Skolans bortglömda fråga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolans bortglömda fråga"

Transkript

1 Skolans bortglömda fråga 1

2 Goda Exempel om lärande Kvaliteten i skolan och frågan om vi gör rätt prioriteringar jagar ständigt politiker och beslutsfattare. En ofta bortglömd lösning är läromedel. Läromedlen står för mindre än en procent av den totala skolbudgeten så en satsning här kommer inte att knäcka kommunernas ekonomi. Samtidigt vet vi att bra böcker och digitala läromedel kan göra underverk i klassrummen och ge lärarna tid att vara med sina elever i stället för att utveckla egna läromedel. I Sverige ska vi ha en skola i världsklass. Vår ambition är att klättra i de internationella mätningarna av skolor. Det finns en insikt att bra utbildning kommer att vara vårt viktigaste konkurrensmedel i en allt tuffare global konkurrens. Vi möter nu inte bara talanger från USA eller Västeuropa utan i lika hög grad välutbildade och ambitiösa ingenjörer, läkare, ekonomer och forskare från Indien och Kina. Att då kunna erbjuda våra unga en utbildning i världsklass är en investering, inte bara i våra unga utan i hela vårt samhälle. Det är trots allt välutbildade människor som är förutsättningen för att våra företag och vår välfärd ska vara framgångsrika även i framtiden. Det är ingen enkel uppgift att bygga en skola i världsklass. Det kräver enastående lärare, engagerade elever och inspirerande läromedel. Men vi vet att det går. Vi har studerat svenska skolor och hittat en rad Goda Exempel i absolut toppklass. Det är skolor som kan vara ett föredöme för andra. Att lyfta hela den svenska skolan är inget man kan göra över en natt eller med en rapport. Men vi vill gärna lyfta fram en aspekt som ofta är bortglömd och som kan ge stora resultat för mycket begränsade resurser: läromedlen. Sedan 1995 har samhällets investeringar i grundskolan stigit med 60 procent. Under samma period har investeringarna i läromedel tillåtits sjunka med 17 procent. Vi har alla hört skräckexempel om klasser som inte har några moderna läromedel alls, eller ännu värre gamla böcker med föråldrad information. Ännu i dag förekommer det att skolor delar ut böcker till sina skolelever där de kan läsa om Sovjetunionen, trots att landet inte funnits sedan Ökning från till kr + 60 procent Kostnader per elev och år för undervisning och nya läromedel Index 1995=100 Undervisning Nya läromedel MInskning från 601 till 497 kr - 17 procent 1995* 1996* 1997* 1998* 1999* 2000* 2001* 2002* 2003* 2004* 2005* 2006* 2007* 2008* 2009* 2010* 2011* 2012* Statistik från Skolverket, Kolada, Svenska Läromedel och Statistiska Centralbyrån. Data är inflationsjuseterade med Konsumentprisindex för Kostnad för undervisning omfattar alla huvudmän, undantaget som endast omfattar kommunala huvudmän. 2

3 Vi förstår samtidigt att det inte alltid är populärt med investeringar som kostar kommunerna mycket pengar. Man kämpar redan med en ansträngd ekonomi och det kommer inte att bli lättare i framtiden. Analyser som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, gjort visar att kommunerna kommer att tvingas till omfattande skattehöjningar i framtiden för att erbjuda den service som medborgarna förväntar sig. Det sista ansvariga politiker vill se i det läget är nya stora utgifter. Men det här är inte en fråga om pengar. Förra året spenderade kommunerna i genomsnitt drygt kronor per elev på undervisning i grundskolan. Lägger man till kostnader för lokaler med mera blir den totala kostnaden kronor enligt Skolverket. Under samma tid satsade skolorna bara 497 kronor på läromedel, alltså under en procent av utbildningsbudgeten. Om man bestämmer sig för att återställa investeringarna i läromedel till de nivåer som gällde 1995 skulle det inte kosta mer än 104 kronor per år, det vill säga bara 0,1 procent av utbildningsbudgeten. Om vi tänker lite mer visionärt och vill att satsningarna på läromedel ska utvecklas i samma takt som skolbudgetarna sedan 1995 handlar det om en ökning med 60 procent. Det kan låta utmanande men är inte mer än 465 kronor per år eller en procent av undervisningsbudgeten. Då bör man komma ihåg att forskningen visar att en satsning på läromedel har positiva effekter på andra delar av skolan. Vi vet att tillgång till bra läromedel så väl digitala som skolböcker frigör tid för lärarna att vara med eleverna i stället för att göra sina egna läromedel. Lärarna ska kunna ägna sig åt att undervisa, möta varje elev och uppföljning. De ska få ett bra stöd och en röd tråd i undervisningen. Lärarna ska självfallet använda olika typer av undervisningsmaterial och de ska kunna sätta sin personliga prägel på undervisningen. Men de ska inte behöva uppfinna hjulet gång på gång. Vi kommer behöva göra många saker samtidigt för att förbättra utbildningsresultaten. Läromedel kan naturligtvis inte ersätta fler duktiga lärare. Men det kan vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att stärka läraren och ge mer tid för det så avgörande mötet mellan lärare och elev. Om man bara ser till digitala läromedel är det ännu mer tydligt att det här inte är en ekonomisk fråga. Den årliga European Survey of Schools: ICT and Education visar att 2012 köpte de svenska skolorna datorer och annan hårdvara för i genomsnitt 1770 kronor per elev. Att skolorna investerar i datorer är en självklarhet i en allt mer digitaliserad värld, men statistik visar Det är kommuner som satsat medvetet på bra läromedel som stöd för sin skolundervisning och som visat stor förståelse på hur viktiga såväl traditionella böcker som digitala läromedel är för att garantera alla elever en bra och varierad undervisning. Fakta: Det finns förhållandevis lite forskning gjord kring läromedel. Medan det finns en mängd mätningar av hur mycket pengar som satsas totalt på skolan görs i dag inga mätningar specifikt på detta ämne. Det är en stor brist. Vi ser i forskningen och i våra möten med experter, lärare och elever att bra läromedel är en av de viktigaste komponenterna för att garantera en bra och likvärdig undervisning i skolan. För att ändå få en bild av läget har MTFL valt att studera försäljningen från Svenska Läromedel, som omfattar 13 svenska läromedelsförlag. Vi vet att de under flera års tid stått för procent av totalmarknaden för läromedel i Sverige. Därmed kan vi från denna försäljningsstatistik få en god bild av hur satsningarna på läromedel utvecklats i hela landet. Däremot kan vi inte bryta ner siffrorna på kommunnivå med samma precision. 3

4 Tre kommuner som satsat medvetet på bra läromedel: Malå Valdemarsvik Älvdalen att investeringarna i digitala läromedel endast var 27 kronor. Att skolan köper in datorer är bra, till och med nödvändigt. Utan datorer, läsplattor med mera kan vi aldrig skapa en modern skola. Men utan bra innehåll kan den investeringen aldrig utnyttjas till fullo. En enkel räkneövning visar att en timme i grundskolan kostar ungefär 64 kronor per elev. Skolan har alltså valt att spendera pengar motsvarande 20 minuters undervisning på att köpa in bra digitala läromedel till våra elever. Om de ansvariga valde att spendera motsvarande en enda timmes undervisning på digitala läromedel skulle den satsningen kunna tredubblas. De Goda Exemplen MTFL har studerat landets kommuner efter hur de investerar i läromedel. Vi har identifierat Goda Exempel. Det är kommuner som satsat medvetet på bra läromedel som stöd för sin skolundervisning och som visat stor förståelse på hur viktiga såväl böcker som digitala läromedel är för att garantera alla elever en bra och varierad undervisning. Viktigt i vår bedömning är att de utvalda kommunerna gjort dessa satsningar mer än ett enstaka år. En kommun kan inte hamna på listan över Goda Exempel genom en storsatsning under ett enda år efter flera års eftersatta investeringar. Det vi premierar är långsiktighet Vi gör listan för att belöna de som gjort ett bra arbete med skolan de senaste åren men också för att inspirera andra. Vi vill genom dessa exempel visa att det med relativt små medel är möjligt att åstadkomma stora förändringar. På de följande sidorna får ni möta tre av dessa kommuner och även experter, lärare, elever och politiker som ger sin bild av läromedel och varför det är viktigt. Och som vi redan påpekat. Det här är inte i första hand en fråga om pengar. Det handlar om under en procent av skolbudgeten. Årliga investeringar i skolans digitalisering Källa: ESSIE European Survey of Schools: ICT and Education. Investeringar årskurs 8 och branschstatistik kr 27 kr Digitala läromedel Datorer i skolan 4

5 Mot en ännu bättre skola Anna Viik fick 2012 utmärkelsen Lärarpriset av Lärarförbundet för sin undervisning i modersmål i på Gotland. Hon belönades för sin innovativa undervisning där hon använt allt från utepedagogik till sociala medier. Anna Viik fick 2012 utmärkelsen Det finns ett behov av Lärarpriset av Lärarförbundet tydliga ramar och det är för sin undervisning i modersmål just vad bra läromedel i på Gotland. Hon belönades för sin innovativa undervisning där kan ge för många elever. hon använt allt från utepedagogik till sociala medier. /Anna Viik, lärare Visby Det är viktigt för eleverna att ha struktur i sitt lärande. Det finns ett behov av tydliga ramar och det är just vad bra läromedel kan ge för många elever. Bra läromedel ökar också likvärdigheten i skolan. Läromedel hjälper eleven att blicka bakåt och utvärdera och att sätta mål. Eleven blir herre över sitt eget lärande. En annan viktig sak är möjligheten att ta igen för elever som är borta från lektionerna av en eller annan anledning. Det kan vara sjukdom eller att de är på resa. Bra läromedel kan fungera som backup, oavsett hur man har undervisat i skolan. Anna Viik säger att läromedel behövs på alla stadier, från lågstadiet till gymnasiet. På låg och mellanstadiet har en lärare så många olika ämnen att han eller hon får svårt att bedriva kvalitativ undervisning i alla ämnen helt utan läromedel. På gymnasiet och högstadiet är undervisningen så avancerad att läraren inte kan agera läromedelsförfattare samtidigt som han eller hon undervisar. Sverige har på många sätt en skola av världsklass, med engagerade lärare och resurser som de flesta länder i världen bara kan drömma om. Men vi hör ändå ständigt skräckhistorier från skolan om undermåliga och föråldrade läromedel. I Gerestaskolan i Härnösand tröttnade föräldrarna på att deras barn ständigt fick stenciler i stället för riktiga böcker. Tack var ett medborgaruppror lett av en engagerad förälder sköt kommunen till 1,5 miljoner kronor för nya läroböcker. Forskningen visar tydligt att läromedel är ett av de mest effektiva sätten att öka kvaliteten i skolundervisningen. Den kanske mest citerade mätningen av skolor internationellt är OECDs PISA-mätning. I en PISA-rapport 2009 slår man fast att ett skolsystem med brist på lärare, infrastruktur och läroböcker kommer nästan garanterat att prestera dåligt. Även om en god infrastruktur och moderna läroböcker inte garaterar ett bra resultat så kommer bristen på den typen av resurser sannolikt att ha en negativ effekt på lärandet, fortsätter PISA-rapporten. Forskaren Jan Håkansson, som är lektor på Linnéuniversitetet och som skrivit boken Utmärkt undervisning tillsammans med Daniel Sundberg konstaterar att bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en bra undervisning. Det är svårt att peka på en enstaka faktor för vad som är utmärkt undervisning, men det vi kan säga är att det börjar med lärarkompetensen. 5

6 Bra lärare är en förutsättning för bra undervisning. Det handlar både om de sociala aspekterna som förmåga att bygga relationer och interagera med eleverna, som en innehållslig del. Det är knutet till lärarens förmåga att förmedla sina kunskaper till eleven. Men en bra skola förutsätter också att läraren ges bra förutsättningar att undervisa. Precis som OECD i PISA-rapporten från 2009 pekar på är det mycket svårt att ge en bra undervisning om det inte finns bra läromedel. Något som alltid återkommer i diskussionen kring god undervisning är variation och man kan anta att det också gäller läromedel. Det finns massor av sätt att representera kunskap. Det kan vara böcker, ljud, video och tredimensionella objekt, säger Jan Håkansson. Man hör ju fortfarande skräckhistorier om böcker som är föråldrade. Det finns fortfarande en hel del böcker med helt inaktuell information och här måste skolor få medel så de kan investera i moderna läromedel. Den brittiska skolmyndigheten Office for standards in education Ofsted publicerade 1996 rapporten Worlds apart. Syftet var att hitta skillnader mellan England och högpresterande asiatiska och europeiska länder som kunde förklara lägre skolresultat i Storbritannien. Rapporten konstaterar att eleverna i de asiatiska länderna använder samma läroböcker. Det tillåter lärare att undervisa och rätta läxor, i stället för att göra egna arbetsblad, vilket är så utmärkande för brittisk undervisning. I Schweiz används läroböcker som täcker läroplanen. Med läroböckerna följer utförliga lärarhandledningar, konstaterar rapporten. Maria Stockhaus är kommunalråd i Sollentuna med ansvar för skolan och även ordförande för Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, utbildningsberedning. Hon tvekar inte en sekund på vad som är den enskilt viktigaste frågan för skolorna. Lärarna är det absolut viktigaste för kvaliteten i skolan. Den absolut största skillnaden kan finnas mellan två klassrum i samma skola. Därför är det viktigaste att jobba med lärarnas kompetens. Lärarna måste få mer tid för samarbete. Idag är det för mycket ensamarbete. Man behöver samarbeta i varandras klassrum och lära av varandra. Maria Stockhaus håller samtidigt med Jan Håkansson om att skolan inte kan fungera utan bra läroböcker och digitala läromedel. Det är en viktig diskussion vilka läromedel som funkar bäst och hur man ska använda dem i klassrummen. Som vi konstaterat i inledningen är läromedel inte i första hand en ekonomisk fråga. De står för mindre än en procent av skolornas sammanlagda utgifter. Snarare är detta en fråga som glömts bort i skoldebatten. Efter ett år med kampanjen Mer Tid för Lärande där vi fört samtal med experter, politiker, lärare och elever kan vi konstatera att frågan inte ges den uppmärksamhet den förtjänar. Läromedel är inte en fråga som kommer på tal så ofta när jag träffar lärare. De pratar mer om strategier om hur man ska förklara olika saker så att alla hänger med, säger Jan Håkansson. 6

7 En låt vara ovetenskaplig kartläggning av nyhetsrapporteringen de senaste månaderna visar att kombinationen Svenska skolan och PISA-undersökningen är betydligt mer omskrivet än skolan och läromedel. Det är ingen hemlighet att den svenska skolan inte kommit långt i digitaliseringen. Skillnaderna är stora från skola till skola när det gäller tillgång till datorer och läromedel anpassade för digitalt lärande. Men det finns samtidigt bland de som vi talat med en samsyn om att datorer skapar stora pedagogiska möjligheter. Det är rätt naturligt att skolorna satsar en så stor andel av de digitala resurserna på hårdvara, helt enkelt eftersom det inte funnits datorer i skolorna. Sen kommer satsningarna på digitala läromedel att följa naturligt för att fylla digitaliseringen med innehåll. Vi har bara börjat den här utvecklingen. Det finns skolor i landet som inte ens köpt in datorer till alla elever. Så har vi skolor i exempelvis här i Sollentuna som kommit mycket långt i skolans digitalisering. /Maria Stockhaus, kommunalråd Sollentuna Jag har sett väldigt spännande exempel med single sign on där lärare kan logga in på en plats och hitta alla läromedel de behöver. Vi kommer också att se hur skolorna använder IT för att hitta andra källor som kompletterar den röda tråden och progressionen i läromedel. Till exempel ser vi hur man kan nå BBC och Utbildningsradions arkiv. Det finns också spännande föreläsningar på Youtube som kan användas i undervisningen integrerat med läromedelen, säger Maria Stockhaus. Att skolorna idag investerar en så stor del av sin it-budget på hårdvara kan enligt henne till stor del förklaras med att man bara är i början av den här processen. Det är rätt naturligt att skolorna satsar en så stor andel av de digitala resurserna på hårdvara, helt enkelt eftersom det inte funnits datorer i skolorna. Sen kommer satsningarna på digitala läromedel att följa naturligt för att fylla digitaliseringen med innehåll. Vi har bara börjat den här utvecklingen. Det finns skolor i landet som inte ens köpt in datorer till alla elever. Så har vi skolor i exempelvis här i Sollentuna som kommit mycket långt i skolans digitalisering. 7

8 Anna Viik är tydlig med att datorer är bra men att det inte räcker med att köpa in laptops eller läsplattor till eleverna och låta dem gå ut på internet och söka information. Det krävs mer än Word och Wikipedia. Eleverna har höga krav när det gäller det digitala lärandet. Det är precis samma sak som med böcker. Vi kan inte använda torftiga böcker. Och på internet kan vi inte använda bara gratis material som inte är gjort för ändamålet. Vi måste ha läromedel som tagits fram för undervisning och som är stimulerande och intressanta. Jan Håkansson har en pragmatisk syn på digitaliseringen. Han konstaterar att den skapar stora möjligheter. Samtidigt är den en realitet som de ansvariga inte kan välja att bortse från. Den gör att läromedlen vidgas från att vara böcker till något som är mycket mer. Det som gör att utvecklingen gått lite långsamt är nog att folk känt sig osäkra på hur den nya tekniken ska användas. Men det är också något som inte kan undvikas. Det här är en teknik som tar upp en allt större del av människors vardag och den kommer också at vara en viktig del av undervisningen. I dag är trenden tyvärr fortfarande att investeringarna i läromedel sjunker. Det är dock inte långsiktigt hållbart. Att det finns så lite statistik och debatt kring frågan visar samtidigt att det inte är en kostnadsfråga, utan mer att läromedel glömts bort i den större debatten om skolan. Inte minst i samband med att skolorna nu digitaliseras och de nya datorerna och läsplattorna ska fyllas med innehåll är det sannolikt att debatten kommer att ta fart

9 Malå Malå är en liten kommun med 3200 invånare. Men även om det skapar extra stora utmaningar finns kommunen med på listan över Goda Exempel tack vare en medveten och uthållig satsning på bra läromedel. Det finns en hel del utmaningar i skolan idag, menar Ann-Chatrine Lundmark, rektor för förskoleklass och årskurs 1-6 på Malås enda grundskola Nilaskolan. Skolan lägger stor energi på att eleverna ska nå målen, trivas och utvecklas i skolmiljön. För lärarna är det arbetsbelastningen som är den stora biten. Det är tungt, det är mycket dokumentation och annat idag. Många splittrade bitar som man ska hålla i som lärare. En annan utmaning är ekonomin. I små kommuner kan det vara ett stort bekymmer för skolor. Malå kommun är väldigt liten och det är klart att det är svårt, till exempel med delningstal i klasser. Vi har små elevtal, 35 elever per årskurs, vilket gör att det är svårt att ha dem i en enda klass och de blir ju inte så många om vi delar dem i två grupper. Det går en hel del resurser bara för att få ihop det hela. Ändå har Malå kommun och Nilaskolan valt att satsa stort på läromedel. Det beror dels på att LGR 11 som ställer nya krav, men framför allt på lärarnas engagemang. Vi har ambitiösa och duktiga lärarlag på skolan. Man vill utvecklas, man vill prova nya saker, man vill ha material som stämmer överens med verkligheten idag. Tyvärr är det så att gamla läromedel innehåller gamla uppgifter som vi ju inte ska lära ut. Nilaskolan är också ambitiös i utvecklingen av det pedagogiska arbetet och har dessutom satsat en hel del på digitala läromedel. Skolan har relativt många datorer och som en del av en-till-en-satsningen så har årskurs 7 precis fått en egen dator. Tanken är att de i årskurs 4 från och med jul ska ha tillgång till varsin surfplatta. GOTT EXEMPEL Malå kommun Vi har ambitiösa och duktiga lärarlag på skolan. Man vill utvecklas, man vill prova nya saker, man vill ha material som stämmer överens med verkligheten idag. /Ann-Chatrine Lundmark, rektor Nilaskolan Vi håller på med utbildning av personal för att kunna använda datorerna på ett pedagogiskt sätt. Det gäller ju att inte bara dela ut tekniska saker till eleverna och tro att allting löser sig utan det gäller ju faktiskt att förändra sitt arbetssätt. Första utbildningsdagen var alldeles nyligen och de kommer att se över materialet till läsplattorna framöver. Datorerna har Nilaskolan fyllt med digitala läromedel sedan tidigare. Vi försöker speciellt för våra elever med svårigheter att komplettera med digitala läromedel så att de kan få materialet uppläst av datorn om de har det behovet. 9

10 En framtid med större investeringar i digitala läromedel ser Ann-Chatrine Lundmark som en nödvändighet för att hänga med i dagsläget, men hon poängterar att vi inte ska glömma att icke-digitala läromedel är en god grund att stå på. När det gäller större, dyra inköp av läromedel så är det viktigt att materialet går att använda som helhet och inte bara delar av det. Brist på bra undervisningsmaterial ställer höga krav på lärarna och därför är det viktigt att investera i läromedel. Om man inte gör det blir arbetsbelastningen högre på våra lärare för de vill ha aktuellt och bra undervisningsmaterial. Hittar de inte material som de tycker passar och tränar de förmågor som behöver tränas så får de sätta sig och göra eget material. Det tar väldigt mycket tid att hitta eget och ta in från olika källor. Man hittar ju inte direkt i sitt eget huvud eller direkt i någon bok man redan har och vill få med många källor. Satsningar på läromedel kan inte bara frigöra mer tid för lärarna att fokusera på eleven, utan det påverkar också likvärdigheten i skolan menar Ann-Chatrine Lundmark. Det tror jag absolut. Annars blir det väldigt beroende av den enskilde läraren att hitta och använda det material man redan har och lära sig mer. Så självklart är det väldigt viktigt med uppdaterade och aktuella läromedel. Det är också viktigt att ha en levande diskussion i alla ämnen på skolorna så att det inte spelar någon roll om man hamnar i den eller den klassen med just den läraren, och så vidare. Att man har en öppen dialog kring vad man använder för material, hur man använder det materialet, och tipsar och inspirerar varandra. 10

11 Valdemarsvik Valdemarsvik är en av de kommuner som MTFL utsett till Goda Exempel. De hör till de som satsar mest pengar på läromedel i grundskolan. På Vammarskolan blir digitala läromedel nu allt viktigare. I Valdemarsvik satsade skolorna kronor per grundskoleelev och år på läromedel. Pengarna går snabbt åt och den största utmaningen är att få dem att räcka. För läromedel på högstadiet har pengarna räckt bra, vi har satsat mer på läromedel för eleverna i årskurs sju till nio. Vi vill nu lägga mer pengar på läromedel även på låg- och mellanstadiet, säger Birgitta Modig, grundskolerektor på Vammarskolan årskurs 4 till 6 som även rymmer ett högstadium. Birgitta Modig har varit rektor på skolan i tio år och anser att utvecklingen vad gäller läromedel har gått snabbt, och att det ibland är svårt att hänga med. Skolan har köpt in smartboard till nästan varje klassrum vilket har fungerat väldigt bra, men de flesta läromedel på skolan utgörs fortfarande av läroböcker. Ambitionen är att köpa in mer digitala läromedel. Det går även i linje med önskemål från lokalpolitiskt håll. Lärarna skulle behöva göra sina egna läromedel i högre grad vilket tar tid från undervisningen och mötet med eleverna. Framför allt efterfrågar våra lärare läromedel som är anpassade efter den nya läroplanen. /Birgitta Modig, rektor Vammerskolan GOTT EXEMPEL Valdemarsvik kommun Vi brukar prata om den moderna eleven. Men vi ligger inte riktigt i fas vad gäller digitala läromedel utan är fortfarande i startgroparna. En utmaning är att vi måste utbilda våra lärare, speciallärare och skolledare i detta. Det händer ju mycket vad gäller digitala läromedel, säger hon och fortsätter: Vi ser att digitala läromedel är bra för eleverna. Framför allt för barn med speciella behov finns det fantastiska digitala lösningar vilket även påverkar likvärdigheten mellan elever. Att låta bli att satsa på läromedel ser hon inte som ett alternativ. Lärarna skulle behöva göra sina egna läromedel i högre grad vilket tar tid från undervisningen och mötet med eleverna. Framför allt efterfrågar våra lärare läromedel som är anpassade efter den nya läroplanen. Hon tror också att satsningar på läromedel påverkar likvärdigheten i svensk skola. Det ska inte spela någon roll var en elev går i skolan, det ska vara samma förutsättningar överallt. Men vi vet ju att det inte är så i dag. Läromedel har till exempel betydelse för likvärdigheten när en skola har uppdaterade läromedel och en annan använder gamla böcker som talar om länder och statsskick som inte finns längre. 11

12 Älvdalen Den är en av de bästa kommunerna i landet men Älvdalen i norra Dalarna nöjer sig inte. Det är en utmaning för oss glesbygdsskolor att hänga med i den digitala utvecklingen. Vi behöver mycket stöd och information, säger Leif Ekström, rektor på Älvdalsskolan. GOTT EXEMPEL Älvdalens kommun Förra året la skolorna i Älvdalens kommun kronor på läromedel per elev. Det placerar dem i den absoluta toppen över de kommuner som satsar mest på läromedel. Högstadieskolan Älvdalsskolan är en av kommunens skolor som ligger i framkant. Det måste finnas ett stort utbud av olika slags läromedel för lärarna att välja bland för att de ska kunna lägga undervisningen på rätt nivå för olika elever. Jag har haft många lärare anställda genom åren som har producerat egna läromedel, men det tar mycket tid från undervisningen och mötet med eleverna, säger Leif Ekström. Han menar att läromedel också har betydelse för likvärdigheten i svensk skola. Här i norra Dalarna dras vi till exempel med hög arbetslöshet och de flesta har inte föräldrar med högre utbildning eller mycket pengar. Då det förstås viktigt med en likvärdig skola och för det spelar såklart läromedlen en roll. Utmaningen är att fylla dem med bra innehåll, tekniken i sig gör ju ingen skillnad för undervisningen /Leif Ekström, rektor Älvdalsskolan Älvdalsskolan har precis investerat i interaktiva skrivtavlor och för nu en diskussion kring om man ska köpa läsplattor till eleverna. Utmaningen är att fylla dem med bra innehåll, tekniken i sig gör ju ingen skillnad för undervisningen, säger Leif Ekström. Skolan har sedan tidigare positiva erfarenheter av digitala läromedel och har till exempel köpt webbaserade läromedel i NO. Det går jättebra, eleverna älskar det. Det digitala är elevernas planhalva och vi måste komma in på den planhalvan. Men för att göra det behöver vi information kring vad som är på gång i branschen. Det är svårt att som glesbygdsskola ha koll på hur vi kan utnyttja ny teknik i skolan, säger Leif Ekström. Han tror även att digitala läromedel kan hjälpa till att frigöra tid för lärarna som de i stället kan lägga på eleverna, undervisningen och elevhälsan. Skolan kommer fortsätta att satsa på digitala läromedel. Absolut nu gäller det att hänga med. Men det gäller också att göra rätt. Vi har ju ganska lite pengar och har inte råd att fatta fel beslut. Vi har valt att lägga pengarna på lärare och läromedel. Men vi kan inte köpa ny teknik utan att ha koll på vilka digitala läromedel som är på gång. Vi behöver mycket information. 12

13 Eleven 15-åriga Mika Bergström berättar om en bra och inspirerande skola. Men också om lärare som inte har tid med sina elever, lektioner utan skolböcker och franska ord som ingen i hennes ålder använder. Mika Bergström går i nian i Adolf Fredriks musikskola i Stockholm. Det är ett brinnande intresse för sång och musik som ledde henne hit. Men hon säger samtidigt att hon vill ha en bra undervisning i andra ämnen. Hennes dröm är trots allt att bli advokat eller åklagare, inte sångerska. Jag tycker väldigt mycket om att sjunga. Men jag skulle inte ha valt en skola som är bra konstnärligt men dålig akademiskt, säger hon. Mika Bergström tänker söka in på det samhällsvetenskapliga eller humanistiska programmet på gymnasiet nästa år. Jag lägger ner ganska mycket tid på att plugga, kanske en timme per dag. Det är viktigt att plugga för att man ska kunna få bättre kunskaper så att man får bra betyg. Mika är på många sätt lyckligt lottad. Adolf Fredrik är en av de bästa skolorna i Stockholm. Hon berättar om en skola med bra stämning med engagerade elever och inspireraerande lärare. Jag är nöjd med skolan. Vi har en väldig klassisk teknik, man tar anteckningar på lektionen, sen pluggar man och sen är det ett prov. Jag tycker det är ett bra system. Det finns definitivt andra som går i sämre skolor. Jag har kompisar där lärarna inte alls är engagerade, där de inte känner sig motiverade att plugga. När det gäller skolböckerna har Mika en tydlig åsikt om vad som är ett bra läromedel. En riktigt bra bok förklarar om ämnet på ett sätt så att man får ett nytt perspektiv på det. Så att man kan se ett sammanhang med all fakta. Där är kvaliteten i Mikas skola minst sagt varierad. I vissa ämnen som Geografi har eleverna inte ens böcker. Där har vi bara kopierat material från olika hemsidor och gamla böcker. Man skulle ju hellre vilja ha en bok. I andra ämnen har vi föråldrade böcker. I franskaboken finns några väldigt gamla uttryck som jag inte skulle använda. Man lär sig ordet emellertid. Det är inget jag använder mitt tal till vardags. Mika berättar att de inte använder datorer eller läsplattor mycket i undervisningen. Det finns visserligen datorer som kan lånas av klasserna men de används inte speciellt ofta. Det finns också ett system på internet där eleverna kan logga in för att hitta information med mera, men det är svårarbetat och känns föråldrat. Mika gillar vanliga böcker men hon ser samtidigt fördelen med digitala läromedel och de möjligheter som skulle öppnas. Då skulle man kunna leta rätt på mer information på internet. Då skulle jag kunna gå från boken och in på olika hemsidor för att få ett mer varierat lärande är det som bara skolboken kan ge. En del information kan eleverna hitta genom att på egen hand gå ut på nätet och leta. Men det kan aldrig ersätta riktiga böcker och läromedel. Man behöver ett läromedel som grund. Allt som står på internet är ju inte sant. Du behöver en bok som en grund att återvända till. En riktigt bra bok förklarar om ämnet på ett sätt så att man får ett nytt perspektiv på det. Så att man kan se ett sammanhang med all fakta. /Mika Bergström, elev 13

14 Dags att agera Vi är djupt bekymrade över att elevernas kunskapsresultat i Sverige sjunkit år efter år. När den nya läroplanen satte kunskap i fokus blev vi förhoppningsfulla. Men vi insåg snart att lagar och regler inte räcker. En undersökning från Skolverket visade 2013 att många lärare har för litet tid till sin undervisning och till att handleda enskilda elever. En orsak till det är att de inte har tillräcklig tillgång till aktuella och modena läromedel. Lärare påpekar också att de får låta kopiatorn gå varm och samla material till stenciler på nätet. En undersökning från Skolverket visade att datorerna i skolan används alltför litet i undervisningen. Det är väntat när datorerna inte fyllts med läromedel med vilka lärarna kan arbeta mot läroplanens mål. Vissa skolor har bytt alla läromedel mot sådana som följer 2011 års läroplan medan andra har läroböcker i vilka Sovjetunionen ännu lever. Detta är inte en skola världsklass! Om vi ska lyckas skapa en sådan måste vi utgå från hur elever lär och ge varje elev förutsättningar att nå sina mål i skolan. Eleverna måste ha en struktur och ett sammanhang. Eleverna måste kunna greppa kunskapen oavsett om den finns i en bok eller en app. Det krävs för att de ska kunna erövra den och göra den till sin. I vår komplexa, individualiserade och föränderliga värld gäller det mer än någonsin. Vi vill att alla som är engagerade i skolan ska diskutera det som verkligen är viktigast: det som händer i klassrummet. Det som är allra viktigast där är att elever får tid för lärande. Det var därför vi startade kampanjen Mer tid för lärande MTFL. Vi vill diskutera allt som leder dit. Läromedelsförlagens bidrag är läromedel läroböcker, digitala läromedel och lärarhandledningar. På läromedelsförlagen diskuterar medarbetare ständigt pedagogik, undervisning och lärande. Det görs på redaktionsmöten med författare, redaktörer och formgivare och i möten med lärare och elever. På det år vi drivit kampanjen Mer Tid För Lärande har vi fått stöd av lärare, föräldrar och elever. Riksdagsmän, kommunalråd och ordföranden i lärarnas organisationer har diskuterat och försökt hitta lösningar för att höja kvaliteten på undervisningen. Nu är det dags att agera. Det är dags att uppmärksamma den bortglömda frågan i skolan: läromedlen. De flesta är nog överens om att lärande är en process som i första hand handlar om människorna. Det krävs skickliga och entusiasmerande lärare, vetgiriga elever och engagerade föräldrar. Men för att alla elever ska lyckas behövs också de bästa förutsättningarna. Här är läromedel en viktig pusselbit. 14

15 Läromedel är som denna rapport visat långt ifrån den största posten i skolornas budget. För många kommuner står de för mindre än en procent av kostnaderna. Vi har råd att se till att ingen elev har böcker som berättar om Sovjet som om det fortfarande existerade. Vi som står bakom MTFL frågar oss varför ingen tagit denna fråga på allvar. Det är utbildningsdepartementet och Skolverket som har det yttersta ansvaret. De bör börja med att genom utredning skaffa sig en tydlig bild av var bristerna är störst. Sedan bör de förstärka rätten för lärare, elever och föräldrar att få läromedel av hög kvalitet. Därefter är det upp till skolans huvudmän att rätta till vad man under många år glömt och försummat. Vi står inför många och stora utmaningar om vi ska få en skola i världsklass, vilket är nödvändigt både för att ge alla elever en grund i livet och Sverige fortsatt välfärd. Men att ge alla lärare tillgång till adekvata verktyg för sitt uppdrag och alla elever de lämpligaste läromedlen är ganska enkelt att lösa och går snabbt. Låt oss börja med det som är enkelt och låt det positiva resultatet fungera som en katalysator och inspiration. 15

16 Produktion: Hill+Knowlton

Dags att ta Sverige tillbaka till PISA-toppen

Dags att ta Sverige tillbaka till PISA-toppen Dags att ta Sverige tillbaka till PISA-toppen 1 Inledning Den svenska skolan är i kris. Det blev uppenbart när OECD i december presenterade resultatet från 2012 års PISA-mätning. Inget annat land har backat

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Kunskap, kreativitet och nytänkande Tallbohovskolan står för kunskap, kreativitet och nytänkande. Vi tänker i nya banor, har stark idérikedom

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

Multimediasuccén från Storbritannien är här! Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan Dags att fylla digitaliseringen med innehåll En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan 1 Skolan måste digitaliseras Ingen har kunnat undgå att skolan har problem. Ingen har kunnat missa att den svenska

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Använd matematiklektioner för att ge dina elever i år 4-9 kunskap i ekonomiska frågor med det webbaserade programmet Control Your Money.

Använd matematiklektioner för att ge dina elever i år 4-9 kunskap i ekonomiska frågor med det webbaserade programmet Control Your Money. Undervisa i privatekonomi med CONTROL YOUR MONEY Använd matematiklektioner för att ge dina elever i år 4-9 kunskap i ekonomiska frågor med det webbaserade programmet Control Your Money. Till matematiklärare»hela

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

Skolprojektet Kick-off den 21 mars 2012 på Amazon. Sammanställning av svaren till Varför vann vi priset?

Skolprojektet Kick-off den 21 mars 2012 på Amazon. Sammanställning av svaren till Varför vann vi priset? Skolprojektet Kick-off den 21 mars 2012 på Amazon Sammanställning av svaren till Varför vann vi priset? För att vi alla har ett gemensamt mål! Vi såg alla Vi lyckades att få eleverna tycka om att det är

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Privatekonomisk folkbildning

Privatekonomisk folkbildning Privatekonomisk folkbildning 2 DANSKE BANK DANSKE BANK 3 Danske Bank är sedan många år engagerade i privatekonomisk folk bild ning. Med vår samhällssatsning vill vi att nästa generation konsu menter ska

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg R ömosseskolan är en skola som präglas av gemenskap, öppenhet och trygghet. Vi ser det som vår uppgift att skapa en skola där alla elever känner att de är lika mycket

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

INFORMATIONSTRÄFFAR Lär känna verksamheten i åk. 6-9 den 18 nov kl 18 i Enhagen. Årskurs 6 hösten 2015. Enhagen

INFORMATIONSTRÄFFAR Lär känna verksamheten i åk. 6-9 den 18 nov kl 18 i Enhagen. Årskurs 6 hösten 2015. Enhagen Årskurs 6 hösten 2015 Enhagen INFORMATIONSTRÄFFAR Lär känna verksamheten i åk 6-9 den 18 nov kl 18 i Enhagen Vårt motto Kunskap genom engagemang och kompetens Vår vision Alla elever ska känna glädje och

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Göteborgsprojektet utdrag

Göteborgsprojektet utdrag Göteborgsprojektet utdrag Det lärarna skulle vilja lära sig mer av är följande: Eftersom vi använder MacBook i vårt projekt, och varken lärare eller elever hade så stor erfarenhet innan, skulle jag vilja

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 Kommunstyrelsen 2015-06-30 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2014:494 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 Förslag

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten Appar SPSM ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgångtill en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer