Krisperspektiv. Några inledande ord. Innehåll. oktober 2009

Transkript

1 Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART), Försvarshögskolan i Stockholm som utkommer 4 ggr/år oktober 2009 Innehåll Några inledande ord 2 Nyheter i korthet 3 Personalnytt 4 Kommentar: Arctic Sea-fallet och statens beredskap till sjöss 5 Ett internationellt perspektiv: Influensa A (H1N1) i Argentina 6 Ny publikation: Organizational Cooperation in Crises 7 Forskningsfronten; Kriser och lärande 8 Kalendar 9 Publikationer och konferensbidrag För några år sedan började forskare tala om en "ny" kategori av kriser som speglar förändringarna i det lokala och globala samhället och som utmanar både statliga och icke statliga aktörers krishanteringsförmåga. Dessa nya kriser ansågs vara unika i sin omfattning, komplexitet och tvetydighet. Utmaningar som försvåras av en mängd förändringar i politiska, administrativa, ekonomiska och mediala miljöer. Hur pass "nya" dessa kriser är kan diskuteras. Det är dock uppenbart att denna debatt var förutseende. Dagens regeringar vacklar fortfarande av effekterna av den globala finansiella krisen och står nu inför en rad utmanande hot, inklusive bl a H1N1 (svininfluensan), sjöröveri och terrorism. Eftersom krishanteringsuppgiften blir svårare medan offentliga (och privata) förväntningar på organisationer ökar, blir behovet av bättre och mer effektivt förmedlade kunskaper om hot, sammanhang, och best practices ännu viktigare. Det är i denna anda som CRISMART lan- serar sitt nyhetsbrev som ett medel för att ge bättre information till både de vetenskapliga och praktiska krishanteringssfärerna om vår verksamhet. Vårt syfte med detta är inte bara att informera, utan också att bjuda in våra olika partner för att ge återkoppling och bidra till detta viktiga arbete. Professor Eric Stern Chef för CRISMART

2 MSB och CRISMART genomförde kursen Att leda under svåra förhållanden CRISMART genomförde i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) en kurs under fyra dagar vid namn "Att leda under svåra förhållanden". Kursen riktade sig till chefer och högre tjänstemän inom både den offentliga och privata sektorn. Kursen var indelad i fyra dagar enligt följande logik; före, under, efter krisen samt kriskommunikation och innehåller både teoretiska och praktiska moment, inklusive en mindre scenarioövning. Kursen hölls i Rosersberg i augusti. CRISMART och Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers i samarbete CRISMART har inlett ett samarbete med Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Det första steget blir att genomföra en utbildning i november med fokus på krishantering i teori och praktik. Utbildningen riktar sig till kommuner i hela landet. Nyheter i korthet Läs mer: Säkerhetsrådgivare vid Storstockholms brandförsvar utbildade Under våren genomförde CRISMART en tvådagars utbildning i krishantering för säkerhetsrådgivare vid Risk- och krishanteringsenheten på Storstockholms brandförsvar. Center for Natural Disaster Science grundat Energimyndighetens, Fas, Formas och Vetenskapsrådets rekommendation till finansiering av strategiska forskningsområden är nu klar. CRISMART vid Försvarshögskolan är del av ett konsortium som rekommenderats för fördelning av resurser. Delar av finansieringen kommer att gå till att grunda ett Center for Natural Disaster Science (CNDS). Projekt om hållbar jämställdhetsintegrering i svenska kommuner CRISMART:s Dr Kristina Lindholm deltar i ett forskningsprojekt i den nationella satsningen Program för hållbar jämställdhet. Projektet pågår från januari 2009 till december Kristina kommer att skriva en fallstudie om jämställdhetsarbete och mångfaldsarbete inom Räddningstjänsten. Forskningsledare är Lennart Svensson, professor vid Linköpings universitet och vetenskaplig ledare för APel, Nationellt centrum för forskning om arbetsplatslärande. Seminarium om Turkish Airlines-olyckan på CRISMART I juni besöktes CRISMART av Ira Helsloot, professor vid Vrije Universiteit i Amsterdam och redaktör för Journal of Contingencies and Crisis Management (JCCM). I samband med besöket anordnades en öppen föreläsning där professor Helsloot beskrev sina slutsatser från en studie om den allvarliga flygolyckan i Nederländerna i februari Professor Helsloot diskuterade dessutom krishanteringsforskningens framtid. Seminariet lockade åhörare från statliga och regionala myndigheter, näringslivet och frivilligorganisationer. Utbildning i allmän krishantering vid malaysiska försvarshögskolan I juni 2009 genomförde CRISMART för sjunde året i följd en tredagars kurs i allmän krishantering vid den malaysiska försvarshögskolan i Kuala Lumpur. Utbildningen vände sig till cirka 40 seniora militärer, poliser och regeringstjänstemän från flera Sydostasiatiska länder. Kursen innehöll föreläsningar om generell krishantering, kriskommunikation, expertis i kris, och symbolikens och ritualers betydelse: Dessutom ingick ett antal övningsmoment där studenterna fick tillämpa sina erfarenheter och nyinhämtade kunskaper. 2 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

3 Samarbetsprojekt om kontraterrorism i Europa CRISMART:s Dr Daniel Nohrstedt och Dr Dan Hansén genomför en studie om kontraterrorism i Europa. I projektet studeras hur EU:s medlemsstater har utvecklat sin kapacitet för att hantera terrorism. Delar av resultaten publiceras inom kort i tidskriften Public Administration. Studien visar hur länderna i olika takt och omfattning förändrat sin lagstiftning och organisatoriska kapacitet. I nästa steg planeras djupstudier av några enskilda länder. Syftet är att analysera de drivkrafter som kan förklara varför länderna utvecklats i olika takt. Djupstudierna genomförs i samarbete med Critical Incident Analysis Group (CIAG) vid University of Virginia i USA. Arbetet inleddes då tre CIAG-medarbetare gästforskade vid CRISMART i juli Utbildningar i krishantering vid Försvarshögskolan Nu är Försvarshögskolans kurskatalog till våren 2010 klar. CRISMART bistår flera kurser med krishanteringsanknytning, bland annat Statsvetenskap med inriktning på krishantering, respektive internationell samverkan. Kurskatalogen finns vid CRISMART stödjer också Försvarshögskolans magisterkurs i krishantering som genomförs på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Personalnytt Dr. Thomas Preston adjungeras till CRISMART Dr Thomas Preston, professor i internationella relationer vid Washington State University med inriktning säkerhetspolitik, utrikespolitik och politisk psykologi, är sedan våren 2009 associerad forskare vid CRISMART. Dr Thomas Preston kommer främst att delta i CRISMARTs forsknings- och analysstödsverksamhet. Nya doktorander på CRISMART Under 2009 har tre analytiker vid CRISMART blivit antagna som doktorander. Petter Narby är från september 2009 antagen vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Petter intresserar sig i sitt avhandlingsprojekt för normativa aspekter på krishantering. Mer konkret utgör avhandlingsprojektet en filosofisk kritik av åtskillnaden mellan kris och normalitet med fokus på de etiska och politiska implikationer en sådan åtskillnad har. Både Mats Koraeus och Christer Brown är antagna vid Institute for Management Research vid Radboud universitet i Nijmegen, Nederländerna. Mats avhandling angriper frågan om hur utformningen av expertnätverk och rådgivningsgrupper kan påverka mångfalden och kvaliteten hos den information som beslutsfattare stödjer sig på i krissituationer. Går det att få fram snabba, men fortfarande nyanserade och högkvalitativa svar på tekniskt komplicerade frågor även under den tidspress som råder under kriser? Christer kommer utifrån ett planeringsperspektiv att studera responsen hos ett flertal myndigheter som var involverade i krishanteringen kring orkanerna Katrina och Gustav. 3 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

4 Arctic Sea-fallet väcker tankar kring statens beredskap till sjöss Kommentar Omständigheterna kring kapningen av fartyget Arctic Sea, försvinnandet och senare upptäckten utanför Afrikas kust är ännu oklara. Dock är det klart att om även bara en bråkdel av det som rapporterats är riktigt liknar historien mer en roman av Frederick Forsyth än vad som brukar inträffa i Östersjön. Fallet väcker funderingar kring vilka typer av kriser/brott som samhället förbereder sig för. Kapningen av ett fartyg i svenskt territoriellt vatten är ytterst ovanligt. Om det visar sig att Arctic Sea faktiskt bordades i svenskt territoriellt vatten utgör fallet en extraordinär händelse i ett maritimt sammanhang. Fallet har några likheter med organiserade brottslighetens aktiviteter på land i Sverige. De senaste åren har Sverige drabbats av en rad spektakulära rån riktade genomförda av tungt beväpnade kriminella. I många fall har rånarna tagit relativt god tid på sig, med inställningen att man med sin beväpning kan driva bort den första polispatrullen som kommer till platsen. Innan exempelvis piketenheter anländer har rånarna däremot vanligen hunnit därifrån. Här går det att dra vissa paralleller till Arctic Sea: kaparna tog snabbt kommando över fartyget, långt innan någon undsättning skulle kunna hinna fram. Därefter väckte fartyget inte tillräckligt starka misstankar hos exempelvis kustbevakningar i Östersjön och senare längs Atlantkusten för att resultera i ett ingripande. Arctic Sea-fallet väcker frågor om statens beredskap. Ska ett fall som är exceptionellt leda till beredskapshöjning och rustning för att förebygga liknande incidenter framöver? Måste staten acceptera att det inte går att förebygga/ha beredskap för alla tänkbara händelser? I likhet med när det gäller värdetransportrån ska staten nöja sig med att söka förbättra underrättelseinhämtning, samt att gripa kriminella bara i ett senare skede? För att minska risken för att liknande händelser ska ske i framtiden krävs naturligtvis internationell samverkan och väl underbyggda underrättelser som komplement till snabbinsatsförmåga. Minst lika viktigt är att myndigheter genomför övningar som bygger på scenarion som är realistiska, trovärdiga, men också tankeväckande och även lite fantasifulla. I ett första skede är övningar ett resurseffektivt sätt att skaffa sig mental beredskap samt att identifiera brister i förmåga. På så sätt kan myndigheter bättre hantera framtida händelser. Christer Brown Fredrik Fors 4 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

5 Internationella perspektiv Influensa A (H1N1) i Argentina: En betraktelse inifrån Susann Ullberg Influensa A(H1N1) är i Sverige. Massmedia börjar rapportera om de första allvarliga fallen. Myndigheter, organisationer och företag förbereder sig för eventuella personalbortfall och för att kunna hålla igång produktion och service trots minskad kapacitet. Landstingen har fått ytterligare anslag från regeringen för att kunna hantera såväl vaccin som sjukhusplatser. Alkogelen är redan slut på Stockholms apotek och vid middagsbordet hemma diskuterar många huruvida man ska vaccinera sig eller inte. Sverige tycks förberett för när det värsta händer. Det är kanske inte så konstigt. Senaste årens utveckling när det kommer till krisberedskap i såväl politiska som juridiska och sociala termer är unik i landets historia. Trots det är det naturligtvis omöjligt att spekulera i utfallet. Även om det svenska samhället uppvisar förhållandevis låg social sårbarhet och en relativt god beredskap kan konsekvenserna bli allvarliga. Osäkerhetsfaktorerna, och således frågetecknen, är naturligtvis många vilket erfarenheter från andra länder visar. Jag fick nyligen tillfälle att göra den erfarenheten själv då jag befann mig i Argentina vid pandemins topp där (slutet på juni - slutet juli 2009). Argentina med drygt 38 miljoner invånare och ett relativt högt sårbarhetsindex (med tanke på att halva befolkningen lever under fattigdomsgränsen med associerade hälsoproblem samt en bristfällig offentlig sjukvård) ligger i internationell topp i när det kommer till dödsfall av la Gripe A som den kom att kallas här. Närmare 500 personer har hittills dött av densamma. Antalet smittade sedan den 15 juni när det första fallet registrerades är dock ett mörkertal, men uppskattas till hundratusentals. Här visar statistiken att, till skillnad från i andra länder, är den värst drabbade gruppen medelålders överviktiga män. Redan innan viruset nått landet vidtog argentinska myndigheter vissa åtgärder. I slutet på april var det fortfarande bara i Mexico, USA och Kanada som fall rapporterats. Man beslöt därför att omdirigera flighter härifrån till en särskild terminal på de internationella flygplatserna och snabbundersöka passagerarna när de landat. Också vid bussterminaler och tågstationer, särskilt vid landets gränser, in rättades hälsokontroller för att kontrollera inresande. I termer av kriskommunikation öppnades också tidigt gratis telefonlinjer dit allmänheten kunde ringa och ställa frågor. Hälsoministeriet informerade kontinuerligt på sin hemsida, med tv-inslag och på presskonferenser. Pandemins spridning inföll dock med parlamentsvalen med vilket massmedia (och politiska beslutsfattare) ägnade mer tid och utrymme åt denna händelse. Efter valet dominerades dock massmedia och tillika president Cristina Fernandez agenda av influensan. Dagen efter valet, den 29 juni, följde (forts.) 5 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

6 (fort.) nästan alla provinsregeringar den rekommendation som hälsooch utbildningsministeriet utfärdat, nämligen att stänga samtliga barnomsorgsinrättningar, skolor och lärosäten i hela landet i en hel månad. Denna möjligen effektiva preventiva åtgärd fick naturligtvis stora konsekvenser för barnfamiljerna med dubbelarbetande föräldrar. Frågan om hur mycket barnen skulle missa av läsårets kunskapsmål parerades delvis genom specialproducerade program enligt läroplanerna som sändes på TV och som fanns tillgängliga på nätet. Gravida kvinnor i hela landet fick genom ett presidentdekret rätt att i förebyggande syfte stanna hemma från arbetet med bibehållen lön. I Buenos Aires installerade sjukvårdsmyndigheter i samarbete med sjukhusen mobila hälsovagnar på strategiska platser där allmänheten kunde informera sig och även ta prover. Vaccinering var aldrig på tal under de första månaderna. Inte heller, som i grannlandet Chile, medicinerades patienter med antiviral medicin förrän patienten fått diagnosen bekräftad. I takt med att antalet smittade och döda patienter ökade beslöt man dock att följa Chiles taktik och förskriva sådan medicin utan att invänta provresultat. Oron hos gemene man var naturligtvis stor. Alkogelen tog snabbt slut också i argentinska apotek liksom munskydden. Konspirationsteorierna fick rejält med vatten på sin kvarn när hälsovårdsministern och presidenten gav motstridiga uppgifter vid samma presskonferens! Trots att argentinarna hade en rad förklaringar till hela situationen följde man myndigheternas och experternas råd och rekommendationer till stor del. Kanske kan det betraktas som ett exempel på att frågan om förtroende (för institutioner) är av relativ betydelse när det värsta händer. Regeringen och myndigheter drog igång sitt beredskapsarbete lite trevande. Parlamentsvalet fördröjde det hela ytterligare. Det är omöjligt att spekulera i vilka konsekvenser detta fick. Om man dock ska våga äventyra en slutsats på basis av statistik så är fakta att grannlandet Chile som hade betydligt fler smittade men betydligt färre dödsfall. Det är knappast något naturligt urval som skapat dessa skillnader. Däremot tog man relativt drastiska åtgärder när man väl kom igång. Att ha stängt skolor liksom att ha lagstadgat gravidas rätt till ledighet med bibehållen lön kan ha förhindrat smittospridningen. Återstår att se hur svenska myndigheter lyckas hantera massvaccinering, kriskommunikation, manfall och interorganisatorisk samverkan. Månntro har man lyft blicken och lärt av erfarenheterna från någon del av andra sidan Atlanten? Ny publikation I Organizational Cooperation in Crises presenterar Lina Svedin en systematisk undersökning av organisatoriskt samarbete i krissituationer. Lina är för närvarande forskare vid University of Utah och tidigare CRISMART:s utbildningssamordnare. Genom att sammanföra tre olika forskningstraditioner rörande organisatorisk samverkan undersöker Lina hur ett antal variabler håller empiriskt när de tillämpas för att studera ett stort antal krisfall. I boken, utgiven av Ashgate, beskrivs hur organisationer samarbetar i kriser genom att empiriskt identifiera ett antal övergripande beteenden/strategier. 6 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

7 Forskningsfronten Temanummer om kriser och lärande Svårigheterna med att lära av kriser har länge dryftats i akademiska kretsar, samtidigt som krishanterare på olika nivåer i samhället likt humlan trotsar osannolikheter och flyger ändå, låt vara med varierande framgång. Organisatoriska inlärningsprocesser är svåra att observera på ett systematiskt vis, vilket har gjort empiriska data till en bristvara i forskarsamhället. Behovet av empiriska data föreligger dock, liksom behovet av nya infallsvinklar på fenomenet. Av den anledningen hölls en konferens på temat "Att lära från kriser och stora olyckor" på Försvarshögskolan i Septembernumret av Journal of Contingencies and Crisis Management (JCCM) är således det temanummer som konferensen utmynnat i, med CRISMART forskarna Edward Deverell och Dan Hansén som gästredaktörer. Specialnumrets fem artiklar utmanar på olika sätt föreställningar om att lärande bara är en process som inträffar efter krisens akuta fas kriser kan ju inträffa när som helst under inlärnings- och reformcykler, och lärande kan identifieras inom ramen för det akuta krishanteringsarbetet. Artiklarna försöker i olika mån också överbrygga kunskaper om det organisatoriska lärandet och det mer politologiska policyorienterade lärandet. Thomas Birkland skriver om varför goda organisatoriska föresatser så ofta mynnar ut i vad han kallar för fantasy documents. Dominic Elliott följer processerna både på den politiska/juridiska och den byråkratiska street level och visar på glappet mellan dessa världar. Dan Hansén tittar närmare på effekterna av modeord i inlärningsprocesser och tar upp det svenska fallet gemensam lägesbild. Modeord tjänar i viss mån som organisatoriska ledstjärnor, men uppmuntrar knappast till kritisk reflektion, vilket är en förutsättning för lärande. Edward Deverell utvecklar ett konceptuellt ramverk för hur kriser kan utlösa lärandeprocesser, vilket appliceras på två krisfall med allvarliga elavbrott i Kista. Donald Moynihan, slutligen, intresserar sig för kollektivt lärande inom själva krisen och presenterar ett strukturellt ramverk vilket appliceras på utbrottet av Exotic Newcastle Disease i Kalifornien Numret innehåller även tre recensioner av aktuell krishanteringslitteratur där Petter Narby, analytiker vid CRISMART, är verksam. Edward Deverell Dan Hansén 7 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

8 Kalendar 1-2 oktober MSB i samarbete med amerikanska Department of Homeland Security (DHS) håller Euro-Atlantic Stakeholders Conference 2009 i Stockholm. Lindy Newlove-Eriksson från CRISMART medverkar oktober EU-konferens om Miljö, klimatförändringar och säkerhet, Stockholm oktober International Disaster and Emergency Resilience (IDER) konferens, Karlstad oktober Senior Safety, en konferens om äldres säkerhet, Karlstad oktober Sprängämneskonferensen, Stockholm januari 2010 International Preparedness and Response to Emergencies and Disasters (IPRED) konferens, Tel Aviv maj 2010 International Conference on Information Systems for Crisis Response and Management (ISCRAM), Seattle, Washington, USA juni th International Symposium on Protection against Chemical and Biological Warfare Agents, Kistamässan juni 2010 The International Emergency Management Society (TIEMS) konferens, Beijing juli 2010 International Sociological Association (ISA) inklusive ett antal paneler om sociologi och katastrofer organiserade av CRISMART, Göteborg. 8 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

9 Publikationer Brown, Christer och Kerstin Eriksson (2009) A Plan for (Certain) Failure: Possibilities for and Challenges of More Realistic Emergency Plans. International Journal of Emergency Management, 5, 3-4, pp Deverell, Edward (2009) Crises as Learning Triggers: Exploring a Conceptual Framework of Crisisinduced Learning. Journal of Contingencies and Crisis Management 17,3, pp Deverell, Edward och Dan Hansén (2009) Editorial: Learning from Crises and Major Accidents: From Post-Crisis Fantasy Documents to Actual Learning in the Heat of Crisis. Journal of Contingencies and Crisis Management 17, 3, pp Hansén, Dan (2009) Effects of Buzzwords on Experiential Learning: The Swedish Case of Shared Situation Awareness. Journal of Contingencies and Crisis Management, 17, 3, pp Naraghi, Laila (2009) Kan kriser krypa? En begreppsanalys av krypande kris. Stockholm: CRISMART, Försvarshögskolan. Rapporten är tillgänglig vid Narby, Petter (2009) Book Review of Governing After Crisis: The Politics of Investigation, Accountability and Learning. Journal of Contingencies and Crisis Management, 17(3): Nohrstedt, Daniel (2009) Do Advocacy Coalitions Matter? Crisis and Change in Swedish Nuclear Energy Policy. Journal of Public Administration Research and Theory. Olsson, Eva-Karin (2009) Defining crisis news events - How news organization managers drew upon history when handling the terror attacks September 11. Nordicom Review. Olsson, Eva-Karin (2009) Innovative or conservative decision making: Explaining news organizations management groups decision making during the terror attacks of 9/ Journalism, 10,6. Parker, Charles och Christer Karlsson (2009) Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken. Internationella Studier, 1. Simons, Greg (2009) The Russian Orthodox Church and Its Influence on Identity and Values in Contemporary Russia. Lewiston, New York: Edwin Mellan Press. Stern, Eric (2009) "Crisis Navigation: Lessons from History for the Crisis Manager in Chief. Governance, 22, 2, pp Stern, E. (2009) Kriser och Krishantering. I Internationella Relationer. Red. Gustavsson and J. Tallberg. Lund: Studenlitteratur. 9 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)

10 Konferensbidrag Daléus, Pär (2009) Prime Ministerial Leadership Styles: An Analysis of Continuity and Change. Presenterad vid International Society of Political Psychologys årliga konferens, juli 2009 i Dublin. Newlove-Eriksson, Lindy (2009) Losing the Public in Public-Private Infrastructure Protection? Presenterad vid International Studies Associations årliga konferens, 17 februari 2009 i New York City. Nohrstedt, Daniel och Chris Weible (2009) Stagnation and Change in Policy Subsystems in the Wake of Crisis. Presenterad vid European Consortium for Political Researchs årliga konferens, september 2009 i Potsdam. Olsson, Eva-Karin (2009) Responsibility framing in a climate change crisis: Facing tragic choices in the Murray-Darling Basin. Presenterad vid International Studies Associations årliga konferens, 17 februari 2009 i New York City. Parker, C., E. Stern, E. Paglia, och C. Brown (2009) Hurricane Katrina: Seeking the Origins of Surprise. Presenterad vid International Studies Associations årliga konferens, februari 2009 i New York City. Simons, G. (2009) Contemporary Aspects of Humanitarian Operations During Emergency Situations and in Armed Conflict. Presenterad vid International Scientific-Practical Conference on the Problems of the Defence of Population and Territory from Emergency Situations, 20 maj 2009 i Moscow. Om CRISMART: Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) är en del av Försvarshögskolan i Stockholm. CRISMART:s huvudsakliga uppgift är att utveckla kompetens, utbilda inför och sprida kunskap om nationell och internationell krishantering. Centret arbetar för att skapa kontakter mellan näringsliv, samhälle, försvaret och forskningsvärlden för att förbättra den nationella och europeiska krishanteringsförmågan. Drottning Kristinas väg 37, Stockholm Tel Prenumera: Om du vill prenumerera på CRISMART:s nyhetsbrev kan du registrera dig direkt på vår webbplats, Ansvarig utgivare för nyhetsbrevet är Christer Brown (christer.brown@fhs.se). Vid frågor om prenumerationsärenden, kontakta Eric Paglia (eric.paglia@fhs.se). 10 Krisperspektiv: oktober 2009 (1/1)