Sammanställning av alla minnesanteckningar, avtals- /kvalitetsuppföljning, hösten 2012

Transkript

1 (15) MINNESANTECKNINGAR Sammanställning av alla minnesanteckningar, avtals- /kvalitetsuppföljning, hösten Uppföljning Det är viktigt med en personlig återkoppling utifrån kundens perspektiv och utan pekpinnar, inte bara inspektion. Att få en rapport där det står vad som fungerar bra och vad som behöver rättas till är också bra. Att få uppföljningsbesök gör att man ser till att inte ligga efter. Det är trevligt bemötande vid uppföljningsbesöken. Det känns tryggt att kommunen följer upp alla anordnare. De flesta anser att det fungerar bra med Nacka kommuns uppföljning. Det finns kommuner där det känns som att de kontrollerar noggrannare, vissa gör även besök med i teman varje år: ex dokumentation. Men kommunerna tittar på ungefär samma saker. Olika procentsatser på utbildad personal krävs i olika kommuner, satsningen på att validera kräver mycket tid. Vissa kommuner likställer arbetserfarenhet i ett visst antal år vilket av anordnarna anses vara bra, detta är dock inte något man planerat införa i Nacka. Flera anordnare ingår i nätverk där man diskuterar vardagsfrågor, det är positivt och lärorikt. I webbenkäten kan man som anordnare säga vad som helst. Att enbart fylla i en webbenkät som uppföljning återspeglar inte alltid verkligheten. Med ett datoriserat verksamhetssystem blir det ytterligare en kvalitetssäkring. Vad görs för undersökningen av nya anordnare innan de godkänns? Det är samma punkter och en intervju om hur man avser uppfylla villkoren. Men vi går inte ut och tittar på lokaler såvida det inte inkommer klagomål på lokalerna. Alla företag som lägger ner lämnar information om orsaken till kommunen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (15) Vad finns det för granskning på myndighetssidan? Rättssäkerheten granskas genom kollegiegranskning tre gånger om året. Tillgänglighet kollas också, vilket vi måste arbeta mer med. Kan man dela verksamhetsansvarig med ett konkurrerande företag? Ja, det är antalet anställda och kunder som är avgörande, en bedömning görs om det är möjligt att vara ansvarig för båda företagen. Brukarundersökningen har flera brister: de som saknar sociala nätverk har svårt att fylla i själva. Enkäten behöver förenklas med få och enkla frågor. Många frågar om detta på riktigt är en enkät från Nacka kommun. Frågan om man är gift eller sammanboende är konstigt ställd, man kan vara änka exempelvis. Frågan kring fritidsaktiviteter har inte med hemtjänsten att göra, det beror på vilken beställning man fått från myndigheten. Det vore bra för anordnare att veta vid vilken tidpunkt enkäten skickas ut eftersom både de och Socialstyrelsen skickar ut enkäter också. Brukarundersökningen bör viktas beroende på hur mycket insatser man får. 2. Synpunktshantering Anordnare vill ha återkoppling på inkomna synpunkter som berör dem, så detaljerat som möjligt. Personalen är ofta snabba på att ta emot och åtgärda synpunkter från kunderna i enskilda fall, men sämre på att dokumentera. Om fler dokumenterade skulle strukturer/rutiner som behöver förbättras för flera kunder bli synliga. De små klagomålen försöker man lösa på en gång, utan att dokumentera. När det kommer in omfattande klagomål dokumenteras de bättre. De klagomål som inkommit brukar flera anordnare diskutera på personalmöten, det är viktigt att ta dem på en gång och att diskutera igenom om man kan göra några förbättringar. Är man ett litet företag är det lätt att ha stenkoll på både kunder, anhöriga och personal. Läkemedelshantering blir så uppenbart att det är en avvikelse, det är mycket svårare med SoL-avvikelser. Personalen är inte vana att dokumentera, de tycker att det räcker att rätta till. Bra information både från biståndshandläggare och hemtjänstanordnare skapar realistiska förväntningar och minskar klagomål. Många klagomål handlar om tiden. Det finns både fördelar och nackdelar med tidsramar. Ibland stämmer inte beslutet överens med verkligheten, det är viktigt att lyfta upp detta för att se systembrister. Ibland ställer kunderna orimliga krav, det kräver ett ökat samarbete med handläggare, i stora ärenden är det inte möjligt med bara två personal. Möten med handläggarna för att prata om kunderna för att förbättra samarbetet önskas. En anordnare sa att det händer att man inte skickar in alla klagomål till kommunen

3 3 (15) då man är rädd att det kanske drabbar en som företag, man vill veta att det blir emottaget på rätt sätt hos kommunen. Fråga från anordnare: Vill ni ha alla våra klagomål? Nej, ni hanterar de klagomål som kommer till er och skickar en sammanställning till kommunen en gång om året. Däremot vill vi ha en åtgärdsplan för de klagomål som kommer via oss. En lista på vilka klagomål som ska redovisas för kommunen efterfrågas från anordnarna. Generellt kan man säga att det är klagomål på sådant som skulle kunna hända andra och där åtgärdsplanen skulle kunna förhindra att det händer fler som är intressanta ur ett bredare perspektiv. Generellt sett övergår en synpunkt en till ett klagomål när det upprepas eller inte kan åtgärdas med en gång. Den enskilde är beviljad en insats men kallas kund. Som kund har man mer rättigheter medan hemtjänst är en biståndsbedömd insats. En utförare tror det är bättre att kommunen pratar med kunderna om synpunkterna. Det vore intressant att få se sammanställning av alla synpunkter för att jämföra och få tips om vad man kan förbättra, lära sig av varandra. Det händer att hemtjänstkunden är rädd att utelämna personalen när de ska berätta om synpunkter. Även om det är svårt att hitta parkeringsplatser måste trafikreglerna följas. När man har sin logga på bilen måste man tänka extra noga på hur man kör och beter sig. I Finntorp förekommer även mycket bilförstörelse. Ett förslag som framkom var att ta ett gemensamt grepp eftersom alla företag har samma problem istället för att var och en söker p-tillstånd hos bostadsrättsföreningar. Tips: Tjänstecykel eller att åka kommunalt är ett tips för de anordnare som har svårt att hitta parkeringsplats. Man kan även lägga en lapp i framrutan där det till exempel står att man lämnar matkassar och snart kommer tillbaka. I Jarlaberg kan man ansöka om parkeringstillstånd. Klagomål kring tidpassning kommer ofta, ett sätt att lösa detta är att vara noggrann med att ringa om man är mer än minuter sen, det är också viktigt att informera vid det första samtalet med en ny kund att tiderna är ungefärliga. Ett företag byter kontaktperson en gång om året för att den enskilde ska få omväxling, någon presenterar 3-5 personal som den enskilde får välja kontaktperson mellan. Det är en balansgång mellan kontinuitet och omväxling när det gäller byte av kontaktperson.

4 4 (15) Vissa lägger synpunktsblanketter och information hemma hos kunden så är det bra att blanketten finns när de vill ha den, så att man inte behöver tjata. Ett företag lägger in ett dokument i kundens pärm om vad politikerna/nacka kommun säger om städning osv. En anordnare samlar alla synpunkter och går igenom dem en gång per månad. De dokumenterar, gör rapport och återkopplar till personal, personalen signerar att de tagit del av synpunkterna. Ett exempel var att komma ihåg att ta med skoskydd. Vid större klagomål görs hembesök på en gång med åtgärdsplan och uppföljning. Ett företag tillfrågar kunderna två gånger per år om de har synpunkter. En annan anordnare använder mobilen till schema och social dokumentation. Där finns även en punkt om synpunkter och uppföljning av dem, inbyggt i systemet, vilket underlättar mycket. 3. Rutiner om nycklar Det är viktigt att det är skåpet är brandsäkert. Det finns ett Key-safe-system som kodar nycklarna i en liten sändare som går till datorn och som signalerar om nycklarna inte kommer tillbaka i tid. En anordnare använder ett system Avista för att kunna registrera och spåra både kundernas nycklar och bilnycklar. Andra har pluppar som registrerar när de tar och lämnar nycklar i nyckelskåpet. Ett annat tips är att ha en bricka på nycklarna där det står att man ska lägga dem i närmaste postlåda, detta gör att man fått tillbaka nycklar. Det är okej att ha dubbla nycklar till kund så länge de hanteras på rätt sätt. Dock är det bra att sträva efter att ha så få nycklar som möjligt till kunden. Även om kunden går med på att man tar med sig kundens nycklar hem istället för att lämna nyckeln på kontoret så är det inte önskvärt, men ansvaret ligger hos anordnarna. Det handlar också om vilka personer man ska ha nycklar av. Exempelvis behöver dementa personer känna sig trygga i sitt eget hem. Då är det inte bra att bara komma in i deras lägenhet med nyckel. Vissa utförare säger att de aldrig tar emot nyckel till överlåset eftersom de inte ska gå in då kunden inte är hemma. 4. Legitimering av personal Det finns inget krav på att anordnare ska köpa namnbrickor från särskilda firmor. Det finns ett procardsystem där man skannar in ett kort på den anställde, skickar in och får tillbaka på två dagar kortet med hård plast. Kortet kostar kr styck. På baksidan står vart man ska skicka kortet om det hittas. Flera anordnare tillverkar sina kort själva. Flera anordnare har fotolegitimation enbart på fast personal och legitimation som ska kompletteras med fotolegitimation hos extrapersonal.

5 5 (15) Frågan i brukarundersökningen är lite svår att besvara eftersom känd personal inte legitimerar sig hela tiden. Ibland anser personalen att de har visat upp legitimation flera gånger och inte behöver det längre, men kunden kommer inte ihåg det. Några kunder vill inte att det ska synas att vi kommer från hemtjänsten. På vägen till och från en kund kan det vara bra att namnbrickan syns så att även omgivningen vet att man tillhör hemtjänsten. En anordnare berättar att de fick lågt resultat i brukarundersökningen på frågan om legitimering förra året, så direkt när de fick resultatet gjorde de flera förbättringar kring hanteringen och ser nu fram emot att få resultaten från årets undersökning. Kunderna är rädda för tjuvar. Det är viktigt att kunna legitimera sig. Kunden tycker att det räcker med företagets egen legitimation. Ett företag anser att det är viktigt att även kunna visa ID-handling. De friskare äldre kan kontrollera ordentligt och dubbelkolla legitimationen med en egen fotolegitimation. Ju större företag desto viktigare med legitimation. Det är lättare att spåra företagen nu till pensionärer när man har bilar som är målade, arbetskläder och legitimation, detta kan öka risken för inbrott. Ett förslag framkom om kommunen skulle handla upp ett företag som gör fotolegitimationerna åt företagen och att anordnarna fick köpa legitimationerna. Då blir det enhetligt för alla och Nacka kommuns logotyp kan användas. Förslaget har tagits upp tidigare och inte antagits eftersom många anordnare arbetar i flera kommuner. Tips: Ett företag har en film om hur man ska presentera sig hos kunden. Personal som inte har id-kortet med sig skickas hem för att hämta det Korten finns vid stämpelklockan och påminns om på morgonmötena. Tips är att alltid bära legitimation, oavsett om man ska till en ny eller gammal kund samt att aldrig ta med sig legitimationen hem. Om man har legitimationen kring halsen eller som namnskylt behöver man inte tänka på om man ska presentera sig igen. Några anordnare gör så att när det är en ny personal åtföljs den alltid av en för kunden känd personal första gången. Några ringer när de är på väg och meddelar att de kommer. 5. Genomförandeplan Någon anordnare menar att kraven på genomförandeplaner har skärpts nu, så statistiken stämmer troligen inte i dagsläget. I annat fall måste det vara informationsbrist. Det händer att kunderna glömmer att de varit med och gjort sin genomförandeplan.

6 6 (15) De låga siffrorna kan bero på hur samtalet genomförs mellan kontaktpersonen och kunden eller att uppföljningen inte genomförs av den ordinarie kontaktpersonen. Vi tror att det är kundens uppfattning av att genomförandeplan inte är gjord eller inte känner sig delaktig. Om genomförandeplanen är tom från början känner sig kunderna mer delaktiga. De har även svårt att förstå gången från biståndsbeslut till genomförandeplan. Ibland går det fort och delaktigheten kan då bli bristande. Många är dementa och då är det de anhöriga som är delaktiga istället. Någon har vägrat skriva på eftersom de inte gillar beslutet. Begreppet är förvirrande. Begreppet genomförandeplan känns inte igen av kunden. Kunderna får så mycket information ändå och många har så många olika insatser. Kanske ska vi fråga om de känner sig delaktiga istället och att beställarna kontrollerar och ger siffrorna på hur många som fått genomförandeplaner. Många kunder uppfattar inte att det är en genomförandeplan: man känner inte till ordet genomförandeplan. Minimikravet på genomförandeplan finns på Nacka kommuns anordnarsida. sningledsagning/documents/genomforandeplan_htj_ledsagning_avlosning.htm En synpunkt är att mallen för genomförandeplan i Nacka är för kortfattad. Någon för därför egna tillägg om hur insatsen ska genomföras. På det sättet kan kunden få beskriva huret och vara mer delaktig. Några företag har en egen mall för genomförandeplan och några använder kommunens mall med några tilläggsfrågor. Genomförandeplanen ska följas upp vid förändring eller minst en gång/år. På den gamla genomförandeplanen är det bra att notera att en uppföljning har skett och att insatsen fortsätter som tidigare. Kunder med få timmar och serviceinsatser behöver de lika mycket genomförandeplaner? Ja, ibland är det viktigare men man måste då vara mer flexibel. Nacka har valt att ge en klumpsumma i tid för alla insatser som kan användas flexibelt. Då får man ha dialogen själv med hur tiden ska användas. Stockholm har en schablon för alla momenten vilket ibland underlättar. Vissa kommuner specificerar exakt tid. Ändringar av genomförandeplanen ändras ibland enbart muntligt av beställare, vilket försvårar arbetet för utföraren. Men det gäller att få ett skriftligt beslut från biståndshandläggarna också. De kommer muntligen och sedan händer ingenting. Den förenklade handläggningen ska förhoppningsvis minska dessa problem. Blanketten ligger på Nacka.se i blankettförrådet.

7 7 (15) Handläggarna är svåra att få kontakt med per telefon. Ett råd är att mejla eller prova att ringa efter telefontiden istället. Önskemål fanns om att få inbjudan till samordnad vårdplanering vid sjukhusen för att kunna delta om det är möjligt, Anne-Lie tar med sig frågan. Tips: Man kan ha en rubrik på vem som har deltagit när genomförandeplanen genomfördes. Någon kallar planen för ett kvitto. Man samtalar omkring planen för att försöka få kunden att känna delaktighet. Kanske måste man göra det ännu tydligare för kunderna att de har möjlighet att påverka och att det är deras egen plan. 6. Insatstid och restid Insatstid gäller. Svårt med kunder som har minnessvikt som inte alltid är hemma när man kommer. Hur kan vi reglera detta? Bomtid finns inte i Nacka. Förmodligen kommer det inte heller att bli någon ersättning för detta utan ersättningsnivån ska vara rätt istället. Men vid upprepade tillfällen hos samma person är det bra att återkoppla till handläggarna. Det är viktigt att biståndshandläggren även kan minska tiden i beställningen om anordnaren ser att det behövs eller om kunden inte tar emot hjälpen. Det finns problem med tvätt- och städtiden. Maskinerna är dessutom olika hos olika kunder så att en tvätt tar 40 minuter på ett ställe och 60 minuter på andra ställen. Vid inköp har kunden önskemål om att man ska handla billigare från en affär längre bort. Om det blir mycket problem får man hänvisa till biståndshandläggarna. Regeln är att anordnarna ska gå till den närmaste affären förutom jourbutik. Ibland räcker inte tiden till för mycket sjuka. De kan behöva mer tid men det är både svårt att få kontakt med handläggarna och att be om mer tid. Rollen att vara mellan handläggare och brukare är svår. Några har försökt men har negativa erfarenheter av kontakten med handläggarna och drar sig för att göra det igen. Dialogen mellan anordnare och biståndshandläggare behöver förbättras. Till våren kommer Anne-Lie att börja med former för detta. Kunder frågar varför de får räkningar på heltimme när anordnarna bara har varit där

8 8 (15) en halvtimme eftersom systemet inte klarar av att notera minuter utan enbart heloch halvtimme. Emelie kollar upp detta och återkommer. 7. Anhöriganställningar Denna punkt tas upp eftersom många anhöriganställda ringer till kommunen med frågor. Vi som anordnare måste ta ett helhetsansvar för all personal och ha rutiner för att utveckla anhörigpersonal så att de successivt professionaliseras. Tydliga ramar behövs särskilt här. Språkkunskaper i svenska är en svårighet, men finns inte anhöriganställda kommer kunderna i kläm. Ibland går handläggaren över gränsen för hur anordnarna ska behandla personalen. Olivia efterlyser tydligare rutiner för anhöriganställning. En fråga om möjligheten att mejla en fråga om ledsagning som måste ske akut och sedan få ett skriftligt svar? Som det är nu svarar ofta någon annan biståndshandläggare muntligt, vilket blir svårt att hänvisa till senare. Det går bra att mejla handläggarna. Det finns kulturella problem i denna fråga och språksvårigheter. Det är också svårare att ha insyn i familjen. Det är viktigt att det står varför man har insatsen i genomförandeplanen. Generellt försöker anordnarna undvika anhöriga som anställda, syskon som exempelvis har flyttat hemifrån kan dock vara bra att ha som anhöriganställda. Det är svårt att sätta gränser på vad som är anställning och vad som ingår som anhörig. Det måste diskuteras eftersom det är godtyckligt. Ibland är det bra eftersom att kundens språk kan vara ett hinder. Men om/när man lyckas skapa en relation går det bra. Det vore intressant att veta hur stor andel som är anhöriganställda hos Nackas utförare. Flera skulle gärna se att kommunen förbjöd anhöriganställningar för att slippa problemen, detta kommer dock inte att ske. Företagen kan själva välja att inte anställa anhöriga. Det händer att anhöriga inte vill att företaget lägger sig i, då gäller det att stå på sig ändå eftersom man som företag har arbetsgivaransvar för den anhörige och ett ansvar för att kunden får den hjälp som behövs. Nacka kommun vill inte styra i detalj därför har vi inga synpunkter på anhöriganställningar som några andra kommuner. Det kan vara svårt att få den anhörige att förstå att det är anordnaren som är arbetsgivare och inte kunden samt att få in dokumentation.

9 9 (15) Biståndsbedömarna borde uppmärksamma att flera kunder med anhöriganställda har fler timmar än andra. Kanske en biståndshandläggare kan ha alla anhöriganställda för att ha specifik kompetens kring den problematiken? Den äldre kan hota med att om anordnaren inte anställer en släkting till kunden så går man till en annan anordnare. I vissa situationer är det mycket bra att ha en anhöriganställd men det borde kanske regleras så att enbart en viss del ska vara anhöriganställd och en annan del annan personal. Det kan också vara så att den äldre förväntar sig i att barnet ska arbeta för föräldern medan barnet inte vill arbeta för sin förälder. De anhöriganställda gör mer än vad de ska göra. Men de fyller en viktig funktion också. Det är två sidor: de som fungerar mycket bra och de som bestämmer själva vad de gör eftersom de känner sin anhörige så väl. Kompetensen kan vara bristfällig. Tiden måste stå fast och det måste vi hålla hårt på. Men om man trycker för hårt vill kunden byta anordnare. En kurs för anhöriganställda så att de kan lära sig vilka krav som finns och hur systemet fungerar efterfrågas men ingen känner till om det finns någon sådan. Det blir lättare att arbeta med anhöriganställda om annan personal också har uppdrag hos kunden. Flera har men en har slutat främst på grund av dokumentationen och att man saknar insyn. Det kan bli problem med en stor kund om alla som arbetar hos kunden är anhöriga. Men nu gör vi så att någon av de andra anställda kan gå in. Fördelen är personalkontinuitet och att maten passar kunden. Behoven kan även anpassas. För personer med minnesproblem är det också bra. Det finns kunder som inte tar emot hjälp om det inte görs av en anhörig. Biståndshandläggarna är ibland misstänksamma när det är anhöriganställningar. Det är en svår balansgång när man är personal och när man är anhörig. I Nacka har vi inga planer på att ta bort anhöriganställningar som man har gjort i exempelvis Södertälje. Tips: Ett sätt kan vara att ställa krav på att andra än anhöriga kommer in på exempelvis halva tiden. Det finns flera anordnare som har anhöriganställningar som arbetar hos andra. Ett tips är att kräva att den anhörige har veckokontakt med företaget så att man kan dokumentera i social journal och samtidigt får koll på läget. Dokumentationen kan ske genom att anordnarna ringer upp och frågar ut

10 10 (15) den anställde och dokumenterar istället. En annan utförare berättar att den anhörige dokumenterar på sitt eget språk och utföraren översätter till den sociala journalen. En anordnare ställer krav på att den anhörige ska vara utbildad. Genomförandeplanen kan vara ett bra verktyg i diskussioner med den anhörige. Det är viktigt att ge information ordentligt i början så att det fungerar senare. 8. Uppföljning av utbildningsnivån Det är bra att kommunen ställer krav på utbildningsnivå hos personalen, det säkerställer kvaliteten. Femtio personer har deltagit i omvårdnadslyftet, vilket är många jämfört med landet som helhet. Omvårdnadslyftet betalas av Nacka kommun om man arbetar i Nacka oavsett var man bor. Starten är flexibel, man kan starta under terminen. Det är lågt med 50 procent med undersköterskeutbildning och det är bra för statusen och yrkesstoltheten. Många behöver bara service och vissa undersköterskor vill inte utföra städning. Flera tycker att det är svårt att rekrytera bra personal. USK-utbildningen är inte helt anpassad till arbetet i hemtjänsten. Det är också svårt att hitta personer med rätt personlighet. Ett sätt att hitta bra personal kan vara att tar emot praktikanter. Ibland kan man hitta riktiga guldkorn, men det kräver också engagemang. Alla företag tar emot praktikanter om de ringer och frågar, någon har även funderat på att kontakta utbildningsanordnare själva. Utbildningen har inte kännedom om att hemtjänst är ett viktigt område. Undersköterskor på sjukhus tjänar generellt mindre än inom hemtjänsten. Det kostar mycket med bra personal, framförallt när det gäller att de ska ha rätt utbildningsnivå. Personalen brukar fråga hur mycket de får i löneförhöjning efter genomförd utbildning, redan innan de väljer att studera. Det är bra att kommunen erbjuder olika former av utbildning, såsom kost och fallprevention. Nacka kommun har samma krav som Socialstyrelsens krav på 1350 poäng/1400 poäng, motsvarande undersköterskenivå. Det är samma krav som undersköterskor på sjukhus och akutmottagningar. Dispensen på utbildningsnivån gäller till december Man måste till dess validera upp till 1350 poäng.

11 11 (15) Vi behöver ha bra social omsorgsarbetare. Håller omvårdnadslyftet kvalitén för detta? Andra kunskaper som hemteknisk utbildning räknas inte. Utbildningsnivån behöver utredas mer. De äldre som bor kvar hemma blir också allt sjukare men social omsorg behövs också. Det är svårt att rekrytera kvalificerad personal eftersom vi även har serviceinsatserna. Andra har svårt att erbjuda tillräckligt med tider. Körkort är ett annat dilemma. Kanske en liten taxiverksamhet med att skjutsa personal till och från kunden? Vid rena servicekunder skickar vi outbildad personal men å andra sidan behöver personalen ha förmågan att se om kunden blir sämre. I webbenkäten ska man räkna med omvårdnadspersonalen. Men det blir svårt att räkna. Om man ska följa detta måste vi bryta kontinuiteten. Detta belyses i kartläggningen som nu pågår där flera hemtjänstföretag är intervjuade. Ett förslag på förändring på förändring av utbildnings- och check nivå, avrundad tid, utförd tid och dokumentation m.m. Datumet 1 oktober är problematiskt. En dag kan ge en felaktig bild. Att räkna under ett år kanske skulle vara bättre? I redovisningen av personal som utför omvårdnad måste ni som anordnare se till att det blir rätt siffror. Utländsk utbildning kräver validering enligt Socialstyrelsen. Tips: En anordnare tipsar övriga om en e-utbildning i basala hygienrutiner som var väldigt lärorik. Nestor har många kurser. Det finns SFI-utbildning med undersköterskeinriktning. 9. Ersättningsnivåer Uppstartstider är kostsamma i systemen. Anne-Lie informerar om att tillämpningsanvisningarna i anordnarvillkoren är under utredning, där utreds bland annat tidsredovisning, utbildningsnivåer och bomtider för att synliggöra förbättringsområdena. Utkastet är klart och ska presenteras för politiken. Därefter blir rapporten officiell. Anne-Lie har också lyft frågan om behovet av att höja ersättningsnivån nästa år för att kunna behålla kvalitén. En referensgrupp med anordnare behövs för denna översyn. Beslutet om Checkbeloppet tas av Kommunstyrelsen i mitten av november. Angående tiden verkar det vara så att 75 % är tid hos kunden och 25 % kringtid. Nacka ligger högt i ersättningsnivåer jämfört med andra jämförbara kommuner enligt SKL s statistik. Nacka ligger högt men det är mycket som ingår i det, vilket gör att det är svårt att se vad det står för. Politikerna har fått information från Anne-

12 12 (15) Lie om en stark oro för att checknivån inte räcker till och att den behöver höjas framför allt för att kommunen ställer nya krav. De olika partierna är intresserade av att veta mer kring detta men vad politikerna beslutar om vet vi inte. Kommunfullmäktige fattar beslut om checkens nivå i mitten av november. Flera företag har också talat om för politiker och tjänstemän hur situationen ser ut. Det är bra att arbeta på olika fronter. Ett tips är att inför framtiden ta hjälp av rådet för funktionsnedsättning. Nivån kunde vara indexreglerad. Det man har tappat på vägen i Nacka är att veta vad hemtjänsten kostar eftersom den kommunala hemtjänsten inte längre finns kvar. Att det finns 50 anordnare visar inte på att det är lönsamt att bedriva hemtjänstföretag, titta även på omsättningen av hemtjänstanordnare. 10. Övrigt Bomtider vill vi ha ersättning för. Förslag rörande bomtider: tid inte kunden avbokar får de betala själva. Kunden borde få betala för detta själva om man inte avbokar innan en viss tid. I Stockholms stad har man ändrat rutinerna till att få betalt för bomtid men de vill ha informationen. Med vissa personer ringer vi inför helgen för att stämma av hur helgen ska se ut. Bomtiderna ingår även i kartläggningen. På denna sida finns dokumentet om vård i samverkan: sningledsagning/sidor/villkor.aspx Vid delegering från vårdcentralen ska man som hemtjänstutförare ha betalt för de uppgifter som inte normalt ingår i hemtjänsten från vårdcentralen, läs mer i dokumentet om vård i samverkan. Politikerna är väldigt välkomna att besöka anordnarna om de är nyfikna eller undrar något. Samarbete är svårt, flera ser varandra som konkurrenter, främst är man orolig över att andra företag ska ta ens kunder. Med samordningen av hemsjukvården där har vi möjlighet att starta ett gemensamt arbete. Rekrytering av personal är kanske också en gemensam fråga som går att samarbeta kring. Diskussion kring vad som ska ingå i checknivån ex medel för högre löner, då det ställs högre krav på personalen. Flera hade funderingar kring måltiderna, det finns inte tid för att uppfylla nutritionskraven. Kommunen erbjöd en jättebra nutritionsutbildning, men i praktiken är det svårt att hinna med att genomföra det. Tiden för att handla mat,

13 13 (15) hämta kort och handlingslistor, packa upp maten m.m. är knapp beroende på vart kunden bor. Tiden borde anpassas eftersom den inte räcker till för att handla på större affärer. Samarbetet med arbetsterapeuter och sjukgymnaster togs upp. Begäran om arbetstekniska hjälpmedel och bostadsanpassning är bättre att göra skriftligt. En fråga ställdes om vart gränsen för ansvaret för kundens hälsa går om kunden inte vill till sjukhus? Man kan ringa till vårdcentralen, akuten och ASIH. Ett företag anställde en kokerska som lärde övrig personal att laga god mat på kort tid. Vi behöver ha mer koll på det aktuella forskningsläget kring vad det innebär att arbeta inom hemtjänst. Kanske bilda en grupp kring detta för att komma framåt? Forskning: De fem punkterna kring kvalitet - hur omsätta det inom hemtjänsten? Tips på bra avhandling: denarkiv2009/hemtjanstpersonaltanjerpareglernaforverksamhetensbasta e46 123a html Pulsen Combine testas nu och anordnare påverkas tidigast om ett år. Mer information ges via hemsidan, sningledsagning/sidor/villkor.aspx Klicka på Pulsen Combine längst ner på sidan. Kan mindre anordnare att gå runt när ett nytt verksamhetssystem införs? Erfarenheterna i Sollentuna visar på att de klarar det. Men det måste undersökas. Ernst & Young har gjort en kartläggning på uppdrag av Danderyds kommun. Den visar på att administrationen ökar så mycket att enbart 60 % av tiden utförs hos kund. Det enklaste är att mäta in och ut utan att notera insatsen. Anordnarna är en viktig referensgrupp i att arbeta fram detta. Det är svårt att få tag på handläggare på äldreenheten, det är lättare på funktionsnedsättning. Det finns en jourtelefon på äldreenheten som man kan använda mellan Det går också att skicka e-post och be att få kontakt med handläggarna. Det finns dock inget säkert system att kommunicera med e-post. Man kan bara skriva två bokstäver i personens namn. Vem är vems handläggare? Den äldre kan inte hålla koll på vem som är deras handläggare. Det lättaste är att ringa till äldreenheten och fråga. Ibland tar det mycket lång tid att få beslut. Handläggarna har inte egna budgetpotter.

14 14 (15) Biståndsbedömarnas frågor behöver inte ses som ifrågasättande av anordnarna utan mer för at utröna om alla försök är uttömda. Har alla anordnare samma chans att bli valda av kunderna? Hur arbetar biståndshandläggarna? Anne-Lie tar upp denna fråga varje gång hon får en signal om att biståndshandläggarna rekommenderar något. I Stockholm bjuds anordnarna in till möten för att lära känna biståndsbedömarna. Kontrollen av handläggarna är ett stort konkurrensproblem. Bidragshandläggarna föreslår anordnare till kunden t ex genom att säga att med det företaget har vi ett bra samarbete. Hur ska man göra när det inte fungerar med god man? Fungerar inte god man ska detta anmälas till Överförmyndarenheten. Det blir då ett offentligt ärende och det finns en osäkerhet om man som anordnare bryter tystnadsplikten. Det vore bra om Överförmyndarenheten kunde gå ut med riktlinjer hur man ska bete sig. Det finns en inbyggd misstänksamhet hos handläggarna om att anordnarna är ute efter mer tid när man kontaktar dem angående behov av mer stöd. Icke-valsalternativet ändras varje månad då anordnare lottas. Sedan plockas det företag bort från dragningen tills alla har blivit valda. Vad är det som ingår när det finns andra personer i familjen som skulle kunna göra delar av jobbet? Exempelvis äldre barn. Frågan förs vidare till funktionsnedsättning. Samverkan mellan utförare och hemsjukvård, medicinhantering och gränssnitt. Vårdcentralerna är inte tillräckligt informerade. Några anordnare bjuder in vårdcentralen till möten, vilket hjälper något. Vi har inte tid att samverka så mycket som vi vill och behöver. Delegering gäller distriktssköterskan och personalen men arbetsledarna får meddelanden istället. Information ska utbytas hos kunden, vilket fungerar hos några. Men man skriver inte rapportblad som stannar hos kund. Rapportbladen ska tillbaka till akten. Medicinlista m.m. ska finnas hos kunden och det ska ordnas av distriktssköterskan. Anne-Lie tar med sig frågan till Vård i Samverkansgruppen. Det är bra att Nacka går in i FoU-miljön Nestor: de engagerar de som arbetar i praktiken, tar in forskning och praktiska och användbara idéer växer fram. Ex samordnad vårdplanering. Finns det något tak för hur många anordnare kommunen kan ha? Nej, det är inte tillåtet enligt LOV.

15 15 (15) En del företag tar med kunderna i sina bilar när de handlar, är detta okej? En anordnare säger att det inte finns någon försäkring som täcker om något händer under bilfärden. Anne-Lie ska prata aktivt om det i handläggargruppen att man inte får rekommendera kunder att välja företag p.g.a. att de skjutsar. Kommentarer till Anne-Lies fråga om varför alla avtalsfrågor kommer upp: Bygger på ledarskap: formellt eller dialog? Vi-känslan har saknats och misstroende har genomsyrat kontakten. Det är viktigt att tänka på vad vi använder mötestiden till. Jämför anordnarmöten med ett personalmöte som chef måste man ibland sätta stopp i diskussionen. Beställarna har också fokuserat på avtalen. Förslag: ta upp andra punkter än avtalet som lockar till att tänka på utvecklingsfrågor. Ekonomin är för kärv och att ta upp avtalsfrågor ses som en överlevnadsstrategi. Diskussionen om hur man ska höja kvaliteten som exempelvis utbildningsfrågor, bemötande och etik. Ekonomin är det primära, sedan kan vi prata om andra saker. Lyssna på oss vi behöver hjälp med våra problem. Ersättningen är för låg kopplat till regelverket i Nacka. Ersättningsnivåerna har alltid tagits upp för att det leder till fusk. Det händer lite i frågan och många hemtjänstföretag hoppar av på grund av nivåerna. Men det är tröttsamt att tala om avtalen hela tiden. Det finns så mycket annat att prata om. Vi är ju företagare, ersättningen är viktig. Beloppet på checken kommer alltid att komma upp. Då kraven höjs behöver vi mer betalt. Om vi inte blir lyssnade på talar vi mycket om avtalen. Avtalen sticks i halsen när anordnare kontaktar Nacka kommun. Dialogen saknas i Nacka, exempelvis jämfört med Värmdö. Någon påtalar att det finns en bra relation med en kontinuerlig kontakt med kommunen. Utbildningarna om ex. fallprevention m.m. uppskattas. Bemötandet från biståndshandläggare är bra men ibland får man vänta för länge på besked. Men det blir mer och mer rutiner. Utförarna är olika stora och har olika möjligheter att uppfylla alla dessa krav. Det är svårt att ge idéer på nya sätt att samtala just nu. Idag har vi fått en kontakt som jag har saknat i fyra år. Vi är företagare, men vi vet att resurserna som ska användas till den sociala välfärden är begränsade. Det är en balansgång. Bra personal kräver bra löner. Innan var dialog inte önskvärt. Man blev hänvisade till andra eller osynliga. Äntligen finns det någon som man kan säga saker till, hur det är. Denna dialog har inte funnits tidigare. Förut har det varit mycket misstänksamhet från beställarna. Handläggarna är inte alltid pålästa på avtalet.