Information inför projektansökan inom nationella projektmedel

Transkript

1 Information inför projektansökan inom nationella projektmedel

2 Information inför projektansökan inom nationella projektmedel KOM 0026

3 Tillväxtverket Stockholm juni 2009, uppdaterad mars 2012, februari 2013 Produktion: Ordförrådet AB KOM 0026 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Cecilia Ankarstig telefon, växel

4 Innehåll 1. Allmän information 4 2. Webbansökan 5 3. Att fylla i Ansökan om projektmedel 7 4. Övriga upplysningar Stödberättigande kostnader fördjupning 23

5 1. Allmän information I den här skriften finns information om hur en ansökan om projektmedel fylls i. Det finns också information om hur man gör en budget och vilka kostnader man får ta med och annat som kan vara bra att veta om projekt där Tillväxtverket är medfinansiär. Ytterligare information om program och vilka projektmedel som finns att söka finns på Tillväxtverkets webbplats Lämnade uppgifter i ansökan Stödmottagaren måste kontinuerligt stämma av verksamheten i projektet mot den projektbeskrivning och andra underlag som Tillväxtverket har baserat sitt beslut på. Det är viktigt att följa projektbeskrivningen och beslutet och eventuella förändringar måste stämmas av och godkännas i förväg av Tillväxtverket. Stödmottagaren ska också lämna lägesrapporter som redovisar projektets verksamhet vid de tidpunkter som har fastställts i beslutet. Tillväxtverket prövar ansökan om utbetalning mot beslutet om projektmedel och kontrollerar att projektet följer projektbeskrivningen. 1.2 En ansökan är en allmän handling En ansökan som kommit in till Tillväxtverket är en allmän handling. Det innebär att alla som är intresserade har rätt att ta del av det som står i ansökan, oavsett om stöd beviljas eller inte. Rätt att ta del av en allmän handling gäller inte om den skyddas av sekretess enligt lag. Det är sekretesslagen som avgör vad som är sekretessbelagt eller inte. 1.3 Ansökan om stöd Ansökan om projektmedel sker via en traditionell pappersblankett. I de fall där webbansökan får användas står detta tydligt på programmets webbsida. De uppgifter som ska fyllas i är desamma, förutom att en del uppgifter i webbansökan redan är ifyllda om stödmottagaren sökt stöd tidigare hos Tillväxtverket eller hos en Länsstyrelse, regionförbund eller liknande. 4

6 2. Webbansökan Ansökan om projektmedel via webben är under utveckling. Det finns information på under respektive program om det är möjligt att använda webbansökan i det program du vill ansöka från. Med webbansökan blir Tillväxtverkets hantering av ansökningar om både projektmedel och utbetalningar effektivare. Den som söker får ökad service och tillgänglighet och kan själv se hur långt handläggningen har kommit. 2.1 Elektronisk identifiering Den som gör en ansökan om projektmedel eller en ansökan om utbetalning via webben måste skriva under ansökan med en elektronisk signatur. Inloggning och signering av ansökan med e-legitimation För att kunna ansöka och skicka in din ansökan via webben måste du kunna identifiera dig samt signera den elektroniskt. Du som redan är kund i en Internetbank kan ladda ner e-legitimationen till din dator eller för att lägga det på ett USB-minne. Detta kan du göra på någon av följande banker: Danske Bank Handelsbanken Ikano Bank Länsförsäkringar Bank SkandiaBanken Sparbanken Öresund Sparbanken Syd Swedbank Ovannämnda banker ingår i sammanslutningen BankID. Hos flera av dessa banker kan du också få e-legitimation på kort. Nordea Telia genom SEB Telia genom ICA Banken Nordea ger ut e-legitimationer på fil såväl som på kort, både till kunder och icke kunder. Om du har ett ID-kort för folkbokförda, som du ansöker om hos Skatteverket, har du samtidigt en e-legitimation. Varje ID-kort innehåller en e-legitimation från Telia. Här hittar du information om hur du kan ansöka om och använda e-legitimation, Fullmakt Ansökan om projektmedel ska undertecknas av en person/personer som är behörig(a) att företräda den sökande organisationen. Om denne/dessa av någon anledning inte kan underteckna ansökan kan han eller hon ge någon annan person fullmakt att exempelvis skriva under. En fullmakt kan också användas om det är två 5

7 personer som i förening är behöriga företrädare men där e-legitimationen endast kan innehas av en person. En fullmakt för ansökan om projektmedel eller ansökan om utbetalning måste innehålla vissa uppgifter: 1. vem som fått behörighet (för- och efternamn) 2. vad denne fått behörighet för 3. en underskrift av behörig företrädare 4. märkning med organisationens namn, organisationsnummer och CFAR-nummer (se nedan för mer information om CFAR-nummer) En fullmakt bör innehålla vissa uppgifter: 1. ärende-id 2. en tidsbegränsning för hur länge fullmakten ska gälla (en fullmakt som inte innehåller en tidsbegränsning gäller tills den återkallas) Fullmakten ska skickas med vanlig post till Tillväxtverket och den ska vara i original. En kopia på fullmakten bifogas webbansökan som en bilaga. 2.3 Bra att veta om webbansökan Om man loggat in i webbansökan var noga med att spara regelbundet, så att ingen information försvinner. Alla uppgifter i webbansökan som är markerade med en stjärna (*) är obligatoriska och måste fyllas i. Annars går det inte att skicka in ansökan. På varje sida i webbansökan finns en möjlighet att spara eller att skriva ut det som fyllts i. När ansökan skickats iväg går den inte att komma åt, att skriva ut eller ändra och om någon ändring måste göras måste sökanden kontakta ansvarig handläggare på Tillväxtverket. 6

8 3. Att fylla i Ansökan om projektmedel Pappersblanketterna för Ansökan om projektmedel finns på Tillväxtverkets webbplats och går att ladda ner i Word-format. Här hittar du blanketterna: I högerkant går du in på Blanketter, anvisningar och styrande dokument. Observera att det finns några program som har egna blanketter för ansökan som ska användas i förekommande fall. Ansökan skickas till Tillväxtverkets adress som anges på ansökningsblanketten, samt e-postas till projektmedel@tillvaxtverket.se. Ange i e-postmeddelandets ärenderad vilket program som ansökan avser. Länk för att komma till webbansökan finns också på Tillväxtverkets webbplats. OBS! Att inte alla program kan ta emot webbansökan. Kontrollera detta i förväg. 3.1 Ny ansökan Typ av projekt Ange det program som ansökan avser. Reviderad ansökan Välj Nej om det är första gången du skickar in din ansökan om detta projekt. Välj Ja om du tidigare har skickat in denna projektansökan och detta är en reviderad version. Namn Ange den sökande organisationens namn. Endast en juridisk person eller en enskild näringsidkare kan stå som sökande. Organisationsnummer/Personnummer Ange den sökande organisationens organisationsnummer. Skriv 16 framför organisationsnumret för organisationer och företag. Skriv 19 framför personnumret för personnummer och enskilda firmor. Observera att organisationsnumret i ansökan ska avse den sökande organisationen. E-legitimationen är däremot kopplat till en fysik person och ett personnummer. Det är bara om den som söker är privatperson eller har en enskild firma som det är samma sak. Arbetsställets namn Om sökanden bara har ett arbetsställe och en adress behöver ingenting anges här. Ange annars namnet på det arbetsställe där projektet kommer att bedrivas. Ange då också var arbetsstället är beläget och vilken branschtillhörighet som gäller för arbetsstället. CFAR-nummer CFAR-nr är ett arbetsställes åttasiffriga identitet som tilldelas av SCB:s Företagsregister. Ifall CFAR-nr saknas eller uppgiften inte är känd, kontakta SCB via telefon på CFAR-nummer kan du ta reda på genom att använda För övriga frågor angående CFAR-nummer kontakta Statistiska Centralbyrån på 7

9 Juridisk form, kontaktuppgifter och firmatecknare Ange juridisk form för sökande organisation, och fyll i samtliga kontaktuppgifter (adress, telefon, e-postadress, webbadress och kontaktperson hos den sökande organisationen). Ange den eller de personer som är behöriga att företräda den sökande organisationen. I webbansökan välj juridisk form från listan. Dokumentation som visar vem som är behörig företrädare ska bifogas ansökan. Det kan vara till exempel ett protokollsutdrag, en delegationsordning eller en fullmakt. Dessa ska skickas i original även vid webbansökan. Bifoga dock en kopia som bilaga i webbansökan. Registreringsbevis från Bolagsverket behöver inte skickas in utan Tillväxtverket kommer åt uppgifterna via bolagsregistret. 3.2 Allmänna uppgifter Projektnamn Ange det namn som projektet kommer att ha under genomförandet och välj gärna ett kort projektnamn. Använd sedan projektnamnet konsekvent i all kommunikation som rör projektet och dess verksamhet. Datum för projektstart/slut Ange förslag på datum för projektstart och projektslut. Projektperioden fastställs sedan i Tillväxtverkets beslut om stöd. Kostnader som uppkommer före det startdatum och efter det slutdatum som angetts i Tillväxtverkets beslut är inte stödberättigande. Tillväxtverkets beslut om startdatum för projektperioden är normalt tidigast det datum som ansökan lämnas in till Tillväxtverket. Sökt belopp Observera att rutan Sökt belopp inte ska fyllas i. Beloppet hämtas automatiskt från punkt 9.3 i Finansieringsbudgeten under Offentlig kontant finansiering, Tillväxtverket. Även i webbansökan fylls rutan Sökt belopp i med automatik. Regionalt tillväxtprogram (RTP) Ange om projektet bedrivs inom ramen för ett regionalt tillväxtprogram, ja eller nej. Vid ja, ange den inriktning inom RTP som mest överensstämmer med projektet. Om projektet vänder sig till specifika län och/eller kommuner så ange dessa. I webbansökan väljs alla län i dropplistan om hela Sverige omfattas. Om ansökan inte omfattar hela län ska de kommuner som omfattas av ansökan anges här. I webbansökan väljs alla kommuner i dropplistan om alla kommuner i ett län omfattas. 8

10 Betalningssätt Ange den sökande organisationens/stödmottagarens plusgiro- eller bankgironummer. Om stödmottagaren är registrerad i Sverige ska alltid plusgiroeller bankgironummer anges. I särskilda fall kan stödet utbetalas till utlandskonto eller bankkonto. Om utlandskonto ange BIC-kod och IBAN-nummer. IBAN-nummer står för International Back Account Number och är ett internationellt bankkontonummer. BIC-kod står för Bank Identifier Code och är en bankidentifieringskod och kallas även ibland för SWIFT-adress. Kontakta handläggaren på Tillväxtverket vid frågor om bankkonto. Momsredovisning Tänk på att ange det alternativ som gäller för projektets verksamhet, inte för den ordinarie verksamheten. Fyll i Ja om stödmottagaren/den sökande organisationen är momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet. Fyll i Nej eller Vissa delar om momsen helt eller delvis är en slutlig kostnad för stödmottagaren. Moms är en slutlig kostnad när den inte får dras av eller återbetalas som ingående mervärdesskatt. Det förekommer främst när stödmottagaren bedriver en verksamhet som inte är momspliktig. I sådana fall kan Tillväxtverket godkänna momsen som en stödberättigad kostnad. Bifoga i sådana fall också en beskrivning av varför ni bedömer att projektet kommer att belastas av moms som en slutlig kostnad till Ansökan om projektmedel. Kontakta det lokala Skattekontoret för frågor om projektets momsredovisning. I vissa fall går det att begära ett förhandsbesked. Senast vid ansökan om utbetalning måste stödmottagaren visa att mervärdesskatten utgör en slutlig kostnad. Det är Skatteverket som beslutar om projektet är momsredovisningsskyldigt eller inte. I vissa fall går det att begära ett förhandsbesked. Om Skatteverket senare fattar beslut om att projektet ska redovisa momsen, ska stödmottagaren betala tillbaka stöd från Tillväxtverket som avsett moms. Offentlig upphandling Omfattas stödmottagaren av någon av lagarna om offentlig upphandling? Ange det alternativ som gäller för den sökande organisationen. Välj Ja om stödmottagaren ska följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Välj Nej om stödmottagaren inte ska följa LOU. Om stödmottagaren inte omfattas av LOU finns begränsningar avseende att handla från närstående personer. Det gäller både fysiska och juridiska personer. Detta innebär att köp av varor och tjänster ska ske så att kostnadseffektivitet uppnås. (Se mer info under punkt 4.3). Det är stödmottagaren som ansvarar för att ta reda på om de omfattas av upphandlingsskyldighet enligt LOU eller inte. Det är även stödmottagarens ansvar att visa att kostnaderna är stödberättigande och att de har uppkommit efter offentlig upphandling om Tillväxtverket begär det. Information om LOU finns på Konkurrensverkets och Kammarkollegiets hemsidor. Det finns även ett upphandlingsstöd på Kammarkollegiet som lämnar grundläggande information och stöd i praktiska upphandlingsfrågor 9

11 År 2007 kom två nya lagar om offentlig upphandling, lag (2007:1091) om offentlig upphandling och lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Nedan följer ett utdrag ur lagen om offentlig upphandling där det stadgas vem som omfattas av lagen. Observera att 19 hänvisar till 12 där även bolag, föreningar och stiftelser i vissa fall omfattas av lagen. Ur lagen (2007:1091) om offentlig upphandling 2 kap 19 Med upphandlande myndighet avses statliga och kommunala myndigheter. Vid tillämpning av denna lag skall med myndighet jämställas 1. beslutande församlingar i kommuner och landsting, och 2. offentligt styrda organ som avses i 12, samt 3. sammanslutningar av en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1 eller sammanslutningar av ett eller flera organ enligt 2. 2 kap 12 Med offentligt styrda organ avses sådana bolag, föreningar, delägarförvaltningar, särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och 1. som till största delen är finansierade av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, 2. var verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller 3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet. 1 kap 9 Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. 3.3 Kontaktpersoner - projektledare, kontaktperson för ekonomi och revisor samt PUL Projektledare Ange alltid namn och kontaktuppgifter till projektledaren. Personuppgiftslagen PUL I personuppgiftslagen (PUL) finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Om projektet blir godkänt och beviljas medel vill Tillväxtverket gärna sprida information om projektets genomförande och resultat. Tillväxtverket behöver därför få in ett godkännande från projektledaren med underskrift så att vi säkerställer att vi har tillstånd att publicera informationen i ett senare skede. Mer information om personuppgiftslagen finns här: Kontaktuppgifter för ekonomi och revisionsbyrå Ange kontaktuppgifter till den person som kommer att ansvara för den ekonomiska redovisningen av projektet om det är någon annan än projektledaren. Om det finns en särskild revisor i projektet ska samma uppgifter anges även för honom eller henne. 10

12 Gällande typ av revisor, ange om revisorn är godkänd alternativt auktoriserad. 3.4 Projektbeskrivning Fyll i projektbeskrivningens olika avsnitt. Texten i de olika avsnitten får inte vara längre än 4000 tecken, med teckenstorlek 11 punkter. Detta motsvarar ca 44 rader. Rubrikerna nedan visar hur en utförlig projektbeskrivning ska vara strukturerad. Sammanfattande projektbeskrivning Beskriv projektet kortfattat. Sammanfattning ska innehålla syfte, mål, målgrupp, arbetssätt och verksamhetsbeskrivning samt medverkande parter i projektet. Bakgrund Beskriv nuläget och bakgrunden till projektet kortfattat. Beskriv vilket problem projektet avser att lösa eller vilka nya möjligheter eller metoder som ska utvecklas. Beskriv nuläget kopplat till projektidén. Vilka problem behöver lösas? Vilka möjligheter behöver tas fasta på? Hur kommer projektets resultat att påverka näringslivet? Beskriv erfarenheter från tidigare eller pågående aktiviteter som har koppling till projektet. Hur kommer dessa erfarenheter att tas tillvara i projektet? Beskriv projektets koppling till regionala programdokument om detta är aktuellt. Beskriv projektets koppling till det aktuella programmet på Tillväxtverket. Har du frågor om kopplingen till det aktuella programmet? Läs mer på programmets egna sidor på Tillväxtverkets webbplats Kontakta också gärna någon av programmets kontaktpersoner för mer information Syfte med projektet Beskriv syftet med projektet. Varför ska detta göras? Vad ska projektet förändra? Syftet ska tydligt ta avstamp i beskrivningen av nuläget i det föregående avsnittet. Projektets mål Beskriv projektets mål och delmål. Målen ska vara mätbara och kontrollerbara. För ett framgångsrikt projekt är det viktigt att målen är konkreta, går att mäta och har en tydlig koppling till vad projektet ska förändra. En rekommendation är att utgå från syftet och fundera över vilka effekter projektet ska åstadkomma på kort och lång sikt, vilka resultat projektet behöver uppnå under projektperioden och utifrån det slutligen bestämma projektets aktiviteter. Samtliga projekt ska redovisa resultatmål och effektmål. Aktiviteterna för att uppnå målen beskrivs i avsnittet Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning (se nedan). Effektmål är vad sökanden vill uppnå med projektet på kort och lång sikt. Vad vill sökanden åstadkomma eller förändra? Exempel på effektmål: Medlemsföretagen i underleverantörsnätverket har ökat sin konkurrenskraft, Den lokala marknaden för små och medelstora företag har ökat, De regionala aktörerna lär av erfarenheterna av det regionala tillväxtarbetet och tar tillvara resultaten av insatserna. 11

13 Resultatmål uttrycker vad projektet vill åstadkomma under projektperioden. Hur ska det se ut när projektet har avslutats? Exempel på resultatmål: Ett nätverk med underleverantörer har bildats, Fler små och medelstora företag är leverantörer av varor och tjänster till kommunen, Ett system för uppföljning av det regionala tillväxtarbetet har skapats. Använd gärna de s.k. SMART-kriterierna som ett stöd när målen formuleras: Specifika är målen tydliga och väldefinierade? Mätbara går målen att mäta, kan de kvantifieras? Accepterade kan olika parter förstå och vara överens om målen? Realistiska kan målen uppnås med befintliga resurser och är de rimliga? Tidsbestämda finns det en tidsram för när målen ska uppnås? Projektets målgrupp Beskriv projektets målgrupp. Vilka grupper omfattas av projektets aktiviteter? Om projektet har både direkta och indirekta målgrupper bör samtliga målgrupper beskrivas. Projektorganisation Beskriv kortfattat hur organisationen för att genomföra projektet kommer att se ut. Beskriv hur projektet organiseras och styrs. Ange sökandens/stödmottagarens kvalifikationer att genomföra projektet. Ange namn och roller för deltagarna i projektorganisationen, samt vilka organisationer de tillhör. Ange vilka samarbetspartners som ingår i projektet vid starten och vilka roller samt vilket ansvar som dessa aktörer har. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Beskriv kortfattat projektets arbetssätt och den planerade verksamheten. Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå resultat- och effektmålen? Beskriv var och en av aktiviteterna som ingår i projektet. Om programmet på Tillväxtverket har planlagda gemensamma träffar ska även dessa tas med som en aktivitet i projektet. Aktiviteternas start- och sluttid samt kostnader specificeras i avsnittet Tid- och aktivitetsplan (se nedan). Resultatspridning Beskriv hur projektets resultat ska spridas till intressenter och allmänhet. Hur ska resultaten spridas och till vilka? Beskriv också hur lärandet och användningen av resultaten ska organiseras och genomföras. Projektavgränsning Beskriv hur projektet kommer att avgränsas mot den övriga verksamheten som den sökande organisationen bedriver. Koppling till andra projekt och insatser Beskriv om projektet samarbetar med eller har kopplingar till andra projekt och insatser. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur projektets verksamhet kommer att följas upp och utvärderas inom eller utanför den egna organisationen. Ett system för uppföljning är en förutsättning för att löpande kunna stämma av projektet mot de uppsatta målen. Två grundprinciper gäller för uppföljningen: den ska baseras på fakta och måste vara trovärdig. Uppföljning avser både genomförande och resultat. Ge förslag på 12

14 tidpunkter för lägesrapporter och slutrapport till Tillväxtverket. Utvärdering avser ofta en bedömning i efterhand av aktiviteter, resultat och effekter. Utvärderingen kan även fokusera på genomförande. För vissa projekt är det inte nödvändigt att genomföra en utvärdering. Uppföljningen kanske tillräckligt tydligt kan visa att uppställda mål kommer att uppnås. För andra projekt kan det vara desto viktigare med utvärderingar. En oberoende part ska alltid utföra en utvärdering. 3.5 Planerade aktiviteter Tids- och aktivitetsplan / startdatum / slutdatum / kostnad En aktivitetsplan är en sammanställning över de huvudsakliga aktiviteterna i projektet. Gör en aktivitetsplan där de aktiviteter som planeras inom projektet anges. Uppskatta start- och slutdatum för respektive aktivitet och ange den beräknade kostnaden för varje aktivitet. Varje aktivitet ska dessutom beskrivas utförligt i projektbeskrivningen. Om programmet på Tillväxtverket har planlagda gemensamma träffar ska även dessa tas med som en aktivitet med kostnader i projektet. Summan av kostnaderna för aktiviteterna i tids- och aktivitetsplanen ska stämma överens med summorna i kostnadsbudgeten och finansieringsbudgeten. Har offentligt stöd beviljats stödmottagaren tidigare? Har stödmottagaren fått stöd i något annat program eller hos någon annan finansiär under de senaste tre åren? Ange ja eller nej. Om ja - ange samtliga finansiärers namn och om möjligt namnet på programmet som finansierat insatserna. Ange för varje stöd också det beviljade beloppet, samt tidpunkten för beviljandet. Den offentliga medfinansiering från Tillväxtverket som denna ansökan gäller behöver inte anges här (se dock under finansiering). Om raderna inte räcker till så ska uppgifterna lämnas i bilaga till Ansökan om projektmedel istället. För mer information om offentlig medfinansiering och försumbara stöd se avsnitt 4.9. Mer information finns också i skriften Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga Statsstöd, KOM 0027, Budget Kostnadsbudget En kostnadsbudget ska göras för projektet. Budgeten ska innehålla beräknade kostnader för hela projektet och kostnaderna ska delas upp på olika kostnadsslag per år. Som första budgetår, ange det kalenderår som projektet startar. Kostnadsbudgeten ska balansera mot finansieringsbudgeten och mot de kostnader som tagit upp i aktivitetsplanen. Fördela kostnaderna mellan följande kostnadsslag: 1. Personal 2. Köp av tjänst 3. Lokal 4. Resekostnader 5. Övrigt 13

15 6. Indirekta kostnader 7. Bidrag i annat än pengar (från extern aktör) I både webbansökan (övriga kommentarer) och pappersansökan finns lite utrymme för att specificera hur kostnaden räknats fram. Om utrymmet inte räcker går det bra att göra specifikationen i en bilaga. Kostnadsspecifikation är i första hand aktuellt för kostnadsslagen externa tjänster och övrigt. Om programmet på Tillväxtverket har planlagda gemensamma träffar ska även dessa tas med som en aktivitet med kostnader i projektet Offentligt bidrag i annat än pengar samt privat bidrag i annat än pengar ska finnas med i både kostnadsbudgeten och finansieringsbudgeten (se mer information under punkt 9.3). Mer information om kostnadsslagen (texten är delvis ett utdrag ur Tillväxtverkets Allmänna villkor för projektmedel 2012): Kostnadsslaget personal: Under kostnadsslaget personal får bara de faktiska lönekostnaderna för projektarbete som utförs av anställd personal hos den stödmottagande organisationen tas upp. Med faktiskt utbetalda lönekostnader avses den faktiska lönen inklusive lagstadgade eller i kollektivavtal eller på motsvarande sätt fastställda avgifter. I de fall anställd arbetar del av tid i projektet ska den nedlagda tiden kunna styrkas genom ett tidsredovisningsintyg och finnas tillgängligt hos stödmottagaren. För personalkostnader ska månadslön och arbetstidens omfattning anges (t ex kr x 50 % = kr). Alternativt ska timlön anges (ex 200 kr/tim x 40 tim = kr). För mer information om hur personalkostnader beräknas se avsnitt 5.2. För företagsägare kan Tillväxtverket i särskilda fall besluta om att lönekostnad i form av schablon kan ingå i stödberättigande kostnader. Dessa ska i sådana fall regleras i särskilda villkor och ska finnas med som ett särskilt villkor i beslutet från Tillväxtverket. Schablonen kan bli aktuell i följande fall: när lönekostnader inte kan fastställas eller fastställs i samband med deklarationen, eller om stödmottagaren är ett nystartat företag (maximalt 3 år från startdatum) och lön inte kan tas ut. Sådan schablon avser endast ägaren till handelsbolag, kommanditbolag eller enskilda företag. Om företaget är nystartat i enlighet med andra punkten ovan kan det också vara ett aktiebolag. Schablon kan tas upp med högst 300 kronor per arbetad timme inklusive samtliga lönebikostnader. Den nedlagda tiden ska i dessa fall styrkas genom ett tidsredovisningsintyg och bifogas ansökan om utbetalning av stöd. Tillväxtverket beslutar i särskilda villkor hur stor denna andel av totala stödberättigade kostnader får vara. Kostnadsslaget köp av tjänst: Med köp av tjänst avses köp av tjänster från annan juridisk person eller fysisk person som inte är anställd hos stödmottagaren. För kostnader för köp av tjänst ska timkostnaden och antal timmar specificeras. För mer information om kostnader för köp av tjänst se avsnitt

16 Kostnadsslaget lokalkostnader: Direkta kostnader för lokal som stödmottagaren innehar med nyttjanderätt eller äganderätt och som nyttjas enbart för genomförandet av projektet är stödberättigande. Stödberättigande kostnad är hyra, arrende och avskrivning samt driftsutgifter såsom el, vatten, värme och försäkring. Om kostnaden avser del av lokal ska stödmottagaren genom ett beräkningsunderlag visa hur beräkning har skett. För lokalkostnaderna ska månadshyra för eventuell fast lokal framgå och eventuella kostnader för tillfälliga lokaler (ex hyra av seminarie- eller utbildningslokal) ska vara separerade från fast lokal. Stödmottagaren ska kunna visa beräkningsunderlaget vid förfrågan. Kostnadsslaget resekostnader: Med resekostnader avses kostnader som är förknippade med resor och logi. Tillväxtverket godkänner bara rese- och logikostnader som är nödvändiga för projektets genomförande och som är av normal standard. Miljöhänsyn ska tas där så är möjligt. Kostnadsslaget övriga kostnader: Med övriga kostnader avses projektspecifika kostnader som inte kan hänföras till de övriga kostnadsslagen. Kostnadsposten övrigt ska specificeras i exempelvis: Böcker och trycksaker Förbruknings- och kontorsmaterial Telefon, post, data Marknadsföring av projektet Representation Övriga kostnader kan specificeras direkt i budgeten genom att göra olika rader och på så sätt specificera de olika posterna. Ett alternativ är att göra en totalsumma för övriga kostnader i budgeten och i stället göra specifikationen i en bilaga. Kostnadsslaget indirekta kostnader (overheadkostnader): Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner som projektet har behov av och som inte är direkt hänförligt till projektet. Hur de indirekta kostnaderna beräknas framgår av avsnitt 5.2. Indirekta kostnader är stödberättigande om stödmottagaren kan: styrka att kostnaderna uppkommit i samband med de stödberättigande direkta kostnaderna som går att hänföra till projektet, styrka att kostnaderna fördelas proportionellt enligt en dokumenterad och skälig metod, och styrka kostnaderna genom fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar ur sin redovisning. En kostnad som redovisas som indirekt får inte samtidigt redovisas som direkt kostnad i projektredovisningen så att dubbelfinansiering uppstår. Takregel: Indirekta kostnader får uppgå till högst 20 procent av stödmottagarens direkta stödberättigande kostnader i projektet. 15

17 Schablonregel: Om de indirekta kostnaderna inte kan styrkas medges en schablon för indirekta kostnader med 20 procent av stödmottagarens direkta kostnader för faktiskt utbetalda lönekostnader inklusive lönebikostnader inom kostnadsslaget personal. Schablonsumman kan högst uppgå till kronor. För högskolor, universitet och forskningsinstitut gäller särskilda regler för indirekta kostnader. Om detta inte framgår tydligt i texten för utlysningen av projektmedel i programmet kontakta handläggaren på Tillväxtverket. Kontaktuppgifter finns på under respektive program. Kostnadsslaget bidrag i annat än pengar (från offentliga och privata aktörer): Med kostnadsslaget bidrag i annat än pengar avses att projektet tillförs ett värde (ej kontanta medel) från annan aktör än stödmottagaren. Sådant värde kan vara när någon utför ett arbete eller tillhandahåller lokaler, utrustning eller material som motsvaras av en faktisk kostnad. Detta kostnadsslag behandlas som en kostnad i projektet och ska särredovisas med samma belopp under bidrag i annat än pengar (antingen offentligt eller privat, beroende på vilken aktör som ger bidraget) både i kostnads- och finansieringsbudgeten. För bidrag i annat än pengar (från extern aktör) ska det framgå hur beräkningen skett, t ex ska månadslön alternativt timkostnad och antal timmar framgå. Om det avser lokaler ska lokalhyran framgå. Bidrag i annat än pengar (från extern aktör) ska också delas upp beroende på om insatsen kommer från en offentlig eller en privat finansiär. I finansieringsbudgeten i webbansökan anges bidrag i annat än pengar (från extern aktör) som offentlig eller privat direktfinansiering. Arbetstid från extern aktör beräknas enligt vad som gäller för personalkostnader (se ovan). Om timlönekostnaden inte kan styrkas får arbetsinsatsen värderas till högst 300 kronor per timme inklusive samtliga lönebikostnader. Övriga kostnader som lokaler, utrustning eller material som bekostas av annan aktör än stödmottagaren och som inte redovisas i projektredovisningen ska kunna styrkas genom ett intyg med beräkningsunderlag som visar hur kostnaden har räknats fram. Om samma person både fakturerar tid i projektet och bidrar med förvärvsarbete som bidrag i annat än pengar ska det finnas underlag som styrker skillnaden mellan fakturerad tid och nedlagd tid som avser bidrag i annat än pengar. Kostnader som inte är stödberättigande i Tillväxtverkets projekt: 1. avgifter för finansiella transaktioner, växlingsavgifter, ränta och andra rent finansiella kostnader, 2. representation som inte är avdragsgill enligt Skatteverkets allmänna råd, 3. ökade levnadsomkostnader som inte är avdragsgilla enligt Skatteverkets meddelanden, 4. ersättning för kostnader utöver skattefri del av bilersättning enligt Skatteverkets meddelanden. Notera att särskilda krav på vilka projektkostnader som kan godkännas kan finnas inom ramen för Tillväxtverkets olika program. Läs mer på programmets egna sidor på Tillväxtverkets webbplats Kontakta också gärna någon av programmets kontaktpersoner för mer information. 16

18 Intäkter Under planerade intäkter ska de eventuella intäkter som hör till projektet redovisas. Intäkterna kan t.ex. bestå av avgifter som projektet tar betalt av sina deltagare (t.ex. deltagaravgifter eller försäljningsintäkter som genereras av projektet). Om projektet beviljas stöd kommer stödet att minskas med de intäkter som projektet medför, så att projektet inte går med vinst. Det som anges i Ansökan om projektmedel är endast preliminära uppgifter om intäkter. De faktiska intäkterna i ett projekt ska löpande redovisas av stödmottagaren under projektets genomförande. Finansieringsbudget Ange det belopp som projektet söker från Tillväxtverket (detta belopp hämtas automatiskt till sidan 1 till rutan Sökt belopp). Det finns olika regler för hur stor andel av projektkostnaderna som programmen kan medfinansiera. Mer information om detta finns under respektive programs sidor på Kontrollera att den sökta finansieringen från Tillväxtverket inte överskrider det tak för medfinansiering som programmet kan godkänna. Om det finns andra finansiärer än Tillväxtverket ska den övriga finansieringen av projektet specificeras uppdelat på var och en av finansiärerna. För varje finansiär ska det anges om finansiären är offentlig eller privat. För varje finansiär ska det även anges om finansieringen är i kontanta medel eller om det är ett bidrag i annat än pengar. Med bidrag i annat än pengar menas annat än kontanter, exempelvis egen tid eller lokaler (se mer information ovan). Om en finansiär bidrar med både kontant finansiering och bidrag i annat än pengar ska finansieringen redovisas separat, det vill säga under respektive rubrik. OBS! Kostnadsbudgeten, finansieringsbudgeten och den budget som finns i tidsoch aktivitetsplanen i Ansökan om projektmedel måste balansera, det vill säga totalbeloppen (summorna) ska stämma överens. Kontrollera detta innan ansökan skickas till Tillväxtverket. I webbansökan anges det som offentlig eller privat direktfinansiering. I webbansökan klickar du först på Ny rad och sen klickar du på dropplistan på raden och väljer alternativ i listan. Alternativ i listan: 1. Offentlig direktfinansiering (Offentligt bidrag i annat än pengar från extern aktör) 2. Offentlig kontantfinansiering 3. Privat direktfinansiering (Privat bidrag i annat än pengar från extern aktör) 4. Privat kontantfinansiering I pappersansökan skrivs finansiärerna in under rätt rubrik och det framgår därigenom om de är offentliga eller privata eller om det är fråga om bidrag i annat än pengar (från extern aktör) eller om det är kontant finansiering. 3.7 Indikatorer Med indikatorer avses hur ett projekt mäter och redovisar måluppfyllelsen i projektet. I ansökan ska den sökande ange indikatorer som visar hur de aktiviteter som genomförs i projektet leder till att målen uppfylls och vilka effekter som uppnås. 17

19 Ange förväntat resultat för indikatorer samt om möjligt indikatorer uppdelat på kvinnor och män. Kontrollera med handläggaren på Tillväxtverket om det förväntas några specifika indikatorer för det program som ansökan avser. 3.8 Konsekvenser för miljö, jämställdhet och integration Programmen har mål och indikatorer för de horisontella kriterierna (miljö, jämställdhet och integration). Det ska framgå av informationen i varje ansökningsomgång hur detta ska beaktas i projektansökan. Ange vilken påverkan som projektet beräknas ha när det gäller miljö, jämställdhet och integration och beskriv också kortfattat hur denna påverkan uppkommer. Tillväxtverket har tagit fram ett antal guider som ett stöd till den som ska göra en projektansökan där sökanden kan få idéer till hur man kan jobba med miljö, jämställdhet och integration. (Tillväxtverkets publikation KOM 0028, kan laddas ner från Definitionerna nedan är hämtade från denna skrift: Definition av jämställdhet Med jämställdhet menas att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller till exempel makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor, utbildning. Att ha ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att man försöker synliggöra kvinnors och mäns villkor och förhållanden. För att bidra till målet om jämställda regioner med samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män, är det av vikt att åtgärder och projekt som bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen kommer till stånd. Definition av integration Integration innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett till exempel kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder. Kommentarer till indikatorerna Beskriv i korthet eventuella kommentarer till de indikatorer som tagits upp i ansökan. Beskriv hur projektet kan bidra till ökad tillväxt på lång sikt. Kommer det att finnas någon verksamhet efter projekttiden? Beskriv de eventuella planer som finns för en framtida verksamhet. Beskriv om de förväntade resultat som kan uppnås efter projektets slut. Beskriv eventuella övriga resultat. 3.9 Bilagor För att ansökan ska anses vara komplett och kunna beredas behöver Tillväxtverket ett antal bilagor bifogade till ansökan. Ange med kryss i rutorna vilka bilagor som bifogas. Ange även om frivilliga bilagor bifogas till ansökan under Det kan till exempel vara en specifikation över bidrag i annat än pengar eller en sammanställning av den förväntade nedlagda tiden i projektet. Det 18

20 kan finnas särskilda krav på bilagor som ska finnas med i Ansökan om projektmedel. Mer information om detta finns under respektive programs sidor på Underlag som ska bifogas ansökan om projektmedel: Underlag som styrker vem eller vilka som har rätt att företräda den sökande organisationen. Specifikation av kostnader om de inte specificerats i kostnadsbudgeten. Medfinansieringsintyg som bekräftar ordnad medfinansiering för projektets verksam- het. Beräkningsunderlag för hur värdet av medfinansieringen har räknats fram ska bifogas medfinansieringsintyget om medfinansieringen består av annat än kontanter. Underlag som i förekommande fall ska finnas tillgängliga alternativt skickas på begäran: Beräkningsunderlag för indirekta kostnader Upphandlingsunderlag Beräkningsunderlag för kostnad för del av lokal Skicka bilagorna med e-post till projektmedel@tillvaxtverket.se eller med vanlig post. Ange i e-postmeddelandets ärenderad vilket program och vilket projekt som bilagorna tillhör. Det framgår av instruktionerna till respektive program vilken adress nedan som ska användas. Tillväxtverket Box Stockholm Tillväxtverket Tingsbacka Arjeplog Tillväxtverket Box Östersund Fullmakter måste skickas i original med vanlig post. Alla handlingar måste vara märkta med den sökande organisationens organisationsnummer och CFAR-nummer eller ärende-id om ett sådant erhållits. Underskrift Pappersansökan undertecknas behörig firmatecknare eller av den eller de som är behöriga att företräda den sökande organisationen. Ansökan, med alla bilagor, skickas sedan till Tillväxtverket på någon av adresserna ovan. Webbansökan skrivs under med e-legitimation (se avsnitt 2.1). Ansökan skickas till Tillväxtverket när du klickat på skicka. Fullmakten måste dock skickas in i original till Tillväxtverket. 19

21 4. Övriga upplysningar 4.1 Projekt och projektredovisning Ett projekt är en bestämd avgränsad verksamhet med specifika mål, begränsad tidsperiod och förutbestämda resurser. Ett projekt ska ha en särskild projektorganisation. Projektavgränsningen är viktig både sett till verksamheten och den ekonomiska redovisningen. Om en tydlig projektavgränsning saknas blir det svårt att redovisa projektets verksamhet och ekonomi korrekt. Projektet ska redovisas separat i bokföringen så att projektets totala intäkter och kostnader direkt kan utläsas direkt ur stödmottagarens redovisning. Vad som gäller för kostnadsslaget bidrag i annat än pengar (från extern aktör) som inte finns bokfört i stödmottagarens redovisning, se avsnitt Projektperiod Projektperioden är den period som projektet bedrivs inom. Projektperioden framgår av Tillväxtverkets beslut. Det är endast kostnader som har uppkommit under projektperioden som är stödberättigande. Kostnader som uppstår före startdatum är inte stödberättigande och kan inte räknas med i projektkostnaden. Det kan till exempel vara kostnader för ansökan. Om projektperioden ändras, till exempel om projektet försenas, måste stödmottagaren i förväg inhämta Tillväxtverkets beslut för att förlänga projekttiden. Därmed kan även kostnader efter den ursprungliga projektperioden vara stödberättigande. 4.3 Regel om närstående I allmänna villkor finns en regel om närstående i punkten 3.1.3: Företrädare för stödmottagaren får inte, utan skriftligt beslut av Tillväxtverket, välja leverantör som är närstående oavsett om, leverantören avser juridisk eller fysisk person. Med närstående person avses bland annat make/maka, sambo, partner, förälder, barn och syskon till stödmottagaren. När det gäller juridiska personer avses koncernbolag eller företag/företagsgrupperingar där det finns ägarintresse. Stödmottagare som är upphandlande myndigheter eller offentligt styrda organ i LOU:s eller LUF:s mening ska beakta denna regel om närstående vid inköp som inte gjorts enligt förfaranden i LOU/LUF. Det är viktigt att det går att verifiera att köp av varor och tjänster skett enligt lagarna om offentlig upphandling eller enligt regeln om närstående. Se även avsnitt 3.2 om Offentlig upphandling. 4.4 Granskningsrätt Tillväxtverket har rätt att granska och följa arbetet hos stödmottagaren. Tillväxtverket har rätt att ta del av alla handlingar, inklusive redovisning och bokföring, som kan ge upplysning om den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen av projektet. 20

22 4.5 Upphävande av beslut och återbetalningsskyldighet Tillväxtverket har rätt att upphäva ett beslut om stöd, helt eller delvis, om beslutet har fattats på grund av oriktiga, vilseledande eller ofullständiga uppgifter från stödmottagaren eller om projektet inte bedrivs enligt beslutet. Tillväxtverket har också rätt att upphäva beslutet helt eller delvis om stödmottagaren brutit mot de villkor som gäller för beslutet eller om stödmottagaren inte fullgör sina ekonomiska förpliktelser mot anställda, leverantör eller staten. Om beslutet om stöd upphävs efter att stöd har betalats ut är stödmottagaren återbetalningsskyldig. Tillväxtverket har rätt att kräva tillbaka stödet helt eller delvis. Stödmottagaren ska betala tillbaka beloppet med ränta enligt räntelagen (1975:635). 4.6 Information och publicitetskrav Tillväxtverket har rätt att sprida information om projektet och dess resultat om inte uppgifterna är sekretessbelagda enligt lag. Stödmottagaren ska vid kontakter med massmedier och allmänheten informera om att projektet är finansierat med stöd från Tillväxtverket. På Tillväxtverkets webbplats finns vår logotyp och instruktioner för hur den får användas. Där finns också mer information om hur projektet ska informera om stödet från Tillväxtverket. 4.7 Övrigt Tillväxtverket är inte arbetsgivare eller uppdragsgivare för personal hos stödmottagaren. Tillväxtverket gör därför inte avdrag för skatter, socialförsäkringsavgifter etc. för stödmottagarens räkning. 4.8 Statsstöd Statsstöd föreligger när offentliga medel gynnar enskilt företag eller vissa grupper av företag och det finns risk för att konkurrensen snedvrids. I princip är statsstöd inte godkänt inom den gemensamma marknaden och är därmed i huvudsak förbjudet enligt EU-fördraget. Det finns dock vissa undantag och många av Tillväxtverkets program kan erbjuda statsstöd i form av försumbara stöd (även kallade de minimistöd eller stöd av mindre betydelse). Tillväxtverket behöver information om, och i så fall hur mycket, försumbart stöd som ditt företag tidigare har erhållit under den senaste treårsperioden. Orsaken till detta är att Tillväxtverket måste kontrollera att summan av eventuellt sådant stöd inte har nått EU-reglernas takbelopp för försumbart stöd. Takbeloppet är fastställt till euro vilket motsvarar omkring kronor. Nedan sammanfattas de villkor som gäller för att Tillväxtverket ska kunna lämna försumbart stöd enligt EU-bestämmelserna: Subventioner eller bidrag i form av försumbart stöd som ett företag kan ta emot får inte överstiga euro under en treårsperiod. Detta kallas takbeloppet. 21

23 Treårsperioden omfattar innevarande och 2 föregående beskattningsår. Ett företags beskattningsår utgörs av räkenskapsåret. Vid beräkning av takbeloppet ska samtliga försumbara stöd som företaget har erhållit från olika offentliga stödgivare (stat, landsting eller kommun) summeras under treårsperioden. Takbeloppet avser bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatt eller andra avgifter. Om företaget ingår i en koncern gäller takbeloppet beräknat på försumbart stöd som lämnats i Sverige till hela koncernen. Företag i vissa ekonomiska sektorer omfattas av särskilda restriktioner som begränsar utrymmet för försumbart stöd. Det gäller företag inom primär produktion av jordbruksprodukter 1, företag med verksamhet inom fiske- och vattenbrukssektorn samt företag verksamma inom vägtransportsektorn. Företag i ekonomiska svårigheter får inte ta emot försumbart stöd. Med ekonomiska svårigheter avses att ett företag inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare, aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från offentliga myndigheter leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs. I Sverige kan ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter om företaget o är skyldigt att upprätta en sådan kontrollbalansräkning som avses i 25 kap. 13 aktiebolagslagen (2005:551) o har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion av det som slag som avses i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller o är på obestånd på sätt som anges i 1 kap. 2 konkurslagen (1987:672). Om takbeloppet för försumbart stöd överskrids gäller att hela det stödbelopp som medfört ett överskridande ska återkrävas från företaget. Inom statsstödsreglerna gäller en vidare definition av vad som är ett företag. Det definieras som en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad. Av beslutet om projektmedel kommer att framgå vad som gäller angående statsstöd i det enskilda ärendet. På Tillväxtverkets hemsida finns det en förteckning av vilka stöd som ingår i de så kallade försumbara stöden. Du hittar den här: under rubriken Blanketter, anvisningar och styrande dokument. Klicka på Styrande dokument. För den som vill veta mer hänvisas till Tillväxtverkets publikation KOM 0027 som kan laddas ner från 1 Med primär produktion avses produktion, uppfödning eller odling av primärprodukter inklusive skörd, mjölkning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Dessutom inkluderas jakt, fiske och insamling av vilda produkter. 22

24 5. Stödberättigande kostnader fördjupning 5.1 Grundläggande krav för stödberättigande kostnader Direkta kostnader i projektet är stödberättigande om de: är tillkommande utöver stödmottagarens ordinarie verksamhet är betalda har uppkommit för och är nödvändiga för projektets genomförande har uppkommit under den projektperiod som framgår av Tillväxtverkets beslut har bokförts hos stödmottagaren kan styrkas av stödmottagaren genom kopior av fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar ur dennes redovisning kan styrkas via exempelvis tidsrapportering beträffande kostnadsslaget bidrag i annat än pengar (från extern aktör) har uppkommit efter offentlig upphandling, eller om upphandling inte krävs, uppfyller kraven i regeln om närstående. 5.2 Hur kostnader beräknas Här finns information om hur olika kostnader beräknas och mer detaljerad information om vad som är stödberättigande kostnader. Här finns också information om hur kostnaderna kopplas till bokföringen. Information om hur man fyller i ansökan och om hur kostnaderna ska delas upp finns i avsnitt 3.6. Personalkostnader Med personalkostnader avses faktiskt utbetalda lönekostnader för personer som är anställda av stödmottagaren och direkt deltar i projektarbetet. Lönekostnader är lön plus lagstadgad eller i kollektivavtal eller på motsvarande sätt fastställda avgifter. Privata tjänstepensionsförsäkringar får inte räknas med. Lämna en specifikation för hur personalkostnaden har räknats fram som bilaga till ansökan. Det går bara att få stöd för den tid en anställd arbetar i projektet. Tidsredovisning ska användas så att det går att styrka den nedlagda tiden i projektet för personer som arbetar deltid i projektet. För personal som arbetar en del av sin arbetstid i projektet ska en timkostnad beräknas. Om en deltidsarbetande person har månadslön kan timkostnaden beräknas enligt nedanstående exempel: Timkostnad = Månadslön + Socialavgifter Antal arbetade timmar En heltidstjänst motsvaras vanligen av 165 timmar per månad. Kostnad för lön i projektet = Timkostnad x Antal arbetade timmar 23

25 Tidsredovisning innebär en daglig redovisning där varje person som arbetar i projektet för upp sin arbetade tid i en tidsredovisningsmall. Tiden ska fördelas på olika projekt eller arbetsuppgifter. Tidsredovisningen ska vara undertecknad av den anställde som därmed intygar att uppgifterna är korrekta. Den överordnade chefen ska också intyga uppgifterna genom sin underskrift. Många använder datoriserade system för tidsredovisning, men det går bra med manuell redovisning också. Ett exempel på en manuell tidsredovisningsmall finns på (Blanketter, anvisningar och styrande dokument). Den kan användas av stödmottagare som inte har egna system för tidsredovisning. I vissa särskilda fall kan lönekostnad i form av schablon för företagsägare användas. Det kan bli aktuellt när lönekostnaden inte kan fastställas eller när de fastställs i samband med deklarationen eller om stödmottagaren är ett nystartat bolag. Detta kan dock bara användas i undantagsfall och måste beslutas separat av Tillväxtverket. En sådan schablon avser endast ägaren till handelsbolag, kommanditbolag eller enskilda företag. Om företaget är nystartat (maximalt 3 år från startdatum) och lön inte kan tas ut så kan undantag också göras för aktiebolag. Schablon kan tas upp med högst 300 kronor per arbetad timme inklusive samtliga lönebikostnader. Den nedlagda tiden ska i dessa fall styrkas genom ett tidsredovisningsintyg och bifogas ansökan om utbetalning av stöd. Tillväxtverket beslutar i särskilda villkor hur stor denna andel av totala stödberättigade kostnader får vara BAS-kontoplanen Hela baskontoplanen finns tillgänglig på Konton i bokföringen som kan hänföras till detta kostnadsslag kan till exempel vara: Kontogrupp 70 Kontogrupp 72 Kontogrupp 73 Kontogrupp 74 Kontogrupp 75 Kontogrupp 76 Löner till kollektivanställda Löner till tjänstemän Kostnadsersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter Övriga personalkostnader Kostnader för köp av tjänst Köp av tjänst innebär att stödmottagaren köper tjänster från en annan juridisk eller fysisk person som stödmottagaren inte har arbetsgivaransvar för. Konsultkostnader är en vanlig kostnad under detta kostnadsslag. På fakturorna eller på en särskild specifikation från leverantören ska antal nedlagda timmar, timkostnad, när tjänsten utförts, vem som utfört tjänsten och vad den externa tjänsten består av framgå. Om tjänsterna utförs med avtal till fast pris så ska det finnas en specifikation till fakturan över vad som ska uppnås i projektet. Observera också vad som gäller om upphandling, avsnitt 3.2. En specifikation ska bifogas ansökan som visar hur kostnaden har räknats fram. 24