Folkhälsopolitiskt program för Norsjö kommun VISION för folkhälsoarbete i Norsjö kommun

Transkript

1 VISION för folkhälsoarbete i Norsjö kommun Norsjö kommun med världens mest hälsofrämjande miljöer och en befolkning med världens bästa hälsa år 2020 Norsjö kommun som är bäst på folkhälsoarbete och har en profilering som en folkhälsokommun. Norsjö kommun som ett gott föredöme och andra kan lära av oss. Folkhälsopolitiskt program för Norsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Produktion: Foto: Layout: Sofie Persson i samarbete med Camilla Flinkfelt

3 Förord Folkhälsan i Norsjö kommun ska förbättras. Den enskilda individens hälsa påverkas av uppväxtvillkor, utbildning, livsstil, bostadsförhållanden och ekonomiska resurser. Samhälleliga beslut kan skapa goda förutsättningar för att människor ska kunna göra hälsofrämjande val i vardagen. I visionen för Norsjö kommun som en attraktiv och företagsam kommun, där kropp och själ hinner med, är kommunfullmäktiges beslut om att ta fram ett folkhälsopolitiskt program en fortsättning på tidigare framgångsrikt folkhälsoarbete. Vi kan vara stolta över Norsjösatsningen och det som görs idag för att främja hälsan i kommunen. Vår förhoppning är att det Folkhälsopolitiska programmet skall bli ett levande dokument i Norsjöbygden och att befolkningen skall känna sig stimulerad att delta i de olika aktiviteterna. Mikael Lindfors Kommunstyrelsens ordförande

4

5 Innehåll Inledning 6 Bakgrund 7 Viktiga faktorer i folkhälsoarbetet 9 Vision för folkhälsoarbete i Norsjö kommun 10 Barn, ungdomar och unga vuxna, 0-24 år 11 Vuxna år 21 Äldre vuxna, 66 år och uppåt 28 En hållbar livsmiljö 36 Slutord 40 Litteratur och länkar 41 Bilaga 1. Karläggningen över vad som görs idag Bilaga 2. Må bra trädet

6 Inledning Norsjö är Sveriges hjärta i Västerbottens inland. Norsjö kommun med centralort och många vackert belägna byar sjuder av ett rikt föreningsliv. Norsjöprojektet startades 1985 i syftet att under en 10 års period minska sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes. Att påverka riskfaktorerna kolesterol, rökning och blodtryck i hela befolkningen Historiskt sett har Norsjö kommun åstadkommit mycket vad gäller folkhälsoarbete. Norsjösatsningen är ett gott exempel på ett framgångsrikt och engagerat samarbete under lång tid, där man lyckades genom hälsofrämjande arbete minska dödligheten i Hjärtkärlsjukdom i kommunen (10, 11, 12, 13, 14). Det är det bästa exemplet i Sverige på hur man fått igång en hel befolkning att motionera och äta mer hälsoriktigt. Projektet har haft spridning till samtliga kommuner i Västerbotten och resultatet av detta arbete torde ha bidragit till att Västerbottens län har ökat sin medellivslängd mer än övriga Sverige under den senaste femårs perioden (3). Idag utförs mycket som är hälsofrämjande och det är viktigt att bibehålla det som är bra och värna om kvaliteten i det arbete som redan utförs (Bilaga 1). Folkhälsorådet arbetar med att förbättra folkhälsan i kommunen och består av politiska företrädare och tjänstemän från kommunens nämnder och styrelser samt representanter från landstinget. Fakta om Norsjö idag kan fås genom kommunala basfakta på och faktarutor med anknytning till antagna mål kommer att finnas inom varje åldersgrupp. För framtiden finns det folkhälsopolitiska programmet som ger en vägledande vision för folkhälsoarbete i Norsjö kommun. Där till konkreta och mätbara mål visar på folkhälsoarbete i Norsjö under en bestämd tidsperiod. Befintliga styrdokument ska beaktas och komplettera det framtida folkhälsoarbetet. 6

7 Bakgrund Arbetet med att stärka demokratin och försvaret av de mänskliga rättigheterna stärker känslan av samhörighet i hela samhället och den tillit mellan människor som främjar hälsan. Arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetsarbetet, integrations- och handikappolitiken tillhör de områden som har särskild stor betydelse för att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling. Kultur, föreningsliv, folkrörelser är andra exempel på verksamheter som stärker människors inflytande (1). Den svenska folkhälsopolitiken har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen och det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras i de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan (1). De elva målområdena är följande: 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll (1). Folkhälsoarbete innebär att människors hälsa och välbefinnande lyfts in alla delar av samhällsplaneringen. Folkhälsoarbete kan handla om allt från lagstiftning till hälsoupplysning. Utgångspunkten i folkhälsoarbete är alltid att arbeta målinriktat och systematiskt för att uppnå god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet ligger på alla som har till uppgift att arbeta för samhällets bästa, regeringar, myndigheter, företag, organisationer, föreningar, mm. I varje demokratiskt samhälle har alla vuxna individer själva huvudansvaret för sin hälsa. Uppgiften och målet för de offentliga institutionerna innebär inte att de ska ta över individens ansvar. Utan att istället ge förutsättningar för och skapa stödjande miljöer så att alla individer och grupper i samhället kan få en jämlik och god hälsa (1, 4, 5, 6). 7

8 Hälsa är svårt att definiera men de flesta har en egen uppfattning om vad hälsa är. Världshälsoorganisationen, WHO, har en mycket vid definition av hälsa - ett tillstånd fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Hälsa ses som ett mycket eftersträvansvärt mål av de flesta människor och en bibehållen hälsa är en förutsättning för så mycket annat. Därför är det svårt att acceptera att människor drabbas av sjukdomar eller allvarlig ohälsa som är möjlig att åtgärda (1). Faktorer som bestämmer hälsan visar på möjligheten att förebygga ohälsa. Lalonde-rapporten 1974 Folkhälsa är det allmänna hälsotillståndet i ett land eller en befolkning. Hälsoläget i en befolkning ger oss summan av alla individers hälsa vilket gör det möjligt att se mönster för ohälsan i tid och rum. Detta ger förståelse av ohälsans orsaker och underlag för att värdera vilka hälsoproblem som är viktigast och mest angelägna att börja jobba med. Vad som gör ett hälsoproblem till ett folkhälsoproblem är en värdering av: Hur vanligt förekommande hälsoproblemet är Om det ökar eller minskar i frekvens Vilka grupper i befolkningen som är drabbade Faktorer som vilka konsekvenser hälsoproblemet har för individen/ samhället och möjligheterna att åtgärda problemet måste vägas in (5). Mått på folkhälsan fås genom olika bestämningsfaktorer för hälsa, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Detta gör att uppsatta mål blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser (1). 8

9 Viktiga faktorer i folkhälsoarbetet Attitydförändringar mot ett mer hälsoorienterat synsätt behövs för att kunna skapa en bättre hälsa i befolkningen. Viljan till god hälsa förutsätter en känsla av meningsfullhet, deltagande och sammanhang och utvecklingen av god hälsa beror i slutändan på den enskilda individens egna insatser och engagemang. Utan dessa förutsättningar kan hälsofrämjande insatser inte ge goda resultat (3). Engagemang, bred förankring och en känsla av delaktighet skapar förutsättningar för ett levande dokument som känns angeläget att jobba med. Samarbete mellan kommunen, landstinget, företag, föreningar, organisationer och den enskilda individen är en förutsättning för att arbetet skall få genomslagskraft. Fungerande folkhälsoråd som svarar för att det f o l k h ä l s o p o l i t i s k a programmet kommer till användning och fungerar som kunskapskälla till inom alla områden och ska v e r k a d r i v a n d e i folkhälsofrågor. En viktig roll är att stödja arbetet i hälsofrågor vad gäller t i l l v ä g a g å n g s s ä t t, u t v ä r d e r i n g, o c h uppföljning. Former för samarbete måste utvecklas och komma till användning för att nå uppsatta mål. Kunskap ger styrka och samarbetet ger oss en samlad blid av den kunskap som finns. Det gör det lättare att organisera hälsofrämjande insatser och skapa riktad kunskapsförmedling. Forum och mötesplatser där olika grupper kan mötas, dela erfarenheter och skapa samarbete. Uthållighet krävs i ett ständigt pågående folkhälsoarbete och det tar tid innan förändringar ger genomslag i hälsostatistiken (1) D o k u m e n t a t i o n a v folkhälsoarbetet för att kunna utvärdera och revidera för framtida behov. Det folkhälsopolitiska programmet bygger på ett material framtaget av utvalda nyckelpersoner med god kunskap från de olika grupperna. Grupperna har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad görs som är bra idag? Visioner för framtiden Hur närmar vi oss visionen? 9

10 Vision för folkhälsoarbete i Norsjö kommun Tillsammans med Västerbottensläns landsting arbetar vi för det gemensamma målet: Världens bästa hälsa 2020 Norsjö kommun med världens mest hälsofrämjande miljöer och en befolkning med världens bästa hälsa. Norsjö kommun som är bäst på folkhälsoarbete och har en profilering som folkhälsokommun. Norsjö kommun som ett gott föredöme och att andra kan lära av oss. Sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna. Med folkhälsoarbete som Norsjösatsningen i ryggen och med det goda arbete som görs idag, kan ribban inte annat än sättas högt. Visionen visar på att vi kan bli bättre om arbetet under Norsjösatsningen och det som görs idag kompletteras med förbättringar anpassade till framtidens behov. Ett Må bra träd har t a g i t s f r a m a v f o l k h ä l s o r å d e t s o m åskådliggör olika faktorer som påverkar god hälsa och livskvalitet i Norsjö kommun. Eftersom hälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet har trädet fått fyra grenar som r e p r es e n t er ar o l ik a åldersgrupper. Stammen representerar delaktighet, inflytande och ansvar i ett demokratiskt samhälle och rotsystemet en hållbar livsmiljö. Trädet används som ett diskussionsunderlag och pekar på de områden som bör uppmärksammas i kommunen (Bilaga 2). Bra kostvanor Bra förskola/ skola Bra hälso- och sjukvård Vill vara drogfri Goda sömnvanor Bra kultur-,fritidsoch motionsvanor Kommunikationer Bra självkänsla Trygga och goda uppväxtvillkor Bra kamrater socialt nätverk/ mötesplatser NORSJÖ KOMMUNS MÅ BRA TRÄD Trygg miljö Trafikundervisning Drogfri i trafiken Trygg och säker sexualitet Bra stöd till unga vuxna som är utanför skola eller arbetsliv UNGA VUXNA år BARN OCH UNGDOMAR 0-18 ÅR Ansvarsfulla alkoholvanor Bra kultur-, fritidsoch motionsvanor Bra arbete Balans i livet Må Må bra bra Bra kostvanor VUXNA år Goda sömnvanor Bra socialt nätverk/mötesplatser Bra hälsooch sjukvård Goda sömnvanor Trygg miljö ÄLDRE VUXNA 66 år och uppåt Bra självkänsla Bra kultur-, fritidsoch motionsvanor Kommunikationer Goda alkoholvanor Trygg miljö Bra hälso- och sjukvård Bra socialt Bra självkänsla nätverk/mötesplatser Bra kostvanor Delaktighet,inflytande och ansvar i ett demokratisk samhälle God miljö mark, luft och vatten 10

11 Barn, ungdomar och unga vuxna 0-24 år Skapa den mest hälsofrämjande miljöerna i världen för barn, ungdomar och unga vuxna i befolkningen Strategiska inriktningsmål för åren Trygga och goda uppväxtvillkor Beakta barnperspektiv vid samhällsplanering och beslutsfattning Ge stöd till utsatta barn God självbild och skapa vägar till självständighet 2. Delaktighet och inflytande Verka för ungas delaktighet och inflytande i samhället 3. Ökad hälsa i arbetslivet - Introduktion av hälsa i arbetslivet vid första arbetet 4. Hälsofrämjande livsstil a) Ökad fysisk aktivitet b) Goda matvanor c) Goda sömnvanor d) Trygg och säker sexualitet och ett gott skydd för smittspridning e) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målen förverkligas genom följande insatser 1. Trygga och goda uppväxtvillkor Barns bästa skall alltid komma i första hand och FN: s barnkonvention ska vara vägledande inom alla samhällsområden. Barn har fullt och lika stort människovärde som vuxna men är mer sårbara. (5). Barnen är ett samhälles framtida kapital och därför ligger det i samhällets intresse att förvalta det väl. Åtgärder som förbättrar barns hälsa kommer att ha positiva effekter på hur det framtida hälsoläget kommer att se ut. Barns hälsa påverkas starkt av familjeförhållanden, skolförhållanden och fritidsförhållanden. Samhället skall så långt det är möjligt kompensera för skillnader i hälsoförutsättningar, efter som man vet att dessa förutsättningar skiljer sig åt i olika samhällsgrupper (1). Ungdomstiden kännetecknas av en successiv utveckling mot ökad självständighet och oberoende. Med oberoende menas inte bara frigörelse från föräldrarna utan även frånvaro av faktorer som skapar beroende eller minskar personens handlingsutrymme. Missbruk, tvång och förtryck är exempel på sådana faktorer, liksom diskriminering, stereotypa könsroller, påtryckningar av olika slag och brist på ekonomiska eller kunskapsrelaterade resurser. Offentliga insatser ska stödja ungdomars möjligheter till självständighet och oberoende. (18) Skapa en god självbild och skapa vägar till självständighet Kommunernas öppna fritidsverksamhet har här en strategisk roll i arbetet med att främja ungdomars sociala utveckling. Fritidsledarna spelar en viktig roll för verksamheten vid fritidsgårdarna och också många gånger i skolan och är därmed betydelsefulla i många ungdomars vardag och uppväxt. (1, 18) 11

12 Barn, ungdomar och unga vuxna Exempel på aktiviteter som bidrar till trygga och goda uppväxtvillkor: Berättarcafé där syftet är att få fler att bli intresserade av att bli stödperson eller/och stödfamilj. Barn, ungdomar och vuxna skapar aktiviteter själva som bidrar med social gemenskap och glädje. Ökad jämställdhet i hemmen Uppmuntra era döttrar och söner att dela arbetet i hemmet lika. Fler pappor som tar föräldraledigt bidrar till att flickor och pojkar får mer jämställda förebilder i hemmet. SALUT: Utifrån de nationella folkhälsomålen prioriteras trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Salut-satsningen är indelad i moduler som baseras på barnets olika åldrar. Inom varje modul prioriteras de insatser som bedöms mest angelägna i just den åldern. Barnet passerar under uppväxten genom modulerna och möts av hälsofrämjande och Sjukdomsförebyggande insatser på flera nivåer. Genom Salut-satsningen följer samverkan som en röd tråd. Det stora flertalet ungdomar mår bra samtidigt som utsattheten och ohälsan ökar hos vissa grupper. En ökande andel ungdomar upplever stress, huvudvärk, ångest, sömnbesvär och svårigheter att klara vardagen. En könsskillnad i hälsa bland ungdomar, som uppmärksammats alltmer på senare år är att flickors hälsa försämras under skoltiden, från mellanstadieåren, medan pojkars hälsa är relativt konstant. Unga homo-, bi- och transpersoner befinner sig i en särskild utsatt hälsosituation, bland annat på grund av diskriminering och fördomar. (1) Vem och vad kan bidra till trygga och goda uppväxtvillkor Barn, ungdomar och vuxna Vuxnas ansvar är att ta barn och ungdomar på allvar och bistå med livserfarenhet. Tar initiativ, engagera sig, ställer krav och bidrar till att driva på utvecklingen mot en kommun för barns bästa. Föreningslivet, organisationer m.fl. Engagerar många vuxna, barn och ungdomar och bidrar till en meningsfull fritid. Kultur- och fritidsverksamhet skapar samhörighet, stärker ungdomars identitet och för rätten och möjligheten att uttrycka sig. Föreningslivet är ett viktigt komplement för att förbättra och utveckla barns sociala villkor. Här finns stora möjligheter att utveckla samverkan mellan kommunala verksamheter och föreningar. Att ge barn och ungdomar möjlighet att på jämställda och jämlika villkor delta i kulturlivet och få eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter är viktigt för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Det är mycket som talar för att både den kognitiva och den känslomässiga utvecklingen hos barn och ungdomar kan stimuleras genom detta. Näringslivet Näringslivet i kommunen bidrar till ett aktivt jämställdhetsarbete där inställningen till småbarnsföräldrar är positiva. Landstinget Aktivt arbete med Salut i samverkan med kommunens verksamheter. Aktivt arbete med barn och ungdomars psykiska ohälsa. Beakta barnperspektiv i samhällsplanering och i beslutsfattning. Svarar för att förskola, skola, samt fritids- och kulturverksamhet utformas på ett sådant sätt att verksamheten bidrar till goda uppväxtvillkor. Riktade kommunala insatser till barn med behov av särskilt stöd och familjeomsorg. Utveckla kommunala verksamheter med fler kontaktpersoner och stödfamiljer. Stimulera till att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete bland elever inom förskola, skola, fritidsverksamhet. Metodutveckling av jämställdhetsarbetet i skolorna. Förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering, kränkningar och sexuella trakasserier i skolan och fritidsverksamhet. 12

13 Barn, ungdomar och unga vuxna Stärka god självkänsla och självbild. Uppmuntra kreativitet och företagsamhet. Tidig kunskap i hur man utveckla empatiska och sociala relationer till sina medmänniskor. Se över de ungas möjligheter att skaffa sig en egen bostad. Kunskap till de unga om relationer, familjeliv, föräldrarollen och om att leva med barn. Aktivt arbete med Salut i samverkan med Landstinget. 2. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället anges av riksdag och regering vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan, särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för de ekonomiska och socialt utsatta samt barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En mångfald av värderingar och livsstilar bland ungdomar är värdefullt och bör bejakas inom demokratins ramar. Ungdomar varken kan eller ska passa in i enhetliga mallar. Deras förutsättningar och villkor varierar, bland annat beroende på kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, bostadsort, sexuell läggning och eventuella funktionshinder. All offentlig verksamhet för ungdomar bör bejaka mångfalden och sträva efter lika rättigheter och möjligheter för alla ur ett jämställdhets perspektiv. Att vara delaktig i ett samhälle innebär rättigheter och skyldigheter, därför är det viktigt att ge livskunskap, om detta. Arbetet med att stärka demokratin och försvaret av de mänskliga rättigheterna stärker känslan av samhörighet i hela samhället och den tillit mellan människor som främjar hälsan. Barn och ungdomar behöver ha inflytande över sin vardag för att främja ökad kunskap, personlig kompetens och utveckling. Vardagsmakt är att kunna påverka sin situation i skolan, fritiden och i arbetet. (15) Vem och vad kan bidra till ökad delaktighet? Barn, ungdomar och unga vuxna själva Genom att nyttja sin rätt till delaktighet och inflytande i samhället, söka kunskap om vad som får oss att må bra och göra de mest hälsofrämjande valen därefter. Barn och ungdomar som tar initiativ och framför själva sin mening till skolan, arbetsplatsen, föreningslivet eller myndigheter. Föreningslivet, organisationer m.fl. Föreningslivet når många barn och ungdomar i samhället och kan därigenom påverka de ungas vardag. Föreningslivet skapar samhörighet och är samtidigt kraftfulla verktyg för demokratiskt deltagande och för rätten och möjligheten att uttrycka sig. Näringslivet Näringslivet i Norsjö kommun bidrar till att öka delaktigheten och jämställdhet bland de ung i Norsjö genom att de unga kan påverka sin situation i arbetet. Att vara delaktig i ett s a m h ä l l e i n n e b ä r r ä t t i g h e t e r o c h skyldigheter, därför är det viktigt att ge livskunskap om detta. 13

14 Barn, ungdomar och unga vuxna Utveckla ungdomspolitiken och skapa särskilda möjligheter för ungdomar (12-25 år) att vilja ta eget ansvar, komma till tals, vara delaktig och påverka samhällsutvecklingen. Detta genom att tillföra resurser för att aktivt jobba med utveckling av ungdomspolitiken, stödja och främja arbete med inflytande frågor och delaktighet och ge aktiv stöttning till de olika forum som finns eller startas upp bland ungdomar (elevråd, ungdomsråd, föreningar etc.). Barn och ungdomar ska ges inflytande över verksamheter som påverkar dem. Föra en dialog med ungdomar innan beslut fattas som i stor utsträckning påverkar dem. Skapa/utveckla de naturliga mötesplatser och arenor för dialog mellan politiker, ungdomar och tjänstemän. Undervisningen i skolan ska belysa vikten av hänsynstagande till sina medmänniskor d.v.s. att utveckla empatiska och sociala relationer. Verka för fler mötesplatser där ungdomar kan träffas. 3. Ökad hälsa i arbetslivet Hög sysselsättning är avgörande för ekonomisk tillväxt och grunden för samhällets välfärd. Arbete ger också en egen försörjning och stärker självkänslan. Särskilt allvarligt är det när unga människor som försöker etablera sig på arbetsmarknaden istället hamnar i passivitet. De riskerar att mista tron på sig själva och samhället. Alla människor ska ha möjlighet till utbildning, arbete och ett livslångt lärande. Ett hälsofrämjande arbetsliv som underlättar för människor att kombinera arbete och familjeliv bör sättas i fokus, särskilt viktigt är att uppmärksamma kvinnors hälsa och arbetsvillkor. (1, 15) Vem och vad kan bidra till ökad hälsa i arbetslivet Ungdomar och unga vuxna själv Ta till sig en livsstil som påverkar hälsan positivt. Hitta en bra balans mellan arbete och fritid. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar, men den anställde själv kan uppmuntras till att aktivt föra en dialog med arbetsgivaren om arbetsmiljön. Föreningslivet, organisationer m.fl. Ger genom sina verksamheter unga människor möjlighet till aktiviteter som främjar hälsa. Genom att erbjuda sina expertiskunskaper inom exempelvis friskvård och motion, blir föreningslivet ett stöd i företagens förebyggande arbetsmiljöarbete. Näringslivet Medverkar till att Norsjö kommun genom att erbjuda en god, jämlik och jämställd arbetsmiljö är en attraktiv plats att leva och bo på. Introduktion av hälsa i arbetslivet för de unga vid första anställningen kan vara en metod att förebygga ohälsa i arbetslivet. Stödja organisationer som främjar ungdomars entreprenörskap och stimulera samverkan mellan skolan och dessa organisationer. Aktiv företagshälsovård med friskvårdsprogram och ett ledarskap som stödjer delaktighet och kreativitet är exempel på viktiga insatser. 14

15 Barn, ungdomar och unga vuxna Stödja organisationer som främjar ungdomars entreprenörskap och stimulera samverkan mellan skolan och näringslivet. Medverka till att Norsjö kommun genom att erbjuda en god, jämlik och jämställd arbetsmiljö är en attraktiv plats att leva och bo på. Introduktion av hälsa i arbetslivet för de unga vid första anställningen kan vara en metod att förebygga ohälsa i arbetslivet. Arbeta aktivt för att minska ohälsa och sjukfrånvaro. Förbättra stöd och vägledning för unga vuxna till studier eller arbete. Förbereda ungdomar på hur livet kan se ut efter studier och om man inte väljer att studera. Verka för möjlighet till vidareutveckling/utbildning för de som redan har ett jobb. 4. Hälsofrämjande livsstil Folkhälsoarbetet ska öka kunskap om betydelsen av att välja en hälsofrämjande livsstil, och stärka människors förutsättningar att påverka sin livssituation. Levnadsvanor kopplas till hälsa och berör de flesta områdena i den enskildes livssituation. Genom goda förebilder, hälsofrämjande miljöer, och kunskap till att handla hälsofrämjande kan barn, ungdomar samt unga vuxna på ett avgörande sätt bidra till den framtida folkhälsan. (1) a) Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd och är en förutsättning för god hälsoutveckling. Samhället bör vara så utformat att det ger en förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Ökande övervikt och brist på fysisk aktivitet håller på att utvecklas till ett stort folkhälsoproblem. Särskilt allvarligt är det att ungdomar och socialt sårbara grupper drabbas allra hårdast. (1, 2) Vem och vad kan bidra till en hälsofrämjande livsstil när det gäller fysisk aktivitet? Barn, ungdomar, unga vuxna och föräldrarna själva Stort ansvar vilar på var och en att stärka den egna hälsan genom fysisk aktivitet efter egna förutsättningar. De tre viktigaste områden att arbeta med är: a) ökad fysisk aktivitet b) goda matvanor c) goda sömnvanor Ansvaret för ökad fysisk aktivitet hos barn ligger till stor del på föräldrarna och det är viktigt att föräldrarna får stöd från samhället i form av kunskap och miljöer som stimulerar till ökad fysisk aktivitet. Föreningslivet, organisationer m.fl. Ett brett utbud av aktiviteter till alla åldrar, förutsättningar och i alla prisklasser. Lika möjligheter för alla att delta i organiserad idrotts/ motionsaktivitet. Att risken med för kraftig träning bland barn och ungdomar och framförallt anorektiska flickor behöver uppmärksammas genom exempelvis utbildning i ämnet för idrottsledare/tränare. Landstinget Ökad fysisk aktivitet bland alla anställda. Arbeta för en ökad fysisk aktivitet i befolkningen genom bl.a. vara positiva ambassadörer för fysisk aktivitet. Aktivt hjälpa personer som för att minska ohälsa behöver öka sin fysiska aktivitet. 15

16 Barn, ungdomar och unga vuxna När man väntar barn är man mottaglig för kunskap som kan ge mitt barn den bästa starten på livet. Det är viktigt att detta stöd fortsätter eftersom att förändra sina vanor är en livslång resa. Ansvaret för barns goda matvanor ligger till stor del på föräldrarna och det är viktigt att föräldrarna får stöd från samhället i form av kunskap och miljöer som stimulerar till goda matvanor. Öka fysisk aktivitet bland alla anställda. Minska andelen fysiskt inaktiva barn i skolan. Verka för lika möjligheter att delta i organiserad idrotts/ motionsverksamhet. Ska tillgodose rekommenderade mängder av fysisk aktivitet inom förskola/skola, minst 30 minuter / dag. Idrotts- och hälsoundervisningen skall lära ut fysisk aktivitet som ett medel till god hälsa samt att man hittar sitt eget intresse för fortsatt idrottsutövning. uppmärksamma risken med för kraftig träning bland barn och ungdomar och framförallt anorektiska flickor genom exempelvis utbildning i ämnet för idrottsledare/tränare. b) Goda matvanor Goda matvanor och säkrare livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling bland befolkningen. Måltider är gemenskap, glädje, njutning, energi om vi äter rätt mår vi dessutom bra. Det är viktigt att de ungas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar. Män har sämre matvanor än kvinnor och det är viktigt att redan i tidig ålder träna sig i goda matvanor. (1,2) Vem och vad kan bidra till en hälsofrämjande livsstil när det gäller goda matvanor? Föräldrar, barn, ungdomar, unga vuxna själva Matvanor spelar en stor roll för den enskilde Norsjöbons hälsa. Öka sina kunskaper om matens betydelse, goda matvanor och hur man själv kan förändrar sina vanor samt praktisk tillagning där man visar på enkelhet och vardagsrutiner. Myndigheter, näringslivet Myndigheter, livsmedelnäringen och handeln kan genom att öka kunskapen om matens betydelse, prissättning, medveten marknadsföring och hälsoinformation göra hälsosam mat tillgänglig för hela befolkningen. Bra alternativ som främjar och stödjer god hälsa och goda matvanor bör vara övervägande i det totala utbudet. Föreningslivet, organisationer m.fl. Kan bidra genom att erbjuda sina expertiskunskaper inom exempelvis goda matvanor, friskvård och motion. Landstinget Tidig information till föräldrar på MVC och BVC, om goda matvanor, praktisk tillagning, hur man förändrar vanor och om föräldrarnas ansvar för sina barns matvanor. Aktivt stödja och hjälpa personer som drabbats av ohälsa där kosten har en viktig negativ påverkansroll. Öka konsumtionen av frukt, bär och grönt bland elever i förskola, skola. 16

17 Barn, ungdomar och unga vuxna Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, godis, glass, snacks och bakverk i förskola och skola. Förskola och skola ska erbjuda bra mat till barnen enligt svenska näringsrekommendationer. Näringsberäknade matsedlar, med ett varierat livsmedelsval och ett rikt utbud av frukt och grönt, mat serverat enligt måltidsordningen och tallriksmodellen. Ge utbildning till personalen gällande bra näringsriktig mat samt i tidiga tecken på ätstörningar. Verka för insatser som stärker flickors och pojkars självkänsla i förhållande till både kropp och själ som tränar flickor och pojkar att kritiskt granska mediabudskapen ur ett könsperspektiv. C) Goda sömnvanor Utan god sömn minskar kreativiteten, vi blir mindre produktiva och risken för olyckor ökar. Vi klarar inte av att fatta komplicerade beslut, detta beror på brist i återhämtning i hjärnans främre del. God sömn är avgörande för hur vi hanterar stress. En ny studie av barnpsykiatern Hans Smedje vid Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala visar att många svenska barn sover för litet. Vart fjärde barn mellan sex och nio år går och lägger sig efter klockan 22. Enligt barnläkare behöver barn i den åldern sova timmar per natt, annars riskerar de att bli lättirriterade och oroliga och få en försämrad inlärningsförmåga. Vem och vad kan bidra till en hälsofrämjande livsstil när det gäller goda sömnvanor? Föräldrar, ungdomar, unga vuxna Att själva arbeta för att hemmamiljön ger möjlighet till goda sömnvanor. Näringslivet Arbetsmiljölagen och dess arbetstider följs på alla arbetsplatser. Landstinget Landstinget bistår med rådgivning och utredningar kring sömnstörningar. Sprida kunskap och råd om vikten av god sömn via förskola och skola. Arbetsmiljölagen och arbetstider följs på alla arbetsplatser. d) Trygg och säker sexualitet och gott skydd mot smittspridning En förutsättning för trygg sexualitet är frihet från fördomar, diskriminering, tvång och våld. Synen på jämlikhet och sexualitet i samhället är avgörande för om homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och om kvinnor utsätts för sexuellt tvång och våld. Sexuellt våld, och våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som i huvudsak drabbar kvinnor och barn. Ungdomar behöver vuxenstöd, för en harmonisk utveckling som inte leder till risktagande eller destruktiva sexualitetsmönster. Orsaker till om ungdomar använder kondom och andra Genom att sova får kroppen en möjlighet att vila, återhämta sig och bearbeta dagens intryck. Sömnforskning visar klart och tydligt, att sömnen är nödvändig för att ditt barn ska kunna minnas och lära sig nya saker. God sömn hjälper hjärnan att sortera det man tagit in under d a g e n o c h ö k a r kreativiteten och förmågan att prestera, reagera och koncentrera sig. Dessutom är djup sömn viktig för tillväxt och immunförsvar. (23) Föräldrarna kan hjälpa barnen att varva ned i god tid före läggdags, ha rutiner för när teven, datorn ska stängas av och gärna en sago eller pratstund på sängkanten. Motion är bra för både hälsan och sömnen. Ett varmt bad kan vara avkopplande, varva ned med en varm dryck utan koffein. 17

18 Barn, ungdomar och unga vuxna preventivmedel eller inte kan sökas på individ- grupp- och samhällsnivå. Enskilda individer kan ha mer eller mindre kunskap, lättare eller svårare att kommunicera med sin partner och ha olika levnadsvanor. Hur den enskilde beter sig beror också på attityder och värderingar inom familjen, kamratkretsen, etniska grupper och andra sociala nätverk. (1, 19) Vem och vad kan bidra till en trygg och säker sexualitet och gott skydd mot smittspridning? Föräldrar, andra vuxna, Ungdomarna själva Ta till sig sunda attityder och beteenden när det gäller sexualitet och samlevnad. Ungdomar och unga vuxna kan själva öka sina kunskaper om trygg och säker sexualitet samt hur man skyddar sig mot smitta genom exempelvis skolan, ungdomsmottagning, prata med vuxna etc. Ungdomar behöver vuxenstöd, för en harmonisk utveckling som inte leder till risktagande eller destruktiva sexualitetsmönster. Landstinget Preventivmedelsrådgivning och möjlighet till rådgivande samtal om relationer och sexualitet ska finnas för unga, både pojkar och flickor. Samverka med myndigheter och organisationer i syfte att motverka sexuellt våld, liksom våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Information till kommunens ungdomar och unga vuxna om ungdomsmottagningens verksamhet och tillgänglighet. Minska tonårsaborterna. Minska spridningen av sexuellt överförda sjukdomar. Bistå med rådgivning och annan kunskap vid andra fall av smittspridning. Samverka med myndigheter och organisationer i syfte att motverka sexuellt våld, liksom våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Ge ungdomar utbildning i skolan om trygga kärleks/parrelationer, sexoch samlevnad, jämställdhet och sexualitet gällande hetero- homo- och bisexuella i samhället, rättigheter, skyldigheter, att bli med barn, föräldrarollen, preventivmedel och könssjukdomar. Stoppa och förebygga sexuella trakasserier i skolan och fritidsverksamhet. God tillgång på skolsköterska och kurator för åldrarna år Minska spridningen av sexuellt överförda sjukdomar. e) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Ett helhetsperspektiv på folkhälsoarbetet är en viktig utgångspunkt i den nya nationella folkhälsopolitiken och därför ska det drogförebyggande arbetet samordnas med annat folkhälsoarbete. Flera av de bestämningsfaktorer som är viktiga inom annat folkhälsoarbete är aktuellt också för det drogförebyggande arbetet, alkoholvanor påverkas således av mål och insatser inom folkhälsoarbete. 18

19 Barn, ungdomar och unga vuxna Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Spelvanorna i Norsjö verkar följa den nationella trenden där utbud av olika typer av spel samt tillgängligheten har ökat. (Norsjö kommuns drogvaneundersökning 2011 för årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2). Poker och andra spel på Internet har blivit populärt och det är främst unga personer, ofta män i åldern år, som lockas at spela. Nätpoker står för den största ökningen av spelmissbruk bland unga. Det finns all anledning att kontinuerligt följ frågan lokalt för att kunna åtgärda eventuella problem. Bruk av tobak, alkohol och narkotika har betydande inverkan på folkhälsan och utgör därför ett angeläget område att prioritera i Norsjö kommuns framtida folkhälsoarbete. Ett drogpolitiskt program som omfattar tobak, alkohol, narkotika, doping och spel har utarbetas för tidsperioden som även den ska revideras. Programmet är utformat som ett separat dokument men det ingår också som en del i det folkhälsopolitiska programmet som utformats för samma tidsperiod. Norsjö kommuns drogpolitiska program ger en bakgrunds beskrivning av drogutveckling i landet och lokalt samt visar på insatser som görs idag och insatser som kommunen har vilja att utveckla. Spel om pengar Enligt lagen är det förbjudet att spela om pengar för den som är under 18 år. Förebyggande insatser Prata med din ungdom om alkohol och drogfrihet i trafiken Köp inte ut alkohol eller tobak till minderåriga Bjud inte minderåriga på alkohol eller tobak Mål för ungdomar Uppväxten (0-18 år) ska vara alkohol och tobaksfri Insatser för att stödja barn ska stärkas och utvecklas Narkotika och dopningsfritt samhälle Alkoholdebuten ska skjutas upp Berusningsdrickandet ska minska Ingen alkohol ska förekomma i trafiken (även skoter och sjöfart) Vem och vad kan bidra till de uppsatta målen? Föräldrar, ungdomar och unga vuxna Föräldrar och andra vuxna har här ett stort ansvar när det gäller ungdomars drogvanor, ett restriktivt förhållningssätt gentemot tobak och alkohol minskar ungdomsdrickandet, tobaksbruk och andra normbrytande beteende, (öpp) Föreningslivet Föreningar med ungdomsverksamhet är viktiga förebilder för ungas attityder till alkohol och droger. Drogfria arrangemang, alkohol och drogpolicy i föreningar är exempel på bidrag i det förebyggande arbetet. Näringslivet Restaurangnäringen och livsmedelshandeln ska ta sitt ansvar för att förhindra att underåriga får tillgång till tobak och alkohol. 19

20 Barn, ungdomar och unga vuxna Landstinget Mödravården och BVC ska arbeta för tobaks alkohol och drogfri graviditet och uppväxt. Folktandvården arbetar tobaksförebyggande inom framförallt barn och ungdomstandvården, men även bland vuxna. Norsjö kommun ska arbeta utifrån det nya drogpolitiska programmet som antagits av kommunfullmäktige

21 Vuxna, år Skapa de mest hälsofrämjande miljöerna i världen för de äldre vuxna i befolkningen Vuxna Vuxna, år Den vuxna befolkningen mellan år har en viktig roll då det är i dessa åldrar vi finner den yrkesverksamma delen av befolkningen. Arbetet med att skapa hälsofrämjande miljöer och balans så att den enskilda individen kan göra bra val är därför en förutsättning för vårt välstånd. Det är även viktigt att förstå vilken inverkan den vuxna befolkningen har på barnen - de vuxnas val och attityder kopieras av barnen. Det är därför extra viktigt att skapa de bästa förutsättningarna för att vuxna ska må bra och att de ges stöd och kunskap som gör att de kan vägleda sina barn rätt och se till att även de mår bra. Strategiska inriktningsmål för åren Ökad hälsa i arbetslivet a) Erbjuda snabbare och bättre vägar in i arbetslivet från arbetslöshet eller sjukskrivning, b) Aktivt arbeta för meningsfull tillvaro trots arbetslöshet eller sjukskrivning 2. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 3. Ökat stöd i föräldrarollen 4. Skapa förutsättningar för en hälsofrämjande livsstil genom att arbeta för: a) ökad fysisk aktivitet b) goda matvanor c) goda sömnvanor d) minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målen förverkligas genom följande insatser 1. Ökad hälsa i arbetslivet Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv och att individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. Ett hälsofrämjande arbetsliv som underlättar för människor att kombinera arbete och familjeliv bör sättas i fokus, särskilt viktigt är att uppmärksamma kvinnors hälsa och arbetsvillkor. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Arbetsmiljön måste i den meningen vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, delaktighet och inflytande över sitt eget arbete, hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. 21

22 Vuxna H ä l s o f r ä m j a n d e aktiviteter: Erbjuda hälsofrämjande förmåner som exempelvis kan vara priser på vardagsmotion. Balans i livet För att må bra behöver vi ha en bra balans mellan arbetet, den sociala situationen och egna behov. Alla tre delarna ska vara lika stora. Även den som inte lever tillsammans med en partner och barn behöver ett soc ialt sammanhang utanför arbetet. Ökad jämställdhet i hemmet påverkar den totala livssituationen som är viktig för hälsan. Kommunens 9 punkts program för ökad hälsa i arbetslivet Arbetsrotation Arbetstidsmodeller Möjlighetsfokuserat förbättringsarbete Ökad kunskap om stress och andra faror. Hälsoprojekt på enskilda arbetsplatser Vård och omsorg mot framtiden. Etapp 2 Fortsatt chefs och ledarskapsutveckling Bra relationer med de fackliga organisationerna Samverkan med företagshälsovården Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha utvecklingsmöjligheter i jobbet är andra faktorer. (17) Vem och vad kan bidra till en ökad hälsa i arbetslivet? Den anställde själv Ta till sig en livsstil som påverkar hälsan positivt. Hitta en bra balans mellan arbete och fritid. Den anställde själv har ett arbetsmiljöansvar Föreningslivet, organisationer m.fl. Ger genom sina verksamheter människor möjlighet till aktiviteter som främjar hälsa. Genom att erbjuda sina expertiskunskaper inom exempelvis friskvård och motion, blir föreningslivet ett stöd i företagens förebyggande arbetsmiljöarbete. Näringslivet Medverkar genom att erbjuda en god, jämlik och jämställd arbetsmiljö till att Norsjö kommun är en attraktiv plats att leva och bo på. Introduktion av hälsa i arbetslivet för de vid första anställningen kan vara en metod att förebygga ohälsa i arbetslivet. Aktiva företagshälsovård med friskvårdsprogram och ett ledarskap stödjer delaktighet och kreativitet är exempel på viktiga insatser. Tydlig policys vad gäller hälsa på arbetsplatsen. Aktivt arbeta hälsofrämjande utifrån 9 punkt programmets intentioner. Arbeta aktivt för att minska ohälsa och sjukfrånvaro. a) Erbjuda snabbare och bättre vägar in i arbetslivet från arbetslöshet eller sjukskrivning Vem och vad kan bidra till snabbare och bättre väg in i arbetslivet från arbetslöshet eller sjukskrivning? Den anställde eller arbetslöse själv Delta aktivt i rehabilitering och aktivt söka jobb/utbildning etc., näringslivet, arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m.fl. Utveckla ett brett samarbete mellan olika aktörer vid hantering av sjukskrivning och arbetslöshet för att skapa effektivare och snabbare lösningar för den enskilda individen. Arbeta aktivt med rehabilitering. b) Aktivt arbeta för meningsfull tillvaro trots arbetslöshet eller sjukskrivning Vem och vad kan bidra till en meningsfull tillvaro trots arbetslöshet eller sjukskrivning? Den arbetslöse eller sjukskrivne själv Förebygga passivitet och ohälsa genom att aktivt delta i olika aktiviteter som erbjuds. Föreningslivet, organisationer m.fl. Erbjuda arbetslösa och sjukskrivna kurser eller aktiviteter för att förebygga passivitet och ohälsa. 22

23 Vuxna Näringslivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Verka för samordning mellan myndigheter genom att bl.a. försöka ändra regelverk för att ge bättre förutsättningar för samverkan. Verka för samordning mellan myndigheter genom att bl.a. försöka ändra regelverk för att ge bättre förutsättningar för samverkan Arbetar aktivt utifrån Kommunens rehabiliteringspolicy 2. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ordet hälsa innefattar en helhetssyn, vilket innebär att se människan i sitt sociala sammanhang. Hälsa innefattar såväl frånvaro av sjukdom som fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande. Hälsoutvecklingen beror på en rad mängd faktorer, där vissa finns hos den enskilde individen medan andra finns i det omgivande samhället. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra sjukdom och utgångspunkten är frågan: Vad är det som leder till sjukdom?. Hälsofrämjande insatser har en vidare innebörd, nämligen att stärka individers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, i en process där individen själv har möjlighet att påverka och förbättra sin hälsa. Utgångspunkten är frågan vad är det som leder till hälsa?. Det är svårt att avgränsa de två insatserna från varandra. Genom att fokusera på hälsa också i det sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande arbetet kan effekterna förstärkas. Förslag till aktiviteter för att bidra till meningsfull tillvaro trots arbetslöshet eller sjukskrivning: B y g g a u p p o l i k a v e r k s a m h e t e r s o m exempelvis solkraft i Skellefteå. Solkraft är ett samlingsnamn på den v e r k s a m h e t s o m Sk ellef t eå k om m un startade 1984, där a r b e t s l ö s a o c h l å n g t i d s s j u k s k r i v n a personer ges meningsfullt arbete anpassade till medarbetarens förmåga och intresse under den tid de har sin åtgärd. Vem och vad kan bidra till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård? Landstinget Uppmärksamma beteende och skapa förutsättning för livsstilsförändring Aktivt förmedla hälsobudskap vid vårdbesök, ute i samhället och vid olika arrangemang. God kontakt mellan hälsocentral och lasaretten. Framhålla och erbjuda kvaliteten i de vetenskapliga kunskaper som finns inom vården till andra aktörer i samhället, arbetsplatser, gym, föreningar och organisationer. Utökat samarbetet med exempelvis kommunens aktörer, föreningar för ett aktivt arbete för barn och ungas hälsa samt arbete mot droger och missbruk. Sträva efter en ökad förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Bibehålla god tillgängligheten vid telefonkontakt och besökstider för medborgarna. Bibehålla tillgängligheten för enkla undersökningar som t.ex. blodtryckstagning som en enkel metod att initiera till livsstilsförändringar. Folktandvården verkar för en bra tillgänglighet och god tandvård. Uppmärksamma beteende och skapa förutsättning för livsstilsförändring. Framhålla och erbjuda kvaliteten i de vetenskapliga kunskaper som 23

24 Vuxna Stöd i föräldrarollen Exempel på Kunskapsområden: Mitt ansvar som förälder s o m t e x. s ä k e r h e t (cykelhjälm, bilbälte, säker skolväg), stödja barnet med läxläsning, fysisk aktivitet, goda sömnvanor och matvanor. Våga vara vuxen, sätta gränser Min ungdoms frigörelse A t t o r g a n i s e r a e t t fungerande familjeliv, dvs. hjälpa till att skapa förutsättningar för att få balans i livet finns inom vården till andra aktörer i samhället, arbetsplatser, gym, föreningar och organisationer. Utöka samarbetet med olika aktörer i samhället Arbeta aktivt med Salut 3. Ökat stöd i föräldrarollen Barn behöver andra människor för att överleva och utvecklas. Insatser från föräldrarna är avgörande. I de flesta samhällen medverkas också andra barn och andra vuxna. Denna insikt uttrycks i det afrikanska ordspråket Det krävs en by för att fostra ett barn. Under största delen av mänsklighetens historia har barn varit omgivna av andra människor, inom och utom familjen, som tagit direkt ansvar för barnens omvårdnad. I dag är situationen annorlunda, samhället och föräldrarollen har förändrats. Fram till industrialiseringen för drygt hundra år sedan växte de flesta barn i Sverige upp i nära relation till flera vuxna. Oftast fanns till exempel faroch morföräldrar och andra släktingar i närheten. I dag är inte detta längre självklart. Därför är det troligt att behovet av stöd, rådgivning och information från samhället är större nu än det var förr i tiden. Ett tecken på familjernas utsatthet i dagens samhälle är att psykiska besvär bland barn och unga har ökat. (16) Vem och vad kan bidra till ett ökat stöd i föräldrarollen? Föräldrar och vuxna själva Ansvarsfulla vuxna som är goda förebilder. Vuxnas ansvar är att ta barn och ungdomar på allvar och bistå med livserfarenhet. Tar initiativ, engagera sig, ställer krav och bidrar till att driva på utvecklingen mot en kommun för barns bästa. Föreningslivet, organisationer m.fl. Utveckla föräldrastöd i samverkan med andra aktörer som t.ex. kommunen, landstinget, andra föreningar och organisationer. Landstinget Stöd till föräldrar med barn i ålder 0-1 år för att ge kunskap och information, att stärka föräldrarollen och att erbjuda kontakt föräldrar emellan. Utveckla föräldrastöd i samverkan med andra aktörer som t.ex. kommunen, föreningar och andra organisationer. Utbildningsinsatser (föräldrastöd) till föräldrar med barn ifrån förskola till tonåren för att stärka föräldrarollen Stödja föräldrarna när det gäller att påverka sina barn att välja en hälsofrämjande livsstil Utveckla föräldrastöd i samverkan med andra aktörer som t.ex. landstinget, föreningar och andra organisationer. 4. Hälsofrämjande livsstil I varje demokratiskt samhälle har alla vuxna individer själva huvudansvaret för sin hälsa. Det innebär att de genom sina egna val skapar sin livsstil och därigenom i hög grad påverkar sin egen hälsa. Det företag, kommun, landsting, folkhälsoråd, hälsoaktörer m.fl. kan göra är dels att 24

25 Vuxna försöka påverka alla att så ofta som möjligt göra hälsosamma val, dels att skapa miljöer så att möjligheten att välja en livsstil som ha en positiv inverkan på hälsan blir självklar. (1) (2) a) Ökad fysisk aktivitet Trots att den organiserade fritidsmotionen blir allt vanligare rör vi oss allt mindre i vardagen. Måttlig aktivitet minst en halvtimme om dagen ger betydande hälsovinster. Ökande övervikt och brist på fysisk aktivitet håller på att utvecklas till ett stort folkhälsoproblem. Särskilt allvarligt är det att ungdomar och socialt sårbara grupper drabbas allra hårdast. (1, 2) De tre viktigaste områden att arbeta med är: a) ökad fysisk aktivitet b) goda matvanor c) goda sömnvanor Vem och vad kan bidra till ökad fysisk aktivitet? Kommuninnevånarna själva Stort ansvar vilar på var och en att stärka den egna hälsan genom fysisk aktivitet efter egna förutsättningar. Föreningslivet, organisationer m.fl. Tar stort ansvar för att kommuninnevånarna får möjligheter till en aktiv vardag både när det gäller den fysiska som den psykiska hälsan. Ett brett utbud av aktiviteter till alla åldrar, förutsättningar och till rimliga kostnader. Sträva efter lika möjligheter för alla att delta i organiserad idrotts/motionsaktivitet. Sprida information till allmänheten om vilka aktiviteter som finns. Näringslivet Uppmuntra sina anställda till fysisk aktivitet. Sträva efter lika möjligheter att delta i organiserad idrotts/motionsaktivitet samt möjlighet till fysisk aktivitet, pausgympa, stretching som en del av arbetsdagen Landstinget Ökad fysisk aktivitet bland alla anställda. Arbeta för ökad fysisk aktivitet i befolkningen genom att bl.a. vara positiva ambassadörer för fysisk aktivitet. Aktivt hjälpa personer som för att minska ohälsa behöver öka sin fysiska aktivitet. Alla individer bör helst varje dag vara fysiskt aktiva i sammanlagt 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, tex. rask promenad. Sträva efter lika möjligheter att delta i organiserad idrotts/ motionsaktivitet samt möjlighet till fysisk aktivitet, pausgympa, stretching som en del av arbetsdagen Erbjuda friskvårdstimme till anställda samt stimulera ett hälsoorienterat synsätt att det är bra att nyttja friskvårdstimmen b) Goda matvanor Goda matvanor och säkrare livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling bland befolkningen. Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan 10 procent av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. Måltider är gemenskap, glädje, njutning, energi om vi äter rätt mår vi dessutom bra. (1,2) 25

26 Vuxna Maten har en avgörande betydelse för hälsan och idag har övervikten blivit ett allt mer alarmerande hot mot folkhälsan (1). Vem och vad kan bidra till goda matvanor? Kommuninnevånarna själva Förbättrade kunskaper genom föreläsningar och utbildningar om mathållningens aspekter avseende; planering, inköp, hygien, ekonomi, goda matvanor, hur man förändrar sina vanor och praktisk tillagning där man visar på enkelhet och vardagsrutiner ger en god grund till en sund och hälsosam matkultur. Föreningslivet, organisationer m.fl. Kan bidra genom att erbjuda sina expertiskunskaper inom exempelvis goda matvanor, friskvård och motion. (Studiecirklar etc.) Myndigheter, näringslivet Myndigheter, livsmedelnäringen och handeln kan genom att öka kunskapen om matens betydelse, prissättning, medveten marknadsföring och hälsoinformation göra hälsosam mat tillgänglig för hela befolkningen. Bra alternativ som främjar och stödjer god hälsa och goda matvanor bör vara övervägande i det totala utbudet. Landstinget Vara positiva ambassadörer för goda matvanor. Aktivt stödja och hjälpa personer som drabbats av ohälsa där kosten har en viktig negativ påverkansroll. Sömn stärker immunförsvaret, ger kroppen vila, verkar återuppbyggande, bearbetar det man varit med om under dagen m.m. Vid upphandling/köp av livsmedel etc. sträva efter ett ökat inköp av nyckelhålsmärkta livsmedel till våra verksamheter Sträva efter en ökad konsumtion av frukt, bär och grönt i våra verksamheter Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, godis, glass, snacks och bakverk i våra verksamheter c) Goda sömnvanor Den ökande tröttheten som tycks breda ut sig i stora delar av befolkningen har sannolikt delvis med arbetslivet att göra, men även med hur arbetsliv och resten av livet går att förena för individen. Möjligheten till återhämtning skiljer sig en hel del mellan olika yrken. Kvinnor har generellt något större problem med att varva ner efter arbetsdagens slut än män, liksom de i större omfattning får otillräckligt med sömn. Möjligheterna för individen att skapa balans mellan åtaganden i arbetslivet och det övriga livet blir allt viktigare att fokusera i den framtida utvecklingen. (17) Vem och vad kan bidra till goda sömnvanor? Kommuninnevånarna själva Att arbeta för att hemmamiljön ger möjlighet till goda sömnvanor. Landstinget Landstinget bistår med rådgivning och utredningar kring sömnstörningar. 26

27 Vuxna Informera om vikten av god sömn d) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruk av tobak, alkohol och narkotika har betydande inverkan på folkhälsan och utgör därför ett angeläget område att prioritera i Norsjö kommuns framtida folkhälsoarbete. Ett drogpolitiskt program som omfattar frågor om tobak alkohol, narkotika, doping och spel har utarbetats för tidsperioden som även det kommer att revideras. Programmet är utformat som ett separat dokument men det ingår också som en del i det här folkhälsopolitiska programmet som utformats för samma tidsperiod. Norsjö kommuns drogpolitiska program ger en bakgrunds beskrivning av drogutvecklingen i landet och lokalt samt visar på insatser som görs idag och insatser som kommunen har viljan att utveckla. Visste du att Tre barn i varje klass beräknas växa upp i hem där minst en av föräldrarna har alkoholproblem (alkoholkommittén 2010) Mål för vuxna Ingen alkohol ska förekomma: I trafiken (även skoter och sjöfart) På arbetsplatsen Under graviditet och amning Ingen tobak ska förekomma: Under graviditet och amning Berusningsdrickandet ska minska Narkotika och dopningsfritt samhälle Vem och vad kan bidra till de uppsatta målen? Kommuninnevånarna själva Alla vuxna individer har själva huvudansvaret för sin hälsa. Det innebär att de genom sina egna val skapar sin livsstil och därigenom i hög grad påverkar sin egen hälsa. Landstinget Landstinget ska arbeta för en tobaks alkohol och drogfri graviditet. Inom primär och företagshälsovården i Norsjö kommun ska tobaks och alkoholvanor regelmässigt tas upp som en naturlig del i samband med exempelvis hälsoundersökningar. Ge råd och stöd till den tobaksbrukare som vill sluta. Skellefteåmodellen ska tillämpas i Norsjö kommun för att minska rattfylleriet och öka möjligheterna för rattfulla som befinner sig i missbruk att ta i tu med sina problem. Norsjö kommun ska arbeta utifrån det drogpolitiska programmet som antagits av kommunfullmäktige

28 Äldre vuxna, 66 år och uppåt Skapa de mest hälsofrämjande miljöerna i världen för de äldre vuxna i befolkningen Äldre vuxna, 66 år och äldre Utvecklingen av de äldres hälsa har stor betydelse för behovet av vård och omsorg. Denna utveckling kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Att underlätta för äldre att leva ett självständigt liv även med ohälsa bör vara ett centralt mål för en hälsoinriktad samhällsplanering. Delaktighet och inflytande är honnörsord och lyfts fram, exempelvis av Världshälsoorganisationen WHO, som viktiga för äldres hälsa. Äldres hälsa går att påverka genom meningsfulla aktiviteter för individen, självständighet i det dagliga livet och förbättrad funktionsförmåga (3). De äldre vuxna har byggt upp dagens välfärdssamhälle och har rätt till de bästa tänkbara hälsofrämjande miljöerna för att kunna njuta av ett rikt liv på äldre dar. Målet är inte bara att lägga år till livet utan att dessutom lägga liv till åren. Strategiska inriktningsmål under Aktiv medverkan och ökat inflytande i samhället även vid hög ålder 2. Ta till vara på kunskap och erfarenhet 3. Socialt nätverk och mötesplatser för alla 4. Ett brett kulturutbud och ett rikt föreningsliv 5. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 6. Trygghet i hemmet 7. Att kunna unna sig 8. Skapa förutsättningar för en hälsofrämjande livsstil a) ökad fysisk aktivitet b) goda matvanor c) goda sömnvanor Målen förverkligas genom följande insatser 1. Inflytande och delaktighet i samhället även vid hög ålder Delaktighet och inflytande i samhället anges av riksdag och regering vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan, särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för de ekonomiska och socialt utsatta samt barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Arbetet med att stärka demokratin och försvaret av de mänskliga rättigheterna stärker känslan av samhörighet i hela samhället och den tillit mellan människor som främjar hälsan. Alla ska ha möjlighet, oavsett ålder, att kunna och påverka 28

29 Äldre vuxna samhällsutvecklingen och känna ansvar för den. Det gäller såväl den egna livssituationen som samhällsutvecklingen i stort, I takt med att åldrandet individualiseras behöver äldre personer ses som individer i samhällslivet och inte som en enhetlig grupp. Många parter har ansvar för att bidra till en ändrad syn på äldres personers inflytande och delaktighet. Enskilda människor har själva ansvar att engagera sig. Det handlar både om att det skall ges möjlighet till delaktighet och inflytande, och att aktivt vilja använda dessa möjligheter. (1, 3) Vem och vad kan bidra till ett ökat inflytande och delaktighet i samhället? Kommuninnevånaren själv Detta genom att nyttja sin rätt till delaktighet och inflytande i samhället. Föreningslivet, organisationer m.fl. De äldre skall representeras i olika förenings/organisationssammanhang. Göra det möjligt för äldre och funktionshindrade att fysiskt nyttja möteslokaler etc. Äldres erfarenheter bör tas tillvara i politiska partier och olika politiska församlingar. Pensionärs- och handikapprådet skall fungera som rådgivande organ i olika frågor. Offentlig verksamhet för äldre bör bejaka mångfalden och sträva efter lika rättigheter och möjligheter för alla ur ett jämställdhets perspektiv. Offentliga lokaler skall vara fysiskt tillgängliga för äldre och handikappade. 2. Ta till vara på kunskap och erfarenhet Stärkt ömsesidighet och ansvarstagande över generationsgränserna genom bland annat lärande/erfarenheter mellan äldre och yngre generationer. Kommunen, föreningar, organisationer, politiska partier, trossamfund, myndigheter, företag m.fl. kan på olika sätt möjliggöra äldres engagemang, ge socialt stöd, gemenskap och ta tillvara på deras erfarenheter. (1, 3) Vem och vad kan bidra till att kunskaper och erfarenhet tas tillvara på? Kommuninnevånaren själv Detta genom att dela med sig av egna kunskaper och erfarenheter. Föreningslivet, organisationer m.fl. Föreningar och organisationer kan genomföra arrangemang där äldre får dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Stimulera föreningar att genomföra olika arrangemang där äldre får dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Publicera historiska tillbakablickar på kommunens hemsidan. 29

30 Äldre vuxna 3. Socialt nätverk och mötesplatser Kommunen, föreningar, organisationer, politiska partier, trossamfund, myndigheter, företag m.fl. kan på olika sätt möjliggöra äldres engagemang, ge dem socialt stöd och gemenskap. (1, 3) Vem och vad kan bidra till sociala nätverk och mötesplatser? Kommuninnevånaren själv Ta tillvara på de mötesplatser, föreningsliv och organisationer som finns tillgängliga i dag, och kan även bidra till att skapa nya mötesplatser. Människan är en social varelse. De sociala relationerna, känna sig behövd och sedd är av central betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldersgrupper (3.) Föreningslivet, organisationer m.fl. Det finns utvecklingsmöjligheter av olika verksamheter där generationer samverkar. Ge stöd till äldre i föreningsutövning. Nätverkets/väntjänstens frivilligkontakter och besök hos t.ex. den som är förlorat make/maka. Näringslivet Se de äldre som målgrupp för att skapa möjlighet till gemensamma måltider på restaurang där god mat serveras. Landstinget Ta tillvara äldres kunskaper i olika former av dialoger och skapa möjligheter erfarenhets och kunskapsutbyten mellan äldre och vårdens företrädare. Öka den sociala gemenskapen för de boende i äldreomsorgen. Matsalarna inom äldreomsorgen kan erbjudas för skapande av mötesplatser och olika arrangemang. Arbeta för generationer i samverkan genom exempelvis äldre vuxna i skolverksamhet. Verka för att alla i äldreboenden i kommunen skall känna sig behövd och sedd. Upplåta lokaler till föreningsutövande. 4. Ett brett kulturutbud och ett rikt föreningsliv Kulturupplevelser och deltagande i kulturaktiviteter har en viktig roll för hälsan. Folkhälsokommittén påvisar i sitt slutbetänkande (Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan, slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén (SOU 2000:91)) kulturens betydelse för hälsan och avgränsar kulturbegreppet till skrivande, dans, musik, tecknande och drama, då det finns forskning som visar att dessa kulturaktiviteter har effekter på biologiska system och att dess effekter inte bara är tillfälliga. Såväl passiva former - lyssna, läsa, titta på - som aktiva former - där deltagaren själv utöver eller tolkar en dans, ett musikstycke etc. avses. 30

31 Äldre vuxna Vem och vad kan bidra till ett brett kulturliv och ett rikt föreningsliv? Kommuninnevånaren själv Nyttja möjligheterna att delta i det förenings/kulturliv som idag finns idag. Föreningslivet, organisationer m.fl. Samverkan mellan föreningar, olika organisationer, kommun och landsting för att tillsammans arbeta för att äldres önskemål och behov tas till vara. Stimulera och uppmuntra befintlig verksamhet, ta till vara på nya initiativ, genomföra regelbundna kulturarrangemang samt informera om det kultur och föreningsutbud som finns. Landstinget Landstinget som främjare av kultur och som samarbetspartner är omistlig för en brett och innehållsrikt utbud. Stimulera befintlig verksamhet för äldre genom att ge bidrag till föreningar och organisationer. Bidra med information till äldreboenden om vilka kultur och fritidsutbud som finns. Samverkan mellan kommun, landsting, föreningslivet och olika organisationer för att tillsammans arbeta för att seniorers önskemål och behov tas till vara. 5. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ordet hälsa innefattar en helhetssyn, vilket innebär att se människan i sitt sociala sammanhang. Hälsa innefattar såväl frånvaro av sjukdom som fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande. Hälsoutvecklingen beror på en rad mängd faktorer, där vissa finns hos den enskilde individen medan andra finns i det omgivande samhället. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra sjukdom och utgångspunkten är frågan: Vad är det som leder till sjukdom?. Hälsofrämjande insatser har en vidare innebörd, nämligen att stärka individers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, i en process där individen själv har möjlighet att påverka och förbättra sin hälsa. Utgångspunkten är frågan vad är det som leder till hälsa?. Det är svårt att avgränsa de två insatserna från varandra. Genom att fokusera på hälsa också i det sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande arbetet kan effekterna förstärkas. Vem och vad kan bidra till en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård? Landstinget Uppmärksamma beteende och skapa förutsättning för livsstilsförändring Aktivt förmedla hälsobudskap vid vårdbesök, ute i samhället och vid olika arrangemang. God kontakt mellan hälsocentral och lasaretten. 31

32 Äldre vuxna Framhålla och erbjuda kvaliteten i de vetenskapliga kunskaper som finns inom vården till andra aktörer i samhället, arbetsplatser, gym, föreningar och organisationer Utöka samarbetet med olika aktörer i samhället Sträva efter ökad förskrivning av fysisk aktivitet på recept Bibehålla god tillgänglighet vid telefonkontakt och besökstider för medborgarna Sträva efter regelbundna läkemedelsgenomgångar för de äldre Förbättrad information till äldre vid synonymläkemedel. (Billigare ersättningsläkemedel med samma verksamma substanser). Aktivt arbeta med förebyggande hembesök för 75 åringar och äldre i samverkan med kommunen Folktandvården verkar för en regelbunden tandvård även för de äldre och/eller sjuka genom att sträva efter en bra kontakt med olika äldreboenden, vårdavdelningar och hemtjänstens munvårdsombud Ge stöd till personer som vårdar anhöriga hemma. Individuell planering till alla som flyttar in på ett äldreboende för bättre medicinsk och socialomvårdnad. Levnadsberättelser som ett verktyg för mer individanpassad omvårdnad. Fallförebyggande arbete med riskrond i hemmet. Tillgång till grönområden i anslutning till boendet har s t o r b e t y d e l s e f ö r möjligheterna till fysisk aktivitet, rekreation och återhämtning. Särskilt viktigt är det att se till att b a r n, ä l d r e o c h funktionshindrade har tillgång till grönområden (1). 6. Trygghet i hemmet WHO har på svenskt initiativ tagit fram programmet En säker och trygg kommun där kommuner åtar sig att bedriva ett brett, långsiktigt arbete med syfte att förebygga olycksfall och skador (5). Olycksfall och skador förebyggs effektivast där de inträffar och det sker många olyckor i det egna hemmet. Vem och vad kan bidra till trygghet i hemmet? Kommuninnevånaren själv Genom att själv öka sin kunskap om risker och möjligheter kan olycksfall och skador i den egna bostad förebyggas. Landstinget Informera och upplysa äldre i befolkningen om risker som finns, men även möjligheter och hjälpmedel för att förebygga olycksfall. Information på exempelvis pensionärsträffar Genomföra förebyggande hembesök för 75 åringar och äldre Det skadeförebyggande arbetet kräver att man involverar den regionala och lokala nivån liksom trafikpolitik och samhällets skydd och beredskap mot olyckor (1). Sprida kunskap om trygghet i hemmet från Civilförsvarsförbundet Verka för ökat användandet av hjälpmedel som exempelvis rollator, sparkcykel och spark. 32

33 Äldre vuxna 7. Att kunna unna sig Stimulera användandet av sina resurser för att uppfylla sina egna önskningar och därmed öka sitt eget välbefinnande. Det kan handla om att unna sig en bra säng, göra en efterlängtad resa, nyttja den hemtjänst man är beviljad, eller upplevelser man hittills valt av avstå m.m. 8. Hälsofrämjande livsstil Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att man fortsätter vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv. Möjligheten att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet är större än man trodde för några år sedan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. En av dessa grupper är den äldre delen av befolkningen, från 80 år och uppåt. (3) Förebyggande verksamhet inom äldreomsorgen blir allt viktigare i ett samhälle där antalet äldre ständigt ökar och kräver allt mer av vårdresurserna. Sverige är det land inom EU med högst andel äldre samtidigt som de hälsofrämjande åtgärderna för denna åldersgrupp är bristfälligt utvecklade. För att klara morgondagens äldreomsorg behöver nya strategier utvecklas. Förebyggande verksamhet inriktad på de fyra hörnstenarna; fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning har visat sig framgångsrik för en positiv påverkan av äldres hälsa. Social ensamhet är ett hot mot hälsan ur såväl fysiskt som psykiskt hänseende. Hälsofrämjande verksamhet kan utföras med enkla metoder till en blygsam penning. Vi har helt enkelt inte råd att låta bli att arbeta förebyggande. (3) a) Ökad fysisk aktivitet Vem och vad kan bidra till ökad fysisk aktivitet? Kommuninnevånaren själv Sort ansvar vilar på var och en att stärka den egna hälsan genom fysisk aktivitet efter egen förutsättning. Föreningslivet, organisationer m.fl. Föreningar och organisationer har och tar ett i många fall ett stort ansvar för att kommuninnevånarna, och även de äldre bland invånarna, får möjligheter till en aktiv vardag både när det gäller den fysiska som den psykiska hälsan. Ett brett utbud av aktiviteter till alla åldrar, förutsättningar och till rimliga kostnader. möjligheter att delta i organiserad, anpassad motionsaktivitet gäller även den äldre befolkningen. Skapa förutsättningar för och stimulera till minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag är en god ambition. Landstinget Arbeta för ökad fysisk aktivitet bland de äldre genom att bl.a. vara positiva ambassadörer för fysisk aktivitet. 33

34 Äldre vuxna Aktivt hjälpa personer som för att minska sin ohälsa behöver öka sin fysiska aktivitet. Arbeta mer förebyggande med information om vikten av fysisk aktivitet i bredare grupper av äldre än de som söker sjukvård, t.ex. med hjälp av föreningar. Arbeta för att skapa rörelseglädje och stimulera till minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag för dem som bor i äldreboenden. Skapa förutsättningar för anpassad fysisk aktivitet. Stöd till föreningar och organisationer som stimulerar till ökad fysisk aktivitet bland de äldre vuxna. Verka för en god dag, med möjlighet till frisk luft och fysisk aktivitet. Maten har en avgörande betydelse för hälsan och trots att övervikten idag bli vit ett a llt m er alarmerande hot mot folkhälsan lider många äldre av undernäring (1). b) Goda matvanor Måltider, gärna i gemenskap, med glädje och kulinarisk njutning ger energi och förutsättningar för välbefinnande. Om vi äter rätt mår vi dessutom bra. (1, 2) Vem och vad kan bidra till goda matvanor? Kommuninnevånaren själv Förbättrade kunskaper genom föreläsningar och utbildningar om mathållningens aspekter avseende; planering, inköp, hygien, ekonomi, goda matvanor, hur man förändrar sina vanor och praktisk tillagning där man visar på enkelhet och vardagsrutiner ger en god grund till en sund och hälsosam matkultur. Hjälp att få hem maten från affärerna och tillgång till färdig mat att köpa och som kan levereras vid behov kan var en stor hjälp i vardagen. Föreningslivet, organisationer m.fl. Här finns stora utvecklingsmöjligheter av olika verksamheter som kan bidra till goda matvanor bland äldre. Exempelvis olika aktörer som hjälper till att skriva matlistor och handlar till de som inte kommer sig ut själva etc. Myndigheter/Näringslivet Myndigheter, livsmedelnäringen och handeln kan genom att öka kunskapen om matens betydelse, prissättning, medveten marknadsföring och hälsoinformation göra hälsosam mat tillgänglig för hela befolkningen. Bra alternativ som främjar och stödjer god hälsa och goda matvanor bör vara övervägande i det totala utbudet. Hemkörningsservice av matvaror är till stor hjälp och en bra service för de som inte själva kan handla sina matvaror. Nutrition: Näringslära. Insatser vid o l i k a f o r m e r a v sjukdomstillstånd. Landsting Vara positiva ambassadörer för goda matvanor. Aktivt stödja och hjälpa personer som drabbas av ohälsa där kosten har en viktig negativ påverkansroll, t.ex. diabetiker. 34

35 Äldre vuxna Servera mat enligt svenska näringsrekommendationer på alla äldreboenden. Öka konsumtionen av frukt, bär och grönt genom att verka för ett rikt utbud vid kommunens boenden. Verka för social samvaro i samband med maten samt skapa matglädje på äldreboenden. Nutritionsutbildning till personal inom äldrevård och hemtjänst. Se över måltidsordning inom vård och omsorg. Riktlinjer för önskekost och specialkoster. Utvärdering av vad boende tycker om maten och utbudet. c) God sömn Vem och vad kan bidra till goda sömn? Kommuninnevånaren själv Att arbeta för att hemmamiljön ger möjligheter till goda sömnvanor. 35

36 En hållbar livsmiljö Samhällets utformning går att påverka och det har betydelse för folkhälsan vet vi redan. Däremot har begreppet samhällsplanering fått en delvis ny innebörd. Idag handlar det snarare om medvetna och systematiska förändringar som kan initieras inom alla sektorer i samhället och som baseras på en insikt om vad som skapar bra förhållanden för medborgarna (1). Kravet på sunda och säkra miljöer skall ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Dessa krav på en hållbar miljö berör de flesta politikområden. Här lyfts tex. inomhusmiljön och tillgång till grönområden i anslutning till boende upp. (1) Hur kan en hållbar livsmiljö värna den enskilde individens hälsa och bidra till att förbättrad folkhälsa i Norsjö? Framtida ställningstaganden utifrån ett folkhälsopolitiskt perspektiv och ett brett folkhälsoarbete utifrån levande folkhälsopolitiska program kan skapa förutsättningar för hälsofrämjande miljöer som stödjer och stimulerar den enskilda individens hälsofrämjande val. Strategiska inriktningsmål under Vid revidering av kommunens översiktsplan samt i den planerade verksamheten skall det folkhälsopolitiska programmet beaktas 2. Ta del av olika gruppers behov och beakta dessa behov vid beslutsfattning och verksamhetsplanering 3. Värna om den rena luften 4. Rent och friskt dricksvatten för alla 5. Bevara den biologiska mångfalden i skogar, sjöar och vattendrag 6. Säkrare trafikmiljö 7. Bra kommunikationer 8. Sunda och säkra livsmedel 9. Bra miljö inne och ute för alla Målen förverkligas genom följande insatser 1. Vid revidering av översiktsplanen samt i den planerade verksamheten skall det folkhälsopolitiska programmet beakta Vem kan bidra? Kommuninnevånarna själva synpunkter vid utställning av översiktsplan 36

37 En hållbar livsmiljö Sunda och säkra miljöer och produkter skall ses i samband med Sveriges miljö- kvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Det är viktigt att kunskaperna om miljöns påverkan på hälsan ökar och att man tillämpar försiktighetsprincipen när man inför ny teknik (1). Den uppdaterade översiktsplanen skall uppfylla folkhälsopolitiska programmets krav på hälsofrämjande miljöer Vid remissförfarande beakta folkhälsopolitiskt program 2. Ta del av olika gruppers behov och beakta dessa behov vid beslutsfattning och verksamhetsplanering Vem kan bidra? Vid större beslut samråd med berörda grupper. 3. Värna om den rena luften Luftföroreningar medför ökad risk för cancer, hjärt- och lungsjukdomar. De medför också besvärsreaktioner som t.ex. irritationer på andningsvägar och ögon samt försämring av tillståndet för astmatiker och allergiker. Antalet cancerfall till följd av föroreningar i tätortsluften i Sverige uppskattas till 200 per år. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas (1) Vem och vad kan bidra till att värna om den rena luften? Kommuninnevånarna själva, näringslivet Allmänheten kan göra mycket själva för att bidra till renare luft som t.ex. elda rätt i pannan och ej köra på tomgången. Byta ut gamla uppvärmningssystem mot miljövänliga alternativ. Välja miljövänligare bilar, snöskotrar, båtmotorer och mopeder m.fl. Näringslivet kan upprätta en rese och transportpolicy. Byta ut gamla uppvärmningssystem mot miljövänliga alternativ Arbeta för att upprätta en rese- och transportpolicy Påverka att det införs förnyelsebara drivmedel på mackarna Miljövänliga tjänstefordon Aktiviteter som bidrar till rent och friskt vatten: Systematiska kontroller av vattentäkter. Hög säkerhet runt vattentäkter Hög kompetens på VA personal 4. Rent och friskt dricksvatten Vem och vad kan bidra till ett rent och friskt dricksvatten? Kommuninnevånarna själva, näringslivet Respektera vattenskyddsområden och regelbundna kontroller och bra skötsel av enskilda brunnar. Delta i framtida vattenråd för Skellefteälvens avrinningsområde. 37

38 En hållbar livsmiljö 5. Bevara den biologiska mångfalden i skogar, sjöar och vattendrag Att vistas i naturen; skogar, parker och andra grönområden är viktigt för människor. Friluftsliv, promenader och utflykter upplevs av många ha en stor betydelse för livskvalitet. Hälsovärdet av friluftsliv rankas betydligt högre bland kvinnor än män. (1) Norsjöbygden ska erbjuda en livsmiljö som skapar förutsättningar för rekreation, gemenskap och biologisk mångfald. Var ett av målen i kommunens Agenda 21 handlingsprogram Detta mål lever vidare i kommunen och det arbetas kontinuerligt med nationella miljömål som bidrar till rekreation, gemenskap och biologisk mångfald. Vem och vad kan bidra till den biologiska mångfalden? Kommuninnevånarna själva, näringslivet För att bevara den biologiska mångfalden kan allmänheten bidra med att respektera allemansrätten och reservatsföreskrifterna. Anmäla tex. värmepumpanläggning, enskilda avlopp etc. Näringslivet eller enskilda, måste söka erforderliga tillstånd eller anmäla miljöfarlig verksamhet till myndigheterna. Att vistas i och nära naturen kan bidra med att uppmärksamma negativa förändringar i natur en och miljön. Kalkning av utvalda sjöar och vattendrag. 6. Säkrare trafikmiljö Vem och vad kan bidra till säkrare trafikmiljö Kommuninnevånarna själva, näringslivet Den enskilde kan bidra med mycket för att göra trafikmiljön säkrare genom att vara alkohol- och drogfri i trafiken, respektera trafikreglerna, parkera vettigt, använda bilbälte, hålla hastighetsbegränsningarna och anpassa hastighet och körsätt efter olika förhållanden. Beakta barnperspektiv vid samhällsplanering och beslutsfattning Alkolås och bältespåminnare på tjänstefordon Fler cykel- och gångstigar, där många idag går på vägen. 7. Bra kommunikationer Vem kan bidra till bra kommunikation Påverka myndigheter och politiska instanser till en bra anslutning till tåg och flyg för kommunens innevånare samt ett gott utbud av busstider anpassat till olika behov Arbeta för fler gång och cykelvägar i kommunen. Exempel på aktiviteter för att bevara den biologiska mångfalden: Restriktioner vad gäller utdikning och skogsgödning Rensa sjöar i kommunen som växer igen Skydda natursköna områden åt efterkommande generationer Sopsortering Exempel på aktiviteter för att göra säkrare trafikmiljö: Fler synliga poliser och fler bilbältes och hastighetskontroller. Kontroller av bältesanvändningen på bussar. Reflex till alla barn, reflexen kan vara bussbiljetten för att få åka Böter på felparkerade bilar Lämpliga parkeringsplatser vid arbetsplatser och affärer Använda sig av nyckelpersoner med lokal förankring i arbetet för att öka trafiksäkerheten Åskådliggöra effekterna av försumlighet i trafiken, genom ex. krocksele, viltolycka, Älgen. Trafikljus eller hastighetsvisare vid alla skolor och utsatta platser Bussfickor eller busskurer vid alla busshållplatser samt god belysning 38

39 En hållbar livsmiljö 8. Sunda och säkra livsmedel Begreppet sunda produkter handlar både om produkter, vars innehåll är så hälsosamt som möjligt samt om allergisäkra produkter. Kunskap om innehållet i produkter samt metoder för att mäta innehållet av olika ämnen i produkterna är väsentliga delar för att öka befolkningens hälsa. (1) Vem och vad kan bidra till säkra livsmedel? Kommuninnevånarna själva Kommuninnevånarna själva kan välja att köpa ekologiskt, rättvisemärkt och närproducerade livsmedel. Öka sin kunskap om innehåll i produkterna samt hantering av livsmedel vid förvaring, tillagning etc. Näringslivet, föreningslivet Utbilda de som handhar livsmedel samt god egenkontroll. Anmäla eller registrera livsmedelsverksamhet Fler livsmedelskontroller Servera mer av ekologiskt och/eller närproducerade livsmedel i skolan, vården och omsorgen Fler utemiljöer som stimulerar till fysisk a k t i v i t e t s o m e x. g r ö n o m r å d e n, v a n d r i n g s l e d e r, utflyktsmål m.m. 9. Bra miljö inne och ute för alla Alla människor har ett behov sunda närmiljöer. Sunda närmiljöer präglas bland annat av frihet från buller och luftföroreningar men också av gröna miljöer och vattenområden som är tillgängliga för alla människor oavsett ålder, kön och personliga hinder. De bebyggda miljöerna är också viktiga ur kulturhistorisk och estetisk synpunkt och ska därför tas till vara och utvecklas. Den fysiska planeringen är här ett viktigt instrument för att kunna bidra till ett hälsosam utveckling. Luften inom/utomhus är en viktig del av vår miljö. En god luftkvalitet har betydelse för människors välbefinnande och hälsa. Ingen ska bli sjuk eller få symtom till följd av brister i inomhusmiljön (Miljöhälsoutredningens betänkande, (1, SOU 1996:124)) Vem och vad kan bidra till bra inne och ute miljö för alla? Kommuninnevånarna själva, Näringslivet, föreningslivet En byggnad utan hälsorisker där alla kan vistas utan besvär, bra ventilationen, fri från fukt, mögel, radonhalt under gällande norm och fri från tobaksrök. Passiv rökning är en stor hälsorisk. God ventilation på alla arbetsplatser Rätt och god belysning på alla arbetsplatser och exempelvis vid entréer och på gång och cykelbanor Inomhusmiljön i kommunens lokaler fri från skadlig fukt, mögel och radon. Kommuninnevånarna kan vända sig till kommunen för hjälp/ rådgivning för mätning av fukt, mögel och radon. Arbeta för att rusta upp befintliga miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet, ex; grönområden, vandringsleder, utflyktsmål så att de blir tillgängliga för alla även för de funktionshindrade. 39

40 Slutord Det Folkhälsopolitiska programmet i Norsjö kommun visar på en uttalad vilja inför det framtida folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet svarar för att det folkhälsopolitiska programmet kommer till användning och är en drivande part i folkhälsofrågor. En viktig roll är att stödja arbetet i hälsofrågor vad gäller tillvägagångssätt, utvärdering, uppföljning samt inspirera och verka för en bred förankring och gott samarbete med olika aktörer i samhället. Ett folkhälsopolitiskt program är ett levande dokument som skall vara föremål för ständig översyn och revidering med jämna tidsintervall. Sakkunnig bör utarbeta former för dokumentation och göra folkhälsobokslut för varje bestämd tidsperiod för att kunna avgöra riktning på det framtida arbetet. Det finns många frågor runt hur arbetet med folkhälsopolitiskt program skall se ut i framtiden och det är viktigt att detta är en början på ett långsiktigt folkhälsoarbete utan slut i Norsjö kommun. 40

41 Litteratur och länkar 1. Den nya folkhälsopolitiken, Nationella mål för folkhälsan, Gunnar Ågren, Statens folkhälsoinstitut, R 2004:20 2. Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet - underlag till handlingsplan, Sammanfattning av regeringsuppdrag, Statens folkhälsoinstitut 3. Bättre hälsa hos äldre, Göran Berleen Statens Folkhälsoinstitut 4. Folkhälsopolitiskt program för Gotlands kommun. Gotlands kommun 5. Hälsopolitiskt Handlingsprogram, Lokal strategi för hälsa för alla i Arjeplogs kommun, Arjeplogs kommun 6. Förslag till Skellefteås folkhälsopolitiska program, Projektledare: Karin Våglund Skellefteå kommun 7. Folkhälsa i Västerbotten inför visionen friskast i världen år 2020, Rapport, En enkät studie av Ingrid Lindfors, Dec Underlag för landstingsplan och budget 2006, Skellefteå-Norsjöområdets Folkhälsonämnd 9. Förebyggande hälsoarbete - ett exempel från Norsjö, Spri rapport 226, av Inger Brännström Ringar på vattnet erfarenheter av förebyggande hälsoarbete i Västerbotten, Inger Brännström, Community participation and social patterning in cardiovascular disease intervention, Brännström I. Avdelningen för epidemologi och folkhälsa, Umeå universitet, Folkhälsoarbete i Norsjö kommun, Spritryck 142, 1987 av Inger Brännström 13. Scandinavian Journal of Public Health 29 (supplement 56) 2001, Av Lars Weinehall och Carol Lewis. Beskriver, analyserar och jämför 14. Changing social patterns of risk factors for cardiovascular disease in a Swedish community intervention programme, International journal of Epidemology 1993; 22: , av Brännström I, Weinehall L, Persson L-Å, Wester P-O och Wall S. 15. Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället, Karin Liljeberg, statens folkhälsoinstitut, R 2005:2 16. Nya verktyg för föräldrar, Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, R 2004: Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen, Mats Bjurvall, Ewa Menckel m.fl. Statens folkhälsoinstitut, R 2004: Mål 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Statens folkhälsoinstitut. R 5005:57 Länkar Statens folkhälsoinstitut Arbetslivsinstitutet Statens Livsmedelsverk Arbetsmiljö och hälsa för kommuner och landsting För dig som vill leva lite sundare, av Stockholms läns landsting i samarbete med hjärt- och lungfonden Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Rädda Barnen Barnombudsmannen 41

42 Antagen av kommunfullmäktige