1. Inledning. 2. Vad är närområdessamarbetet

Transkript

1

2 2 INNEHÅLL 1. Inledning Vad är närområdessamarbetet Närområdessamarbetets varierande verksamhetsmiljö Närområdessamarbetets geografiska dimension Mot ett jämlikt samarbete Program för närområdessamarbetet Verksamhetsformerna för närområdessamarbete Bilateral projektverksamhet Samarbete mellan myndigheter Medborgarorganisationernas verksamhet Tre- och flerkvotsprojekt Internationella organisationer Internationella finansieringsinstitutioner Närområdessamarbetet och regionala aktörer Nyttan av EU-finansiering Strategins giltighetstid...9

3 3 1. Inledning Finland har sedan början av 1990-talet aktivt deltagit i att stödja den politiska och ekonomiska omvandlingsprocessen i Central- och Östeuropa. Under åren har man allokerat 1,1 miljarder euro för detta arbete, av vilket över hälften varit gåvohjälp. Förverkligandet av närområdessamarbetet har styrts av de av statsrådet åren 1993, 1996, 1999 och 2000 godkända strategierna för närområdessamarbete. Alla ministerier och många centrala ämbetsverk och institutioner har deltagit i närområdessamarbetet. Aktörer på det lokala planet, medborgarorganisationer, företag och läroverk har haft en central ställning när det gällt att förverkliga närområdessamarbetet. Närområdessamarbetet har skapat ett omfattande samarbetsnätverk som inbegriper alla delområden av samhället. Detta har på ett betydelsefullt sätt ökat kännedomen om närområdet och samarbetsländerna i Finland och kunnandet inom såväl statsförvaltningen som inom näringslivets och medborgarsamhällets krets. Då Estland, Lettland och Litauen ansluter sig som medlemmar till EU upphör det bilaterala närområdessamarbetet med dessa länder. Samarbetet fortsätter mellan EU:s medlemsländer samt inom ramen för det regionala samarbetet. Utvecklingen inom närområdena och i synnerhet förändringen i Ryssland bör beaktas när man utvärderar närområdessamarbetet. Närområdessamarbetet bör utvecklas till ett jämbördigt umgänge och samarbete, där parterna tillsammans uppställer mål, förbinder sig att hålla fast vid dem och bär ansvaret för att förverkliga samarbetet. 2. Vad är närområdessamarbetet En stabil samhällelig och ekonomisk utveckling i Finlands närområden är viktig. Det är en gemensam sak att stödja denna utveckling och att förhindra uppkomsten av s.k. nya hot mot säkerheten och att behärska hithörande risker. Närområdessamarbetet är den del av en vidare samarbetshelhet för vilken Europeiska unionens grannskapspolitik, den nordliga dimensionens politik samt unionens Ryssland-politik skapar ramen. Genom närområdessamarbetet förverkligas Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska målsättning. Det är viktigt att målen och verksamheten på de olika planen och sektorerna av utrikespolitisk aktivitet kompletterar varandra. I närområdessamarbetet beaktas de centrala värderingarna för Finlands internationella verksamhet som är demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för rättsstaten. Genom denna strategi styrs Finlands närområdessamarbete som förverkligas genom anslag som för detta ändamål anvisats i statsbudgeten.

4 4 Genom närområdessamarbete bygger man upp ett gott grannskap främjar man regional stabilitet stödjer man den balanserade ekonomiska och samhälleliga utvecklingen inom närområdena Genom närområdessamarbete främjar man miljövård och kärnsäkerhet avvärjer man organiserad kriminalitet förhindrar man spridning av narkotika och epidemier Genom närområdessamarbete stödjer man reformer inom förvaltning och rättssystem, vilket främjar en utveckling av funktionerande, pluralistiska och jämlika samhällen stödjer man samhälleliga och ekonomiska omvandlingsprocesser, som förstärker samarbetsländernas egna möjligheter att ta itu med problem Genom närområdessamarbete främjar man samarbetsmöjligheterna för finländska myndigheter, näringsliv och medborgare inom närområdena får detta en klar utvecklingskaraktär och verksamheten riktar sig utöver Finlands gränser Närområdessamarbetet i sin nuvarande form har varit av en övergående karaktär med vars hjälp man stött de samhälleliga och ekonomiska omvandlingsprocesserna inom närområdena och där det tekniska biståndet utgjort det centrala elementet. Det är förenligt med Finlands intressen att fortsättningsvis utveckla samarbetet med närområdena, så att målen och verksamhetsformerna för samarbetet anpassar sig till förändringarna inom närområdena och svarar på utmaningen från en vidare regional utveckling. Detta förutsätter planering och målmedvetenhet i verksamheten under de närmaste åren. 3. Närområdessamarbetets varierande verksamhetsmiljö Utvidgningen av Europeiska unionen kommer att i avgörande grad förändra verksamhetsmiljön för närområdessamarbetet. Utvidgningen av unionen flyttar tyngdpunkten inom det bilaterala närområdessamarbetet till Ryssland, där förhållandena utmärks av en snabb förändring i samhället och av den nuvarande

5 5 stabila ekonomiska utvecklingen. Å andra sidan gör landets mångahanda samhälleliga, hälso-, förvaltnings- och miljöproblem det till en utmaningsfull samarbetskompanjon som inte kan bedömas enbart med ekonomiska kriterier. Utvidgningen av unionen understryker betydelsen av Östersjöområdet och ökar behovet av regionalt samarbete. I den varierande verksamhetsmiljön svarar närområdessamarbetet i växande mån på behoven av regional politik och regionalt samarbete. En stabil ekonomisk och samhällelig utveckling i nordvästra Ryssland och i en vidare mening inom Östersjöområdet samt i EU:s nya östra grannländer främjar Finlands nationella mål och intressen. 4. Närområdessamarbetets geografiska dimension Det primära föremålet för det bilaterala närområdessamarbetet är nordvästra Rysslands federationskrets, i synnerhet Karelska republiken, Leningradregionen, Murmanskregionen och S:t Petersburg. Samarbetet baserar sig på det år 1992 mellan Finland och Ryssland undertecknade Avtalet om samarbete inom Murmanskregionen, Karelska republiken, S:t Petersburg och Leningradregionen (FördrS 61-62/92). Målsättningen för närområdessamarbetet och en resultatrik verksamhet förutsätter möjlighet till samarbete också med den ryska centralförvaltningen, i synnerhet i projekt som har anknytningspunkter till frågor som hör till centralförvaltningens kompetens såsom förvaltningsreformer samt utvecklingsprojekt rörande lagstiftning och rättsväsendet. Medelst närområdessamarbete stödjer man också målsättningen för det regionala samarbetet inom verksamhetsområdet för den nordliga dimensionen. De olika regionala samarbetsprogrammen, partnerskapsprogrammen för den nordliga dimensionen och målsättningen för närområdessamarbetet bör komplettera varandra samtidigt som man inom projektverksamheten utnyttjar synergifördelar och undviker överlappningar. I och med utvidgningen av EU återspeglas situationen och utvecklingen i unionens nya grannländer, i synnerhet i Ukraina och Vitryssland, också inom Finlands närområden. Inom ramen för närområdessamarbetet kan man från fall till fall också delta i projekt i Ukraina och Vitryssland, som har en klar anknytning till utvecklingen inom närområdena och till gemensamma regionala problem. 5. Mot ett jämlikt samarbete De samhälleliga och ekonomiska reformmålen i Ryssland och landets ekonomiska utveckling möjliggör småningom dess deltagande som en jämbördig partner i att utveckla och förverkliga samarbetet. Det nuvarande närområdessamarbetet utvecklas stegvis till ett reguljärt samarbete mellan olika myndigheter, organisationer och regionala aktörer. Samarbetskumpanerna bör genom egna insatser förbinda sig till projektverksamheten. I beredningen och förverkligandet av projekt fäster man större uppmärksamhet än tidigare vid hur verksamheten efter att projektet slutförts

6 6 integreras till en del av den ryska samarbetspartnerns, myndigheternas och andra aktörers mål och verksamhet. 6. Program för närområdessamarbetet Inom närområdessamarbetet håller man på att gå över till ett programbaserat betraktelsesätt med utgångspunkt från de av ministerierna uppgjorda fleråriga programmen. På detta sätt eftersträvar man en mer övergripande planering. De konkreta projekten förverkligas i huvudsak inom dessa programramar för att projekten inte skulle vara fristående från varandra utan bilda en fungerande helhet. Mellan de olika verksamhetsområdena söker man aktivt efter samarbete och synergiinverkan genom att skapa gemensamma program för olika ministerier, då när detta är ändamålsenligt. Genom detta multisektorala tillvägagångssätt strävar man efter att stärka samarbetsnätverken genom att också främja samarbetet mellan partnerlandets olika aktörer. Programmen är i regel fleråriga vilket underlättar planeringen av projekten och bedömningen av finansieringsbehoven. Kontinuiteten hjälper att knyta samarbetspartnerna till projekten och stödjer verksamhetens inverkan på utvecklingen. Man strävar i verksamheten efter projekt som ger erfarenheter och resultat vilka samarbetspartnerna kan "kopiera" och "föra" längre bort än bara till närområdet. En resultatrik program- och projektverksamhet förutsätter klara prioriteringar, utnyttjande av synergifördelarna och undvikande av överlappningar. De olika aktörernas och finansieringskällornas resurser bör utnyttjas effektivt och ändamålsenligt. Närområdessamarbetet förverkligas i synnerhet inom följande områden: miljö jord- och skogsbruk social- och hälsovård rättsväsen trafik och datakommunikationer energi kärnsäkerhet utbildning och medborgarsamhället I enlighet med närområdessamarbetets utvecklande natur ingår utveckling av utbildning och andra mänskliga resurser liksom av förvaltning och lagstiftning som transversella aktiviteter i programmen för de olika verksamhetssektorerna. Vid

7 7 planeringen av program beaktar man dessutom jämlikhets- och minoritetsfrågor, miljösynpunkter samt kampen mot korruption. Genom närområdessamarbete främjar man en förstärkning av den lokala demokratin och av medborgarsamhället. 7. Verksamhetsformerna för närområdessamarbete De konkreta anvisningarna för prgrammen och de olika verksamhetsformerna för närområdessamarbete definieras enligt de administrativa procedurerna för Finlands närområdessamarbete Bilateral projektverksamhet De bilaterala projekten baserar sig på de för vederbörande sektor uppgjorda programmen och de i dessa fastslagna prioriteringarna. Projekten bereds och förverkligas i nära samarbete med samarbetsparterna. Man förutsätter att bägge sidor förbinder sig till projektets målsättning och genomförning samt till att delta i utgifterna för projektet. Parterna följer tillsammans med förverkligandet och resultaten av projekten Samarbete mellan myndigheter Samarbetet mellan myndigheter, inklusive verksamheten på centralförvaltningsplanet, förstärker uppbyggnaden av nätverk mellan de olika aktörerna. Målsättningen är permanenta samarbetsrelationer som stödjer kontinuiteten inom samarbetet sedan projektverksamheten slutförts. Samarbetet myndigheterna emellan är av central vikt inom alla aktivitetssektorer för att garantera en bestående inverkan på den administrativa utvecklingen Medborgarorganisationernas verksamhet Medborgarorganisationernas verksamhet utgör en essentiell del av närområdessamarbetet. Växelverkan på organisations- och individplanet skapar förutsättningar för att utveckla medborgarsamhället i samarbetsländerna. Vid beviljande av stöd för medborgarorganisationernas projektverksamhet beaktar man det pluralistiska organisationsfältet. Verksamheten bör vara konkret och resultaten bör synas på gräsrotsnivån. Man strävar i verksamheten efter fleråriga projekt Tre- och flerkvotsprojekt Inom ramen för närområdessamarbetet strävar man efter att tillsammans med de baltiska länderna utveckla gemensamt genomförbara och finansierbara projekt i nordvästra Ryssland, Ukraina och/eller i Vitryssland, i vilka man kan dra nytta av de baltiska ländernas erfarenheter av den samhälleliga och ekonomiska omvandlingsprocessen. Genom tre- och flerkvotsprojekt förstärker man samarbetsrelationerna mellan länderna i Östersjöområdet Internationella organisationer Närområdessamarbete kanaliseras också genom de projekt som förverkligats av internationella organisationer (OECD, WHO, FAO, ILO osv.). Detta stödjer

8 8 förverkligandet av de internationellt godkände målen i samarbetsländerna. Genom att dra nytta av de internationella organisationernas erfarenhet och kontaktnät kan man utsträcka verksamhetens inverkan längre än till närområdena Internationella finansieringsinstitutioner Som en del av närområdessamarbetet främjar man utnyttjandet av multilateral finansiering i närområdena och nordvästra Ryssland i synnerhet via Världsbanksgruppen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) samt inom ramen för Europeiska investeringsbankens lånemandat. Via finansieringsinstitutionerna kan man kanalisera stöd till projekt i Ryssland på en vidare geografisk basis när det av politiska eller ekonomiska skäl är ändamålsenligt. Via förvaltningsorganen i vederbörande finansieringsinstitutioner är det viktigt att inverka så att institutionernas verksamhet styrs till ur finländsk synvinkel viktiga områden och sektorer och att institutionernas val av projekt och tyngdpunkter ger ett tilläggsvärde åt det av Finland bedrivna närområdes- och ekonomiska samarbetet, åt ett vidare regionalt samarbete och åt samarbetslandets egen verksamhet. Via de internationella finansieringsinstitutionerna kanaliseras finansiering till infrastruktur- och investeringsprojekt. Verksamheten i finansieringsinstitutionerna möjliggör förverkligandet av för Finlands näringsliv viktiga projekt. Man bör fästa fortsatt uppmärksamhet vid planmässigheten och målsättningen i samt vid förverkligandet av projektverksamheten inom de internationella finansieringsinstitutionerna. 8. Närområdessamarbetet och regionala aktörer Man bör främja det inbördes förenhetligandet och koherensen vid olika aktörers projektverksamhet till exempel mellan Nordiska ministerrådet, Östersjörådet, Barents Euro-Arktiska råd och Arktiska rådet. Partnerskapsprogrammen inom den nordliga dimensionen kan till exempel fungera som modell för ett koordinerat samarbete och för multilateral finansiering. 9. Nyttan av EU-finansiering Med hjälp av närområdessamarbetet strävar man efter att inom Finlands närområden främja utnyttjandet av EU:s finansieringsprogram såsom Tacis. Europeiska unionens nya grannskapspolitik och därtill hörande rationalisering av finansieringsinstrumenten öppnar nya möjligheter för att utvidga den finansiella basen för samarbetsprojekt i närområdena. Närområdessamarbetet och EU:s grannskapsprogram samt senare det nya grannskapsinstrumentet bör utvecklas till en helhet där delarna kompletterar varandra. Med hjälp av grannskapsprogrammen, som vid Finlands östgräns omfattar Kolarctic, Karelen och sydöstra Finland-Ryssland samt det multilaterala Östersjöprogrammet

9 9 förverkligas det gränsöverskridande samarbetet på landskapsnivå. I programmen är målsättningen fastslagen tillsammans med Ryssland, ansvaret för verksamheten är fördelat och nyttan fördelas på bägge sidor av gränsen. Inom ramen för grannskapsprogrammen strävar man för sin del till att också på regional nivå svara för de vidare utrikes- och säkerhetspolitiska målen. Grannskapsprogrammen kompletterar närområdessamarbetet. De erbjuder landskapen ett mångsidigt samarbetsredskap för gränsöverskridande samarbete. Man bör konstruera ett geografiskt och innehållsmässigt projektkontinuum mellan grannskapsprogrammen och närområdessamarbetet. Detta förutsätter i Finland ett aktivt kunskapsutbyte mellan landskapen och centralförvaltningen och ett deltagande av sektorministerierna i planeringen av grannskapsprogrammen tillsammans med de motsvarande myndigheterna och aktörerna i Ryssland. 10. Strategins giltighetstid Denna strategi gäller tillsvidare. Strategin granskas år 2006, sedan man lärt känna instrumenten för EU:s nya grannskapspolitik. För omvärderingen av strategin kommer ett ministerutskott för närområden att tillsättas inom regeringen.

10 10 INFORMATION OM NÄROMRÅDESSAMARBETE: Postadress Utrikesministeriet Östavdelningen Enheten för närområdessamarbete (ITÄ-24) PB Helsingfors Besökadress Utrikesministeriet Östavdelningen Enheten för närområdessamarbete (ITÄ-24) Maringatan 22, Sjöekipaget G Helsingfors Tel. (09) e-post: ita-24@formin.fi