamt för kommunen för att nå alla BUN s verksamheter. För att genomföra satsningen görs en analys av olika verksamheters behov och aktuell nivå när det gäller kompetensutveckling. Därefter tas beslut om satsningens inriktning och omfång. I samband med ovanstående utvärderas olika former av arbetstidsavtal och dess inverkan på måluppfyllelse tillsammans med fackliga organisationer. Under hösten 2014 genomfördes en fortbildning med inriktning på motiverande ledarskap då vi utifrån analyser av verksamhetens chefer konstaterade att många lärare behövde stärkas i sin ledarskapsroll men också att öka motivationen hos våra elever. Detta genomfördes med hjälp av Linnéuniversitetet. Tyvärr hamnade fokus på formerna och ersättningen för tid kopplat till fortbildningen istället för på innehållet och resultatet på utbildningen. Sida 8 av 11

9 Sedan så lyckades inte universitetet möta de önskemål som vi hade fullt ut, utan de byggde sin egen fortbildning. Det som beställdes var en ledarskapsutbildning med motivation som fokus, kopplat till kollektivt lärande och praktiska uppgifter. Tyvärr innebar utbildningen endast en praktisk uppgift och fokus hamnade mer på forskningsanknytning till undervisning. Området i sig är inte fel men vi hade förhoppningar om en mer inriktad fortbildning på just ledarskap, även om boken Utmärkt undervisning också till stor del handlar om ledarskap. Fortbildningen som genomfördes har förberetts under de senaste 2 åren med besök kopplat till modellskola. Det sista inspelet kring modellskola gjordes av Tomas Kroksmark i augusti Under hösten 2013 och våren 2014 genomfördes matematiklyftet i förskolan, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolan. Formen med kollektiv kompetensutveckling är positiv. Jämställdhetsarbetet Pågår i alla verksamheter, dock med olika inriktning. Det är viktigt att vi utifrån våra resultat också analyserar dem ur ett jämställdhetsperspektiv. Dock kommer det fortsatt krävas en del fortbildning för det krävs kunskap för att göra bra analyser. SKL matematiksatsning PISA 2015 För att stärka våra resultat i matematik så deltar vi i detta projekt som utgår ifrån att stärka styrning och ledning i nivåerna politiker, förvaltning, rektorer och lärare. Ur detta projekt har bl a kontrollstationer i matematik kommit. Det finns också en hel del andra effekter som att tydliggöra de kvalitetssamtal som nämnden genomför på alla skolor. Den övergripande fortbildningen de senaste åren har haft en röd tråd som har handlat om kollektivt lärande genom satsningarna på Learning study, Matematiklyftet, Motiverande ledarskapsutbildningen och nu framöver läslyftet. I utvärderingar ser vi att denna form att fortbilda sig är uppskattad av lärare och rektorer. 9. Framtiden Inför 2015 har nämnden fått ett tillskott med 3,5 mkr för att kunna bibehålla nuvarande nivå på resursfördelning till förskolor och skolor samt de ökade kostnaderna för skolskjuts som KLT genomfört. Nuvarande budgetramen bygger på att nämnden kan tillgodoräkna sig 1,9 mkr i ökade statbidragsintäkter under året vilket ännu inte är klart. Det ökade antalet barn och elever i grundskolan fortsätter att öka vilket innebär att ytterligare ramtillskott måste till om inte besparingar ska göras i enheternas resurstilldelning. Precis som tidigare år, innan 2014, där förvaltningen fått i uppdrag att beräkna vilka resurser som kunnat frigöras till följd av elevminskningen kan motsvarande beräkning göras av nuvarande elevökning. Sida 9 av 11

10 Antalet elever i gymnasieåldern minskar och under 2015 lämnar den minsta elevkullen på många år årskurs 9. Vi erbjuder trots detta ett brett utbud av program enligt den nya gymnasieskolans regelverk, GY-11. I syfte att motverka avhopp från gymnasieutbildningar har nämnden fått fortsatt bidrag från samordningsförbundet under 2015 i projektet Plug-In. Detta kommer även att omfatta aktiviteter inom det kommunala informationsansvaret, dvs ungdomar under 20 år som inte går eller har avslutat gymnasiet. Under året startar Läslyftet, en fortbildningsinsats liknande det tidigare Matematiklyftet, där alla undervisande lärare i F-9 kan delta. Insatsen finansieras med statsbidrag. Kraven på att ha en fungerande IT-verksamhet i skolorna blir allt större. Vi räknar med att alla skolor och förskolor ska få fungerande uppkopplingar i en nära framtid där vi kan nyttja den nya tekniken effektivt. Översynen av lokaler pågår ständigt och under året skall en ny paviljong iordningställas på Mölstadskolan. Även på Ljungnässkolan finns det behov av ytterligare en paviljong för att bla. inrymma en förberedelseklass för de nyanlända. Förskolan Skutan ska under året få en permanent utbyggnad som ersätter den nuvarande paviljongen. Förskolan Blomman i Blomstermåla måste ha nya lokaler inför hösten. Den öppna förskolan ska under våren ha sin verksamhet i Stranda frikyrkoförsamlings lokaler i väntan på etablering av en familjecentral. 10. Kommunfullmäktiges mål Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling. Nämnden arbetar med att marknadsföra kommunen med bra och kvalitativa förskolor och skolor med fritids i alla tätorter. Vi har ett nära samarbetet med näringslivet bl a i form av lärlings- och praktikplatser. Samarbetet sker med Ung Företagsamhet (UF-företag). En gemensam satsning har gjorts med industrin samarbetsorganisation, IOC, där vi tillsammans anställt en person som ska jobba med företagsutveckling och vårt högskolecentrum. Studiebesök görs hos kommunens företag för både lärare och elever. Kommunens sjukfrånvaro ska vara under 4,5 % genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Verksamheten jobbar med aktiva rehabiliteringsinsatser och tidiga kontakter vid ohälsa. Sjukfrånvaro inklusive sjukersättningar inom nämndens verksamhetsområde hamnade på 3,98 % under året vilket är en förbättring från förra årets 4,71 %. Sida 10 av 11

11 Verksamheterna ska drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Nämnden har genom aktiva åtgärder tillsett att verksamheten bedrivits inom tilldelade ramar under ett flertal år. För första gången på sju år tvingas vi att redovisa ett underskott. Huvudorsakerna till detta är ramminskningen på 2,0 mkr samt den ökning av antalet barn i barnomsorg och elever i grundskola som skedde under hösten Nämnden har inte kompenserats för ökningen men bibehållit befintliga resursfördelningssystem till verksamheten. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till år Den kommunala energianvändningen skall minskas från 2009 med 10 procent till 2014 och 15 procent till Skolor och förskolor bedriver ett kontinuerligt lärande i miljökunskap och hållbar utveckling. Mönsterås kommun skall inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickors och pojkars, kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Samtliga förskolor och skolor har likabehandlingsplaner mot diskriminering och annan kränkande behandling. En genuspedagog finns på Parkskolan men finns tillgänglig för samtliga enheter. Samtliga skolor och förskolor deltar i kommunens jämställdhetsprojekt Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra skall öka till 70 procent till Elevhälsan jobbar aktivt med alla barn och elever inom nämndens ansvarsområde. Vi har ett utvecklat samarbete med socialtjänsten. Kvalitetsredovisningen är skriven av Thomas Hall, Anette Asp och Göran Pettersson Sida 11 av 11