FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet. REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet. REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet"

Transkript

1 vetenskapsrådets årsredovisning 2014

2 FORSKARPORTRÄTT: De forskare som porträtteras i denna årsredovisning har fått forskningsstöd från Vetenskapsrådet under Varje porträtt representerar ett av Vetenskapsrådets olika ämnesråd eller en av kommittéerna. Fotografierna är tagna i forskarnas egna miljöer. I text och bild beskrivs också ett exempel på en forskningsinfrastruktur som fått stöd av Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer. FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet REDAKTION: Enheten för personal och ekonomi, enheten för digital kommunikation, enheten för styrning och samordning samt enheten för uppföljning GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet TRYCK: Danagård LiTHO, Motala, 2015 VETENSKAPSRÅDET Västra Järnvägsgatan 3 Box Stockholm

3 vetenskapsrådets årsredovisning

4

5 innehåll FÖRORD INLEDNING Kort om Vetenskapsrådet År 2014 vid Vetenskapsrådet Disposition och innehåll RESULTATREDOVISNING FORSKNINGSFINANSIERING Svensk forskning i internationellt perspektiv Forskning av hög kvalitet Förnyelse Jämställdhet Forskningsområden med särskilda återrapporteringskrav Lärosäten Stödformer Finansiell uppföljning Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningsstöd FORSKNINGENS VERKTYG OCH INFRASTRUKTURER Nationella forskningsinfrastrukturer Internationella forskningsanläggningar och organisationer Registerbaserad forskning Universitetsdatanätet Sunet Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningens verktyg och infrastrukturer SAMVERKAN Nationell samverkan Nordisk samverkan Europeisk samverkan Övrig internationell samverkan Vetenskapsrådets prestationer avseende samverkan ANALYSER, UTVÄRDERINGAR OCH UTREDNINGAR Analyser Utvärderingar Utredningar Vetenskapsrådets prestationer avseende analyser, utvärderingar och utredningar KOMMUNIKATION Seminarier, konferenser och dialogtillfällen Rapporter och andra publikationer Digitala kanaler Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningskommunikation ORGANISATION OCH ANSTÄLLDA Styrelse och övriga beslutsorgan Myndighetens organisation Personal TABELLER TILL resultatredovisningen BILAGOR TILL resultatredovisningen Bilaga 1: Läsanvisning Bilaga 2: Former för stöd Bilaga 3: Definitioner Bilaga 4: Förkortningar Bilaga 5: Ledamöter i styrelse, råd och kommittéer FINANSIELL REDOVISNING SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN TILLÄGGSUPPLYSNINGAR NOTER...131

6 förord Vetenskapsrådets huvudsakliga uppdrag är att stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Genom att vara rådgivare till regeringen i forskningsrelaterade frågor verkar myndigheten också för att skapa ett effektivt forskningssystem i Sverige. Dessa båda roller tillsammans med ett omfattande utvecklingsarbete avseende den interna organisationen har präglat verksamhetsåret Projektbidragen är Vetenskapsrådets huvudinstrument för forskningsfinansiering. Denna bidragsform är baserad på de två viktigaste drivkrafterna för ökad forskningskvalitet: att forskarnas egna idéer styr forskningens inriktning, samt att bidragen erhålls i konkurrens baserad helt och hållet på sakkunniggranskning av forskningens kvalitet. Totalt har cirka forskare verksamma i Sverige projektbidrag från Vetenskapsrådet. Under året har vi också beviljat bidrag till internationell rekrytering, rådsprofessorer samt framstående yngre forskare. Dessa bidrag är större än projektbidragen. Jag ser denna excellenssatsning som ett mycket viktigt instrument för att skapa forskningsmiljöer kring några av de mest framstående forskarna och för att stimulera till mer långsiktiga mål för forskningen. När det gäller bidrag till strategiskt viktiga områden rör flera stöd den medicinska forskningen. En unik satsning är den första utlysningen inom klinisk behandlingsforskning där staten och landstingen för första gången gemensamt finansierar forskning. Målet är att förbättra och effektivisera metoder och kliniska behandlingar genom samverkan mellan vård, akademi och industri. Vetenskapsrådets satsningar på forskningens infrastruktur är också av strategisk betydelse. Under året har en ny modell för att prioritera och finansiera infrastruktur utvecklats. Detta var starkt efterfrågat och jag är övertygad om att det kommer att vara till stor nytta för det svenska forskningssystemet. Även arbetet med att förenkla och effektivisera tillgången till registerdata för forskning är nära knutet till infrastruktur. Att underlätta för de forskare som bygger sin forskning på denna typ av data är mycket angeläget. Under det gångna året har Vetenskapsrådet arbetat för att utveckla olika delar av det svenska forskningssystemet. Ett exempel på detta är förslaget till ny modell för bedömning av forskningskvalitet vid landets lärosäten, en modell benämnd Fokus. Riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och till forskningsdata har också utarbetats. Ett tredje större projekt är Prisma, det nya systemet för hantering av ansökningar. Vad gäller det interna arbetet vill jag speciellt framhålla översynen av myndighetens organisation. De förändringar den inneburit svarar mot den expansion och utveckling av verksamheten som skett sedan den förra översynen gjordes för sex år sedan. När jag summerar 2014 ser jag tillbaka på ett intensivt år där den löpande verksamheten expanderat, där flera stora projekt avslutats och där stödverksamheten utvecklats i takt med kärnverksamheten. Detta har uppnåtts tack vare ett starkt engagemang och goda prestationer från myndighetens medarbetare och ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper. Med årets goda resultat som bas ser jag nu fram mot 2015 och ett fortsatt gott samarbete mellan Vetenskapsrådet och alla de intressenter som är kopplade till vår verksamhet. Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet 6

7 1 inledning 1 inledning 1.1 kort om vetenskapsrådet Vetenskapsrådet, som bildades 2001 genom en sammanslagning av fem forskningsfinansierande myndigheter, är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. Att ägna sig åt grundforskning eller nyfikenhetsbaserad forskning innebär att systematiskt och metodiskt söka efter kunskap utan att det finns någon given tillämpning. Vetenskapsrådet menar att en omfattande och obunden finansiering av grundforskning via forskningsråden är nödvändig. Det behövs för att svensk forskning ska kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och en fortsatt utveckling av de många områden som utgör en förutsättning för framgång inom mer specialiserade eller tillämpade sammanhang. Grundforskning är basen för framtida innovationer och vetenskapliga landvinningar. Därmed är den oerhört betydelsefull för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar (se figur 1). För att kunna ge dessa forskningsstöd har Vetenskapsrådet flera olika anslag från regeringen (Tabell a). Vetenskapsrådet ansvarar också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning. Vetenskapsrådets vision är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. FIGUR 1. ÖVERSIKT över VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD 2014 Källa: Tabell II (avsnitt 2.7). Anmärkning: I figuren fördelas forskningsstödet på källa (staplarnas bredd) och stödformsgrupp (indelning av respektive stapel). Exklusive återbetalade bidrag. 100% 90% 80% 70% Annat stöd 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Humaniora och samhällsvetenskap, ap 1 Medicin och hälsa, ap 2 Naturvetenskap och teknikvetenskap, ap 3 Utbildningsvetenskap, ap 4 Konstnärlig forskning, ap 5 Särskilda satsningar, ap 5 Forskningens verktyg och infrastrukturer, ap 5 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 Avgifter internationella organisationer Utvecklingsforskning Mindre anslag Externa medel Stöd till internationell samverkan och samarbete Stöd till forskningens verktyg och infrastrukturer Stöd till forskningsmiljöer, forskningssamverkan och forskarskolor Karriärstöd Projektstöd 7

8 1 inledning 1.2 år 2014 vid vetenskapsrådet På Vetenskapsrådet genomfördes 169 årsarbeten I kapitel 2, Resultatredovisning, beskrivs myndighetens arbete under året. Några nedslag (med hänvisning till avsnitt i huvudtext inom parantes) är: Ett förslag till modell för resursfördelning mellan lärosäten lämnades till regeringen i december. I enlighet med uppdraget innefattar modellen kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans. Vetenskapsrådet föreslår att all forskning utvärderas vart sjätte år utifrån en bedömning av vetenskaplig kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin (2.4.3). En ny modell för att prioritera, finansiera, organisera och styra forskningsinfrastruktur av nationellt intresse utvecklades (2.2.1). Ett hundratal forskare kartlade nuläge och framtidsutsikter inom de ämnesområden och för de infrastrukturer som Vetenskapsrådet ansvarar för. För att inhämta synpunkter publicerades forsknings-översikterna i webbforum under hösten (2.3.1). En kommitté för klinisk behandlingsforskning inrättades under våren och en första utlysning genomfördes (2.1.5). En kommitté för nationell samordning av kliniska studier inrättades under hösten. Den administrativa enhet som ska hantera kommitténs frågor kommer att placeras i Göteborg (2.1.5). För att finansiering, analysverksamhet och kommunikation av forskning ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män har Vetenskapsrådet sett över arbetsformer och styrdokument. Ledamöter och medarbetare har utbildats i jämställdhetsfrågor (2.1.4). Den första utlysningen inom Prisma, det nya ansöknings- och ärendehanteringssystem som har utvecklats i samverkan med Formas och Forte, genomfördes i oktober (2.1.8). För första gången utlystes bidragsformen International Career Grant som kombinerar internationell mobilitet med en anställning vid ett svenskt universitet (2.1.3). I den stora utlysning inom samtliga ämnesområden som Vetenskapsrådet gör varje vår inkom ansökningar 824 beviljades (2.1.7). 239 ansökningar inkom till de två utlysningarna av stöd till Internationell postdok 41 beviljades (2.1.7). Joint Programming Intitiative on Antimicrobial Resistance (jpiamr), som koordineras av Sverige via Vetenskapsrådet, öppnade sin första utlysning och lanserade en strategisk forskningsplan för att minska antibiotikaresistens i världen (2.3.3). Vetenskapsrådets ansvar för Horisont 2020 är betydligt större än för tidigare ramprogram inom eu. Myndigheten har ett särskilt ansvar för huvudprioriteringen Vetenskaplig spetskompetens (2.3.3). I samarbete med Kungliga biblioteket vidareutvecklar Vetenskapsrådet databasen SwePub och 2014 anordnades en nationell konferens om infrastruktur för forskningsinformation, iffis14. Vetenskapsrådet har också inrättat en nationell styrgrupp för forskningsinformation (2.3.1). En ny generaldirektör vid Vetenskapsrådet för den kommande sexårsperioden utsågs i juni (2.6.3). Det första spadtaget för European Spallation Source (ess) togs i september. En stor del av finansieringen av anläggningen går via Vetenskapsrådet som också har i uppdrag att stimulera svenskt deltagande kring uppbyggnad och drift (2.2.2). Tillsammans med Kungliga biblioteket har Vetenskapsrådet under 2014 tagit fram ett förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, så kallad open access. Förslaget lämnades till regeringen i januari 2015 (2.3.1). 1.3 disposition och innehåll I denna årsredovisning sammanfattas Vetenskapsrådets verksamhet under I kapitel 2 Resultatredovisning beskrivs myndighetens arbete. Detaljerad statistik återges i tabellform i avsnitt 2.7. Redovisningen svarar mot återrapporteringskraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt myndighetens regleringsbrev, instruktion och separata uppdrag. I bilaga 1, Läsanvisning, finns hänvisningar till dessa krav och uppdrag. Bilagt finns även information om de former av stöd genom vilka Vetenskapsrådet finansierat forskning under 2014 (bilaga 2), definitioner av begrepp (bilaga 3), förkortningar (bilaga 4) samt en sammanställning av ledamöter i styrelse, råd och kommittéer (bilaga 5). I kapitel 3 återges myndighetens finansiella redovisning med resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter. Vetenskapsrådets prestationsmått presenteras indelat efter verksamhetens huvudsakliga inriktningar och är valda för att på ett kvantifierbart sätt redovisa prestationer inom (i) forskningsstöd, (ii) internationell samverkan, (iii) forskningens verktyg och infrastrukturer inklusive universitetsdatanätet Sunet, (iv) analyser, utvärderingar och utredningar, samt (v) forskningskommunikation. År 2014 hade Vetenskapsrådet ett antal olika anslag och anslagsposter, se sammanställning i tabell a. Det 8

9 1 inledning största anslaget, som avsåg forskning och forskningsinformation, var uppdelad i sex anslagsposter avsedda för finansiering av forskning inom angivna områden. Anslagspost 5 avser insatser inom alla forskningsområden, forskningsinfrastruktur och forskningsinformation. Vid sidan om dessa anslag fanns vissa mindre anslagsposter, vilka beskrivs närmare i den finansiella redovisningen (kapitel 3). Tabell A. Vetenskapsrådets anslag Källa: Vetenskapsrådets regleringsbrev Anslag 2014 tkr Forskning och forskningsinformation Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, ap Forskning inom medicin och hälsa, ap Natur- och teknikvetenskaplig forskning, ap Utbildningsvetenskaplig forskning, ap Forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur, ap Klinisk behandlingsforskning, ap Avgifter till internationella organisationer Förvaltning Universitetsdatanätet Sunet Utvecklingsforskning Farmaci Psykiatri Civila samhället

10 Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet MED MOLEKYLER I FOKUS BEKÄMPAR DE ALLERGIER Molekylärbiologin öppnar nya möjligheter att förbättra diagnostik och behandling av allergisjukdom. Min forskargrupp har exempelvis visat att allergi mot rött kött är ett problem i Sverige. Dessa patienter har allergiframkallande antikroppar mot en kolhydratstruktur och får mycket svåra allergiska reaktioner några timmar efter att de ätit kött. Nu ska vi utvärdera den kliniska betydelsen av detta i olika patientgrupper och ta reda på hur mekanismerna ser ut på molekylär nivå. Vidare vill vi undersöka vad som skiljer immunsvaret hos patienter som tål respektive inte tål jordnötter genom att analysera antikroppar mot olika bindningsställen på jordnötsproteiner. Vi vill även identifiera biomarkörer för svår allergi och hitta nya mål för behandling. Därutöver vill vi ta fram mer effektiva vacciner för allergisjukdom. Vi som arbetar med det här är såväl kliniska forskare som grundforskare. Med nya verktyg vill vi öka kunskapen om den vanligaste allergiformen som innebär att patienten bildar IgE antikroppar mot det hen inte tål. Målet är att den kunskap vår forskning genererar ska ligga till grund för tillämpningar inom en snar framtid och förbättra livskvalitén för patienter med svåra allergier. Bidragsform: Projektbidrag 10

11 Kommittén för klinisk behandlingsforskning Med klinisk behandlingsforskning menas stora kliniska studier där man kan se patientnytta inom en definierad tidsrymd. Syftet är att optimera befintliga behandlingsrutiner, läkemedel och medicinsk teknik eller att utveckla och utvärdera nya sådana. Forskningen kan spänna över områden som prevention, diagnostik, behandling, uppföljning, implementering, omvårdnad och rehabilitering. Vetenskapsrådet stödjer klinisk behandlingsforskning i samarbete med Sveriges landsting. Den första utlysningen inom området gjordes Ämnesrådet för medicin och hälsa Medicinsk forskning ger kunskap om hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Vetenskapsrådet stödjer allt från forskning på molekylär- och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.

12 2 resultatredovisning 2.1 forskningsfinansiering Forskningsfinansiering är Vetenskapsrådets kärnverksamhet och under 2014 utbetalades 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. Vetenskapsrådet lämnar även bidrag till exempelvis forskaranställningar och till forskningsmiljöer. Dessa typer av stöd beskrivs mer ingående i avsnitt Vetenskapsrådets budget har ökat de senaste åren (figur 2, se även tabell II; tabeller med romerska siffror hänvisar till tabeller i avsnitt 2.7). Huvudsakligen har ökningen skett inom anslagspost 5, forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur (tabell a, observera att vissa större avgifter till internationella organisationer sedan 2011 finansieras av ett särskilt anslag 1 ). En stor del av budgetökningen 2014 kan kopplas till byggstarten av den europeiska spallatationskällan ess (se faktaruta sidan 39). Vidare bör noteras att klinisk behandlingsforskning finansieras dels med anslagspost 6 (se tabell a), dels med lika mycket externa medel. I enlighet med regeringens uppdrag om ökad långsiktighet i forskningen har Vetenskapsrådet fortsatt att arbeta för att bevilja större bidrag, både genom längre bidragsperioder och större bidragsstorlek. Samtidigt har myndigheten beaktat att detta inte gått ut över förutsättningarna för unga forskare att få stöd och över jämställdheten mellan kvinnor och män (se tabell vi-a, avsnitt 2.7). För att säkerställa att den forskning som får stöd är av högsta vetenskapliga kvalitet använder Vetenskapsrådet sig av sakkunniggranskning. I avsnitt beskrivs sakkunniggranskningen mer ingående. I det följande avsnittet, 2.1.1, sätts Vetenskapsrådets forskningsfinansiering i relation till annan finansiering. I avsnittet analyseras också Sveriges vetenskapliga publicering. FIGUR 2. VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD fördelat på anslagsposter och andra källor. MILJONER KRONOR. Källa: Tabell II (avsnitt 2.7). Anmärkning: Exklusive återbetalade bidrag. I cirkeldiagrammet fördelas särskilda satsningar, ap 5 år 2014 på stödform Rådsprofessor Internationell rekrytering Forskarskolor Framstående yngre forskare Internationell postdok Övrigt Linnéstöd Projektbidrag ej inriktning Projektbidrag inriktning Rambidrag inriktning Humaniora och samhällsvetenskap, ap 1 Medicin och hälsa, ap 2 Naturvetenskap och teknikvetenskap, ap 3 Utbildningsvetenskap, ap 4 Forskningens verktyg och infrastruktur, ap 5 Särskilda satsningar, ap 5 Konstnärlig forskning, ap 5 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 Avgifter internationella org. 1 Utvecklingsforskning Mindre anslag Externa medel 1 Den svenska medlemsavgiften för sex organisationer finansieras med anslaget: (i) den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), (ii) den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC), (iii) det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL), (iv) den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF), (v) den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och (vi) Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens. Anslagets tilldelade medel har inte justerats sedan Utgifterna som belastar anslaget påverkas dock av såväl valutakursförändringar som BNP-utveckling (se även avsnitt 3.6 Redovisning mot bemyndiganden). 12

13 2.1.1 Svensk forskning i inter- nationellt perspektiv FINANSIERING Sverige tillhör de länder som finansierar mest forskning och utveckling (fou) i förhållande till både folkmängd och bruttonationalprodukt (bnp). Sveriges bidrag till världens samlade investeringar i forskning och utveckling utgör omkring en procent. Även Sveriges bidrag till världsproduktionen av publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter utgör en procent 2. usa, som finansierar mest fou av världens länder, står för knappt en tredjedel av världens samlade finansiering och 22 procent av publikationerna. Japan, som länge var det land som avsatte näst mest medel till fou, har passerats av Kina. Även mätt i antal vetenskapliga tidskriftspublikationer är Kina på andra plats (efter usa) med tolv procent av världsproduktionen. Bland de länder som finansierar mest fou i relation till folkmängden finns Finland, Sverige, usa, Singapore och Danmark 3. Sydkorea har haft en stark ökning i relation till bnp under senare delen av 00-talet och har för närvarande högst andel fou i förhållande till bnp bland de länder som oecd redovisar statistik för: 4,4 procent under 2012 att jämföra med Sveriges 3,4 procent. De totala utgifterna för fou i Sverige uppgick 2013 till knappt 125 miljarder svenska kronor. I stora drag står näringslivet för omkring två tredjedelar av finansieringen och den offentliga sektorn för en tredjedel. Den offentligt finansierade forskningen utförs i huvudsak vid universitet och högskolor. År 2013 sysselsatte forskning och utbildning vid lärosätena personer, varav 44 procent var kvinnor och 56 procent män. En tredjedel av dessa hade en tidsbegränsad anställning, doktorander och postdoktorer inräknade. Knappt hälften av lärosätenas driftskostnader för forskning täcks av direkta statsanslag. Andelen har minskat något mellan 2011 och 2013, från 46,1 procent till 44,8 procent. Andelen varierar mellan olika områden (figur 3). Inom medicin, som är det största forskningsområdet, är statsanslagen för ersättning till universitetssjukhusen för klinisk forskning en viktig del. Medicinområdet finansieras i högre grad än andra områden av kommuner och landsting samt av den privata icke-vinstdrivande sektorn. Naturvetenskap, som är det näst största forskningsområdet, har också en relativt stor andel extern finansiering, framförallt från forskningsråden, men även från andra statliga myndigheter. Även teknikvetenskap präglas av en betydande andel extern finansiering, och då i synnerhet från andra statliga myndigheter än forskningsråden och från de offentliga forskningsstiftelserna. Inom samhällsvetenskap är en något lägre andel av forskningen externt finansierad. Här är statliga myndigheter större externa finansiärer än forskningsråden. Inom humaniora är andelen externfinansiering lägre än inom de andra områdena (figur 3). Figur 3. DRIFTSKOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2013 FÖRDELAT PÅ FINANSIÄR OCH OMRÅDE. Källa: SCB. Anmärkning: Senast tillgängliga uppgifter gäller för år I figuren fördelas forskningsstödet på område (staplarnas bredd) och finansiär (indelning av respektive stapel). 100% Anslagsmedel 90% Övrigt 80% 70% Medel från utlandet EU Företag i Sverige 60% Insamlingsorganisationer och stiftelser 50% Offentliga forskningsstiftelser 40% 30% Kommuner och landsting Statliga myndigheter Vinnova 20% Forte 10% FORMAS 0% Humaniora Samhällsvetenskap Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap Lantbruksvetenskap Vetenskapsrådet 2 Som det återspeglas i Web of Science-databasen. 3 OECD saknar i de flesta fall FoU-statistik för Schweiz. 13

14 VETENSKAPLIG PUBLICERING Ämnesprofilen för de svenska publikationerna åskådliggörs i figur 4a som ett så kallat aktivitetsindex, där andelarna av de svenska publikationerna inom olika områden uttrycks i relation till andelarna i hela databasen. Av figuren framgår att forskningen i Sverige har en viss tonvikt på klinisk medicin, samhällsvetenskap, biologi och biomedicin. Inom dessa fyra områden har Sverige en högre andel än databasen i sin helhet. Andelarna av övriga ämnen är något lägre än världsgenomsnittet. Lägst aktivitet har Sverige inom kemi, matematik och fysik. Inom humaniora och samhällsvetenskap är internationella tidskrifter inte den viktigaste publiceringskanalen. Samtidigt är det inom dessa områden som de svenska publikationerna i Web of Science ökat mest i relativa termer. Andelen av de svenska publikationerna som finns inom humaniora har ökat från 0,9 procent till 2,1 procent och inom samhällsvetenskap har andelen ökat från 5,6 procent till 8,8 procent. Andelen humaniora i den svenska ämnesprofilen närmar sig därmed genomsnittet för hela databasen. Andelen publikationer inom samhällsvetenskap är 26 procent högre än totalt i databasen. I absoluta termer är antalet publikationer i databasen inom dessa områden fortfarande låg, knappt 300 publikationer per år inom humaniora och inom samhällsvetenskap av totalt svenska publikationer. Statistiken för humaniora och samhällsvetenskap ska därför tolkas med försiktighet, men siffrorna antyder att publicering av svensk forskning inom dessa områden i ökande omfattning sker i internationella tidskrifter. Genomslaget för svensk forskning, mätt genom medelcitering, är högst inom agronomi och biologi (cirka 30 procent över världsgenomsnittet). Även publikationer inom klinisk medicin och kemi har ett relativt högt genomslag (nära 20 procent över världsgenomsnittet, figur 4b), medan svenska publikationer inom matematik har blivit citerade i minskande omfattning de senaste åren. Störst ökning i citeringsgenomslag kan noteras för humaniora och samhällsvetenskap. Men, som nämnts ovan, dessa förändringar ska tolkas med försiktighet eftersom forskningen inom dessa områden huvudsakligen publiceras i andra kanaler än internationella tidskrifter. Ett annat vanligt mått på forskningens genomslag är att mäta andelen högt citerade artiklar (figur 5). usa har under många år varit världsledande när forskningens genomslag mäts med detta mått. De senaste åren har emellertid Singapore passerat usa som det land där störst andel av publikationerna blir högt citerade. Schweiz återfinns för närvarande på samma nivå som usa. Strax därunder kommer Nederländerna och Danmark följt av Storbritannien. Därefter följer ett antal Figur 4. AKTIVITETSINDEX (A) OCH FÄLTNORMERAD MEDELCITERING (B) FÖR VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA LÄROSÄTEN SAMT Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas med data från Thomson Reuters. A. Aktivitetsindex B. Fältnormerad medelcitering Samhällsvetenskap Agronomi 1,5 Biologi Agronomi Samhällsvetenskap 1,5 Biologi Materialvetenskap 1 Biomedicin Materialvetenskap 1 Biomedicin 0,5 0,5 Matematik 0 Fysik Matematik 0 Fysik Klinisk medicin Geovetenskap Klinisk medicin Geovetenskap Kemi Humaniora Kemi Humaniora Teknikvetenskap Information- och kommunikationsteknik Teknikvetenskap Information- och kommunikationsteknik Världsgenomsnitt 14

15 länder med mycket små skillnader sinsemellan. Sverige, Australien, Belgien och Tyskland toppar denna grupp, se även avsnitt Forskning av hög kvalitet Vetenskapsrådet anser att konkurrens är kvalitetsdrivande och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. De flesta av myndighetens utlysningar är sådana att forskarna fritt får formulera forskningsidéer och utveckla metoder. SAKKUNNIGGRANSKNING Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Sakkunniggranskning gynnar kvalitet eftersom granskningen utförs av välmeriterade forskare inom samma eller närliggande forskningsområden. Ytterligare en fördel med sakkunniggranskning är att systemet har hög legitimitet bland de forskare som utvärderas. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. För att säkerställa detta tillämpar Vetenskapsrådet specifika jävsregler vid sakkunniggranskningen, se under rubriken Jäv nedan. Sakkunniggranskningen vid Vetenskapsrådet går till så att varje ansökan bedöms och betygsätts av aktiva forskare. Arbetet sker i olika beredningsgrupper, där ledamöterna tillsammans innehar den bredd och vetenskapliga kompetens som krävs för att täcka de forskningsområden grupperna har ansvar för. Vid behov anlitas även externa bedömare utöver ledamöterna i beredningsgrupperna. I granskningsarbetet medverkar forskare från många länder, både som deltagare i beredningsgrupperna och som externa bedömare. År 2014 var 40 procent av beredningsgruppsledamöterna forskare vid utländska lärosäten. Att denna andel var förhållandevis hög återspeglar myndighetens strävan att tillföra ett internationellt perspektiv vid granskningen av svensk forskning. Det är också ett sätt att minska risken för jävssituationer. Sammanlagt medverkade 815 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år Tabell x (avsnitt 2.7) ger en översikt över beredningsgrupperna, inklusive fördelning mellan kvinnor och män samt mellan forskare från svenska respektive utländska lärosäten. I granskningsprocessen görs en sammanvägd bedömning baserad på följande fyra kriterier: (i) nytänkande och originalitet, (ii) projektets vetenskapliga kvalitet, (iii) de(n) sökandes kompetens, och (iv) projektets genomförbarhet. JÄV Regler om jäv är ett viktigt verktyg för att säkerställa den grundlagsfästa objektivitetsprincip som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Reglerna fastställs Figur 5. DE TIO LÄNDER MED STÖRST ANDEL HÖGT CITERADE ARTIKLAR. Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas med data från Thomson Reuters. Anmärkning: Högt citerade artiklar är här definierade som andelen bland de tio procent högst citerade i världen, treårigt glidande medelvärde. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% Singapore Schweiz USA Nederländerna Danmark Storbritannien Sverige Australien Belgien Tyskland Världen 2% 0%

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

REDAKTÖR: Charlotte Hall, Vetenskapsrådet. GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet. TRYCK: CM Gruppen AB, Bromma, Sweden 2009

REDAKTÖR: Charlotte Hall, Vetenskapsrådet. GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet. TRYCK: CM Gruppen AB, Bromma, Sweden 2009 årsredovisning 2008 vetenskapsrådets årsredovisning 2008 BILDTEMA: Med fotografierna i denna årsredovisning vill vi visa några exempel på den forskning som fått stöd av Vetenskapsrådet. Fotografierna

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9

1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9 Innehåll 1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV S VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9 4 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN 12 4.1 Organisation 12 4.2 Styrelsen 13

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10

1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10 Innehåll 1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV S VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10 4 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN 13 4.1 Organisation 13 4.2 Styrelsen 14 4.3 Ämnesråden

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Kvinnors och mäns framgång med projektansökningar inom medicin

Kvinnors och mäns framgång med projektansökningar inom medicin Kvinnors och mäns framgång med projektansökningar inom medicin VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 4:2009 Kvinnors och mäns framgång med projektansökningar inom medicin Per Janson och Adam Jonsson Kvinnors och

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok

NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP beredningshandbok ansökningsomgång 2014 FÖRORD Beredningsprocessen för ansökningar till Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap drar nu igång

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag) Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-06-30 Dokumenttyp: Policy Process: Säkerställa kunskap och kompetens Dokumentnummer: 138 Version: 1 Författare: Ulf Yngvesson Fastställd: Ann-Louise Eksborg Hantering

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas

Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas 1. (5) 2008-06-17 Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas Detta dokument, som utarbetats gemensamt av Livsmedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket,

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Information till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015.

Information till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015. Datum Diarienummer 2015-02-11 4.1.2015-72 Kontaktpersoner Magnus Friberg 08-546 441 22 Elin Swedenborg 08-546 442 96 Anna Wetterbom 08-546 441 53 Observera att detta dokument innehåller preliminär information.

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning Utlysning Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 2 (7) Syfte Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting beslutade

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Forskningens framtid! Jämställdheten i högskolan och Vetenskapsrådets forskningsstöd

Forskningens framtid! Jämställdheten i högskolan och Vetenskapsrådets forskningsstöd Forskningens framtid! Jämställdheten i högskolan och Vetenskapsrådets forskningsstöd VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTER 2015 Jämställdheten i högskolan och Vetenskapsrådets forskningsstöd VETENSKAPSRÅDET Box 1035

Läs mer

Företagsforskarskolans utlysning av doktorandresurser

Företagsforskarskolans utlysning av doktorandresurser Företagsforskarskolans utlysning av doktorandresurser Företagsforskarskolan för Samverkan och Innovation skapar förutsättningar för forskningssamarbete mellan forskare, näringsliv och offentlig sektor

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Shanghai-listan Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:01 Göteborgs universitet

Läs mer

Anvisningar för projektskisser 2014

Anvisningar för projektskisser 2014 2013-12-11 Anvisningar för projektskisser 2014 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, främjar och stöder grundforskning och behovsstyrd forskning inom sitt ansvarsområde: hälsa, arbetsliv

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Utbildningsvetenskaplig forskning

Utbildningsvetenskaplig forskning Utbildningsvetenskaplig forskning Deltagare från VR vid lärosätesbesök under 2014: Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVK Petter Aasen, professor, rektor, ordförande UVK Kerstin Nordstrand, forskningskoordinator

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Årsredovisning år 2014

Årsredovisning år 2014 Årsredovisning år 2014 Centrum för idrottsforskning Centrum för idrottsforskning (CIF) har till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område samt att ansvara

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer