Möjligheter och utmaningar i nordområdena ett finländskt perspektiv

Transkript

1 Möjligheter och utmaningar i nordområdena ett finländskt perspektiv Tal vid Kirkenes-konferensen den av Erik Lundberg, Finlands ambassadör till Norge Ärade utrikesminister Brende, mina damer och herrar, Låt mig till en början tacka för den vänliga inbjudan att här i dag vid Kirkenes-konferensen få tala om möjligheter och utmaningar i nordområdena ur ett finländskt perspektiv. Jag är också väldigt glad över att ha getts en möjlighet att få bekanta mig med Kirkenes, en stad som jag vet att traditionellt har haft mycket samarbete över gränsen till Finland, redan nu i början på min ambassadörsperiod här i Norge. Det aktiva finländska deltagande både i Kirkenes-konferensen och Arctic Frontiers - konferensen för ca 2 veckor sedan i Tromsö är en logisk och naturlig följd av ett starkt växande allmänna intresse för både Norge och de nordlig områdena i Finland. Konferenser som dessa ger oss viktig information, nya idéer samt erbjuder möjligheter att bygga nätverk och diskutera konkreta samarbetsmöjligheter. Nästa liknande tillfälle får vi i Finland då Arctic Business Forum ordnas i Rovaniemi den mars. Hoppas att vi också ses där! Jag har för avsikt att idag beröra följande tre temata i mitt inlägg; Finlands pågående ordförandeskap i Barents euroarktiska råd, framstegen i implementeringen av vår nationella arktiska strategi samt

2 nya, intressanta initiativ ägnade att främja norsk-finskt, samt nordiskt, samarbete i nordområdena. Finlands ordförandeskap i Barent euroarktiska råd är nu ungefär halvvägs och vi kommer att ge över stafettpinnen till Ryssland vid ett ministermöte som ordnas i Uleåborg i oktober. Spänningen i Europa har, som vi alla vet, ökat märkbart under den senaste tiden. Samarbetet i Barents råd har dock tillsvidare i stort sett fortgått i en konstruktiv anda. Det ligger i allas intresse att det regionala samarbetet t.ex. i praktiska gränsöverskridande frågor, såsom miljöskydd och räddningstjänster, fortgår och att den allmänt spända atmosfären inte sprider sig till i nordområdena. Till målsättningarna för det finländska ordförandeskapet hör en dynamisk, inklusiv och hållbar utveckling i Barentsområdet. De tematiska tyngdpunkterna är bl.a. ekonomiskt samarbete (inklusive transport och logistik), miljö och klimatförändring samt ungdomssamarbete. Vi strävar vidare till att, i nära samråd med regionala och lokala aktörer, förbättra samstämmigheten och koherensen mellan de olika regionala samarbetsformerna samt att bygga vidare på tidigare ordförandeländers arbete. Om vi lyckas förbättra koherensen i det regionala samarbetet kan vi undvika onödiga dubbleringar i arbetet och uppnå bättre effektivitet. På Barentsområdet är denna fråga speciellt relevant när det gäller arbetet med EU:s Nordliga Dimension, och vad miljö- och klimatfrågor beträffar också arbetet inom det Arktiska rådet. Barentsrådet kan också i vissa fall i sin egen verksamhet ta modell av Arktiska Rådet och Östersjöländernas Råd. Vi har organiserat sektorspecifika möten mellan

3 de olika regionala rådens och den nordliga dimensionens representanter i syfte att öka kontakterna och informationsutbytet. Som exempel på hur vi fört vidare tidigare ordförandelands arbete kan nämnas det arbete som utförts inom ramen för Barents Euro-Arctic Transport Area-arbetsgruppen i syfte att vidareutveckla, den under norskt ordförandeskap uppgjorda, transportplanen. De delvis sammanfallande finländska ordförandeskapen i Barnets Råd och den nordliga dimensionens transport- och logistikpartnerskap har främjat samarbetet mellan Barents Rådet och den Nordliga Dimensionen. Den praktiska implementeringen av, det under norskt ordförandeskap godkända, klimatförandringsprogramet ligger nu på Barents rådets miljöarbetsgrupps agenda. Räddningsövningen som ordnas i Kittilä i höst erbjuder vidare en möjlighet att förbättra det konkreta räddningssamarbetet inom Barentsområdet. Mina damer och herrar, Finlands vision för utvecklandet av de arktiska områdena utmålades i vår 2013 publicerade Arktiska Strategi. Backgrundsfaktorer till beslutet att uppgöra en arktisk strategi var bl.a. de arktiska områdenas ökade politiska och ekonomiska betydelse och insikten att Finland, i själva verket i sin helhet, utgör ett arktiskt land. Vi har betydande expertis att erbjuda vad beträffar främjandet av en hållbar utveckling i arktiska förhållanden och vill etablera oss som en föregångare på detta område. Internationellt samarbete utgör vidare en viktig grundsten och förutsättning för förverkligandet av vår arktiska strategi. Vår strategi var med sina 53 multisektorala målsättningar och 125 konkreta handlingsförslag då den publicerades den mest omfattande i sitt slag. Implementeringen är nu i full gång och under det första året

4 har bl.a. förbättrandet av förutsättningarna för sjöfarten i vintertid och arktiskt skeppsbyggande stått i fokus. Vidare har resurser allokerats till kompetensutveckling och utvecklandet av arktiska skyddsprogram. Under de följande två åren kommer vi att koncentrera oss på att facilitera gränsöverskridande aktivitet i mellan norra Finland, Norge och Sverige. Vi kommer att arbeta för att förebygga och avskaffa gränshinder som försvårar fri arbetskraftsrörlighet, t.ex. inom byggnadsbranschen. Ett av våra betydande trumfkort i förhållande till t.ex. central-europeiska aktörer är våra allmänna, grundläggande kunskaper i svenska. Vår ambition är därför nu att försöka erbjuda fördjupad och stödjande språkundervisning till intresserade, för att ytterligare befästa denna komparativa fördel. Arbetet med att utveckla ett nytt kunskapscenter i norra Finland för att bekämpa olja och kemikalier i arktiska förhållanden fortgår. Oljeoch/eller kemikalieolyckor utgör betydande riskfaktorer förknippade med utnyttjande av naturresurser samt utvecklandet av sjöfart i den ytterst känsliga arktiska miljön. Vi hoppas på att kunna samarbeta nära med Norge och möjligen även Sverige i utvecklandet av detta kunskapscenter. Ett av tyngdpunktsområdena kommer även att vara utvecklandet av arktiska trafikförbindelser. En växande gruvnäring, turism och ökande varutranporterna förutsätter adekvata trafikförbindelser. Ett positivt aktuellt exempel på den fronten utgörs av den, på basen av lokala insatser, nyöppnade flygrutten mellan Uleåborg, Luleå och Tromsö. Dylika ambitiösa och visionära projekt behöver allas vårt stöd! En annan viktig målsättning är att lyfta fram de arktiska områdenas särställning och behov i de internationella förhandlingarna om ett

5 klimatförändringsavtal. Genom att utveckal det regionala samarbetet och skyddsmekanismerna ur ett helhetsmässigt perspektiv kan vi förbättra miljövärnet, underlätta anpassningen till klimatförändringen och klargöra förutsättningarna för hållbar ekonomisk verksamhet. Mina damer och herrar, Låt mig till sist kort beröra några konkreta, aktuella processer och initiativ ägnade att utvidga samarbetet i nordområden mellan Finland, Norge och Sverige. Ett nytt redskap för utbyte av information och utvecklandet av samarbete utgörs av det bilaterala nordområdespartnerskapet mellan Finland och Norge. En första rond av konsultationer hölls med representanter för flera olika ministerier i Oslo i oktober förra hösten. Som en konkret följd av detta kommer nu de norska och finska ministrarna ansvariga för trafik, transport och infrastrukturfrågor att träffas i Helsingfors den 9-10 februari för att närmare diskutera aktuella samarbetsfrågor. Senare i år ordnas en andra rond konsultationer i Helsingfors då bl.a. gränsöverskridande samarbete och arbetskraftsrörlighet samt samarbete kring studentutbyte och forskning kommer att stå på agendan. Den av det finländska näringslivet beställda rapporten om ekonomiska möjligheter för finska företag i nordområdena, som förbereds av den före detta finska stasministern Paavo Lipponen och publiceras inom några veckor, kommer säkert också att lyfta fram intressanta nya idéer och hoppeligen inspirera till nya gemensamma projekt med våra grannländer.

6 På nya och välkomna idéer bjuder likaså den av Finlands, Norges och Sveriges statsministrar beställda expertgruppsrapporten "Tillväxt från norr", som publicerades för ett par veckor sedan vid Arctic Frontierskonferensen i Tromsö. Vi i Finland strävar i likhet med våra grannländer till en hållbar ekonomisk utveckling i nordområdena. Vår gemensamma målsättning är som känt att åstadkomma en konkurrenskraftig ekonomisk utveckling, samtidigt som vi värnar om den känsliga arktiska miljön. Aktiviteten i de nordliga områdena har under de senaste åren ökat märkbart och vi ser inga tecken på att den skulle vara på väg att avta, tvärtom. Nya näringsidkare och verksamhetsformer har etablerat sig i nordområdena vilket medför nya utmaningar men samtidigt också samarbetsmöjligheter för oss alla. Vi har alla utvecklat vårt eget specialkunnande och kan i många lägen komplettera varandra, så att " win-win-situationer" uppstår. Mervärdet i den nya expertgruppsrapporten ligger kanske framför allt just i det att man denna gång uttryckligen strävat till att se på utvecklingen ur ett gemensamt finskt, norskt och svenskt perspektiv; d.v.s strävat till att identifiera gemensamma utmaningar och möjligheter samt uppsätta gemensamma, konkreta målsättningar och uppställt prioriteringar för samarbetet mellan de tre grannländerna. Underligt nog, har vi ofta en tendens att glömma att våra naturligaste samarbetspartners i många frågor faktiskt ofta utgörs av just våra närmaste grannar. Rapporten identifierar fyra gränsöverskridande verktyg och fyra drivkrafter för tillväxt, för at hjälpa regeringarna i Norge, Sverige och Finland att åstadkomma hållbar ekonomisk utveckling i nordområdena.

7 De fyra drivkrafterna är LNG och förnybara energikällor, grönare gruvlösningar, ökad turism samt is- och kallklimatteknik. De fyra konkreta samarbetsverktygen som identifieras är vidare ett gemensamt regelverk, en kompetens- och arbetskraftsreserv, en långsiktig transport- och infrastrukturplan samt en gemensam röst i arktiska frågor. Rapportskrivarnas mandat och även den färdigställda rapporten präglas av en stark näringslivsdimension och en hel del av de konkreta verktygen och målsättningarna är till sin karaktär sådana, att regeringarna inte allena kan förverkliga dem. En effektiv implementering av rapportens mål förutsätter således ett nära samarbete med näringslivs-, men också med lokala aktörer. Ett exempel på det finska affärslivets starka intresse för ökat samarbete var de kring 40 företagsrepresentanterna från i huvudsak Uleåborgsregionen som deltog i Actic Frontiers. Jag har förstått att vi också här i Kirkenes har ett flertal finska företagsrepresentanter närvarande. I början av mars besöker vidare en delegation med finländska företag inom byggnads- och den maritima sektorn Bergen och Oslo under ledning av vår utrikeshandelsminister Lenita Toivakka. Tanken är vidare att närmare analysera samt att göra rapporten känd, både i söder och i norr. För att nå verkliga framsteg behövs förutom politisk vilja och stöd från regeringshåll behövs också ett aktivt engagemang av de lokala aktörerna, inklusive ursprungsbefolkningen, framförallt i den konkreta implementeringsprocessen. Lokala aktörer känner bäst till vad som verkligen behövs och vet ofta hur man bäst kan nå konkreta resultat. Deras erfarenhet och sk Best practice-modeller behövs nu.

8 Mina damer och herrar, Sammanfattningsvis vill jag konstatera att arbetet med implementeringen av den finländska arktiska strategin fortskrider väl. Potentialen för fördjupat samarbete i nordområdena har utretts och analyserats grundligt, nu är det dags att skrida till aktion. Ett nära samarbete mellan myndigheterna på alla plan (centralt, regionalt och lokalt), näringslivet, det civila samhället och ursprungsbefolkningen är en oumbärlig förutsättning för att vi skall uppnå konkreta resultat. Vår egen nordområdespolitik har till sina väsentliga delar identiska målsättningar med våra nordiska grannländers nordområdespolitik. Uppfyllandet av dessa gemensamma ambitioner förutsätter oftast gränsöverskridande gemensamma ansträngningar. De finska, norska och svenska statsministrarna konstaterade i en nyligen publicerad gemensam artikel bl.a. att de ämnar arbeta hårt för att göra de nordliga områdena till ett föredöme vad gäller hållbar utveckling och att ett mera ambitiöst samarbete i nordområdena gagnar oss alla. Ett stort tack för er uppmärksamhet!