Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008

Transkript

1 Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008

2 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad kan VR finansiera? Vad vill VR de kommande åren? Bibliometri vad är det och vad säger det? Några reflektioner efter ett år i VRs NT-råd

3

4 Uppdrag : År 2001 lagstiftade Riksdagen om att inrätta Vetenskapsrådet för att: ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.

5 Ämnesråd och kommittéer Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap ansvarar för forskning inom t.ex. rättsvetenskap, religionsvetenskap, historia och demokrati. Ämnesrådet för medicin ansvarar för forskning inom t.ex. vårdvetenskap, odontologi, farmaci, psykiatri och folkhälsa. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap ansvarar för forskning inom t.ex. biologisk mångfald, kemi, elektronik, fysik, astronomi, teknik, bioteknik och matematik. Utbildningsvetenskapliga kommittén ansvarar för forskning inom t.ex. lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. Kommittén för forskningens infrastrukturer ansvarar för exempelvis forskningsanläggningar, faciliteter för registerforskning eller omfattande datanätverk som används nationellt eller internationellt av flera forskargrupper. samt en mängd andra rådgivande organ

6 Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap ansvarar för forskning inom t.ex. biologisk mångfald, kemi, elektronik, fysik, astronomi, teknik, bioteknik och matematik. ska tillgodose bredd & förnyelse av forskningen, internationell samverkan, jämställdhet samt utvärdera den forskning som rådet stöder. består av ordförande + 20 ledamöter varav 14 är aktiva forskare har 21 beredningsgrupper med sammanlagt cirka 200 forskare som granskar och prioriterar forskningsansökningar... anlitar arbetsgrupper, sakkunniga och experter för olika uppdrag, till exempel utvärderingar.

7 Beredningsgrupper Naturvetenskap och teknikvetenskap NT-A, Medicinsk teknik NT-B, Processer i mark, luft, vatten NT-C, Geologi och geofysik NT-D, Bioteknik NT-E, Biokemi och biofysik NT-F, Organisk, oorganisk och analytisk kemi NT-G, Fysikalisk och teoretisk kemi NT-H, Kemiteknik NT-I, Ekologi och systematik NT-ID, Industridoktorander NT-J, Organismbiologi NT-K Cell-och molekylärbiologi NT-L, Halvledarfysik, elektronik, elektroteknik, fotonik NT-M, Subatomär fysik och astrofysik NT-N, Atom- och molekylfysik, rymd- och plasmafysik samt fusion NT-O, Kondenserade materiens fysik NT-P, Teknisk fysik NT-Q, Materialvetenskap NT-R, Matematik och teknisk matematik NT-S, Datavetenskap NT-T, Signaler och system NT-U, Teknisk mekanik NT-PD, Postdoktorsgruppen

8 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad och hur kan VR finansiera? Vad vill VR de kommande åren? Bibliometri vad är det och vad säger det? Några reflektioner efter ett år i VRs NT-råd

9 Vetenskapsrådets bidragsformer Anställning som forskarassistent Bidrag för forskarskola Bidrag för nätverk Bidrag för sabbatical utomlands Bidrag till anställning som postdok i Sverige Bidrag till internationella symposier i Sverige Bidrag till ledande forskare Dyrbar vetenskaplig utrustning Konferensbidrag Linnestöd Planeringsbidrag Postdoktorsstipendium Projektbidrag Resebidrag Samarbetsprojekt industri - akademi Stöd till stora databaser Swedish research links Tage Erlanders gästprofessur

10 De viktigaste och största utlysningarna 2008 De viktigaste stödformerna: Miljöstöd (Linnébidrag) Projektstöd (Projektbidrag, samverkansbidrag (M), industridoktorandprojekt, IFA-projekt) Bidrag till anställningar och stipendier (Forskarassistenter, Postdoktorsstipendier och anställningar, rådsforskare, lektorsanställningsbidrag NT) Infrastrukturstöd (medeldyr- och dyr utrustning, planeringsbidrag, driftsbidrag, stöd till stora databaser). Utöver detta kan man söka mindre bidrag till resor och konferenser, nätverk och Forskarskolor (utbildningsvetenskap) etc.

11 De bidragsformer som ingår i Vetenskapsrådets stora utlysning 2008 är: Projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap, medicin, natur- och teknikvetenskap samt utbildningsvetenskap. Anställning som forskarassistent inom medicin, natur- och teknikvetenskap och utbildningsvetenskap. Dyrbar vetenskaplig utrustning, planeringsbidrag, driftsbidrag och bidrag till stora databaser inom alla ämnesområden. Samverkansbidrag inom medicin. Nätverk och forskarskolor inom utbildningsvetenskap. ID-projekt och IFA-projekt inom natur- och teknikvetenskap.

12 Bidragsformer inom humaniora och samhällsvetenskap Ansökan om publiceringsbidrag Löpande Bidrag för språkgranskning av tidskriftartiklar på främmande språk Löpande Konferensbidrag Löpande Driftsbidrag KFI Dyrbar vetenskaplig utrustning, KFI Planeringsbidrag KFI Stöd till stora databaser DISC Projektbidrag Bidrag till anställning som postdok i Sverige - vår Postdoktorsstipendium - vår

13 Bidragsformer inom natur- och teknikvetenskap Konferensbidrag Löpande Resebidrag Löpande Driftsbidrag KFI Dyrbar vetenskaplig utrustning KFI Planeringsbidrag KFI Stöd till stora databaser DISC Anställning som forskarassistent IFA- projekt Industridoktorandprojekt (ID) Projektbidrag Dyrbar vetenskaplig utrustning för medverkan vid XFEL Bidrag till anställning som postdok i Sverige - vår Postdoktorsstipendium - vår Anställning som forskare

14 Bidragsformer inom utbildningsvetenskap Bidrag för språkgranskning Löpande Resebidrag Löpande Anställning som forskarassistent Bidrag för nätverk Driftsbidrag KFI Dyrbar vetenskaplig utrustning KFI Forskarskola inom utbildningsvetenskap Planeringsbidrag KFI Planeringsbidrag Projektbidrag Stöd till stora databaser DISC Gästforskarvistelse vid utländsk institution Inbjudan av utländsk gästforskare Bidrag till anställning som postdok i Sverige,vår Postdoktorsstipendium - vår

15 Bidragsformer för infrastruktur Mobilitybidrag, fusion Löpande Driftsbidrag Dyrbar vetenskaplig utrustning Planeringsbidrag Stöd till stora databaser DISC Dyrbar vetenskaplig utrustning för medverkan vid XFEL

16 De viktigaste och största utlysningarna

17 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad kan VR finansiera? Vad vill VR de kommande åren? Bibliometri vad är det och vad säger det? Några reflektioner efter ett år i VRs NT-råd

18 VRs forskningspolitiska bedömningar Svensk forskningsfinansiering måste förstärkas. Forskningspolitiken behöver vara långsiktig. Kvalitet och konkurrens ledande principer vid fördelning av resurser. Ansvarsfördelningen mellan universitet och högskolor bör förtydligas i syfte att uppnå både bredd i utbildningen och spets i forskningen. Användningen av ny kunskap bör ske snabbare. Förtroendet för forskningen och forskningspolitiken bör stärkas. Stödet till forskningsmiljöer, inklusive Linnéstödet, bör fortsätta under perioden och en utvärdering ske under periodens senare del i syfte att ge underlag för beslut om stödformens framtid.

19 Vetenskapsrådets verksamhet : inriktning och resurser 12 miljarder kronor behövs fram till år 2012 om 1-procentsmålet ska nås! om VR får 1/3 av den ökning av forskningsresurserna som krävs för att enprocentmålet ska uppnås samt att ytterligare resurser tilldelas för infrastruktur där Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar så: förstärks grundforskningen med 270 miljoner/år, fördelas efter kvalitetsbedömning. ökar stöd till humaniora och samhällsvetenskap. förstärks prioriterade områden med 200 miljoner/år - inledningsvis Samhällen i global förändring och Energi, klimat och miljö. förstärks stödet till starka forskningsmiljöer med totalt 400 miljoner kronor under perioden.

20 Vetenskapsrådets verksamhet : inriktning och resurser, forts om.. så: förstärks resurserna för internationell samverkan med totalt 320 miljoner kronor för att förverkliga European Research Area (ERA, tex ERC) och öka nordisk och global samverkan. utreds inrättandet av ett ämnesråd för hälsoforskning Utöver detta förstärks infrastruktursatsningarna med 800 miljoner kronor under fyraårsperioden.

21 Vetenskapsrådets verksamhet 2013 och framåt resurserna till såväl grundforskning, infrastruktur som europeisk, nordisk och global samverkan och integration bör öka. stödet till forskningsmiljöer, inklusive Linnéstödet, bör fortsätta under perioden Linnéstödet utvärderas under periodens senare del

22 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad kan VR finansiera? Vad vill VR de kommande åren? Bibliometri vad är det och vad säger det? Några reflektioner efter ett år i VRs NT-råd

23 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad kan VR finansiera? Vad vill VR de kommande åren? Bibliometri vad är det och vad säger det? Några reflektioner efter ett år i VRs NT-råd

24 Några reflektioner Ansökningar: Skriv begripligt Grundläggande frågeställningar, inte tillämpade En tydlig idé och ett tydligt angreppssätt Bra o utförligt CV Sök mer än en gång Ingen får två anslag Överklagningsmöjlighet Ring och fråga

25 Några reflektioner Ytterligare tankar: Ålder och kön Track record Jävshantering Möjligheter att initiera forskningsområden, anställningar etc Citeringar får ökad betydelse vi måste publicera mera!!!!!! Medel kommer att tilldelas utifrån kvalitetskriterier för LTU & för den enskilde forskaren

26 Vi på LTU har mer att hämta på VR!!!

27 Så bereds ansökningarna Beredningsgrupper (5-12 pers/grp) samt externa experter Fördelning på beredningsgrupper enligt forskarnas önskemål Samråd mellan beredningsgrupper o över gränser Granskning, > 3 granskar varje ansökan Prioritering Omfördelning Beslut

28 Vad bedöms Vetenskaplig kvalitet Kriterier originalitet teoretisk förankring relevans Kompetens hos forskaren/forskargruppen

29 Några synpunkter på bibliometri Användbart och enkelt Indikerar områdens utveckling Outvecklat Styr forskningen NT-normen ett problem för tex humaniora/samhällsvetenskap Träffar bara bakåt Används ofta i (internationell) ranking Citeringsklubbar växer fram Har diskuterats som obligatoriskt inför årets VR-ansökningsomgång, men så blir det inte Kommer troligen få ökad betydelse framgent vi måste publicera mera!!!!!!

30 Fältnormaliserad medelcitering innebär att man för varje år och forskningsområde och typ av publikation beräknar ett globalt citeringsmedelvärde. Antalet citat en publikation får divideras med detta globala citeringsmedelvärde. Ett värde lika med 1 innebär att publikationen citeras i lika stor utsträckning som världsgenomsnittet, medan ett värde på 2 innebär att publikationen citeras dubbelt så mycket som världsgenomsnittet.