Månatliga växelkurser för Sverige
|
|
- Carina Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box Göteborg Sverige E-post: Månatliga växelkurser för Sverige Källor och metoder som använts vid beräkningen av ett växelkursindex Växelkurser Växelkursdata är prisnoteringarna i Stockholm på utländska valutor, dvs. vad en viss enhet av en utländsk valuta motsvarade i svenska kronor (SEK). De månatliga växelkurserna beräknas i de flesta fall som månadsgenomsnitt av dagsnoteringarna, men under perioden utgör de genomsnittet av den högsta och den lägsta dagsnoteringen en viss månad. Under och efter andra världskriget utmärktes den internationella handeln i stor utsträckning av bilaterala handelsöverenskommelser och för många valutor fanns inga aktiva valutamarknader. Samma växelkurs användes därför under flera år och dagsnoteringar saknas för de flesta valutor. Efter guldmyntfotens sammanbrott på 1930-talet och under och efter andra världskriget användes ofta så kallade clearingkurser i internationella transaktioner. Clearingskurserna brukade dock för det mesta ligga mycket nära marknadens officiella växelkurser, och de sistnämnda används vid beräkningen av växelkursindexet. De olika valutornas växelkurser anges med hjälp av dagens valutakoder, vilket i vissa fall är anakronistiskt eftersom politiska omvälvningar och valutareformer har lett till att en del länder har döpt om sina valutor. Det viktigaste exemplet är förmodligen Tyskland, där den gamla riksmarken avskaffades i slutet av hyperinflationen Den tyska valutan stabiliserades genom införandet av Rentenmark, som i slutet av 1924 ersattes med en ny riksmark. Denna fanns sedan kvar fram till Tysklands nederlag i andra världskriget och år 1949 infördes den nya valutan D-mark i Västtyskland. Följande källor har använts vid insamlingen av månatliga växelkursdata: För perioden bygger de månatliga växelkurserna för brittiska pund (GBP), tyska riksmark (DEM), franska franc (FRF) och, från och med 1915, amerikanska dollar (USD) på uppgifter i Sveriges riksbank årsbok. Alla andra 1
2 växelkurser för denna period bygger på uppgifter om månatliga växelkurser i Sveriges riksbanks arkiv. För perioden har växelkursstatistiken hämtats från Sveriges riksbank årsbok, från 1978 kallad Sveriges riksbank statistisk årsbok. I denna källa saknas uppgifter om växelkursen mellan den svenska kronan och japanska yen före För perioden har de månatliga växelkurserna mellan japanska yen (JPY) och den svenska kronan (SEK) beräknats med hjälp av de månatliga växelkurserna mellan den norska kronan (NOK) och japanska yen (JPY) och mellan den norska kronan (NOK) och den svenska kronan (SEK), vilka finns tillgängliga på Norges Banks webbplats: För perioden baseras växelkursstatistiken på uppgifter i Sveriges riksbanks arkiv, utom i fråga om schweizerfrancen (CHF) och den isländska kronan (ISK) år 1980, där uppgifterna har hämtats från Sveriges riksbank statistisk årsbok. Från och med år 2000 har växelkursstatistiken hämtats från Sveriges riksbanks webbplats: Metoder som har använts vid beräkningen av växelkursindexet Målet vid beräkningen av ett växelkursindex har varit att inkludera valutor i länder vars andel av Sveriges utrikeshandel (export+import) uppgick till minst 1 procent, och att uppnå en täckning på minst 80 procent av Sveriges utrikeshandel. På grund av att uppgifter saknas har detta mål inte kunnat uppnås beträffande vissa år och vissa länder. Tillgången till obrutna tidsserier har dessutom föranlett att vissa länders valutor har inkluderats, trots att ländernas andel av den svenska utrikeshandeln under vissa år motsvarade mindre än 1 procent. Ett tydligt exempel är schweizerfrancen. Vid konstruktionen av handelsvikter har jag utgått från den officiella svenska utrikeshandelsstatistiken 1. Länders handelsandelar förändras över tiden och politiska omvälvningar leder till att vissa stater försvinner och nya (åter)föds. För att konstruera ett växelkursindex är det därför nödvändigt att med jämna mellanrum ändra vikterna. Vikterna ändras vart femte år och ett växelkursindex beräknas för varje femårsperiod. I en del fall är perioderna något längre eller kortare på grund av politiska omvälvningar, valutareformer och datatillgänglighet. Tabell 1 visar 1 SOS Handel (fr.o.m SOS Utrikeshandel). Fr.o.m har uppgifter om handelsvikter hämtats från Statistiska centralbyråns webbplats: 2
3 valda delperioder, basår för varje period och vilka länder som ingår. Den visar också ländernas andel av den totala svenska utrikeshandeln (export + import) de valda basåren. Ett separat växelkursindex beräknas för varje delperiod med hjälp av Laspeyres prisindexformel. Växelkursindexen för de olika delperioderna länkas därefter samman för att få fram ett växelkursindex för hela perioden Mellan 1913 och 2006 var de viktigaste ländernas andelar av den svenska utrikeshandeln ganska stabila, men det fanns också år då den svenska utrikeshandelns sammansättning förändrades markant. Några exempel kan nämnas för att illustrera det indextalproblem som orsakas av ändrade handelsvikter. Efter första världskriget ökade USA:s andel från 6,6 procent år 1913 till 14 procent år En annan viktig förändring efter första världskriget var att Rysslands betydelse i den svenska utrikeshandeln minskade efter bolsjevikernas revolution. Den störning av världshandeln som orsakades av andra världskriget och dess efterverkningar ledde till en markant förändring av den svenska utrikeshandelns sammansättning. Under andra världskriget ökade Tysklands andel av den svenska utrikeshandeln från 22,5 procent år 1939 till 47 procent år 1943, medan Storbritanniens och USA:s andel minskade från 16,9 procent respektive 13,5 procent år 1939 till 0,6 procent respektive 1,6 procent Senare minskade Tysklands andel av den svenska utrikeshandeln till 1 procent år 1946, medan Storbritanniens och USA:s andelar växte till 12,3 procent respektive 16,6 procent. Efter återuppbyggnaden av de västeuropeiska ländernas ekonomier på 1950-talet blev handelsandelarna återigen stabila. År 1955 var Storbritanniens, Tysklands och USA:s andelar 21,2 procent, 18 procent respektive 8,7 procent. Sveriges viktigaste handelspartner var under hela denna period våra nordiska grannländer, de västeuropeiska länderna (framför allt Storbritannien och Tyskland) samt USA. Andra länder har dock ökat i betydelse efterhand, inte minst under de senaste decennierna. Tack vare tillgången till data är det sedan 1990-talet dessutom möjligt att inkludera fler länder i växelkursindexet. 3
4 Tabell 1: Perioder för vilka separata växelkursindex beräknas, länder som ingår i indexen och deras andel i procent av den svenska utrikeshandeln. Perioder (vikter bestämda år) Länder vars valutor ingår i växelkursindexet Andel i procent av den totala svenska utrikeshandeln (import+export) för länder som ingår i indexet 1913,1 1916,1 Storbritannien, USA, Tyskland, Frankrike, Danmark, 88,2 (1915) Norge, Finland, Österrike, Ryssland 1916,1 1921,1 Storbritannien, USA, Tyskland, Frankrike, Schweiz, 83,6 (1915) Nederländerna, Danmark, Norge 1921,1 1924,11 (1920) Italien, Spanien 1924,2 1930,1 85,5 (1925) Italien, Spanien, Tjeckien 1930,1 1935,1 86,5 (1930) Italien, Spanien, Tjeckien, Polen 1935,1 1940,1 84 (1935) Italien, Tjeckien, Polen 1940,1 1943,1 82,2 (1940) Italien 1943,1 1944,9 83,6 (1943) Italien, Portugal, Argentina 1944,9 1945,5 Storbritannien, USA, Tyskland, Schweiz, 79,7 (1944) Nederländerna, Danmark, Norge, Finland, Portugal, Argentina 1945,5 1945,12 Storbritannien, USA, Schweiz, Danmark, Norge, 66,2 (1945) Finland, Argentina 1945, ,1 Storbritannien, USA, Frankrike, Belgien, Schweiz, 66,1 (1946) Nederländerna, Danmark, Norge, Finland, Argentina 1950,1 1950,9 Storbritannien, USA, Frankrike, Belgien, Schweiz, 60,5 (1950) Nederländerna, Danmark, Norge, Finland, Italien, Argentina, Brasilien 1950,9 1955,1 Storbritannien, USA, Frankrike, Belgien, Schweiz, 72,1 (1950) Nederländerna, Danmark, Norge, Finland, Italien, Argentina, Brasilien 1955,1 1960,1 81,7 (1955) Italien 1960,1 1965,1(1960) Se föregående period. 76,7 1965,1 1970,1 82,2 (1965) 86,8 (exkl. Tyskland: 74,5) Italien, Spanien, Österrike, Kanada, Japan 1970,1 1975,1 (1970) Se föregående period. 85,9 1975,1 1980,1 (1975) Se föregående period ,1 1985,1 (980) Se föregående period. 76,5 1985, 1990,1 (1985) Se föregående period. 82,4 4
5 1990,1 1995,1 (1990) 1995,1 2000,1 (1995) 2000,1 2002,2 (2000) 2002,2 2005,1 (2000) 2005,1 (2005) Italien, Spanien, Österrike, Kanada, Japan, Portugal, Australien Italien, Spanien, Österrike, Kanada, Japan, Portugal, Australien Italien, Spanien, Kanada, Japan, Australien, Tjeckien, Polen, Estland, Kina, Hong Kong, Turkiet, Taiwan, Mexiko, Malaysia, Ryssland Euroområdet (Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Finland, Italien, Spanien, Österrike, Portugal, Irland, Grekland), Storbritannien, USA, Schweiz, Danmark, Norge, Kanada, Japan, Australien, Tjeckien, Polen, Estland, Kina, Hong Kong, Turkiet, Taiwan, Mexiko, Malaysia, Ryssland Euroområdet (Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Finland, Italien, Spanien, Österrike, Portugal, Irland, Grekland), Storbritannien, USA, Schweiz, Danmark, Norge, Kanada, Japan, Australien, Tjeckien, Ungern, Polen, Lettland, Estland, Litauen, Kina, Hong Kong, Turkiet, Mexiko, Ryssland 85,3 83, ,1 90,3 5
6 2. Växelkurssystem Vid tolkningen av växelkursindexet är det viktigt att komma ihåg de regimskiften som har ägt rum inom det internationella monetära systemet. Under första världskriget finansierade staterna sina krigsansträngningar via sedelpressarna, vilket ledde till en galopperande inflation i hela Europa. Från och med 1915 började den klassiska guldmyntfoten att bryta samman. Under och efter första världskriget apprecierade den svenska kronan kraftigt, oberoende av om vi inkluderar Tyskland i indexet eller inte. Under perioden drabbades Tyskland av hyperinflation. Eftersom Tyskland var en av Sveriges viktigaste handelspartner påverkar detta i hög grad det beräknade växelkursindexet. För perioden 1921,1 1924,11 har jag därför beräknat två separata växelkursindex ett som omfattar Tyskland och ett som inte omfattar Tyskland. Om Tyskland inte tas med i indexet under perioden av hyperinflation blir kronans appreciering inte lika markant, men det ändrar inte i någon väsentlig mening bilden av en kraftig appreciering av kronan under perioden Sverige knöt åter sin valuta till guld 1924, Storbritannien följde efter 1925 och 1927 hade de flesta av Sveriges handelspartner återinfört guldmyntfoten. Den nya guldmyntfoten visade sig vara kortlivad och kollapsade efter den tyska bankkrisen I september 1931 följde Sverige Storbritanniens exempel och övergav guldmyntfoten, och i juni 1933 knöt Sverige kronan till det brittiska pundet till kursen 1 pund = 19,40 kronor. Efter Hitlers maktövertagande uppstod ett nytt valutaområde under tysk hegemoni som omfattade Tyskland och centraleuropeiska länder. USA och övriga europeiska länder, i synnerhet Frankrike, Belgien, Schweiz, Nederländerna, Polen och Tjeckoslovakien, försökte hålla fast vid guldmyntfoten och bildade det så kallade guldblocket. År 1933 devalverade USA dollarn och devalverade även flera av de europeiska guldblockländerna sina valutor. I mitten av 1930-talet fanns det inte mycket kvar av guldmyntfoten. När Sverige övergav guldmyntfoten 1931 sjönk den svenska kronan i värde med procent. Efter andra världskriget steg kronan i värde och hösten 1949 följde Sverige Storbritanniens exempel och devalverade kronan gentemot den amerikanska dollarn. Efter det att D-marken hade införts i Västtyskland 1949 började Bretton Woods-systemet, som hade förhandlats fram 1943, att ta form. Bretton Woodssystemet var baserat på fasta växelkurser gentemot den amerikanska dollarn, som var reservvaluta. Växelkurserna fick bara röra sig inom ett snävt band och i och med inrättandet av Internationella valutafonden (IMF) skapades en kreditfacilitet för länder som drabbats av problem med betalningsbalansen. Bara under extraordinära omständigheter fick de deltagande länderna devalvera eller 6
7 revalvera sina valutor. För att skydda valutorna mot spekulationsattacker tillämpade länderna kapitalkontroller. På grund av att takten i ländernas produktivitetsutveckling varierade blev det på 1960-talet så småningom allt svårare att upprätthålla befintliga pariteter. Kapitalkontrollernas effektivitet urholkades av att finansmarknaderna blev alltmer komplicerade och hanterade allt större volymer. År 1971 upphävde USA dollarns konvertibilitet mot guld och slutet för Bretton Woods-systemet kom 1973 när de viktigaste ländernas valutor fick flyta fritt gentemot varandra. Efter Bretton Woods-systemets fall strävade de västeuropeiska länderna emellertid ändå efter att inom ramen för systemet med flytande växelkurser knyta sina valutor till varandra till fasta, men justerbara växelkurser. Centralbankerna ingrep för att se till att valutorna bara rörde sig inom ett mer eller mindre smalt band gentemot övriga europeiska valutor och samarbetade inom systemet med fasta, men justerbara växelkurser. Denna västeuropeiska valutakorg har sedan i sin tur flutit gentemot andra valutor. Arrangemanget har haft många namn: ormen i tunneln, ormen och Europeiska monetära systemet (EMS). Efter den europeiska valutakrisen utvidgades år 1993 det band inom vilket valutorna i EMS fick röra sig i förhållande till varandra till 15 procent. Samtidigt enades man om en tidtabell för införandet av en gemensam europeisk valuta och fastställde stränga konvergenskriterier. År 1999 låstes valutorna i de europeiska länder som deltog i den monetära unionen mot varandra och år 2002 såg den nya valutan, euron, dagens ljus. Från november 1949 och fram till Bretton Woods-systemets upplösning var den svenska växelkursen ganska stabil. Efter 1973 följde två decennier då kronan sjönk i värde. Även om Sverige blev medlem i Europeiska unionen först 1995 har landet under en stor del av perioden efter Bretton Woods-systemets sammanbrott ändå strävat efter att knyta sin valuta till valutorna i det västeuropeiska systemet med fasta, men justerbara växelkurser. Detta visade sig vara svårt utan justeringar av kronkursen, eftersom de svenska enhetsarbetskostnaderna på 1970-talet och början av 1980-talet tenderade att stiga i snabbare takt än i andra västeuropeiska länder. För att säkra den svenska industrins konkurrenskraft devalverades kronan vid tre tillfällen: hösten 1977, hösten 1981 och återigen hösten Från början av 1983 och fram till slutet av 1992 fluktuerade kronkursen obetydligt kring en tämligen stabil nivå. I november 1992 visade det sig vara omöjligt att försvara kronan mot spekulationer på den internationella valutamarknaden. Kronan sjönk kraftigt i värde från november 1992 och fram till slutet av Därefter har kronkursen fluktuerat gentemot ett växelkursindex bestående av Sveriges handelspartner, hittills utan att det har gått att urskilja någon tydlig trend. 7
8 För att sammanfatta den svenska växelkursens historia sedan första världskriget har det förekommit två perioder då kronans värde har förändrats markant. Den första inträffade mellan 1915 och början av 1924, då kronan steg kraftigt i värde. Den andra perioden då det skedde en betydande justering av kronkursen var , då kronans värde sjönk i flera steg. Mellan 1924 och 1977 skedde ingen varaktig förändring av kronkursen, även om värdeminskningen på 1930-talet och värdestegringen efter andra världskriget är viktiga episoder i den svenska växelkursens historia. Inte överraskande sammanfaller perioderna av växelkursstabilitet, och , med perioderna av fasta växelkursregimer i det internationella valutasystemet. 8
ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,
Läs merInternationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003
Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs mer19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merGlobala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin
Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merI Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och
I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras
Läs merGLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER
GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Tillverkningsindustrin 1998 2014 17 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs mer20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
2 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-217 September 218 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-217 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merGlobala arbetskraftskostnader
Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2009
Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,
Läs mer21 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin Augusti 201 9
21 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-201 8 Augusti 201 9 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2018 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merInformation om ansökan per land
Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller
Läs merINDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2017 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merIndustrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation
Läs merInternationella portföljinvesteringar
Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS
Läs merINDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig
Läs merIndustrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merUppsala 2015. Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars
1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 2 18 16 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 2 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 867588 7,8%
Läs merIndustrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen
Läs merIndustrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2004
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela
Läs merUppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb
1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 2 18 16 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 2 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 73555 6,8%
Läs merINDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2018 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig
Läs merINDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor vid beslut om var i världen industriföretagen
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2009
Handel 21 Utrikeshandel med tjänster 2 Preliminära resultater Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1
Läs merUppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni
1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 123161 5,7% 66188 5646391
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merEtt rekordår för svensk turism
2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merStockholms besöksnäring. Mars 2016
Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merInresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07
Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merUppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala
1 R-C-län Uppsala län C-län Uppsala Uppsala 9 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 7 6 5 4 3 2 1 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 - +/-% +/- 214 Stockholms
Läs merStockholms besöksnäring. December 2015
Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2008
Handel 2010 Utrikeshandel med tjänster 2008 Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de slutliga uppgifterna i statistiken över
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merSommaren 2015 i besöksnäringen
Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2011
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater
Handel 2009 Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de preliminära uppgifter
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2011
Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2011
Handel 20 Utrikeshandel med tjänster Överskottet i utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter uppgick exporten av tjänster till omkring 15,1 miljarder
Läs merTurism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var
Läs merUtrikeshandel med teknikvaror 2012
Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades
Läs merFler betalande studenter hösten 2012
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 2013-09-10/ 6 Analysavdelningen. 52-87-13 Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa tendenser
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2003
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merUppsala kommun Månad
1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Uppsala kommun Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/-
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2016
Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2008
Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands
Läs merSvenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner
Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX
Läs mer