Strategiska överväganden för ÄR NT

Transkript

1 Strategiska överväganden för ÄR NT Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap (ÄR NT) vill med följande dokument lyfta fram ett antal forskningspolitiska frågor av speciell relevans för de närmaste årens arbete. Ämnesrådet har som huvuduppgift att stödja och främja naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig grundforskning i Sverige. Som den stora garanten för och finansiären av fri grundforskning inom området ska ÄR NT spela en nyckelroll i den långsiktiga utvecklingen av Sverige som kunskapsnation. Inom grundforskningen resulterar den ständiga utvecklingen ofta i överraskande landvinningar. Detta ställer stora krav på ÄR NTs strategi för stöd och stimulans av grundläggande naturvetenskaplig och teknisk forskning. Rådet har ett ansvar för att både ge pågående högkvalitativ forskning adekvata resurser samtidigt som rådet också måste säkerställa en långsiktig hållbar utveckling och lägga grunden för morgondagens högkvalitativa forskning. Dagens grundforskning är gränslös. Forskarna som stöds av ÄR NT agerar på en helt global arena och de konkurrerar med forskare från hela världen. Vidare finns en alltmer förekommande samverkan över nationsgränser inom forskningsprojekten. Det mest påtagliga för Sverige är EU:s roll inom forskningspolitiken. Stora experimentella forskningsanläggningar finansieras och utnyttjas via internationella samarbeten. Sverige är ett litet land och forskningens gränslöshet innebär också att vi måste hålla oss informerade om den utveckling som sker på den internationella arenan. Den naturvetenskapliga och tekniska forskningen är gränslös också i det avseendet att den är alltmer mångdisciplinär och kräver ofta också kunskaper inom medicin såväl som inom samhällsvetenskap och humaniora. Under de senaste åren har det skett ett antal påtagliga förändringar av forskningsfinansieringen i Sverige och ÄR NT måste på ett proaktivt sätt förhålla sig till dessa. Linnéstöd och Berzeliusstöd innebär långsikttiga åtaganden mot ett antal forskningsmiljöer. Universiteten och högskolorna erhåller fr.o.m forskningsmedel riktade mot specifika strategiska områden, medel som år 2015 kan permanentas i form av utökade fakultetsanslag. Andra framtida förändringar som med största säkerhet kommer att påverka vår verksamhet är den aviserade förändringen av befattningsstrukturen vid universiteten samt universitetens ökade självständighet. 1 (8)

2 Utmaningar I ÄR NTs uppgift att främja naturvetenskaplig och teknisk grundforskning tar finansiering av forskningsprojekt och individfinansiering en central roll. En andra viktig del av verksamheten är rollen som rådgivande och informerande instans gentemot styrelsen, departement, riksdag och regering. Rådet verkar i en föränderlig omvärld och måste ständigt ompröva de strategier som tillämpas för att lösa de centrala uppgifterna. Nedan anges ett antal specifika strategiska utmaningar som rådet har att ta ställning till under de kommande åren. I senare avsnitt utvecklas i mer detalj hur dessa utmaningar kan mötas. NT rådet har att särskilt beakta följande områden 1. Karriärvägar och individstöd a) Finna finansieringsformer som garanterar att rekryteringen av yngre forskare sker så att man främjar forskningens kvalitet och förnyelse. Omfattningen av stöden till postdocs bör ses över och kan komma att utökas för att säkerställa en tilläcklig numerär med forskare i starten av sin karriär. Befattningen som forskarassistent kan komma att omvandlas till en befattning som biträdande universitetslektor med möjlighet till befordran till en tillsvidareanställning som lektor. Om detta förslag genomförs ändras rådets förutsättningar att påverka detta steg i rekryteringskedjan och det blir i så fall aktuellt att utveckla nya stödformer. Biträdande universitetslektorer måste då ges möjligheten att få stöd för en stark forskningsaktivitet. b) Stödet till rådsforskaranställningar bör kvarstå och utlysningar och anställningsförfarande skall göras så att kvalité och förnyelse säkerställs. Rådet måste se över formerna för utlysning och tillsättning av rådsforskaranställningar och då speciellt beakta samverkan med universitet och högskolor. Med tanke på det nya ÄR NTs minskade storlek och tydligare fokusering på strategiska frågor bör beredningsgrupperna få ett större ansvar för både utlysning och tillsättning. Som ett riktmärke bör en rådsforskare per beredningsgrupp tilldelas vartannat år. ÄR NT kan komplettera dessa med rådsforskare med tvärinriktning eller att göra satsningar av mer strategisk karaktär, t.ex. för att stötta infrastrukturer. c) Finna vägar för förbättrad samverkan mellan råden och universitet och högskolor. Om anställningsformen biträdande universitetslektor införs så kommer lärosätena betydligt tidigare än idag att beakta långsiktigheten vid anställningar av relativt unga forskare. De nya bidragsformer som diskuteras ovan kan utgöra ett stöd för universitet och högskolor i sådana anställningsärenden. Mer generellt så bör ÄR NT, tillsammans med VR:s styrelse och de övriga råden, medverka till att VR:s individstöd harmonierar med lärosätenas anställningsformer. Ökade fakultetsmedel och de medel till strategisk forskning som nu ges direkt till lärosätena ger nya möjligheter att finna lösningar på uppgiften att försörja seniora forskare. Den del av ÄR NTs finansiering som idag finansierar seniora forskares löner bör därför minska. 2 (8)

3 2. Stödformer a) Utveckla former för projektstöd. NT har en erkänt högkvalitativ beredningsprocess där i hård konkurrens de bästa forskarna med de bästa forskningsidéerna tilldelas stöd till forskningsprojekt. Vi måste dock ständigt verka för att ytterligare förbättra kvalitén i denna process. Speciellt gäller att vi skall sträva efter en god balans mellan långsiktighet och förnyelse i projektstödet. Vi vill därför i framtiden tillämpa en mer flexibel bidragstid där yngre forskare får 3 årsanslag medan mer framstående seniora forskare får anslag som sträcker sig över 4-5 år. Vidare skall en mer varierad bidragsstorlek möjliggöra att stöd ges till både större grupperingar och till enskilda forskare/gruppledare. Genom att en andel av projektmedlen fördelas i rådsgemensam konkurrens erhålls en finansiering som kan följa dynamiken i olika forskningsområdens utveckling. b) Utveckla metoder att stimulera forskning med hög förnyelsefaktor. I dagens hårda konkurrens om forskningsmedel kan en satsning på ny banbrytande forskning hämmas eftersom risken för misslyckande är betydande för denna typ av forskning. Rådet skall verka för att stimulera forskare att till risktagande genom att efterfråga en viss andel ny banbrytande forskning inom ramen för större satsningar. Rådet skall också verka för att de forskare som har de bästa förutsättningarna att lyckas med mer riskfyllda forskningsprojekt stöds inom ramen för dessa satsningar. c) Ta en aktiv roll i att utveckla synen på strategisk forskning och identifiering av särskilda insatsområden. Genom att arbeta fram ett landskapsdokument som grundar sig på erfarenheter och analyser av såväl svensk som internationell naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning skall NT rådet under varje mandatperiod definiera och beskriva några särskilda insatsområden. I samarbete med VR:s styrelse bör särskilda medel avsättas för satsningar inom dessa områden. 3. Infrastruktur Verka för att svenska forskare har tillgång till adekvat infrastruktur och utrustning. Huvuduppgiften för detta ligger på RFI. Dock har ÄR NT kännedom om förhållanden på projektnivå vad gäller behov av infrastruktur och rådet finansierar ofta underhåll och bemanning som är direkt relaterad till vetenskaplig infrastruktur. Mycket av den forskning som finansieras via ÄR NT är beroende av tillgång till adekvat utrustning skött på ett professionellt sätt. ÄR NT skall verka för att samarbetet med RFI utvecklas. De stora utmaningarna som är kopplade till de kommande investeringarna i anläggningarna MAX IV och ESS ställer speciella krav på sådant samarbete. 4. Samarbete med andra aktörer a) Utveckla samarbetet med och klargöra rollfördelningen gentemot andra svenska forskningsfinansiärer. ÄR NT samverkar med ett antal andra forskningsfinansiärer såsom till exempel VINNOVA (Berzeliusstöd), SSF (medicinsk teknik), FORMAS (hållbar utveckling) 3 (8)

4 och Energimyndigheten (energirelevant grundforskning). Det finns i övrigt ett antal andra svenska aktörer som ger också bidrar med stöd till grundläggande forskning. Vidare har KAW sedan några år lagt en större andel av sitt forskningsstöd på konkreta forskningsprojekt. Rådet har att ta vara på de möjligheter som skapats så att den grundvetenskapliga forskningen stöds på bästa sätt. b) Finna former för att på bästa sätt stödja svenska forskares möjligheter att agera på den europeiska scenen. EU stöder grundforskning i första hand via ERC och PEOPLE, men också indirekt via andra stödformer där tonvikten ligger på mer tillämpade målsättningar. Vidare bedriver ESF en forskningsfinansierande verksamhet i samarbete med nationella aktörer såsom VR. Det finns också en ökad aktivitet med forskningsfinansiering i nordisk samverkan samt initiativ med bilaterala avtal rörande specifika forskningsområden. Det är viktigt att alla dessa möjligheter till utökade internationella samarbeten tas till vara. Samtidigt måste rådet verka för att utbytet av dessa samarbeten främjar svensk forskning genom uppföljning och analys. Samarbeten som inte utvecklas eller är inaktiva skall avslutas. 5. Utvärdering och framtidsanalys a) Utveckla bevakningen av forskningens förnyelse. ÄR NT har via sina bidragsmottagare tillgång till en ytterst värdefull kunskapsresurs. VR:s analysavdelning kompletterar denna resurs med uppföljning och analys av internationella initiativ såsom forward looks och motsvarande. Rådet skall utnyttja dessa resurser för att skaffa sig en mycket god bas för forskningspolitiska ställningstaganden i ett internationellt perspektiv. b) Ta en aktiv roll i diskussionen om former för granskning av forskningskvalité. Genom en ökande tillgänglighet till bibliometriska databaser har det under senare år skett en förskjutning i hur man praktiskt utvärderar forskning. Citeringsanalyser i olika former har fått stor betydelse i detta sammanhang. ÄR NT har att, med stöd av VR centralt, initiera en diskussion om hur man i praktiken bäst utnyttjar dessa nya möjligheter i samband med beredningsarbete, vid tillsättning av rådsforskaranställningar samt vid utvärderingar av ämnesområden. VR centralt har, tillsammans med ämnesråden, inlett ett arbete som syftar till att se över betygssystemet som används i beredningsarbetet. Det är angeläget att ÄR NT deltar aktivt i detta arbete som kan leda till att ett nytt betygssystem införs under 2011 års ansökningsomgång. c) Ta initiativ till mer övergripande utvärderingar med hjälp av externa experter. Rådet i samverkan med beredningsgrupperna bör ta fram en lista på vilka ämnesområden som skall utvärderas inom de närmsta åren. I dessa utvärderingar skall kompetensen hos VR:s analysavdelning utnyttjas på bästa sätt. Även samverkan med andra forskningsfinansiärer bör vara ett naturligt inslag i utvärderingarna. Den information som kommer fram i utvärderingarna skall spridas till forskarsamhället samt även utnyttjas i beredningsprocessen 4 (8)

5 Fördjupad diskussion kring vissa av ovanstående punkter Det krävs ställningstaganden i ett antal konkreta frågor för att möta de utmaningar som beskrivits ovan. Här ges en något mer utförlig diskussion av de olika punkterna. 1. Karriärvägar och individstöd Förmodligen kommer befattningen som biträdande universitetslektorat (BUL) att bli alltmer vanlig och kan komma att helt ersätta befattningen som forskarassistent. Idag har redan flera universitet/fakulteter föreslagit och i vissa fall bestämt sig för att inte längre anställa fakultetsfinansierade fo-assar. Istället inrättas BUL, t. ex. efter ett ansökningsförfarande från institutioner till fakulteten där fakulteten finansierar de fyra första åren varpå institutionen tar över finansieringen eller att dessa anställningar inrättas av institutionerna själva. Eftersom den normala fortsättningen för ett BUL blir en tillsvidare anställning som universitetslektor, innebär det att institutionerna måste ha en betydligt längre framförhållning och framtidsplanering vad gäller ekonomi, undervisning och forskning. Tanken med denna anställningsform är att skapa en mer attraktiv karriärväg för yngre forskare (jfr tenure track ). Detta nya system kommer med säkerhet också att resultera i allt fler projektansökningar från yngre forskare med BUL. Frågan är om dessa är tillräckligt konkurrenskraftiga för att söka medel för NT-projekt, i hård konkurrens med äldre forskare? Detta är tveksamt. Det är därför angeläget att hitta speciella stödformer för forskare som med anställning som BUL. Den nya situationen med BUL innebär att universiteten/institutionerna kommer att öka sitt inflytande på den forskningsinriktning (och undervisning) man vill satsa på. En lämplig strategi inför dessa förändringar vore att ÄR NT börjar satsa på särskilda BUL projektmedel. ÄR NT har att sätta upp vissa regler för detta stöd. Om rådet kan bidra med projektmedel för att stödja uppbyggandet av en forskargrupp kring den biträdande lektorn skulle det leda till att fakulteterna/institutionerna blir extra måna om att anställa forskningsmässigt starka BUL. I slutändan resulterar detta i en forskningsstark kader av nya unga universitetslektorer. Det kommer också att stärka anknytningen mellan forskning och undervisning på en relativt tidig nivå, dvs. vi får relativt unga personer som är välmotiverade för både forskning och undervisning. Om de ovan diskuterade förändringarna i befattningssystemet blir verklighet kommer de personer som redan innehar fo-ass anställningar att drabbas då framtidens lektorat är ofta tänkta för BUL. För att så få som möjligt skall drabbas är det därför viktigt att ÄR NT så snart beslut är fattat agerar för att bäst anpassa sig till det nya befattningssystemet. En annan effekt av denna reform är att behovet av postdoc anställningar ökar eftersom det är via dessa som unga forskare kan meritera sig för BUL (fördelningen av maximal tid i Sverige och utlandet lär regleras av 5 (8)

6 den nya förordningen). Rådets postdoc program bör också omfatta inresande postdocs från utlandet, som kan bidra med specialkompetens och erfarenheter. ÄR NTs postdocprogram bör därför förstärkas. ÄR NTs satsning på rådsforskartjänster bör fortsätta med de syften som finns idag: förstärkning av nya expanderande forskningsområden eller vitalisering av etablerade forskningsfält. Ytterligare ansträngningar bör dock göras för att locka unga spetsforskare till svenska universitet. Alla svenska universitet och högskolor bör förbinda sig att tillsvidareförordna de personer som erhållit rådsforskartjänster. ÄR NT anser att det är viktigt att finna nya vägar för samverkan och dialog mellan rådet och universitet och högskolor. En viktig frågeställning för rådet är att lärosätena i betydligt högre grad än idag bör finansiera lönemedlen till sina seniora lärare och forskare. Detta kommer att underlättas genom den i forskningspropositionen aviserade förstärkningen av fakultetsmedel och inom vissa områden genom nya medel till universiteten via t ex strategisk forskning samt ökade medel till grundutbildning. En konsekvens av en sådan modell är en tydligare fördelning av finansieringsansvar mellan forskningsinstitutioner och finansiärer. Förutom tydlighet i systemet skulle en icke oväsentlig summa göras extra tillgänglig, pengar som då kan kanaliseras till fler och större projektbidrag. Rådet skulle då primärt stå för forskningsresurser i form av projektbidrag som kan användas till anställning av juniora forskare och drift men inte till lönemedel till seniora forskare. 2. Stödformer Det vore önskvärt att sträva mot en flexibel bidragstid. Längre bidragstider (4-5 år) måste dock användas med försiktighet för att inte binda upp för stor andel av medel som ännu inte beviljats från statsmakterna. Det skulle dock vara för redan framgångsrika forskningsmiljöer att kunna driva projekt med en lite mer långsiktig finansiering. Den längre bidragstiden bör inte användas för yngre forskare där osäkerheten för hur projekten utvecklas är betydligt större. Vi noterar också att längden på beviljade projekt har en inverkan på antalet ansökningar vilket kommer att underlätta beredningsarbetet. Att erhålla en god balans mellan forskarinitierade, individbaserade projekt och stöd till starka forskningsmiljöer är av stor vikt. De individuella projekten fungerar som den viktigaste stödformen för spirande och nyskapande forskning och ger förutsättningar för den nödvändiga mångfald och pluralism som genererar nytänkande och möjlighet till framtida excellens i forskningen. Den senaste tiden har frågan om hur nyskapande och omdanande forskning kan upptäckas och stödjas fått starkt ökad internationell uppmärksamhet. Särskilt i USA har stödformer och processer utvecklats för forskarinitierad forskning med sk High Risk/High Payoff. Också sk transformative research (nyskapande forskning) ges stort utrymme i US 6 (8)

7 NSF och NIH. Även i t ex Japan har särskilda program inrättats för ändamålet. Möjligheten att upptäcka, värdera och stödja sådan nyskapande forskning anses betyda mycket för forskningens vitalisering och förnyelse. Vetenskapsområdet har av regeringen uppdragits att utveckla sin förmåga att identifiera och finansiera strategiska områden. En internationell utblick visar att många andra forskningsråd byggt upp erfarenheter och processer för att utveckla sin strategiska finansiering. För strategiska satsningar finns främst sådana områden som är av industriell eller annan ekonomisk nytta. I detta prioriteringsarbete medverkar en rad utomakademiska experter och stake-holders. Många forskningsråd arbetar också med strategiska instrument för att kunna kraftsamla kring forskning med särskild vetenskaplig betydelse eller framgång. Sådana strategiska satsningar bygger såväl på forskarinitierade förslag (t ex Finland och Danmark) som rådgivande workshopar (t ex US NSF). Det finns vidare antydningar om att mera oberoende analyser av textmining och weak signals används för att skaffa ett vetenskapligt försprång. En tredje möjlighet är att systematiskt stödja nya forskningsområden, emerging frontiers. Ett sådant program utvecklades inom biologi vid US NSF men har nyligen etablerats inom alla discipliner. ÄR NT bör utveckla sin strategiskt-analytiska förmåga för att kunna stödja uppbyggnaden av ny forskningsbas inom framväxande nya, vetenskapligt sett viktiga forskningsområden. 3. Forskningsinfrastruktur Forskningsinfrastruktur är i högsta grad något som måste samordnas även på det Europeiska planet. Sedan år 2000 har detta arbete skett samlat inom ramen för ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures) där man arbetat med att prioritera vilka forskningsanläggningar som ska etableras i Europa i framtiden. Det är främst RFI som deltagit i detta arbete. Här finns utrymme för utökat samarbete mellan RFI och ÄR NT med tanke på nödvändiga följdinvesteringar i utvecklingen av specifika forskningsområden. Det gäller även utnyttjandet av de svenska anläggningar som har Europastatus, där det bör finns möjligheter att stödja projekt som involverar forskare från flera nationer. En mycket stor andel av den forskning som stöds av ÄR NT är beroende av tillgång till modern, väl underhållen utrustning och instrumentering. Det är RFI som har huvudansvaret för finansiering av dyrbar utrustning och anläggningar. Dock går en icke försumbar andel av projektmedel från ÄR NT drift av utrustning vid universitet och högskolor. Vi ser ett starkt behov av att vidareutveckla samarbetet mellan ÄR NT och RFI samt även lärosätena, för att utrustning och instrumentering skall utnyttjas på bästa möjliga sätt. 7 (8)

8 4. Samarbete med andra aktörer Svensk naturvetenskaplig och teknisk forskning har mycket omfattande internationellt samarbete, och detta är en absolut förutsättning för att upprätthålla och utveckla kvaliteten. All publicering, all högre examination och allt mer rekrytering till anställningar sker efter peer review på den internationella arenan, och en ökande andel av finansieringen av forskningen kommer att konkurrensutsättas internationellt. Inom Europa finns en utstakad väg mot en globalt konkurrenskraftig "European Research Area (ERA) of excellence", innefattande bl.a. en "European Grant Union". För att underlätta för forskning vid svenska universitet och högskolor att spela en aktiv roll på den internationella arenan bör finansieringen från Vetenskapsrådet i ökande grad göra det möjligt att arbeta i multinationella forskningsprojekt, att välja internationella karriärvägar och att flytta sin forskningsaktivitet mellan miljöer i olika länder. 5. Utvärderingar och framtidsanalys I takt med att forskningen tillskjuts allt större resurser blir verksamheten också föremål för allt större politiskt intresse. I flera länder byggs upp kunskaper om hur forskningens effektivitet och resultat ska värderas. Ett nytt forskningsfält om Science of Science and Innovation Policy stöds sedan 2007 av US NSF. Här utvecklas kunskap om begränsningar och möjligheter att värdera forskningens effektivitet. ÄR NT bör ta del av och värdera den internationella utvecklingen kring former och processer för hur forskningens prestationer kan värderas. Här bör de nuvarande beredningsgrupperna utnyttjas för att identifiera framväxande nya forskningsområden. För prioritering mellan dessa områden bör ÄR NT bygga upp ett mindre antal prioriteringsgrupper (liknande referensgrupperna) med uppgift att väga olika förslag mot varandra i avsikt att strategiskt prioritera. Nya gemensamma program utvecklas ständigt på den Europeiska arenan där det för strategiska forskningsområden avsätts ansenliga resurser. Vilka områden ska ÄR NT driva för t ex Joint Programming-initiativet? Också här kan förmågan till överblick, analys och prioritering ge svensk forskning en ytterligare möjlighet att utvecklas. För Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap Arne Johansson Huvudsekreterare Sven Stafström Tillträdande huvudsekreterare 8 (8)