FIRST LEGO League. Skövde 2010

Transkript

1 FIRST LEGO League Skövde 2010 Presentasjon av laget Tha Lego pr0os Vi kommer fra Lidköping Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 2 jenter og 8 gutter. Vi representerer Type lag: Skolelag Lag nr: 3 Lagdeltakere: Alice Pettersson Jente 15 år 0 Fredrik Zulauf Gutt 15 år 2 Ebba Claesson Jente 15 år 2 Jakob Blad Gutt 15 år 2 Emanuel Gustavsson Gutt 15 år 2 Joel Andersson Gutt 15 år 2 Erik Wijkström Gutt 15 år 2 Oskar Wijkström Gutt 15 år 2 Filip Andersson Gutt 15 år 2 Peter Huynh Gutt 15 år 2

2 1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Hej! Vi har valt att forska lite mer om sjukdomen ALS. Vi blev intresserade när Erik i våran grupp berättade om sjukdomen då han sett den på en dokumentär dagen innan. Det som fångade intresset är att man har så lite kontroll över sjukdomen, du kan inget göra och det finns ännu inga botemedel. Vad är ALS? ALS är en neurologisk sjukdom. ALS står för Amyotrofisk lateralskleros, där a står för negativ (betyder att någonting saknas)myo= muskel, trofi= näring, lateral= sido och skleros= hård, de båda används för att det är de yttre delarna av ryggmärgen eller hjärnstammen som förhårdnar. Varför drabbas man? Det vet man ännu inte. men man tror att felaktiga upptag av glutamat i centrala nervsystemet ger förhöjda nivåer av glutamat som direkt blir retligt för nervcellen. Detta är p.g.a. att glutamatet binder till sig NMDA-receptorn, som i sin tur orsakar stort inflöde av kalcium i cytoplasman vilket i sin tur är direkt skadligt för nervcellen. Cytoplasma betyder cellmassa och är en vätska som finns inne i cellen. Vilka människor drabbas? Hur gamla? Kön? Orsaken till att man drabbas, är ännu inte känd. Män drabbas något mer än kvinnor. Man brukar säga två tredjedelar. Medelåldern för drabbade är 55 år. 12 år är det yngsta fallet. Så man räknar från tolv år och uppåt. Ärftlighet har man sett hos 10% utav de drabbade. ALS leder alltid till döden. Det finns sällsynta fall där sjukdomsförloppet planar ut eller stannar av. Det finns några fall där det rapporterats en förbättring. Om en patient får andningshjälpmedel kan han eller hon leva många år med sjukdomen. Vad händer? Sjukdomen innebär att nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör och ersätts av bindvävnad. Dessa nervceller styr våra viljestyrda muskler. Muskler som inte får signaler från nervsystemet blir svaga och förtvinar. När t.ex. andningsmuskulaturen drabbas kan man inte andas längre. Hur upptäcker man det? Symptom som den sjuke känner av själv brukar vara försvagning i ben, armar, och talsvårigheter. Om man misstänker ALS ska man besöka vårdcentral. Stämmer symptomen med sjukdomen kan en läkare skriva en remiss till en neurolog på ett sjukhus. Därefter för att fastställa diagnosen krävs en kombination av klinisk undersökning, blodprover och s.k EMG-undersökning (elektromyografi). Med hjälp av tunna elektroder undersöker man den elektriska aktiviteten i musklerna vid EMG.Ibland kan det också krävas prov på ryggmärgsvätskan, för att t.ex. utesluta borrelia. Lösning Vi har tänkt att i framtiden skall forskarna framställa ett kombinationspreparat, som dels inhiberar (tar bortglutamatfrisättningen i CNS(centrala nervsystemet), och dessutom innehåller en helt ny signalsubstans som ersätter glutamatet, och som kan passera blodhjärnbarriären och inte är skadligt för nervsystemet. Vi vill också föreslå en framtida kompletterande behandling som innebär att man tillför nya friska nervceller via kanyl t.ex. Detta kommer forskarna inom kort att kunna odla fram, med hjälp av embryonala stamceller, vilket har möjlighet att utvecklas till vilken celltyp som helst, i detta fall motoriska nervceller. Vi kallar detta preparat ANTI-ALS. Slutsats Man får först behandling utav ANTI-ALS. Sedan tillför man motoriska nervceller till kroppen. Detta kommer medföra till att sjukdomsförloppet stoppas, förlamningen hävs och kraften återkommer, d.v.s. nervsystemet har reparerats.

3 2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? När vi byggde vår robot utgick vi ifrån att vi ville ha en smidig robot som kunde ta sig fram på banan. Vår huvudarm är en gaffeltruck som sitter som "standard på roboten" vi har även andra armar som går att koppla till robotten, t.ex. olika transport-lådor.. Ett problem vi fick var att en arm gick sönder, men det löste vi. En ljussensor har vi för att roboten skall kunna följa linjer för en bättre precision. Vi har programmerat den så att den effektivt går fram till "den mekaniska armen" först för att det är den som är viktigast att ta först. Till en början utgick vi från att vi ville ha en smidig robot på banan som skulle kunna komma emellan alla hinder, men nu har vi också satt ihop olika program som tar olika hinder, för att spara tid. Vi har arbetat med att klara av det svåraste hindret, ''cancern''. Vi har lärt oss att använda ljussensor, det tog ett tag att lära sig hur man programmerade med ljussensor, men det funkade till sist. Vi fick inspiration från våra kreativa hjärnor.

4 3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Vi har en blogg, där vi skriver om hur det har gått för oss under processen innan tävlingen. Vi har även delat ut reklamblad för vårat arbete och våran idé kring sjukdomen ALS. Våran blogg : Vi tänker färga håret i glitter, för att folk ska lägga märke till oss som grupp, på tävlingsdagen. Vi tänker presentera vårat forskningsarbete på en powerpoint. Vi gör även film, som visar våran arbetsprocess och hur vi kom på just ALS som vår ämne. Vi har med oss ett USB, för att kunna presentera. Även en dator och musikhögtalare. Vi ska även ge ut gratis godis under tävlingsdagen.

5 4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? I början när vi fått se banan och fått information om vad vi skulle forska om gick det segt. Tekniklaget började jobba på en gång, men vi i teorin, hade svårt att hitta något vi ville forska om. Men efter någon lektion berättade Erik i teorigruppen om en sjukdom han sett på tv. den var gasnka extrem, och ingen lösning har hittats. Vi blev snabbt i ntresserade och läste vidare om sjukdomen på nätet. När vi skulle skriva rapporten skrev vi upp vad som behövdes vara med. Och vissa saker formulerades fel, och vi hade inte tagit reda på en lösning. Vi fördjupade oss ännu mer om vad som går snett, som leder till ALS sjukdom. Och började sedan diskutera en lösning. När vi bestämt oss, skrev vi rapporten och började fundera på marknadsföring. Vi ville att folk skulle besöka våran blogg, och läsa om våran arbetsprocess, vi ville även att folk skulle veta om sjukdomen. så vi bestämde oss för att trycka ut häften om sjukdomen, och la till våran bloggadress. Det la vi sedan i folks brevlådor. Vi diskuterade även hur vi skulle synas på tävlingsdagen, och bestämde oss för att färga håret i extrema färger. processen har gått bra men varit stressande vid vissa tillfällen, som när vi inte förstod varför man blev drabbad. Teknikgruppen, har jobbat effektivt hela tiden. De har ibland stött på problem, En gång gick några armar sönder. och att t.e.vx. roboten står felplacerad från början och utför aktionen till hindret korrekt. De har heller aldrig jobbat medf ljussensor. Men detta har dem fixat i år. Vi har hjälpt varandra att kolla av vad vi har problem med, och vad som går bra. Vi har lärt oss att en gång arbeta tillsammans, och förlita oss på varandra. Vi har också lärt oss mycket om en sjukdom, och om nervsystemet i kroppen. Vi har även lärt oss att använda en ljussensor.. Vi har även blivit bättre på att ta egna initiativ. Vi har haft stöd från rektorn (i fråga om marknadsföring) av våran tekniklärare (i information om tävlingen, uppdragen, hur man ska göra när man skriver rapporten, vad som menas med olika saker) No-lärare (i undervisning om nervsystemet) av en forskare (i frågor om sjukdomen ALS.) De 3 veckor vi haft nu efter skövde finalen har vi fokuserat på att klara av cancern på banan, och även pratat med en ALS drabbad person. Vi har också gjort ett filmklipp på oss, om hur vi arbetat och så. Detta skall spelas upp på en laptop för andra på tävlingsdagen. Vi har även skaffat en sponsor som ger oss pengar till lite godis som vi ska ge ut gratis på tävlingsdagen, detta i syfte att marknadsföra.

6 1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Vi har fått information på nätet, genom dessa länkar; Våran NO-lärare Sofia Fondelius, har pratat med oss om nervsystemet. Stellan Svensson våran Teknik-lärare har hjälpt oss med att tala om hur vi skulle redovisa, och skriva våra arbeten. Och Birgitta Tollmar har lyssnat på våran presentation. Vi har även kontaktat en forskare i skövde, som hjälpte oss hitta information om ALS. Vi har också kontaktat en ALS drabbad person. Vi har också haft möte med en stamcellsforskare Jane Synnergren, som hjälpte oss förstå lite mer om stamceller. Vi har också användt våra kreativa hjärnor. ;D