FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet. REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet. REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet"

Transkript

1 vetenskapsrådets årsredovisning 2014

2 FORSKARPORTRÄTT: De forskare som porträtteras i denna årsredovisning har fått forskningsstöd från Vetenskapsrådet under Varje porträtt representerar ett av Vetenskapsrådets olika ämnesråd eller en av kommittéerna. Fotografierna är tagna i forskarnas egna miljöer. I text och bild beskrivs också ett exempel på en forskningsinfrastruktur som fått stöd av Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer. FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet REDAKTION: Enheten för personal och ekonomi, enheten för digital kommunikation, enheten för styrning och samordning samt enheten för uppföljning GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet TRYCK: Danagård LiTHO, Motala, 2015 VETENSKAPSRÅDET Västra Järnvägsgatan 3 Box Stockholm

3 vetenskapsrådets årsredovisning

4

5 innehåll FÖRORD INLEDNING Kort om Vetenskapsrådet År 2014 vid Vetenskapsrådet Disposition och innehåll RESULTATREDOVISNING FORSKNINGSFINANSIERING Svensk forskning i internationellt perspektiv Forskning av hög kvalitet Förnyelse Jämställdhet Forskningsområden med särskilda återrapporteringskrav Lärosäten Stödformer Finansiell uppföljning Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningsstöd FORSKNINGENS VERKTYG OCH INFRASTRUKTURER Nationella forskningsinfrastrukturer Internationella forskningsanläggningar och organisationer Registerbaserad forskning Universitetsdatanätet Sunet Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningens verktyg och infrastrukturer SAMVERKAN Nationell samverkan Nordisk samverkan Europeisk samverkan Övrig internationell samverkan Vetenskapsrådets prestationer avseende samverkan ANALYSER, UTVÄRDERINGAR OCH UTREDNINGAR Analyser Utvärderingar Utredningar Vetenskapsrådets prestationer avseende analyser, utvärderingar och utredningar KOMMUNIKATION Seminarier, konferenser och dialogtillfällen Rapporter och andra publikationer Digitala kanaler Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningskommunikation ORGANISATION OCH ANSTÄLLDA Styrelse och övriga beslutsorgan Myndighetens organisation Personal TABELLER TILL resultatredovisningen BILAGOR TILL resultatredovisningen Bilaga 1: Läsanvisning Bilaga 2: Former för stöd Bilaga 3: Definitioner Bilaga 4: Förkortningar Bilaga 5: Ledamöter i styrelse, råd och kommittéer FINANSIELL REDOVISNING SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN TILLÄGGSUPPLYSNINGAR NOTER...131

6 förord Vetenskapsrådets huvudsakliga uppdrag är att stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Genom att vara rådgivare till regeringen i forskningsrelaterade frågor verkar myndigheten också för att skapa ett effektivt forskningssystem i Sverige. Dessa båda roller tillsammans med ett omfattande utvecklingsarbete avseende den interna organisationen har präglat verksamhetsåret Projektbidragen är Vetenskapsrådets huvudinstrument för forskningsfinansiering. Denna bidragsform är baserad på de två viktigaste drivkrafterna för ökad forskningskvalitet: att forskarnas egna idéer styr forskningens inriktning, samt att bidragen erhålls i konkurrens baserad helt och hållet på sakkunniggranskning av forskningens kvalitet. Totalt har cirka forskare verksamma i Sverige projektbidrag från Vetenskapsrådet. Under året har vi också beviljat bidrag till internationell rekrytering, rådsprofessorer samt framstående yngre forskare. Dessa bidrag är större än projektbidragen. Jag ser denna excellenssatsning som ett mycket viktigt instrument för att skapa forskningsmiljöer kring några av de mest framstående forskarna och för att stimulera till mer långsiktiga mål för forskningen. När det gäller bidrag till strategiskt viktiga områden rör flera stöd den medicinska forskningen. En unik satsning är den första utlysningen inom klinisk behandlingsforskning där staten och landstingen för första gången gemensamt finansierar forskning. Målet är att förbättra och effektivisera metoder och kliniska behandlingar genom samverkan mellan vård, akademi och industri. Vetenskapsrådets satsningar på forskningens infrastruktur är också av strategisk betydelse. Under året har en ny modell för att prioritera och finansiera infrastruktur utvecklats. Detta var starkt efterfrågat och jag är övertygad om att det kommer att vara till stor nytta för det svenska forskningssystemet. Även arbetet med att förenkla och effektivisera tillgången till registerdata för forskning är nära knutet till infrastruktur. Att underlätta för de forskare som bygger sin forskning på denna typ av data är mycket angeläget. Under det gångna året har Vetenskapsrådet arbetat för att utveckla olika delar av det svenska forskningssystemet. Ett exempel på detta är förslaget till ny modell för bedömning av forskningskvalitet vid landets lärosäten, en modell benämnd Fokus. Riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och till forskningsdata har också utarbetats. Ett tredje större projekt är Prisma, det nya systemet för hantering av ansökningar. Vad gäller det interna arbetet vill jag speciellt framhålla översynen av myndighetens organisation. De förändringar den inneburit svarar mot den expansion och utveckling av verksamheten som skett sedan den förra översynen gjordes för sex år sedan. När jag summerar 2014 ser jag tillbaka på ett intensivt år där den löpande verksamheten expanderat, där flera stora projekt avslutats och där stödverksamheten utvecklats i takt med kärnverksamheten. Detta har uppnåtts tack vare ett starkt engagemang och goda prestationer från myndighetens medarbetare och ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper. Med årets goda resultat som bas ser jag nu fram mot 2015 och ett fortsatt gott samarbete mellan Vetenskapsrådet och alla de intressenter som är kopplade till vår verksamhet. Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet 6

7 1 inledning 1 inledning 1.1 kort om vetenskapsrådet Vetenskapsrådet, som bildades 2001 genom en sammanslagning av fem forskningsfinansierande myndigheter, är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. Att ägna sig åt grundforskning eller nyfikenhetsbaserad forskning innebär att systematiskt och metodiskt söka efter kunskap utan att det finns någon given tillämpning. Vetenskapsrådet menar att en omfattande och obunden finansiering av grundforskning via forskningsråden är nödvändig. Det behövs för att svensk forskning ska kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och en fortsatt utveckling av de många områden som utgör en förutsättning för framgång inom mer specialiserade eller tillämpade sammanhang. Grundforskning är basen för framtida innovationer och vetenskapliga landvinningar. Därmed är den oerhört betydelsefull för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar (se figur 1). För att kunna ge dessa forskningsstöd har Vetenskapsrådet flera olika anslag från regeringen (Tabell a). Vetenskapsrådet ansvarar också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning. Vetenskapsrådets vision är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. FIGUR 1. ÖVERSIKT över VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD 2014 Källa: Tabell II (avsnitt 2.7). Anmärkning: I figuren fördelas forskningsstödet på källa (staplarnas bredd) och stödformsgrupp (indelning av respektive stapel). Exklusive återbetalade bidrag. 100% 90% 80% 70% Annat stöd 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Humaniora och samhällsvetenskap, ap 1 Medicin och hälsa, ap 2 Naturvetenskap och teknikvetenskap, ap 3 Utbildningsvetenskap, ap 4 Konstnärlig forskning, ap 5 Särskilda satsningar, ap 5 Forskningens verktyg och infrastrukturer, ap 5 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 Avgifter internationella organisationer Utvecklingsforskning Mindre anslag Externa medel Stöd till internationell samverkan och samarbete Stöd till forskningens verktyg och infrastrukturer Stöd till forskningsmiljöer, forskningssamverkan och forskarskolor Karriärstöd Projektstöd 7

8 1 inledning 1.2 år 2014 vid vetenskapsrådet På Vetenskapsrådet genomfördes 169 årsarbeten I kapitel 2, Resultatredovisning, beskrivs myndighetens arbete under året. Några nedslag (med hänvisning till avsnitt i huvudtext inom parantes) är: Ett förslag till modell för resursfördelning mellan lärosäten lämnades till regeringen i december. I enlighet med uppdraget innefattar modellen kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans. Vetenskapsrådet föreslår att all forskning utvärderas vart sjätte år utifrån en bedömning av vetenskaplig kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin (2.4.3). En ny modell för att prioritera, finansiera, organisera och styra forskningsinfrastruktur av nationellt intresse utvecklades (2.2.1). Ett hundratal forskare kartlade nuläge och framtidsutsikter inom de ämnesområden och för de infrastrukturer som Vetenskapsrådet ansvarar för. För att inhämta synpunkter publicerades forsknings-översikterna i webbforum under hösten (2.3.1). En kommitté för klinisk behandlingsforskning inrättades under våren och en första utlysning genomfördes (2.1.5). En kommitté för nationell samordning av kliniska studier inrättades under hösten. Den administrativa enhet som ska hantera kommitténs frågor kommer att placeras i Göteborg (2.1.5). För att finansiering, analysverksamhet och kommunikation av forskning ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män har Vetenskapsrådet sett över arbetsformer och styrdokument. Ledamöter och medarbetare har utbildats i jämställdhetsfrågor (2.1.4). Den första utlysningen inom Prisma, det nya ansöknings- och ärendehanteringssystem som har utvecklats i samverkan med Formas och Forte, genomfördes i oktober (2.1.8). För första gången utlystes bidragsformen International Career Grant som kombinerar internationell mobilitet med en anställning vid ett svenskt universitet (2.1.3). I den stora utlysning inom samtliga ämnesområden som Vetenskapsrådet gör varje vår inkom ansökningar 824 beviljades (2.1.7). 239 ansökningar inkom till de två utlysningarna av stöd till Internationell postdok 41 beviljades (2.1.7). Joint Programming Intitiative on Antimicrobial Resistance (jpiamr), som koordineras av Sverige via Vetenskapsrådet, öppnade sin första utlysning och lanserade en strategisk forskningsplan för att minska antibiotikaresistens i världen (2.3.3). Vetenskapsrådets ansvar för Horisont 2020 är betydligt större än för tidigare ramprogram inom eu. Myndigheten har ett särskilt ansvar för huvudprioriteringen Vetenskaplig spetskompetens (2.3.3). I samarbete med Kungliga biblioteket vidareutvecklar Vetenskapsrådet databasen SwePub och 2014 anordnades en nationell konferens om infrastruktur för forskningsinformation, iffis14. Vetenskapsrådet har också inrättat en nationell styrgrupp för forskningsinformation (2.3.1). En ny generaldirektör vid Vetenskapsrådet för den kommande sexårsperioden utsågs i juni (2.6.3). Det första spadtaget för European Spallation Source (ess) togs i september. En stor del av finansieringen av anläggningen går via Vetenskapsrådet som också har i uppdrag att stimulera svenskt deltagande kring uppbyggnad och drift (2.2.2). Tillsammans med Kungliga biblioteket har Vetenskapsrådet under 2014 tagit fram ett förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, så kallad open access. Förslaget lämnades till regeringen i januari 2015 (2.3.1). 1.3 disposition och innehåll I denna årsredovisning sammanfattas Vetenskapsrådets verksamhet under I kapitel 2 Resultatredovisning beskrivs myndighetens arbete. Detaljerad statistik återges i tabellform i avsnitt 2.7. Redovisningen svarar mot återrapporteringskraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt myndighetens regleringsbrev, instruktion och separata uppdrag. I bilaga 1, Läsanvisning, finns hänvisningar till dessa krav och uppdrag. Bilagt finns även information om de former av stöd genom vilka Vetenskapsrådet finansierat forskning under 2014 (bilaga 2), definitioner av begrepp (bilaga 3), förkortningar (bilaga 4) samt en sammanställning av ledamöter i styrelse, råd och kommittéer (bilaga 5). I kapitel 3 återges myndighetens finansiella redovisning med resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter. Vetenskapsrådets prestationsmått presenteras indelat efter verksamhetens huvudsakliga inriktningar och är valda för att på ett kvantifierbart sätt redovisa prestationer inom (i) forskningsstöd, (ii) internationell samverkan, (iii) forskningens verktyg och infrastrukturer inklusive universitetsdatanätet Sunet, (iv) analyser, utvärderingar och utredningar, samt (v) forskningskommunikation. År 2014 hade Vetenskapsrådet ett antal olika anslag och anslagsposter, se sammanställning i tabell a. Det 8

9 1 inledning största anslaget, som avsåg forskning och forskningsinformation, var uppdelad i sex anslagsposter avsedda för finansiering av forskning inom angivna områden. Anslagspost 5 avser insatser inom alla forskningsområden, forskningsinfrastruktur och forskningsinformation. Vid sidan om dessa anslag fanns vissa mindre anslagsposter, vilka beskrivs närmare i den finansiella redovisningen (kapitel 3). Tabell A. Vetenskapsrådets anslag Källa: Vetenskapsrådets regleringsbrev Anslag 2014 tkr Forskning och forskningsinformation Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, ap Forskning inom medicin och hälsa, ap Natur- och teknikvetenskaplig forskning, ap Utbildningsvetenskaplig forskning, ap Forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur, ap Klinisk behandlingsforskning, ap Avgifter till internationella organisationer Förvaltning Universitetsdatanätet Sunet Utvecklingsforskning Farmaci Psykiatri Civila samhället

10 Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet MED MOLEKYLER I FOKUS BEKÄMPAR DE ALLERGIER Molekylärbiologin öppnar nya möjligheter att förbättra diagnostik och behandling av allergisjukdom. Min forskargrupp har exempelvis visat att allergi mot rött kött är ett problem i Sverige. Dessa patienter har allergiframkallande antikroppar mot en kolhydratstruktur och får mycket svåra allergiska reaktioner några timmar efter att de ätit kött. Nu ska vi utvärdera den kliniska betydelsen av detta i olika patientgrupper och ta reda på hur mekanismerna ser ut på molekylär nivå. Vidare vill vi undersöka vad som skiljer immunsvaret hos patienter som tål respektive inte tål jordnötter genom att analysera antikroppar mot olika bindningsställen på jordnötsproteiner. Vi vill även identifiera biomarkörer för svår allergi och hitta nya mål för behandling. Därutöver vill vi ta fram mer effektiva vacciner för allergisjukdom. Vi som arbetar med det här är såväl kliniska forskare som grundforskare. Med nya verktyg vill vi öka kunskapen om den vanligaste allergiformen som innebär att patienten bildar IgE antikroppar mot det hen inte tål. Målet är att den kunskap vår forskning genererar ska ligga till grund för tillämpningar inom en snar framtid och förbättra livskvalitén för patienter med svåra allergier. Bidragsform: Projektbidrag 10

11 Kommittén för klinisk behandlingsforskning Med klinisk behandlingsforskning menas stora kliniska studier där man kan se patientnytta inom en definierad tidsrymd. Syftet är att optimera befintliga behandlingsrutiner, läkemedel och medicinsk teknik eller att utveckla och utvärdera nya sådana. Forskningen kan spänna över områden som prevention, diagnostik, behandling, uppföljning, implementering, omvårdnad och rehabilitering. Vetenskapsrådet stödjer klinisk behandlingsforskning i samarbete med Sveriges landsting. Den första utlysningen inom området gjordes Ämnesrådet för medicin och hälsa Medicinsk forskning ger kunskap om hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Vetenskapsrådet stödjer allt från forskning på molekylär- och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.

12 2 resultatredovisning 2.1 forskningsfinansiering Forskningsfinansiering är Vetenskapsrådets kärnverksamhet och under 2014 utbetalades 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. Vetenskapsrådet lämnar även bidrag till exempelvis forskaranställningar och till forskningsmiljöer. Dessa typer av stöd beskrivs mer ingående i avsnitt Vetenskapsrådets budget har ökat de senaste åren (figur 2, se även tabell II; tabeller med romerska siffror hänvisar till tabeller i avsnitt 2.7). Huvudsakligen har ökningen skett inom anslagspost 5, forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur (tabell a, observera att vissa större avgifter till internationella organisationer sedan 2011 finansieras av ett särskilt anslag 1 ). En stor del av budgetökningen 2014 kan kopplas till byggstarten av den europeiska spallatationskällan ess (se faktaruta sidan 39). Vidare bör noteras att klinisk behandlingsforskning finansieras dels med anslagspost 6 (se tabell a), dels med lika mycket externa medel. I enlighet med regeringens uppdrag om ökad långsiktighet i forskningen har Vetenskapsrådet fortsatt att arbeta för att bevilja större bidrag, både genom längre bidragsperioder och större bidragsstorlek. Samtidigt har myndigheten beaktat att detta inte gått ut över förutsättningarna för unga forskare att få stöd och över jämställdheten mellan kvinnor och män (se tabell vi-a, avsnitt 2.7). För att säkerställa att den forskning som får stöd är av högsta vetenskapliga kvalitet använder Vetenskapsrådet sig av sakkunniggranskning. I avsnitt beskrivs sakkunniggranskningen mer ingående. I det följande avsnittet, 2.1.1, sätts Vetenskapsrådets forskningsfinansiering i relation till annan finansiering. I avsnittet analyseras också Sveriges vetenskapliga publicering. FIGUR 2. VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD fördelat på anslagsposter och andra källor. MILJONER KRONOR. Källa: Tabell II (avsnitt 2.7). Anmärkning: Exklusive återbetalade bidrag. I cirkeldiagrammet fördelas särskilda satsningar, ap 5 år 2014 på stödform Rådsprofessor Internationell rekrytering Forskarskolor Framstående yngre forskare Internationell postdok Övrigt Linnéstöd Projektbidrag ej inriktning Projektbidrag inriktning Rambidrag inriktning Humaniora och samhällsvetenskap, ap 1 Medicin och hälsa, ap 2 Naturvetenskap och teknikvetenskap, ap 3 Utbildningsvetenskap, ap 4 Forskningens verktyg och infrastruktur, ap 5 Särskilda satsningar, ap 5 Konstnärlig forskning, ap 5 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 Avgifter internationella org. 1 Utvecklingsforskning Mindre anslag Externa medel 1 Den svenska medlemsavgiften för sex organisationer finansieras med anslaget: (i) den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), (ii) den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC), (iii) det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL), (iv) den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF), (v) den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och (vi) Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens. Anslagets tilldelade medel har inte justerats sedan Utgifterna som belastar anslaget påverkas dock av såväl valutakursförändringar som BNP-utveckling (se även avsnitt 3.6 Redovisning mot bemyndiganden). 12

13 2.1.1 Svensk forskning i inter- nationellt perspektiv FINANSIERING Sverige tillhör de länder som finansierar mest forskning och utveckling (fou) i förhållande till både folkmängd och bruttonationalprodukt (bnp). Sveriges bidrag till världens samlade investeringar i forskning och utveckling utgör omkring en procent. Även Sveriges bidrag till världsproduktionen av publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter utgör en procent 2. usa, som finansierar mest fou av världens länder, står för knappt en tredjedel av världens samlade finansiering och 22 procent av publikationerna. Japan, som länge var det land som avsatte näst mest medel till fou, har passerats av Kina. Även mätt i antal vetenskapliga tidskriftspublikationer är Kina på andra plats (efter usa) med tolv procent av världsproduktionen. Bland de länder som finansierar mest fou i relation till folkmängden finns Finland, Sverige, usa, Singapore och Danmark 3. Sydkorea har haft en stark ökning i relation till bnp under senare delen av 00-talet och har för närvarande högst andel fou i förhållande till bnp bland de länder som oecd redovisar statistik för: 4,4 procent under 2012 att jämföra med Sveriges 3,4 procent. De totala utgifterna för fou i Sverige uppgick 2013 till knappt 125 miljarder svenska kronor. I stora drag står näringslivet för omkring två tredjedelar av finansieringen och den offentliga sektorn för en tredjedel. Den offentligt finansierade forskningen utförs i huvudsak vid universitet och högskolor. År 2013 sysselsatte forskning och utbildning vid lärosätena personer, varav 44 procent var kvinnor och 56 procent män. En tredjedel av dessa hade en tidsbegränsad anställning, doktorander och postdoktorer inräknade. Knappt hälften av lärosätenas driftskostnader för forskning täcks av direkta statsanslag. Andelen har minskat något mellan 2011 och 2013, från 46,1 procent till 44,8 procent. Andelen varierar mellan olika områden (figur 3). Inom medicin, som är det största forskningsområdet, är statsanslagen för ersättning till universitetssjukhusen för klinisk forskning en viktig del. Medicinområdet finansieras i högre grad än andra områden av kommuner och landsting samt av den privata icke-vinstdrivande sektorn. Naturvetenskap, som är det näst största forskningsområdet, har också en relativt stor andel extern finansiering, framförallt från forskningsråden, men även från andra statliga myndigheter. Även teknikvetenskap präglas av en betydande andel extern finansiering, och då i synnerhet från andra statliga myndigheter än forskningsråden och från de offentliga forskningsstiftelserna. Inom samhällsvetenskap är en något lägre andel av forskningen externt finansierad. Här är statliga myndigheter större externa finansiärer än forskningsråden. Inom humaniora är andelen externfinansiering lägre än inom de andra områdena (figur 3). Figur 3. DRIFTSKOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2013 FÖRDELAT PÅ FINANSIÄR OCH OMRÅDE. Källa: SCB. Anmärkning: Senast tillgängliga uppgifter gäller för år I figuren fördelas forskningsstödet på område (staplarnas bredd) och finansiär (indelning av respektive stapel). 100% Anslagsmedel 90% Övrigt 80% 70% Medel från utlandet EU Företag i Sverige 60% Insamlingsorganisationer och stiftelser 50% Offentliga forskningsstiftelser 40% 30% Kommuner och landsting Statliga myndigheter Vinnova 20% Forte 10% FORMAS 0% Humaniora Samhällsvetenskap Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap Lantbruksvetenskap Vetenskapsrådet 2 Som det återspeglas i Web of Science-databasen. 3 OECD saknar i de flesta fall FoU-statistik för Schweiz. 13

14 VETENSKAPLIG PUBLICERING Ämnesprofilen för de svenska publikationerna åskådliggörs i figur 4a som ett så kallat aktivitetsindex, där andelarna av de svenska publikationerna inom olika områden uttrycks i relation till andelarna i hela databasen. Av figuren framgår att forskningen i Sverige har en viss tonvikt på klinisk medicin, samhällsvetenskap, biologi och biomedicin. Inom dessa fyra områden har Sverige en högre andel än databasen i sin helhet. Andelarna av övriga ämnen är något lägre än världsgenomsnittet. Lägst aktivitet har Sverige inom kemi, matematik och fysik. Inom humaniora och samhällsvetenskap är internationella tidskrifter inte den viktigaste publiceringskanalen. Samtidigt är det inom dessa områden som de svenska publikationerna i Web of Science ökat mest i relativa termer. Andelen av de svenska publikationerna som finns inom humaniora har ökat från 0,9 procent till 2,1 procent och inom samhällsvetenskap har andelen ökat från 5,6 procent till 8,8 procent. Andelen humaniora i den svenska ämnesprofilen närmar sig därmed genomsnittet för hela databasen. Andelen publikationer inom samhällsvetenskap är 26 procent högre än totalt i databasen. I absoluta termer är antalet publikationer i databasen inom dessa områden fortfarande låg, knappt 300 publikationer per år inom humaniora och inom samhällsvetenskap av totalt svenska publikationer. Statistiken för humaniora och samhällsvetenskap ska därför tolkas med försiktighet, men siffrorna antyder att publicering av svensk forskning inom dessa områden i ökande omfattning sker i internationella tidskrifter. Genomslaget för svensk forskning, mätt genom medelcitering, är högst inom agronomi och biologi (cirka 30 procent över världsgenomsnittet). Även publikationer inom klinisk medicin och kemi har ett relativt högt genomslag (nära 20 procent över världsgenomsnittet, figur 4b), medan svenska publikationer inom matematik har blivit citerade i minskande omfattning de senaste åren. Störst ökning i citeringsgenomslag kan noteras för humaniora och samhällsvetenskap. Men, som nämnts ovan, dessa förändringar ska tolkas med försiktighet eftersom forskningen inom dessa områden huvudsakligen publiceras i andra kanaler än internationella tidskrifter. Ett annat vanligt mått på forskningens genomslag är att mäta andelen högt citerade artiklar (figur 5). usa har under många år varit världsledande när forskningens genomslag mäts med detta mått. De senaste åren har emellertid Singapore passerat usa som det land där störst andel av publikationerna blir högt citerade. Schweiz återfinns för närvarande på samma nivå som usa. Strax därunder kommer Nederländerna och Danmark följt av Storbritannien. Därefter följer ett antal Figur 4. AKTIVITETSINDEX (A) OCH FÄLTNORMERAD MEDELCITERING (B) FÖR VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA LÄROSÄTEN SAMT Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas med data från Thomson Reuters. A. Aktivitetsindex B. Fältnormerad medelcitering Samhällsvetenskap Agronomi 1,5 Biologi Agronomi Samhällsvetenskap 1,5 Biologi Materialvetenskap 1 Biomedicin Materialvetenskap 1 Biomedicin 0,5 0,5 Matematik 0 Fysik Matematik 0 Fysik Klinisk medicin Geovetenskap Klinisk medicin Geovetenskap Kemi Humaniora Kemi Humaniora Teknikvetenskap Information- och kommunikationsteknik Teknikvetenskap Information- och kommunikationsteknik Världsgenomsnitt 14

15 länder med mycket små skillnader sinsemellan. Sverige, Australien, Belgien och Tyskland toppar denna grupp, se även avsnitt Forskning av hög kvalitet Vetenskapsrådet anser att konkurrens är kvalitetsdrivande och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. De flesta av myndighetens utlysningar är sådana att forskarna fritt får formulera forskningsidéer och utveckla metoder. SAKKUNNIGGRANSKNING Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Sakkunniggranskning gynnar kvalitet eftersom granskningen utförs av välmeriterade forskare inom samma eller närliggande forskningsområden. Ytterligare en fördel med sakkunniggranskning är att systemet har hög legitimitet bland de forskare som utvärderas. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. För att säkerställa detta tillämpar Vetenskapsrådet specifika jävsregler vid sakkunniggranskningen, se under rubriken Jäv nedan. Sakkunniggranskningen vid Vetenskapsrådet går till så att varje ansökan bedöms och betygsätts av aktiva forskare. Arbetet sker i olika beredningsgrupper, där ledamöterna tillsammans innehar den bredd och vetenskapliga kompetens som krävs för att täcka de forskningsområden grupperna har ansvar för. Vid behov anlitas även externa bedömare utöver ledamöterna i beredningsgrupperna. I granskningsarbetet medverkar forskare från många länder, både som deltagare i beredningsgrupperna och som externa bedömare. År 2014 var 40 procent av beredningsgruppsledamöterna forskare vid utländska lärosäten. Att denna andel var förhållandevis hög återspeglar myndighetens strävan att tillföra ett internationellt perspektiv vid granskningen av svensk forskning. Det är också ett sätt att minska risken för jävssituationer. Sammanlagt medverkade 815 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år Tabell x (avsnitt 2.7) ger en översikt över beredningsgrupperna, inklusive fördelning mellan kvinnor och män samt mellan forskare från svenska respektive utländska lärosäten. I granskningsprocessen görs en sammanvägd bedömning baserad på följande fyra kriterier: (i) nytänkande och originalitet, (ii) projektets vetenskapliga kvalitet, (iii) de(n) sökandes kompetens, och (iv) projektets genomförbarhet. JÄV Regler om jäv är ett viktigt verktyg för att säkerställa den grundlagsfästa objektivitetsprincip som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Reglerna fastställs Figur 5. DE TIO LÄNDER MED STÖRST ANDEL HÖGT CITERADE ARTIKLAR. Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas med data från Thomson Reuters. Anmärkning: Högt citerade artiklar är här definierade som andelen bland de tio procent högst citerade i världen, treårigt glidande medelvärde. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% Singapore Schweiz USA Nederländerna Danmark Storbritannien Sverige Australien Belgien Tyskland Världen 2% 0%

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Jämställdhetsstrategi

Jämställdhetsstrategi FAS styrelse Beslutad 2012-11-21 Diarienummer 2012-3115 Handläggare Inger Jonsson Jämställdhetsstrategi 2013-2016 Mål för FAS jämställdhetsarbete FAS ska enligt instruktionen främja jämställdhet mellan

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet

Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Datum 13 maj 214 Handläggare Stina Gerdes Barriere Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Inledning Vetenskapsrådet ska enligt sin instruktion

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

REDAKTÖRER: Anna Herou och Jenny Nordquist, Vetenskapsrådet

REDAKTÖRER: Anna Herou och Jenny Nordquist, Vetenskapsrådet ÅRSREDOVISNING 2011 vetenskapsrådets årsredovisning 2011 FORSKARPORTRÄTT: Bilderna på forskare i denna årsredovisning är exempel på forskning och forskningsinfrastruktur som fått stöd av Vetenskapsrådet.

Läs mer

Regeringens skrivelse 2000/01:28

Regeringens skrivelse 2000/01:28 Regeringens skrivelse 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet Skr. 2000/01:28 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 oktober 2000 Göran Persson Thomas Östros

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2 201

ÅRSREDOVISNING 2 201 ÅRSREDOVISNING 2012 vetenskapsrådets årsredovisning 2012 FORSKARPORTRÄTT: Bilderna på forskare i denna årsredovisning är exempel på forskning och forskningsinfrastruktur som fått stöd av Vetenskapsrådet.

Läs mer

VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006

VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 1(15) VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 Inledning Av Vetenskapsrådets instruktion (SFS 2000:1199)

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden. Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)

Läs mer

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Skolforskningsinstitutets jävspolicy 1. Varför behövs en jävspolicy?

Skolforskningsinstitutets jävspolicy 1. Varför behövs en jävspolicy? Jävspolicy 2016-04-05 Dnr: Skolfi 2016/22 Skolforskningsinstitutets jävspolicy 1. Varför behövs en jävspolicy? Jävspolicyn är ett verktyg för att den grundlagsfästa objektivitetsprincipen ska säkerställas

Läs mer

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning VR uppdrag Finansiering Infrastruktur Policy information utvärdering 1 Delar i instruktion för Vetenskapsrådet som understödjer klinisk och registerbaserad

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETEN I VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD

JÄMSTÄLLDHETEN I VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD JÄMSTÄLLDHETEN I VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD 2011 2012 VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTER 2014 JÄMSTÄLLDHETEN I VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD 2011 2012 VETENSKAPSRÅDET Box 1035 SE-101 38 Stockholm, SWEDEN

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

REDAKTÖR: Charlotte Hall, Vetenskapsrådet. GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet. TRYCK: CM Gruppen AB, Bromma, Sweden 2009

REDAKTÖR: Charlotte Hall, Vetenskapsrådet. GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet. TRYCK: CM Gruppen AB, Bromma, Sweden 2009 årsredovisning 2008 vetenskapsrådets årsredovisning 2008 BILDTEMA: Med fotografierna i denna årsredovisning vill vi visa några exempel på den forskning som fått stöd av Vetenskapsrådet. Fotografierna

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte

Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte Ludde Edgren, Forsknings- och innovationskontoret 2013-09- 20 Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte Bakgrund Redovisar nedan statistik från VRs (Vetenskapsrådets)

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet Fastställd 20 mars 2014 Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet Den av Institutionsstyrelsen utsedda jämställdhetsgruppen, bestående av tre representanter för

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK)

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) 1 Mål Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) kan bevilja ekonomiskt stöd för forskningsprojekt, arbetsgruppsmöten,

Läs mer

1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9

1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9 Innehåll 1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV S VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9 4 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN 12 4.1 Organisation 12 4.2 Styrelsen 13

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

FINLANDS AKADEMI NYTT I SEPTEMBERUTLYSNINGEN (5)

FINLANDS AKADEMI NYTT I SEPTEMBERUTLYSNINGEN (5) FINLANDS AKADEMI NYTT I SEPTEMBERUTLYSNINGEN 2016 1 (5) Nytt i septemberutlysningen 2016 Sammandraget ansluter till Finlands Akademis septemberutlysning 28.6.2016 och innehåller uppdateringar enligt läget

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation

SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Forum för bibliotekschefer 2013-06-03 Torulf Lind Vetenskapsrådet Bild från FreeDigitalPhotos.net Digitalt ekosystem En grupp

Läs mer

Utlysning ALF-projektmedel

Utlysning ALF-projektmedel Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk

Läs mer

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer Bakgrund: Klinisk forskning omfattar sådan forskning som använder hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

FORSKNINGENS FRAMTID! VÄGVAL FÖR FRAMTIDENS FORSKNINGSSYSTEM. Mål och rekommendationer

FORSKNINGENS FRAMTID! VÄGVAL FÖR FRAMTIDENS FORSKNINGSSYSTEM. Mål och rekommendationer FORSKNINGENS FRAMTID! VÄGVAL FÖR FRAMTIDENS FORSKNINGSSYSTEM Mål och rekommendationer VETENSKAPSRÅDET 2015 VÄGVAL FÖR FRAMTIDENS FORSKNINGSSYSTEM Mål och rekommendationer VÄGVAL FÖR FRAMTIDENS FORSKNINGSSYSTEM

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 7 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08017/SUN N2016/07690/KLS (delvis) N2016/06636/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219

Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219 Nationella analyser underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 Johan Fröberg, Per Hyenstrand, Ulrika Kaby, Staffan Karlsson, Ulf Kronman, Johanna Lundberg Avd. för forskningspolitisk analys

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10

1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10 Innehåll 1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV S VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10 4 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN 13 4.1 Organisation 13 4.2 Styrelsen 14 4.3 Ämnesråden

Läs mer

ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA

ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA Sveriges unga akademis förslag inför Forskningspropositionen 2016 Sammanfattning Ta del av originalet på: http://sverigesungaakademi.se/foprop15 BOX

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket Regeringsbeslut III:36 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04699/F U2016/05494/BS(delvis) U2016/05666/F Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Kungl.

Läs mer

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Rapport 2014-09-11 1(11) FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Bakgrund Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok

NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP beredningshandbok ansökningsomgång 2014 FÖRORD Beredningsprocessen för ansökningar till Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap drar nu igång

Läs mer

PPG Projekt 2017. Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG

PPG Projekt 2017. Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG 1 2015-10-22 Dnr LS 2015-1199 PPG Projekt 2017 Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG Utlysning av projektmedel och anvisningar för ansökan Kontaktpersoner

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 36 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/1844/KO Ku2013/1934/KO Ku2013/2461/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 103 26 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008

Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008 Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad kan VR finansiera?

Läs mer

SUHF Dialogseminarium

SUHF Dialogseminarium SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet Vad är Sweden ScienceNet? Vad är Sweden ScienceNet? Sweden

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag) Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Kanaler för att sprida forskning Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Fakta om forskare Tomas Backström, professor i innovationsteknik. Han föddes i Järvsö, Hälsingland, 1957. Efter

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Forskning/Utbildning 2015

Forskning/Utbildning 2015 Familjen Kamprads stiftelse Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens,

Läs mer