Djupa urringningar slåss mot kaxighet i liten förpackning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djupa urringningar slåss mot kaxighet i liten förpackning"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:144 Djupa urringningar slåss mot kaxighet i liten förpackning En diskursanalys av hur tjejer och killar framställs i Big brother 2006 sett ur ett genusperspektiv JOHANNA FOGMAN Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik Luleå tekniska universitet Arena media, musik och teknik Medier och upplevelseproduktion 2006:144 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 Abstract Author: Johanna Fogman Tutor: Frida Fjällström Course: Media and Communication Studies C Period: Spring, 2006 University: Luleå University of Technology The purpose of this study is to find out how the reality show Big brother present the females and males in the episodes. A discourse analyse has been made on one of the biggest documentary soap operas shown in Swedish television during spring The analyse is mainly based on Norman Faircloughs critical discourse analyse and Yvonne Hirdmans theory about gender. Keywords: documentary soap opera, gender, discourse analyse 2

3 Sammanfattning Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13-16/ I Big brother 2006 är det möjligt att tolka många av de analyserade händelserna som tecken på reproduktion av genus, och då som reproduktion av den dominerande diskursen när det gäller genus. Samtliga deltagare som valts ut till Big brother 2006 har olika karaktärer och en del sticker ut mer än andra. En tydlig skillnad mellan tjejerna och killarna är sättet de visas på i TV. Tjejernas utseende prioriteras högt medan killarna framställs på det traditionella sätt som män anses representera. De är grova i mun, har en macho attityd och tror sig klara av mer än tjejerna. Killarna tenderar också att ha övertaget i verbala samtal mellan tjejerna och killarna. Tjejerna har svårare att hävda sig och föra fram sina budskap. Däremot tillåts tjejerna tala om sina känslor och visa fram sina mjuka sidor. Den positiva sociala förändring som Big brother kan tänkas medföra är tämligen minimal. Istället reproducerar dokusåpan stereotypa föreställningar om tjejerna och killarna, vilket i min uppsats värderas som negativt. 3

4 Innehåll 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar 7 2. Teorianknytning Genusteori Utvecklingen av kvinnliga och manliga stereotyper Kulturteoretiska utgångspunkter Stuart Hall Representation Stereotyper - Skapandet av vi och dem Diskursanalys Norman Faircloughs kritiska diskursanalys Foucault Diskursens upphovsman Tidigare forskning Tidigare forskning rörande på vilket sätt vi framställs i media 12 ur ett genusteoretiskt perspektiv Tidigare forskning på ämnet dokusåpor Yvonne Andersson Dokusåpor en verklighet för sig? Jan-Erik Nordlund Samtal om såpa Vad tycker tittarna 13 om såpa och dokusåpa? Marianne Liliequist Våp, bitchor och moderliga män kvinnligt 14 och manligt i såpoperans värld Anja Hirdman - Avporträttering av kvinnor och män Metod Genomförande av analys Reflexion Kvalitativ undersökning Materialbeskrivning Programbeskrivning: Big brother Analys Presentation av analysresultatet Konstruktionen av genus i Big brother Avporträtteringen av tjejer och killar Interaktionell kontroll, etos samt metaforer 28 4

5 7. Slutsatser Diskussion Förslag till vidare forskning 33 Litteraturförteckning 35 Bilagor Bilaga 1 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt ett Bilaga 2 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt två Bilaga 3 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt tre Bilaga 4 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt fyra Bilaga 5 Kanal 5- chefen svarar på stormen mot Big brother, artikel publicerad i Aftonbladet. 5

6 1. Inledning Kvinnor känner igen sig i den traditionella såpoperan därför att den berättar något viktigt om deras liv: sagan om kvinnlighetens eviga triumf och nederlag. Det tragiska i berättelsen är att det aldrig finns någon väg ut ur den fastlåsta världsordning där kvinnor är dömda att vara de eviga förlorarna. Den nyare typen av såpa bryter istället upp bilden av den traditionella könsordningen. Med ironi skapas distans till förtryckande könsmönster. Men medverkar inte samtidigt det ironiska förhållningssättet till att göra objektiveringen av kvinnor mer rumsren? Problembakgrund Från att ha varit en kvällsaktivitet är nu TV-tittandet en möjlighet som står till buds när som helst på dygnet. Etern är fylld av ett stort antal kanaler som är tillgängliga för många tittare. Konkurrensen om publiken har ökat, vilket lett till att bildspråkets utformning blivit allt viktigare. Idag handlar det inte bara om vad som sägs utan också hur det sägs. Passar det inte så byter tittaren kanal eller stänger av apparaten. Början av ett TV- program blir därför extra viktigt. Det gäller att fånga tittaren snabbt och övertyga honom/henne om att det bästa alternativet är att lägga ifrån sig programväljaren och sjunka tillbaks i stolen. TV använder olika bildmässiga grepp för att fånga tittaren. Korta aptitretare på kommande program (trailers) spelas upp gång på gång. Det påminner om tidningarnas löpsedlar och är ett uttryck för konkurrensen om tittaren. 2 År 1999 fick en ny typ av TV- program sitt genombrott i Sverige. Dokumentärsåpan eller dokusåpan som den kallas i vardagligt tal, slog igenom och blev en favorit i våra svenska hem. För sjätte gången i rad är det dags för Big brother 2006 som visas på Kanal5. En dokusåpa där 18 ungdomar, nio svenska och nio norska, flyttar in i ett specialbyggt hus i Stockholm och övervakas dygnet runt av strategiskt placerade kameror och mikrofoner. Det finns ingenstans i huset de kan undfly storebrors vakande öga. Dokusåpor är framtiden, menar vissa. Andra tycker att det är en skam i svensk television och att dokusåpor borde förbjudas. Som en av Sveriges största dokusåpor anser jag att Big brother kan fungera som en trendsättare och förebild för dagens ungdomar då de följer dokusåpan och tar efter attityder, mode och annat som deltagarna i huset representerar utåt sett. Det är ett ämne som är kommunikationsvetenskapligt intressant att studera närmare. Det som skildras i dokusåpor kan uppfattas som sanningen om verkligheten, trots att denna sanning är konstruerad och sammansatt av skaparna bakom programmet. Skaparna bakom en dokusåpa försöker ta fram och betona särdrag hos deltagarna. Exempel på särdrag kan vara stereotypa föreställningar om skillnaderna mellan kvinnor och män. I en dokusåpa kan sådana beteenden förstärkas just för att konstruera eller framhäva konflikter. Detta riskerar i sin tur att skapa en uppfattning hos tittarna om att skillnaderna mellan män och kvinnor är större än vad det är. 1 Liliequist Marianne, Våp, bitchor och moderliga män, (2000) 2 Hansson Hasse, Karlsson Sten-Gösta, Nordström Z Gert, Bildspråkets grunder, (1992), s

7 1.2 Problemformulering Idealbilden av de tjejer som väljs ut till Big brother är blonda, smala och storbystade. När det gäller killar varierar utseendet. Deltagarna som ställer upp i dokusåpan har ingen aning om hur de framställs eller vad som visas av dem i avsnitten. Sex säljer, det vet alla vid det här laget, och Big brother har skapat stora rubriker ända sedan det första avsnittet visades. Täcken som guppar och kameror i duschen, mikrofoner på deltagarna och intima stunder, det har lockat allt fler att följa dokusåpan som blivit en av Sveriges största. Stereotypa uppfattningar om kvinnors och mäns identiteter och relationer mellan kvinnor och män produceras och reproduceras i svenska dokusåpor. Genom att presentera konserverade föreställningar om kvinnligt och manligt i medier riskerar dessa att förstärkas hos tevepubliken. När svenska folket, främst ungdomar, väljer att titta på Big brother påverkas de av den bild som framställs. Dokusåpan blir en förebild för dem som följer programmet varje kväll. En förebild som möjligen kan förstärka de befintliga skillnaderna mellan kvinnor och män, vilket leder till att kvinnorna fortsätter att ha en underordnad social position i förhållande till män. 1.3 Syfte Syftet med denna C-uppsats är att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother Avsikten är att med en kritisk diskursanalys undersöka bakomliggande diskurser och ideologier som framträder i de sätt på vilket programmet väljer att vinkla tjejernas och killarnas framställning i programmet. 1.4 Frågeställningar Utifrån ovanstående problemformulering och syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar när jag gjort min analys: På vilket sätt vinklar kamerorna kvinnans utseende i jämförelse med mannens och vad väljer kamerorna att visa? Vilka ämnen, som tjejerna respektive killarna diskuterar i huset, väljer Kanal5 att visa? Bryts det traditionella mönstret där kvinnor utför traditionellt kvinnliga uppgifter medan män sköter de traditionellt manliga? 7

8 2. Teorianknytning Man och kvinna äro människor, men de äro det på ett för vardera könet olika sätt. Mannen skall göras duktig och stark, kvinnan älskvärd Genusteori Min analys av dokusåpan Big brother har gjorts utifrån följande nedanstående teoretiska resonemang. Detta avsnitt är baserat på modern genusteori samt forskning och reproduktion av genus i medierna Utvecklingen av kvinnliga och manliga stereotyper Yvonne Hirdman är professor vid Arbetslivsinstitutet och Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har bland annat skrivit boken Genus om det stabilas föränderliga former som handlar om hur genus har skapats och reproducerats genom historien. 4 Boken betonar de kulturella konstruktionernas betydelse för skapandet av det vi kallar kön, nämligen stereotyperna manligt och kvinnligt. 5 Hirdman lanserade 1988 begreppen genus och genussystem. De fick stor betydelse för forskningen om hur manligt och kvinnligt skapas och för analysen av maktförhållandet mellan kvinnor och män. Yvonne Hirdman ansåg att genus var ett bättre ord än könsroller och socialt kön. Könsroller ger sken av att kvinnor och män frivilligt väljer vissa roller och att de kan göra sig fria från rollerna när det passar. Så enkelt är det inte enligt Hirdman eftersom varje människa föds och växer upp i ett genussystem som redan definierat vad som är kvinnligt och manligt. Enligt Yvonne Hirdman är det inte meningsfullt att försöka hitta en orsak till den kvinnliga underordning och ta reda på "vems fel" det är. Hon tycker att man istället ska koncentrera sig på att förstå och förändra de processer som både kvinnor och män ingår i. Processer som gör att kvinnor och män upprepar mönster av kvinnligt och manligt generation efter generation. Enligt Hirdman föds varje människa in i genussystemet. Den är helt indränkt av kön och genus. Den manliga överordningen och den kvinnliga underordningen finns inbyggd i språket, i tänkandet och i själva kulturen. Från tidig ålder formas barn till att bli endera flickor eller pojkar utifrån föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Pojkar får vissa leksaker, medan flickor får andra. Leksakerna gör att pojkar och flickor övar upp olika färdigheter. Skillnaderna tas sedan som inteckning för att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det här mönstret upprepas sedan under hela uppväxten. Pojkar förväntas spela ishockey och flickor ska dansa balett. Pojkar ska välja tekniska linjer på gymnasiet, medan tjejer inte förväntas göra det. Enligt Hirdman är kön något man föds med, men genus något man formas till. Kvinnor föder barn, eller åtminstone vissa kvinnor gör det, och det gör henne annorlunda 3 Lloyd, The man of reason (1993) 4 Hirdman, Yvonne, Genus om det stabilas föränderliga former, (2001) kl

9 än mannen. Sedan spiller de biologiska förklaringarna över på andra saker också, som inte alls har med biologi att göra. Hirdman menar att kultur utan tvekan är det som präglar oss mest och som gör att vi uttrycker manligt och kvinnligt. Enligt Yvonne Hirdman är en förutsättning för den manliga överordningen att kvinnor och män hålls isär, att det finns en manlig och en kvinnlig sfär som inte blandas. Segregeringen är något som upprätthålls av både män och kvinnor och det här kallar hon genuskontraktet. Hirdman menar att genuskontraktet är en viktig kulturell ordning. Man kan se det som ett kontrakt av olika rättigheter och skyldigheter som åligger män och kvinnor. Det finns så många djupt rotade föreställningar om hur en man och en kvinna ska vara som gör det svårt att bryta mot stereotyperna Kulturteoretiska utgångspunkter I min uppsats kommer jag att titta på hur representationen av tjejer och killar verkar i språk och bild. Därför har jag valt att studera närmare Stuart Halls perspektiv på representation Stuart Hall - Representation Stuart Hall skriver i sin bok Representation att representation är produktionen av mening genom språket. Kultur handlar om att vi delar språk, kulturella koder och att vi klarar av att tolka texter på ett liknande sätt. Hur en person tolkar exempelvis en text och dess innehåll beror på vilka kulturella koder och vilken förförståelse och anknytning personen har till textens innehåll. Hall tar upp tre olika teorier om hur representation fungerar via språket. Den reflektiva: språket reflekterar mening som redan finns i världen, det vill säga människor, objekt och händelser. Den intentionella: språket uttrycker endast det som den som talar vill ha sagt. Den konstruktionistiska: mening konstrueras i och genom språket. 7 Stuart Hall har med utgångspunkt hos Gramsci och Foucault menat att makt förutom ekonomisk exploatering och fysiskt tvång också inbegriper symbolisk maktutövning. En viktig aspekt av begreppet makt är makten att representera d v s förmågan att ge en viss verklighetsuppfattning status som sann och objektiv. I mediers sätt att återge (representera) olika händelser (till exempel dokusåpan Big brother) återspeglas och förstärks de föreställningar kring exempelvis kön som finns i samhället. Enligt Stuart Hall är krisen en process under vilken gamla förhållanden bryts ned och nya byggs upp, som uppstår när samhället inte längre kan reproduceras på grundval av de rådande sociala relationerna. Stuart Hall är en av de ledande företrädarna för Cultural Studies, som särskilt intresserar sig för mötet mellan texter och mottagare ur ett kritisktkulturellt perspektiv. Han lyfter fram ideologiska maktaspekter på populärkultur och massmedier. Med ideologi menas i detta fall dominerande värderingssystem i samhället. De ideologiska mönster som kan urskiljas i exempelvis TV-program orsakas av samhällsstruktur i stort, som reproduceras av redaktioner och journalister. Hall utgår ändå från att publiken är aktiv men poängterar att medietexter kl Hall, Stuart, Representation, (1997), s.15 9

10 också bär med sig avsedda tolkningar. Mötet mellan mottagare och text kan då sluta i tre typer av tolkningar: En dominant tolkning, där mottagare tar till sig hela den avsedda meningen. En förhandlande tolkning, mottagaren tar till sig en del men står emot en del. En oppositionell tolkning, mottagaren gör en helt motsatt tolkning. Hall påpekar att texter är laddade med avsedda ideologiska syften och att detta begränsar mottagarnas tolkningsmöjligheter Stereotyper - Skapandet av vi och dem Stereotyper, menar Stuart Hall, reducerar, essentialiserar, naturaliserar och fixerar "differens". De förhindrar ett annat tänkande (variation) om ett begrepp eller en kategori. Detta betyder att stereotyper konstruerar de enkla sociala kategorier - det "normala" och det "avvikande", vad som "tillhör" och inte gör det, vem som är "Vi" och vem som är "dem" och framför allt vem som är "de andra" och vem som är "oss själva" - som något naturligt och därför något man tar för givet. Sådana konstruktioner sker inte av sig själva, utan grundas när det finns en grov makt obalans mellan de grupper som formar samhället. På så sätt kommer samhället att präglas av ett "Vi" som betyder "normal" och "tillhör", medan "de andra" som är "avvikande" inte kan "tillhöra" detta hem(land) som är "vårt". 2.3 Diskursanalys Discourses are ways to or constructing knowledge about a particular topic of practise: a cluster of ideas, image and practices, which provide ways of talking about, forms of knowledge and conduct associated whith a particular topic. Jag har i min uppsats valt att studera närmare Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt grundaren till modern diskursteori, Michel Foucault. Utifrån dessa två teorier kommer min utgångspunkt att ligga som utgör grunden för den diskursanalys jag kommer att göra i uppsatsen Norman Faircloughs kritiska diskursanalys Enligt Norman Fairclough bör en kritisk diskursanalys innefatta typiska mönster för en diskurs samt exempel på hur dessa tar sig i uttryck i det egna analysexemplet. En analys bör bestå av tre delar: den diskursiva praktiken, den sociala praktiken samt en analys av själva texten. När det gäller den diskursiva praktiken kan den innefatta närmare studier av intertextualitet och interdiskursivitet. Analysen av den sociala praktiken kan studeras genom att titta på sociala och hegemoniska relationer och strukturer i samhället och jämföra dessa med motsvarande relationer och strukturer så som de tar sig uttryck i texten. En diskursanalytiker bör även fundera över vilka ideologiska och politiska effekter diskurser kan ha för människors kunskapsutveckling, tro och värderingar samt skapandet av sociala identiteter och relationer. 8 Med intertextualitet menar Fairclough den process som sker då en 8 Fairclough, Norman, Discourse and Social Change (1992), s

11 kommunikativ händelse bygger på en tidigare händelse, eller då en text bygger på element och diskurser från andra texter. Enligt Fairclough kan det konkreta språkbruket förändra de enskilda diskurserna och således också den sociala omvärlden, genom att sammanfoga element från olika diskurser. Genom att studera intertextualiteten är det på så sätt möjligt att betrakta såväl reproduktionen av diskurser som förändringen av diskurser genom nya sammansättningar. Interdiskursivitet är en form av intertextualitet, som avser den artikulering av olika diskurstyper som sker inom och mellan olika diskursordningar. 9 För analysen av texten anger Fairclough tre begrepp av betydelse att studera närmare. Det första är interaktionell kontroll som innefattar förhållandet mellan talare: hur det bestäms i vilken ordning man får tala, hur bytet av samtalsämnen sker samt vem som bestämmer när en interaktion ska påbörjas och avslutas. 10 Det andra är etos, sociala identiteter, som skapas både genom tal- och kroppsspråk. Formandet av personens etos påverkas genom hur en person väljer att fysiskt positionera sig gentemot andra och hur personen beter sig. Samt vilka kroppsliga rörelser personen utför då andra talar. 11 Det tredje, metaforer, är skönskrivningar som används för att beskriva hur skeenden påverkar hur vi tänker om dessa skeenden och hur vi agerar. Genom användningen av metaforer värderas dessa skeenden och sänder budskapet att en tolkning föredras framför en annan Foucault diskursens upphovsman Just att göra något får en mening. Makt frambringar vår kunskap, relationer till varandra. Varje möte, varje praktik handlar om meningsskapande. Det frambringar det sociala, vi är beroende av att leva efter en viss social ordning. Maktens diskurs, relationen mellan makt och kunskap, är en väsentlig del av Michel Foucaults tänkande. Foucault har ett stort intresse för det som konstrueras eller skiljs ut som avvikelser eller onaturligheter, det vill säga det andra. Foucault är även intresserad av skillnaderna i sättet att tänka mellan olika epoker. Han ser på historien som en serie av skillnader mellan olika historiska epoker och kulturer. Skillnaderna visar sig i de olika epokernas eller kulturernas institutioner eller organisationer. Det är sedan de som formar diskurser eller vårt sätt att tala och tänka i olika situationer. Diskurser har, enligt Foucault, uppenbara ideologiska funktioner då de kan utgöra de sätt på vilka kunskap organiseras för att tjäna olika typer av maktrelationer Winter Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, (2000), s.13 och Fairclough, Norman, Discourse and Social Change (1992), s ibid. s ibid. s Miegel, Fredrik, Johansson, Fredrik, Kultursociologi (2002), s

12 3. Tidigare forskning För att få en inblick i ämnet dokusåpor ger jag en kort sammanfattning av historia och tidigare forskning i ämnet. 3.1 Tidigare forskning rörande på vilket sätt vi framställs i media ur ett genusteoretiskt perspektiv Tidigare forskning på ämnet dokusåpor Förnedrings-tv har det kallats med syftning på den mobbning deltagande utsätter varandra för inför offentligheten. Mer rättvisande vore att kalla det människoförakts-tv, ett förakt som inte bara riktar sig mot de deltagande, utan mot själva mänskligheten som sådan. 14 Redan 1995 kom den första dokusåpan till Sverige. Programmet, som hette Real world Stockholm, visades i TV3 och var en idé som kom från USA. Det var MTV som genomförde ett dokumentärt serieexperiment som gjorde stor succé. Här föddes hela dokusåpa konceptet. Sex för varandra helt främmande människor fördes samman i en lägenhet för att i ett halvår leva tillsammans. 15 I Sverige sammanförde man sju nordiska ungdomar i en lägenhet i Stockholm som under en sommar levde tillsammans och fick sin vardag dokumenterad. Men det riktigt stora genombrottet av dokusåpor i public service tv fick Sverige genom Expedition: Robinson som sändes i Sveriges Television (SVT). Sedan den först introducerades 1997 har dokusåpan tilldelats växande utrymme i medierna. Störst utrymme har den fått i de kommersiella tv-kanalerna. 16 Forskning om dokusåpor i Sverige har hittills varit förhållandevis begränsad Yvonne Andersson Dokusåpor en verklighet för sig? År 2001 genomförde Yvonne Andersson, då studerande vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) Stockholm, en kvantitativ innehållsanalys av de svenska dokusåpor som visades i TV under oktober och november månad år Undersökningen gjorde hon på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, och de dokusåpor hon studerade närmare var Expedition: Robinson, Baren, Big brother, Villa medusa och Mullvaden. Syftet med Anderssons studie var att granska sanningsvärdet i den kritik som programmen mött i främst medierna men även inom medieforskningen. Hennes resultat pekar på att kritiken varit väldigt onyanserad. De etiskt tveksamma inslag som programmen har beskyllts för att innehålla förekommer inte i särskilt stor utsträckning. I cirka 16 procent av sekvenserna utspelas eller beskrivs en konflikt. Andersson menar att dessa konflikter ingår i tävlingen, ett alla mot alla krig snarare än mobbning som kritiken har varit. Yvonne Andersson skriver i sin rapport att liksom programtypen har begreppet dokusåpor etablerats successivt men under processen har också en betydelseförskjutning skett. Från att 14 DN Everdahl Göran, Tvål! Kärlek, svek och härligt hat på teve. (1998), s. 16 Andersson Yvonne, Dokusåpor en verklighet för sig? (2001), s. 2 12

13 ha kunnat beteckna i stort sett vad som helst som handlar om verkliga människor i serieform till att betyda att vanliga människor placeras i en för ändamålet konstruerad situation där de skall leva tillsammans, utföra gemensamma uppdrag, och samtidigt utkämpa en kamp på liv och död, eller näst intill. I bästa fall ska publiken också kunna delta som medbestämmande för utgången i kampen. 17 I Anderssons studie har styrkeförhållandet mellan såpadeltagarna, publiken och programmakarna undersökts. Resultaten antyder att bilden av dokusåporna som ett fritt spelrum för vanliga människor inte är något annat än en skenbild. Förutom att programmakarna har konstruerat situationen och besatt rollerna regisserar de det spel som pågår. De för in någon form av incitament i cirka en tiondel av sekvenserna för att få saker att hända och föra in programmen i välbekanta, enkla dramaturgiska mönster. Åtminstone i Big brother har det visat sig att incitamenten kan ha bidragit till vissa etiskt tveksamma inslag i programmet. Det kan till exempel handla om baktaleri, där en deltagare pratar negativt om någon annan deltagare. Programmakarna petar i myrstacken för att få saker att hända. Dokusåporna framstår som en slags demimonder (halvvärldar) mellan genrer, privata och offentliga aktörer eller diskurser, samt olika medier. I Anderssons rapport handlar det om demimonder med tämligen snäva ramar. Det som existerar definieras huvudsakligen av här och nu: den plats man befinner sig på för stunden och de regler som gäller där samt av de rollkaraktärer som deltar i det pågående spelet ett spel som följer ett välbekant dramatiskt mönster men som upplöses i samma ögonblick kamerorna slocknar Jan-Erik Nordlund Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? Jan-Erik Nordlund är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstad Universitet. Han har i sin studie undersökt hur publiken förhåller sig till dokusåpan och varför den skiljer sig från den traditionella såpoperan. Genom en gruppintervju bland studenter vid Karlstad Universitet har han kommit fram till sitt resultat. Nordlund fokuserar främst på publiken, de som ser såporna. Varför gör dem det och vad får de ut av det, är några frågor han ställer sig. 19 Jan-Erik Nordlund utgår ifrån något som han kallar en ram uppbyggd kring ett antal olika dimensioner som är urskiljbara beträffande tittarens relation till såpan. Dessa dimensioner, menar han, kan inbegripas i en analysmodell som utgår från såpans funktion för tittaren. Det finns tre olika typer av funktioner: informationsfunktion, underhållningsfunktion samt social funktion. Dessa funktioner används för att förklara medieanvändandet. I undersökningen använder sig Nordlund främst av den sociala funktionen då han gör analysen av dokusåpor. Man får följa olika sociala processer hos deltagarna vilket leder till att tittaren påverkas av det faktum att dessa deltagare är verkliga individer och inte skådespelare. 20 I såpoperan leder innehållet ofta till ett ironiskt förhållningssätt, det blir 17 Andersson Yvonne, Dokusåpor en verklighet för sig? (2001), s.5 18 Andersson, Yvonne, Dokusåpor en verklighet för sig? (2001), s.6 19 Nordlund, Jan-Erik, Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? (2001), s ibid. s

14 som avkoppling eller verklighetsflykt. I dokusåpan får man kontakt med verkligheten på ett annat sätt Marianne Liliequist Våp, bitchor och moderliga män kvinnligt och manligt i såpoperans värld Marianne Liliequist är författare till boken Våp, bitchor och moderliga män. Hon har studerat genusmönster och kvinnliga förhållningssätt i olika teveserier. Liliequists studie är genusteoretiskt inspirerad och i centrum för hennes intresse ligger frågan om bilden av manligt-kvinnligt. 22 Liliequists studie är inspirerad av Geraghtys (1992) perspektiv på såpoperatittande och identitetsarbete och hon använder sig av hennes definition av genren. Geraghty definierar såpoperor som serier om relationsförvecklingar som aktiverar tittaren genom att ständigt få dem att fundera över vad som ska hända härnäst. Termen såpopera kommer ursprungligen från de amerikanska, dagligt återkommande dramaserier, som på 1950-talet riktade sig till kvinnor och som producerades av tvålindustrin. 23 Liliequist menar att den traditionella såpoperan från 1980-talet upprätthåller uppfattningen om kvinnors behov av manlig bekräftelse. Kvinnornas huvudsakliga uppgift är omvårdnad och att representera det goda, medan männen framställs som egoistiska och maktlystna. Det enda sättet på vilket männen kan övertalas till godhet och omtanke är genom att kvinnorna vädjar till dem med hjälp av sin skönhet, charm och intuition. 24 I de postmoderna såporna från 1990-talet är det vanligare att bilden av den traditionella könsordningen bryts upp. Kvinnor och män framställs oftare med gemensamma egenheter. 25 Kvinnorna beskrivs som män; de är starka och framgångsrika utåt, men innerst inne mjuka och känslomässigt beroende av männen Avporträttering av kvinnor och män Anja Hirdman, född 1964 och dotter till Yvonne Hirdman, har skrivit boken Tilltalande bilder som är en avhandling gjord vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) på Stockholms universitet. Hon har undersökt hur Veckorevyn och FIB Aktuellt tilltalar sina läsare. Avhandlingen tar sin början under de radikala sextio- och sjuttiotalen, en tid fylld av nya idéer och samhälleliga förändringar i Sverige. Familjen, äktenskapet och sexualiteten debatterades livligt, såväl i som utanför medierna. Denna radikala tid jämförs sedan med 1995, för att se vad som hänt i tidningarna efter den sexuella frigörelsen och könsrollsdebattens svallvågor. Anja Hirdman skriver i Tilltalande bilder om hur vi lever i en kultur där mediers definitioner av världen är alltmer avgörande. Medier väljer och vrakar bland händelser, skeenden och människor och låter oss sedan blicka in mot den värld de presenterar för oss. I deras berättelser formas olika sätt att se på och förstå, såväl vårt eget samhälle som andras, såväl oss själva som andra. Här produceras föreställningar om vad som utgör, eller bör utgöra, kvinnligt respektive manligt och hur vi ska förstå dem i förhållande till 21 Nordlund, Jan-Erik, Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? (2001), s Liliequist, Marianne, Våp, bitchor och moderliga män, (2000), s ibid. s ibid. s ibid. s ibid. s

15 varandra. Indelandet av publiken i olika grupper, kvinnliga och manliga, är en av de viktigaste komponenterna inom journalistiken. 27 Hirdman beskriver hur kroppsretorik, gester och poser, har stor betydelse för vilken status den avporträtterade ges och för bildens budskap. Kroppsspråket används för att förmedla olika känslotillstånd, sinnesrörelser, allvar, sorg, lycka eller upphetsning. När det gäller kvinnor avbildas de ofta som stillasittande och med ett leende riktad mot kameran. Män, å andra sidan, är ofta aktiva och rörliga och riktar blicken bort från kameran i riktning mot aktiviteten de utför. När kvinnor avporträtteras tillsammans med män talar de ofta med blicken riktad mot mannen. När mannen avporträtteras tillsammans med en kvinna talar han ofta med blicken riktad utåt. Kvinnans kropp görs till en symbol för det sexuella, vilket förstärker hennes icke-maskulina identitet. Även kameravinklar positionerar betraktaren. En ovanifrån-vinkel framställer ofta bildens person som liten medan en underifrån-vinkel ger intrycket av det motsatta. Det förstnämnda etablerar ofta en relation där den som ser har symbolisk makt över den som visas, medan underifrån-vinkeln tillskriver den som avbildas en högre grad av auktoritet. 28 I Anja Hirdmans undersökning av Veckorevyn och FIB Aktuellt kunde Hirdman konstatera att när det gäller män i tryck, då män avporträtteras för andra män i FIB Aktuellt, så förknippas maskulinitet med aktivitet. Mäns blickar är sällan riktade mot publiken. De är ofta i färd med något och ägnar sin uppmärksamhet åt andra saker. De etablerar ingen personlig relation till betraktaren. Blicken ska inte dröja vid deras ansikte och kropp, utan riktas mot deras handlande. 29 I Veckorevyn, där kvinnor visar kvinnor hur kroppen ska skötas, kläder bäras och ansiktet formateras, handlar bilder i första hand om ett illustrerat utlärande. När läsaren ser på dessa modellbilder är upplevelsen av att bli betraktad, sedd och uppmärksammad den upplevelse som aktiveras. Då kvinnor avporträtteras för män poserar de ofta i utmanande ställningar och riktar sin blick mot betraktaren. Då kvinnor avporträtteras för kvinnor är det ofta i situationer då de förändrar och förbättrar sitt utseende. Enligt Hirdman lär sig kvinnor att de får makt genom att beslagta mäns blickar och på så sätt blir män avgörande för kvinnors välbefinnande status Hirdman Anja, Tilltalande bilder (2002) s Hirdman Anja, Tilltalande bilder (2002), s ibid. s ibid. s

16 4. Metod 4.1 Genomförande av analys Då Big brother pågår i flera veckor är det omöjligt för mig att följa dokusåpan från början till slut, då jag måste färdigställa min uppsats i god tid. Därför har jag slumpvis valt ut en veckas avsnitt, måndag till torsdag, att utgå ifrån när jag gör min analys. (Se 5 Materialbeskrivning) Jag avser att göra en kvalitativ undersökning (Se Kvalitativ undersökning) av de inspelade avsnitten av Big brother 2006, som jag valt ut till min analys. Samtliga avsnitt har jag studerat noga innan vissa delar valts ut för transkribering. De delar som valts ut för närmare analys anses representera konstruktionen av genus, oavsett vilket eller vilka kön den gynnar. Jag har studerat skillnader och likheter av framställningen mellan tjejer och killar. I programmen studeras tal och bild i en gemensam analys, där fokus ligger på det talade ordet. Anja Hirdmans teori ligger till grund för tolkningen av de bilder som visas på deltagarna, hur bilderna vinklas och på vilket sätt. (Se 3.1.5, avporträttering av kvinnor och män) Enligt Anja Hirdman avbildas kvinnor ofta som stillasittande och med ett leende riktad mot kameran. Män, å andra sidan, är ofta aktiva och rörliga och riktar blicken bort från kameran i riktning mot aktiviteten de utför. När kvinnor avporträtteras tillsammans med män talar de ofta med blicken riktad mot mannen. När mannen avporträtteras tillsammans med en kvinna talar han ofta med blicken riktad utåt. Kvinnans kropp görs till en symbol för det sexuella, vilket förstärker hennes icke-maskulina identitet. Utifrån följande teori kommer jag att studera hur väl denna bild stämmer överens med avporträtteringen av tjejerna och killarna i Big brother När det gäller det talade ordet kommer jag att utgå ifrån Stuart Hall som tar upp tre olika teorier om hur representation fungerar via språket. Den reflektiva: språket reflekterar mening som redan finns i världen, det vill säga människor, objekt och händelser. Den intentionella: språket uttrycker endast det som den som talar vill ha sagt. Den konstruktionistiska: mening konstrueras i och genom språket. (Se Stuart Hall Representation) Enligt Stuart Hall är representation produktionen av mening genom språket. Förekomsten av stereotypa bilder av identiteter och relationer studeras med avsikten att försöka beskriva den dominerande diskursen vad beträffar kvinnligt och manligt. Samtidigt analyseras tecken på att motarbeta den dominerande diskursen. Resonemanget kring den sociala praktiken baseras på egna verklighetsupplevelser. Till studier kring det traditionella mönstret, där kvinnor utför traditionellt kvinnliga uppgifter medan män sköter det traditionellt manliga, används Yvonne Hirdmans teori. (Se Utvecklingen av kvinnliga och manliga stereotyper) Norman Fairclough har inom den kritisk-diskursanalytiska riktningen den mest utvecklade teorin och metoden för forskning om kommunikation, kultur och samhälle. Jag kommer att med hjälp av hans teori och analytiska verktyg bilda mig ett ramverk för analysen av programmen. Min uppgift blir att studera det som sägs och visas för att på så sätt kunna synliggöra diskursiva mönster. Jag kommer även att använda mig av maktens diskurs, relationen mellan makt och kunskap, som är en väsentlig del av Michel Foucaults tänkande. 16

17 Som en sammanfattning på denna metod har jag gjort ett analysschema som jag kommer att utgå ifrån. Dessa tre punkter utgör grundstommen i min analys. Utöver dessa kommer jag sedan använda övriga teorier jag skrivit om, till min hjälp. 1. Konstruktionen av genus 2. Avporträtteringen av tjejer och killar 3. Interaktionell kontroll, etos samt metaforer 4.2 Reflexion Media granskar kritiskt det som händer i vårt samhälle, men få väljer att granska media. Jag anser att det är viktigt att vi människor är kritiska och ifrågasätter den information som översköljer oss från alla mediekanaler. Det är ur detta perspektiv som jag tycker att det är extra viktigt att ta upp och behandla ämnet dokusåpor. Dokusåpor som blivit en del av vår vardag, som ständigt debatteras och är i hetluften just nu. Det är inte alltid så lätt att analysera en diskurs som i vårt samhälle utgör en naturlig del av vardagen. Dokusåpor ligger i tiden och är just nu mer populärt än någonsin. I min studie har jag valt att utgå ifrån genusteorier där jag delar de utvalda teoriernas grundläggande syn på kvinnan och mannen som mer lika än olika. De teorier jag valt att utgå ifrån delar min syn på jämställdhet där vi lever efter invanda isärförhållanden och konserverade mönster. Detta skapar en ojämn maktbalans mellan kvinnor och män. Mitt resultat behöver inte vara objektiva sanningar men väl viktiga sådana. Det är diskursanalytikerns uppgift att avslöja andras sätt att värdera genom språket och främja vissa tolkningar istället för andra. Det gör det omöjligt att som författare ställa sig neutral. Man reproducerar vissa värderingar samtidigt som man kritiserar samma beteende hos andra. Allt språk är värdeladdat. Det är omöjligt att producera en text utan att framföra vissa värderingar. Diskursanalytikerns roll bör inte vara att upplyfta sin egen tolkning som den främsta utan bara se den som en tolkning bland andra möjliga. 4.3 Kvalitativ undersökning En kvalitativ undersökning är, till skillnad mot kvantitativ, en väg till att skaffa sig en djupare kunskap inom ett specifikt ämnesområde. Med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun kan man skapa vetenskaplig kunskap som är både ny och systematiskt frambringad. 31 Om man däremot vill få svar på frågor som Hur ofta?, Hur många? och Vem? är en kvantitativ undersökning att föredra. Bra metoder för att genomföra en kvantitativ undersökning är enkäter och telefonintervjuer. För att bli en bra forskare inom det kvalitativa området, krävs att man har en god överblick över sitt eget forskningsområde. Man kan säga att varje kvalitativt forskningsproblem fordrar sin egna unika metod. 32 Kvalitativ forskning kan utföras och tillämpas på en rad olika sätt. Det är viktigt att redogöra för läsaren hur man gått tillväga vid en kvalitativ undersökning, eftersom ingen 31 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (1997), s Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder (2003), s

18 kvalitativ bearbetning är den andra lik och det inte finns några specifika regler att förhålla sig till. 33 Sammanfattningsvis kan man säga att kvalitativa studier präglas av en stor variation, utan några egentliga regler eller kriterier. Eftersom varje studie på något sätt är unik, är det också av högsta vikt att forskaren är noggrann med att beskriva hela sin forskningsprocess, så att den lätt kan följas av dem som tar del av resultaten. Om allt detta beaktas i den kvalitativa forskningsrapporten, kan det stärka det kvalitativa arbetets trovärdighet. 34 Det finns som sagt många olika sätt att arbeta med en kvalitativ undersökning. Jag har valt att arbeta med inspelade avsnitt av Big brother på videokassett som dokumentationsform. En kvalitativ bearbetning av inspelade videokassetter är ett resurskrävande arbete. Det innebär att man skriver ut (transkriberar) allt som sägs på inspelningen, för att sedan analysera det som framkommer ur texterna. I en kvalitativ metod är det vanligt att man väntar med analyserna tills allt material är insamlat Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder (2003), s ibid. s ibid. s

19 5. Materialbeskrivning Under våren 2006 visas dokusåpan Big brother i Kanal5. Dokusåpan sänds måndag till torsdag klockan sju samt fredagar klockan På söndagar sänds talkshowen Big brother live klockan nio direkt från Värtahamnen i Stockholm. Att denna programserie valts ut för analysen beror på att det är en av Sveriges största dokusåpor som dessutom blivit väldigt populär och nu är inne på sjätte omgången i rad. Analysen är baserad på 4 slumpvis valda avsnitt, cirka 240 minuter, måndag till torsdag. Avsnitten som användes för analysunderlag sändes i Kanal5 den 13/2, 14/2, 15/2 och 16/2 år Samtliga avsnitt har jag studerat noga innan vissa delar valts ut för transkribering. De delar som valts ut för närmare analys anses representera konstruktionen av genus, oavsett vilket eller vilka kön den gynnar. Jag har studerat skillnader och likheter av framställningen mellan tjejer och killar samt hur kameran valt att visa de olika könen. 5.1 Programbeskrivning: Big brother 2006 Spelreglerna i Big Brother 2006 är mycket enkla. Ett antal för varandra helt okända människor vistas i ett hus. De har ej tillgång till TV, radio eller tidningar. Deltagarna har ingen kontakt med andra människor utanför huset och de styrs ej av manus eller påverkas av produktionen i hur de skall bete sig eller i vad de skall säga. Deltagarnas vardag, relationer till varandra och händelser övervakas dygnet runt av 52 kameror och resultatet visas i såväl TV som på webben. En deltagare får när som helst lämna huset på eget initiativ. Om så är fallet har dock deltagaren förbrukat sin chans att återvända till huset. Utröstad deltagare har däremot inte förbrukat den möjligheten. Ingen mänsklig kontakt med utsidan Alla kameror som är monterade inne i huset manövreras centralt från ett kontrollrum. De kameror som manövreras manuellt av kameraoperatörer är gömda bakom isolerade spegelglas. Ingen produktionspersonal finns inne i huset. Deltagarna har självfallet rätt att tala med psykolog eller läkare om så skulle behövas. Nomineringar Deltagarna nominerar själva de personer som de anser inte förtjänar att vara kvar i huset. Nomineringarna får ej diskuteras mellan deltagarna. Det är förbjudet att bilda pakter eller påverka de andra deltagarna hur de skall rösta. På vilka grunder nomineringen sker kommer att variera under programmets gång. Det kan t. ex ske genom veckouppdrag, lagtävlingar eller individuella insatser. Av de nominerade personerna är det sedan publiken som röstar vem som slutligen måste lämna huset. Utröstningen sker varje söndag live kl: på Kanal 5 och TV- NORGE. 19

20 Den person, som av publiken i den sista omröstningen får flest antal röster och blir kvar till sist vinner priset. Prissumman är SEK eller NOK beroende av vinnarens nationalitet och som vanligt är det endast en person som kan vinna pengarna. Om Big Brother Big Brother sätter reglerna. Inga regler är heller skrivna i sten, varför dessa kan förändras. Årets Big Brother bygger inte, som året innan, på nationellt fokus varför inte heller landskamper eller andra nationella uppdelningar kommer göras. 20

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv.

Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär dig älska dig själv. Börja stormtrivas i ditt eget skin. Spräng bort dina osäkerheter Gå emot dina rädslor Stå för din sak

Läs mer

Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN

Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN Genuspedagogik, 5p Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN Syfte: Vi har nu kort gått igenom bakgrundsteorier och några frågor om hur genus på olika sätt kan utgöra bekymmer för jämställdheten i samhället. Det

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ARBETSBLAD LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 10 MARS Diskussionsfrågor

ARBETSBLAD LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 10 MARS Diskussionsfrågor ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV3 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 10 MARS 2017 Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

inledning Om besöket

inledning Om besöket inledning Vi är mycket glada att ni valt att se föreställningen Förorten Brinner. Redan nu erhåller du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig de verktygen för att verkligen kombinera styrkan i

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Ellen Holmboe Vad handlar boken om? Boken handlar om Filip som är en hemlig agent. Varje morgon läser han tidningen. Men plötsligt kommer inte tidningen längre. Mamma ringer och klagar.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

1. Det handlar inte om BDSM

1. Det handlar inte om BDSM 1. Det handlar inte om BDSM Sveriges kvinnolobby mötte stort motstånd från olika håll när de framförde sin kritik mot KappAhls reklamkampanj 50 shades of Grey. Reklamombudsmannens opinionsnämnd friade

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer