Djupa urringningar slåss mot kaxighet i liten förpackning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djupa urringningar slåss mot kaxighet i liten förpackning"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:144 Djupa urringningar slåss mot kaxighet i liten förpackning En diskursanalys av hur tjejer och killar framställs i Big brother 2006 sett ur ett genusperspektiv JOHANNA FOGMAN Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik Luleå tekniska universitet Arena media, musik och teknik Medier och upplevelseproduktion 2006:144 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 Abstract Author: Johanna Fogman Tutor: Frida Fjällström Course: Media and Communication Studies C Period: Spring, 2006 University: Luleå University of Technology The purpose of this study is to find out how the reality show Big brother present the females and males in the episodes. A discourse analyse has been made on one of the biggest documentary soap operas shown in Swedish television during spring The analyse is mainly based on Norman Faircloughs critical discourse analyse and Yvonne Hirdmans theory about gender. Keywords: documentary soap opera, gender, discourse analyse 2

3 Sammanfattning Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13-16/ I Big brother 2006 är det möjligt att tolka många av de analyserade händelserna som tecken på reproduktion av genus, och då som reproduktion av den dominerande diskursen när det gäller genus. Samtliga deltagare som valts ut till Big brother 2006 har olika karaktärer och en del sticker ut mer än andra. En tydlig skillnad mellan tjejerna och killarna är sättet de visas på i TV. Tjejernas utseende prioriteras högt medan killarna framställs på det traditionella sätt som män anses representera. De är grova i mun, har en macho attityd och tror sig klara av mer än tjejerna. Killarna tenderar också att ha övertaget i verbala samtal mellan tjejerna och killarna. Tjejerna har svårare att hävda sig och föra fram sina budskap. Däremot tillåts tjejerna tala om sina känslor och visa fram sina mjuka sidor. Den positiva sociala förändring som Big brother kan tänkas medföra är tämligen minimal. Istället reproducerar dokusåpan stereotypa föreställningar om tjejerna och killarna, vilket i min uppsats värderas som negativt. 3

4 Innehåll 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar 7 2. Teorianknytning Genusteori Utvecklingen av kvinnliga och manliga stereotyper Kulturteoretiska utgångspunkter Stuart Hall Representation Stereotyper - Skapandet av vi och dem Diskursanalys Norman Faircloughs kritiska diskursanalys Foucault Diskursens upphovsman Tidigare forskning Tidigare forskning rörande på vilket sätt vi framställs i media 12 ur ett genusteoretiskt perspektiv Tidigare forskning på ämnet dokusåpor Yvonne Andersson Dokusåpor en verklighet för sig? Jan-Erik Nordlund Samtal om såpa Vad tycker tittarna 13 om såpa och dokusåpa? Marianne Liliequist Våp, bitchor och moderliga män kvinnligt 14 och manligt i såpoperans värld Anja Hirdman - Avporträttering av kvinnor och män Metod Genomförande av analys Reflexion Kvalitativ undersökning Materialbeskrivning Programbeskrivning: Big brother Analys Presentation av analysresultatet Konstruktionen av genus i Big brother Avporträtteringen av tjejer och killar Interaktionell kontroll, etos samt metaforer 28 4

5 7. Slutsatser Diskussion Förslag till vidare forskning 33 Litteraturförteckning 35 Bilagor Bilaga 1 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt ett Bilaga 2 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt två Bilaga 3 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt tre Bilaga 4 Det transkriberade materialet av Big brother, avsnitt fyra Bilaga 5 Kanal 5- chefen svarar på stormen mot Big brother, artikel publicerad i Aftonbladet. 5

6 1. Inledning Kvinnor känner igen sig i den traditionella såpoperan därför att den berättar något viktigt om deras liv: sagan om kvinnlighetens eviga triumf och nederlag. Det tragiska i berättelsen är att det aldrig finns någon väg ut ur den fastlåsta världsordning där kvinnor är dömda att vara de eviga förlorarna. Den nyare typen av såpa bryter istället upp bilden av den traditionella könsordningen. Med ironi skapas distans till förtryckande könsmönster. Men medverkar inte samtidigt det ironiska förhållningssättet till att göra objektiveringen av kvinnor mer rumsren? Problembakgrund Från att ha varit en kvällsaktivitet är nu TV-tittandet en möjlighet som står till buds när som helst på dygnet. Etern är fylld av ett stort antal kanaler som är tillgängliga för många tittare. Konkurrensen om publiken har ökat, vilket lett till att bildspråkets utformning blivit allt viktigare. Idag handlar det inte bara om vad som sägs utan också hur det sägs. Passar det inte så byter tittaren kanal eller stänger av apparaten. Början av ett TV- program blir därför extra viktigt. Det gäller att fånga tittaren snabbt och övertyga honom/henne om att det bästa alternativet är att lägga ifrån sig programväljaren och sjunka tillbaks i stolen. TV använder olika bildmässiga grepp för att fånga tittaren. Korta aptitretare på kommande program (trailers) spelas upp gång på gång. Det påminner om tidningarnas löpsedlar och är ett uttryck för konkurrensen om tittaren. 2 År 1999 fick en ny typ av TV- program sitt genombrott i Sverige. Dokumentärsåpan eller dokusåpan som den kallas i vardagligt tal, slog igenom och blev en favorit i våra svenska hem. För sjätte gången i rad är det dags för Big brother 2006 som visas på Kanal5. En dokusåpa där 18 ungdomar, nio svenska och nio norska, flyttar in i ett specialbyggt hus i Stockholm och övervakas dygnet runt av strategiskt placerade kameror och mikrofoner. Det finns ingenstans i huset de kan undfly storebrors vakande öga. Dokusåpor är framtiden, menar vissa. Andra tycker att det är en skam i svensk television och att dokusåpor borde förbjudas. Som en av Sveriges största dokusåpor anser jag att Big brother kan fungera som en trendsättare och förebild för dagens ungdomar då de följer dokusåpan och tar efter attityder, mode och annat som deltagarna i huset representerar utåt sett. Det är ett ämne som är kommunikationsvetenskapligt intressant att studera närmare. Det som skildras i dokusåpor kan uppfattas som sanningen om verkligheten, trots att denna sanning är konstruerad och sammansatt av skaparna bakom programmet. Skaparna bakom en dokusåpa försöker ta fram och betona särdrag hos deltagarna. Exempel på särdrag kan vara stereotypa föreställningar om skillnaderna mellan kvinnor och män. I en dokusåpa kan sådana beteenden förstärkas just för att konstruera eller framhäva konflikter. Detta riskerar i sin tur att skapa en uppfattning hos tittarna om att skillnaderna mellan män och kvinnor är större än vad det är. 1 Liliequist Marianne, Våp, bitchor och moderliga män, (2000) 2 Hansson Hasse, Karlsson Sten-Gösta, Nordström Z Gert, Bildspråkets grunder, (1992), s

7 1.2 Problemformulering Idealbilden av de tjejer som väljs ut till Big brother är blonda, smala och storbystade. När det gäller killar varierar utseendet. Deltagarna som ställer upp i dokusåpan har ingen aning om hur de framställs eller vad som visas av dem i avsnitten. Sex säljer, det vet alla vid det här laget, och Big brother har skapat stora rubriker ända sedan det första avsnittet visades. Täcken som guppar och kameror i duschen, mikrofoner på deltagarna och intima stunder, det har lockat allt fler att följa dokusåpan som blivit en av Sveriges största. Stereotypa uppfattningar om kvinnors och mäns identiteter och relationer mellan kvinnor och män produceras och reproduceras i svenska dokusåpor. Genom att presentera konserverade föreställningar om kvinnligt och manligt i medier riskerar dessa att förstärkas hos tevepubliken. När svenska folket, främst ungdomar, väljer att titta på Big brother påverkas de av den bild som framställs. Dokusåpan blir en förebild för dem som följer programmet varje kväll. En förebild som möjligen kan förstärka de befintliga skillnaderna mellan kvinnor och män, vilket leder till att kvinnorna fortsätter att ha en underordnad social position i förhållande till män. 1.3 Syfte Syftet med denna C-uppsats är att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother Avsikten är att med en kritisk diskursanalys undersöka bakomliggande diskurser och ideologier som framträder i de sätt på vilket programmet väljer att vinkla tjejernas och killarnas framställning i programmet. 1.4 Frågeställningar Utifrån ovanstående problemformulering och syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar när jag gjort min analys: På vilket sätt vinklar kamerorna kvinnans utseende i jämförelse med mannens och vad väljer kamerorna att visa? Vilka ämnen, som tjejerna respektive killarna diskuterar i huset, väljer Kanal5 att visa? Bryts det traditionella mönstret där kvinnor utför traditionellt kvinnliga uppgifter medan män sköter de traditionellt manliga? 7

8 2. Teorianknytning Man och kvinna äro människor, men de äro det på ett för vardera könet olika sätt. Mannen skall göras duktig och stark, kvinnan älskvärd Genusteori Min analys av dokusåpan Big brother har gjorts utifrån följande nedanstående teoretiska resonemang. Detta avsnitt är baserat på modern genusteori samt forskning och reproduktion av genus i medierna Utvecklingen av kvinnliga och manliga stereotyper Yvonne Hirdman är professor vid Arbetslivsinstitutet och Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har bland annat skrivit boken Genus om det stabilas föränderliga former som handlar om hur genus har skapats och reproducerats genom historien. 4 Boken betonar de kulturella konstruktionernas betydelse för skapandet av det vi kallar kön, nämligen stereotyperna manligt och kvinnligt. 5 Hirdman lanserade 1988 begreppen genus och genussystem. De fick stor betydelse för forskningen om hur manligt och kvinnligt skapas och för analysen av maktförhållandet mellan kvinnor och män. Yvonne Hirdman ansåg att genus var ett bättre ord än könsroller och socialt kön. Könsroller ger sken av att kvinnor och män frivilligt väljer vissa roller och att de kan göra sig fria från rollerna när det passar. Så enkelt är det inte enligt Hirdman eftersom varje människa föds och växer upp i ett genussystem som redan definierat vad som är kvinnligt och manligt. Enligt Yvonne Hirdman är det inte meningsfullt att försöka hitta en orsak till den kvinnliga underordning och ta reda på "vems fel" det är. Hon tycker att man istället ska koncentrera sig på att förstå och förändra de processer som både kvinnor och män ingår i. Processer som gör att kvinnor och män upprepar mönster av kvinnligt och manligt generation efter generation. Enligt Hirdman föds varje människa in i genussystemet. Den är helt indränkt av kön och genus. Den manliga överordningen och den kvinnliga underordningen finns inbyggd i språket, i tänkandet och i själva kulturen. Från tidig ålder formas barn till att bli endera flickor eller pojkar utifrån föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Pojkar får vissa leksaker, medan flickor får andra. Leksakerna gör att pojkar och flickor övar upp olika färdigheter. Skillnaderna tas sedan som inteckning för att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det här mönstret upprepas sedan under hela uppväxten. Pojkar förväntas spela ishockey och flickor ska dansa balett. Pojkar ska välja tekniska linjer på gymnasiet, medan tjejer inte förväntas göra det. Enligt Hirdman är kön något man föds med, men genus något man formas till. Kvinnor föder barn, eller åtminstone vissa kvinnor gör det, och det gör henne annorlunda 3 Lloyd, The man of reason (1993) 4 Hirdman, Yvonne, Genus om det stabilas föränderliga former, (2001) kl

9 än mannen. Sedan spiller de biologiska förklaringarna över på andra saker också, som inte alls har med biologi att göra. Hirdman menar att kultur utan tvekan är det som präglar oss mest och som gör att vi uttrycker manligt och kvinnligt. Enligt Yvonne Hirdman är en förutsättning för den manliga överordningen att kvinnor och män hålls isär, att det finns en manlig och en kvinnlig sfär som inte blandas. Segregeringen är något som upprätthålls av både män och kvinnor och det här kallar hon genuskontraktet. Hirdman menar att genuskontraktet är en viktig kulturell ordning. Man kan se det som ett kontrakt av olika rättigheter och skyldigheter som åligger män och kvinnor. Det finns så många djupt rotade föreställningar om hur en man och en kvinna ska vara som gör det svårt att bryta mot stereotyperna Kulturteoretiska utgångspunkter I min uppsats kommer jag att titta på hur representationen av tjejer och killar verkar i språk och bild. Därför har jag valt att studera närmare Stuart Halls perspektiv på representation Stuart Hall - Representation Stuart Hall skriver i sin bok Representation att representation är produktionen av mening genom språket. Kultur handlar om att vi delar språk, kulturella koder och att vi klarar av att tolka texter på ett liknande sätt. Hur en person tolkar exempelvis en text och dess innehåll beror på vilka kulturella koder och vilken förförståelse och anknytning personen har till textens innehåll. Hall tar upp tre olika teorier om hur representation fungerar via språket. Den reflektiva: språket reflekterar mening som redan finns i världen, det vill säga människor, objekt och händelser. Den intentionella: språket uttrycker endast det som den som talar vill ha sagt. Den konstruktionistiska: mening konstrueras i och genom språket. 7 Stuart Hall har med utgångspunkt hos Gramsci och Foucault menat att makt förutom ekonomisk exploatering och fysiskt tvång också inbegriper symbolisk maktutövning. En viktig aspekt av begreppet makt är makten att representera d v s förmågan att ge en viss verklighetsuppfattning status som sann och objektiv. I mediers sätt att återge (representera) olika händelser (till exempel dokusåpan Big brother) återspeglas och förstärks de föreställningar kring exempelvis kön som finns i samhället. Enligt Stuart Hall är krisen en process under vilken gamla förhållanden bryts ned och nya byggs upp, som uppstår när samhället inte längre kan reproduceras på grundval av de rådande sociala relationerna. Stuart Hall är en av de ledande företrädarna för Cultural Studies, som särskilt intresserar sig för mötet mellan texter och mottagare ur ett kritisktkulturellt perspektiv. Han lyfter fram ideologiska maktaspekter på populärkultur och massmedier. Med ideologi menas i detta fall dominerande värderingssystem i samhället. De ideologiska mönster som kan urskiljas i exempelvis TV-program orsakas av samhällsstruktur i stort, som reproduceras av redaktioner och journalister. Hall utgår ändå från att publiken är aktiv men poängterar att medietexter kl Hall, Stuart, Representation, (1997), s.15 9

10 också bär med sig avsedda tolkningar. Mötet mellan mottagare och text kan då sluta i tre typer av tolkningar: En dominant tolkning, där mottagare tar till sig hela den avsedda meningen. En förhandlande tolkning, mottagaren tar till sig en del men står emot en del. En oppositionell tolkning, mottagaren gör en helt motsatt tolkning. Hall påpekar att texter är laddade med avsedda ideologiska syften och att detta begränsar mottagarnas tolkningsmöjligheter Stereotyper - Skapandet av vi och dem Stereotyper, menar Stuart Hall, reducerar, essentialiserar, naturaliserar och fixerar "differens". De förhindrar ett annat tänkande (variation) om ett begrepp eller en kategori. Detta betyder att stereotyper konstruerar de enkla sociala kategorier - det "normala" och det "avvikande", vad som "tillhör" och inte gör det, vem som är "Vi" och vem som är "dem" och framför allt vem som är "de andra" och vem som är "oss själva" - som något naturligt och därför något man tar för givet. Sådana konstruktioner sker inte av sig själva, utan grundas när det finns en grov makt obalans mellan de grupper som formar samhället. På så sätt kommer samhället att präglas av ett "Vi" som betyder "normal" och "tillhör", medan "de andra" som är "avvikande" inte kan "tillhöra" detta hem(land) som är "vårt". 2.3 Diskursanalys Discourses are ways to or constructing knowledge about a particular topic of practise: a cluster of ideas, image and practices, which provide ways of talking about, forms of knowledge and conduct associated whith a particular topic. Jag har i min uppsats valt att studera närmare Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt grundaren till modern diskursteori, Michel Foucault. Utifrån dessa två teorier kommer min utgångspunkt att ligga som utgör grunden för den diskursanalys jag kommer att göra i uppsatsen Norman Faircloughs kritiska diskursanalys Enligt Norman Fairclough bör en kritisk diskursanalys innefatta typiska mönster för en diskurs samt exempel på hur dessa tar sig i uttryck i det egna analysexemplet. En analys bör bestå av tre delar: den diskursiva praktiken, den sociala praktiken samt en analys av själva texten. När det gäller den diskursiva praktiken kan den innefatta närmare studier av intertextualitet och interdiskursivitet. Analysen av den sociala praktiken kan studeras genom att titta på sociala och hegemoniska relationer och strukturer i samhället och jämföra dessa med motsvarande relationer och strukturer så som de tar sig uttryck i texten. En diskursanalytiker bör även fundera över vilka ideologiska och politiska effekter diskurser kan ha för människors kunskapsutveckling, tro och värderingar samt skapandet av sociala identiteter och relationer. 8 Med intertextualitet menar Fairclough den process som sker då en 8 Fairclough, Norman, Discourse and Social Change (1992), s

11 kommunikativ händelse bygger på en tidigare händelse, eller då en text bygger på element och diskurser från andra texter. Enligt Fairclough kan det konkreta språkbruket förändra de enskilda diskurserna och således också den sociala omvärlden, genom att sammanfoga element från olika diskurser. Genom att studera intertextualiteten är det på så sätt möjligt att betrakta såväl reproduktionen av diskurser som förändringen av diskurser genom nya sammansättningar. Interdiskursivitet är en form av intertextualitet, som avser den artikulering av olika diskurstyper som sker inom och mellan olika diskursordningar. 9 För analysen av texten anger Fairclough tre begrepp av betydelse att studera närmare. Det första är interaktionell kontroll som innefattar förhållandet mellan talare: hur det bestäms i vilken ordning man får tala, hur bytet av samtalsämnen sker samt vem som bestämmer när en interaktion ska påbörjas och avslutas. 10 Det andra är etos, sociala identiteter, som skapas både genom tal- och kroppsspråk. Formandet av personens etos påverkas genom hur en person väljer att fysiskt positionera sig gentemot andra och hur personen beter sig. Samt vilka kroppsliga rörelser personen utför då andra talar. 11 Det tredje, metaforer, är skönskrivningar som används för att beskriva hur skeenden påverkar hur vi tänker om dessa skeenden och hur vi agerar. Genom användningen av metaforer värderas dessa skeenden och sänder budskapet att en tolkning föredras framför en annan Foucault diskursens upphovsman Just att göra något får en mening. Makt frambringar vår kunskap, relationer till varandra. Varje möte, varje praktik handlar om meningsskapande. Det frambringar det sociala, vi är beroende av att leva efter en viss social ordning. Maktens diskurs, relationen mellan makt och kunskap, är en väsentlig del av Michel Foucaults tänkande. Foucault har ett stort intresse för det som konstrueras eller skiljs ut som avvikelser eller onaturligheter, det vill säga det andra. Foucault är även intresserad av skillnaderna i sättet att tänka mellan olika epoker. Han ser på historien som en serie av skillnader mellan olika historiska epoker och kulturer. Skillnaderna visar sig i de olika epokernas eller kulturernas institutioner eller organisationer. Det är sedan de som formar diskurser eller vårt sätt att tala och tänka i olika situationer. Diskurser har, enligt Foucault, uppenbara ideologiska funktioner då de kan utgöra de sätt på vilka kunskap organiseras för att tjäna olika typer av maktrelationer Winter Jörgensen, M, Phillips, L, Diskursanalys som teori och metod, (2000), s.13 och Fairclough, Norman, Discourse and Social Change (1992), s ibid. s ibid. s Miegel, Fredrik, Johansson, Fredrik, Kultursociologi (2002), s

12 3. Tidigare forskning För att få en inblick i ämnet dokusåpor ger jag en kort sammanfattning av historia och tidigare forskning i ämnet. 3.1 Tidigare forskning rörande på vilket sätt vi framställs i media ur ett genusteoretiskt perspektiv Tidigare forskning på ämnet dokusåpor Förnedrings-tv har det kallats med syftning på den mobbning deltagande utsätter varandra för inför offentligheten. Mer rättvisande vore att kalla det människoförakts-tv, ett förakt som inte bara riktar sig mot de deltagande, utan mot själva mänskligheten som sådan. 14 Redan 1995 kom den första dokusåpan till Sverige. Programmet, som hette Real world Stockholm, visades i TV3 och var en idé som kom från USA. Det var MTV som genomförde ett dokumentärt serieexperiment som gjorde stor succé. Här föddes hela dokusåpa konceptet. Sex för varandra helt främmande människor fördes samman i en lägenhet för att i ett halvår leva tillsammans. 15 I Sverige sammanförde man sju nordiska ungdomar i en lägenhet i Stockholm som under en sommar levde tillsammans och fick sin vardag dokumenterad. Men det riktigt stora genombrottet av dokusåpor i public service tv fick Sverige genom Expedition: Robinson som sändes i Sveriges Television (SVT). Sedan den först introducerades 1997 har dokusåpan tilldelats växande utrymme i medierna. Störst utrymme har den fått i de kommersiella tv-kanalerna. 16 Forskning om dokusåpor i Sverige har hittills varit förhållandevis begränsad Yvonne Andersson Dokusåpor en verklighet för sig? År 2001 genomförde Yvonne Andersson, då studerande vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) Stockholm, en kvantitativ innehållsanalys av de svenska dokusåpor som visades i TV under oktober och november månad år Undersökningen gjorde hon på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, och de dokusåpor hon studerade närmare var Expedition: Robinson, Baren, Big brother, Villa medusa och Mullvaden. Syftet med Anderssons studie var att granska sanningsvärdet i den kritik som programmen mött i främst medierna men även inom medieforskningen. Hennes resultat pekar på att kritiken varit väldigt onyanserad. De etiskt tveksamma inslag som programmen har beskyllts för att innehålla förekommer inte i särskilt stor utsträckning. I cirka 16 procent av sekvenserna utspelas eller beskrivs en konflikt. Andersson menar att dessa konflikter ingår i tävlingen, ett alla mot alla krig snarare än mobbning som kritiken har varit. Yvonne Andersson skriver i sin rapport att liksom programtypen har begreppet dokusåpor etablerats successivt men under processen har också en betydelseförskjutning skett. Från att 14 DN Everdahl Göran, Tvål! Kärlek, svek och härligt hat på teve. (1998), s. 16 Andersson Yvonne, Dokusåpor en verklighet för sig? (2001), s. 2 12

13 ha kunnat beteckna i stort sett vad som helst som handlar om verkliga människor i serieform till att betyda att vanliga människor placeras i en för ändamålet konstruerad situation där de skall leva tillsammans, utföra gemensamma uppdrag, och samtidigt utkämpa en kamp på liv och död, eller näst intill. I bästa fall ska publiken också kunna delta som medbestämmande för utgången i kampen. 17 I Anderssons studie har styrkeförhållandet mellan såpadeltagarna, publiken och programmakarna undersökts. Resultaten antyder att bilden av dokusåporna som ett fritt spelrum för vanliga människor inte är något annat än en skenbild. Förutom att programmakarna har konstruerat situationen och besatt rollerna regisserar de det spel som pågår. De för in någon form av incitament i cirka en tiondel av sekvenserna för att få saker att hända och föra in programmen i välbekanta, enkla dramaturgiska mönster. Åtminstone i Big brother har det visat sig att incitamenten kan ha bidragit till vissa etiskt tveksamma inslag i programmet. Det kan till exempel handla om baktaleri, där en deltagare pratar negativt om någon annan deltagare. Programmakarna petar i myrstacken för att få saker att hända. Dokusåporna framstår som en slags demimonder (halvvärldar) mellan genrer, privata och offentliga aktörer eller diskurser, samt olika medier. I Anderssons rapport handlar det om demimonder med tämligen snäva ramar. Det som existerar definieras huvudsakligen av här och nu: den plats man befinner sig på för stunden och de regler som gäller där samt av de rollkaraktärer som deltar i det pågående spelet ett spel som följer ett välbekant dramatiskt mönster men som upplöses i samma ögonblick kamerorna slocknar Jan-Erik Nordlund Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? Jan-Erik Nordlund är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstad Universitet. Han har i sin studie undersökt hur publiken förhåller sig till dokusåpan och varför den skiljer sig från den traditionella såpoperan. Genom en gruppintervju bland studenter vid Karlstad Universitet har han kommit fram till sitt resultat. Nordlund fokuserar främst på publiken, de som ser såporna. Varför gör dem det och vad får de ut av det, är några frågor han ställer sig. 19 Jan-Erik Nordlund utgår ifrån något som han kallar en ram uppbyggd kring ett antal olika dimensioner som är urskiljbara beträffande tittarens relation till såpan. Dessa dimensioner, menar han, kan inbegripas i en analysmodell som utgår från såpans funktion för tittaren. Det finns tre olika typer av funktioner: informationsfunktion, underhållningsfunktion samt social funktion. Dessa funktioner används för att förklara medieanvändandet. I undersökningen använder sig Nordlund främst av den sociala funktionen då han gör analysen av dokusåpor. Man får följa olika sociala processer hos deltagarna vilket leder till att tittaren påverkas av det faktum att dessa deltagare är verkliga individer och inte skådespelare. 20 I såpoperan leder innehållet ofta till ett ironiskt förhållningssätt, det blir 17 Andersson Yvonne, Dokusåpor en verklighet för sig? (2001), s.5 18 Andersson, Yvonne, Dokusåpor en verklighet för sig? (2001), s.6 19 Nordlund, Jan-Erik, Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? (2001), s ibid. s

14 som avkoppling eller verklighetsflykt. I dokusåpan får man kontakt med verkligheten på ett annat sätt Marianne Liliequist Våp, bitchor och moderliga män kvinnligt och manligt i såpoperans värld Marianne Liliequist är författare till boken Våp, bitchor och moderliga män. Hon har studerat genusmönster och kvinnliga förhållningssätt i olika teveserier. Liliequists studie är genusteoretiskt inspirerad och i centrum för hennes intresse ligger frågan om bilden av manligt-kvinnligt. 22 Liliequists studie är inspirerad av Geraghtys (1992) perspektiv på såpoperatittande och identitetsarbete och hon använder sig av hennes definition av genren. Geraghty definierar såpoperor som serier om relationsförvecklingar som aktiverar tittaren genom att ständigt få dem att fundera över vad som ska hända härnäst. Termen såpopera kommer ursprungligen från de amerikanska, dagligt återkommande dramaserier, som på 1950-talet riktade sig till kvinnor och som producerades av tvålindustrin. 23 Liliequist menar att den traditionella såpoperan från 1980-talet upprätthåller uppfattningen om kvinnors behov av manlig bekräftelse. Kvinnornas huvudsakliga uppgift är omvårdnad och att representera det goda, medan männen framställs som egoistiska och maktlystna. Det enda sättet på vilket männen kan övertalas till godhet och omtanke är genom att kvinnorna vädjar till dem med hjälp av sin skönhet, charm och intuition. 24 I de postmoderna såporna från 1990-talet är det vanligare att bilden av den traditionella könsordningen bryts upp. Kvinnor och män framställs oftare med gemensamma egenheter. 25 Kvinnorna beskrivs som män; de är starka och framgångsrika utåt, men innerst inne mjuka och känslomässigt beroende av männen Avporträttering av kvinnor och män Anja Hirdman, född 1964 och dotter till Yvonne Hirdman, har skrivit boken Tilltalande bilder som är en avhandling gjord vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) på Stockholms universitet. Hon har undersökt hur Veckorevyn och FIB Aktuellt tilltalar sina läsare. Avhandlingen tar sin början under de radikala sextio- och sjuttiotalen, en tid fylld av nya idéer och samhälleliga förändringar i Sverige. Familjen, äktenskapet och sexualiteten debatterades livligt, såväl i som utanför medierna. Denna radikala tid jämförs sedan med 1995, för att se vad som hänt i tidningarna efter den sexuella frigörelsen och könsrollsdebattens svallvågor. Anja Hirdman skriver i Tilltalande bilder om hur vi lever i en kultur där mediers definitioner av världen är alltmer avgörande. Medier väljer och vrakar bland händelser, skeenden och människor och låter oss sedan blicka in mot den värld de presenterar för oss. I deras berättelser formas olika sätt att se på och förstå, såväl vårt eget samhälle som andras, såväl oss själva som andra. Här produceras föreställningar om vad som utgör, eller bör utgöra, kvinnligt respektive manligt och hur vi ska förstå dem i förhållande till 21 Nordlund, Jan-Erik, Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? (2001), s Liliequist, Marianne, Våp, bitchor och moderliga män, (2000), s ibid. s ibid. s ibid. s ibid. s

15 varandra. Indelandet av publiken i olika grupper, kvinnliga och manliga, är en av de viktigaste komponenterna inom journalistiken. 27 Hirdman beskriver hur kroppsretorik, gester och poser, har stor betydelse för vilken status den avporträtterade ges och för bildens budskap. Kroppsspråket används för att förmedla olika känslotillstånd, sinnesrörelser, allvar, sorg, lycka eller upphetsning. När det gäller kvinnor avbildas de ofta som stillasittande och med ett leende riktad mot kameran. Män, å andra sidan, är ofta aktiva och rörliga och riktar blicken bort från kameran i riktning mot aktiviteten de utför. När kvinnor avporträtteras tillsammans med män talar de ofta med blicken riktad mot mannen. När mannen avporträtteras tillsammans med en kvinna talar han ofta med blicken riktad utåt. Kvinnans kropp görs till en symbol för det sexuella, vilket förstärker hennes icke-maskulina identitet. Även kameravinklar positionerar betraktaren. En ovanifrån-vinkel framställer ofta bildens person som liten medan en underifrån-vinkel ger intrycket av det motsatta. Det förstnämnda etablerar ofta en relation där den som ser har symbolisk makt över den som visas, medan underifrån-vinkeln tillskriver den som avbildas en högre grad av auktoritet. 28 I Anja Hirdmans undersökning av Veckorevyn och FIB Aktuellt kunde Hirdman konstatera att när det gäller män i tryck, då män avporträtteras för andra män i FIB Aktuellt, så förknippas maskulinitet med aktivitet. Mäns blickar är sällan riktade mot publiken. De är ofta i färd med något och ägnar sin uppmärksamhet åt andra saker. De etablerar ingen personlig relation till betraktaren. Blicken ska inte dröja vid deras ansikte och kropp, utan riktas mot deras handlande. 29 I Veckorevyn, där kvinnor visar kvinnor hur kroppen ska skötas, kläder bäras och ansiktet formateras, handlar bilder i första hand om ett illustrerat utlärande. När läsaren ser på dessa modellbilder är upplevelsen av att bli betraktad, sedd och uppmärksammad den upplevelse som aktiveras. Då kvinnor avporträtteras för män poserar de ofta i utmanande ställningar och riktar sin blick mot betraktaren. Då kvinnor avporträtteras för kvinnor är det ofta i situationer då de förändrar och förbättrar sitt utseende. Enligt Hirdman lär sig kvinnor att de får makt genom att beslagta mäns blickar och på så sätt blir män avgörande för kvinnors välbefinnande status Hirdman Anja, Tilltalande bilder (2002) s Hirdman Anja, Tilltalande bilder (2002), s ibid. s ibid. s

16 4. Metod 4.1 Genomförande av analys Då Big brother pågår i flera veckor är det omöjligt för mig att följa dokusåpan från början till slut, då jag måste färdigställa min uppsats i god tid. Därför har jag slumpvis valt ut en veckas avsnitt, måndag till torsdag, att utgå ifrån när jag gör min analys. (Se 5 Materialbeskrivning) Jag avser att göra en kvalitativ undersökning (Se Kvalitativ undersökning) av de inspelade avsnitten av Big brother 2006, som jag valt ut till min analys. Samtliga avsnitt har jag studerat noga innan vissa delar valts ut för transkribering. De delar som valts ut för närmare analys anses representera konstruktionen av genus, oavsett vilket eller vilka kön den gynnar. Jag har studerat skillnader och likheter av framställningen mellan tjejer och killar. I programmen studeras tal och bild i en gemensam analys, där fokus ligger på det talade ordet. Anja Hirdmans teori ligger till grund för tolkningen av de bilder som visas på deltagarna, hur bilderna vinklas och på vilket sätt. (Se 3.1.5, avporträttering av kvinnor och män) Enligt Anja Hirdman avbildas kvinnor ofta som stillasittande och med ett leende riktad mot kameran. Män, å andra sidan, är ofta aktiva och rörliga och riktar blicken bort från kameran i riktning mot aktiviteten de utför. När kvinnor avporträtteras tillsammans med män talar de ofta med blicken riktad mot mannen. När mannen avporträtteras tillsammans med en kvinna talar han ofta med blicken riktad utåt. Kvinnans kropp görs till en symbol för det sexuella, vilket förstärker hennes icke-maskulina identitet. Utifrån följande teori kommer jag att studera hur väl denna bild stämmer överens med avporträtteringen av tjejerna och killarna i Big brother När det gäller det talade ordet kommer jag att utgå ifrån Stuart Hall som tar upp tre olika teorier om hur representation fungerar via språket. Den reflektiva: språket reflekterar mening som redan finns i världen, det vill säga människor, objekt och händelser. Den intentionella: språket uttrycker endast det som den som talar vill ha sagt. Den konstruktionistiska: mening konstrueras i och genom språket. (Se Stuart Hall Representation) Enligt Stuart Hall är representation produktionen av mening genom språket. Förekomsten av stereotypa bilder av identiteter och relationer studeras med avsikten att försöka beskriva den dominerande diskursen vad beträffar kvinnligt och manligt. Samtidigt analyseras tecken på att motarbeta den dominerande diskursen. Resonemanget kring den sociala praktiken baseras på egna verklighetsupplevelser. Till studier kring det traditionella mönstret, där kvinnor utför traditionellt kvinnliga uppgifter medan män sköter det traditionellt manliga, används Yvonne Hirdmans teori. (Se Utvecklingen av kvinnliga och manliga stereotyper) Norman Fairclough har inom den kritisk-diskursanalytiska riktningen den mest utvecklade teorin och metoden för forskning om kommunikation, kultur och samhälle. Jag kommer att med hjälp av hans teori och analytiska verktyg bilda mig ett ramverk för analysen av programmen. Min uppgift blir att studera det som sägs och visas för att på så sätt kunna synliggöra diskursiva mönster. Jag kommer även att använda mig av maktens diskurs, relationen mellan makt och kunskap, som är en väsentlig del av Michel Foucaults tänkande. 16

17 Som en sammanfattning på denna metod har jag gjort ett analysschema som jag kommer att utgå ifrån. Dessa tre punkter utgör grundstommen i min analys. Utöver dessa kommer jag sedan använda övriga teorier jag skrivit om, till min hjälp. 1. Konstruktionen av genus 2. Avporträtteringen av tjejer och killar 3. Interaktionell kontroll, etos samt metaforer 4.2 Reflexion Media granskar kritiskt det som händer i vårt samhälle, men få väljer att granska media. Jag anser att det är viktigt att vi människor är kritiska och ifrågasätter den information som översköljer oss från alla mediekanaler. Det är ur detta perspektiv som jag tycker att det är extra viktigt att ta upp och behandla ämnet dokusåpor. Dokusåpor som blivit en del av vår vardag, som ständigt debatteras och är i hetluften just nu. Det är inte alltid så lätt att analysera en diskurs som i vårt samhälle utgör en naturlig del av vardagen. Dokusåpor ligger i tiden och är just nu mer populärt än någonsin. I min studie har jag valt att utgå ifrån genusteorier där jag delar de utvalda teoriernas grundläggande syn på kvinnan och mannen som mer lika än olika. De teorier jag valt att utgå ifrån delar min syn på jämställdhet där vi lever efter invanda isärförhållanden och konserverade mönster. Detta skapar en ojämn maktbalans mellan kvinnor och män. Mitt resultat behöver inte vara objektiva sanningar men väl viktiga sådana. Det är diskursanalytikerns uppgift att avslöja andras sätt att värdera genom språket och främja vissa tolkningar istället för andra. Det gör det omöjligt att som författare ställa sig neutral. Man reproducerar vissa värderingar samtidigt som man kritiserar samma beteende hos andra. Allt språk är värdeladdat. Det är omöjligt att producera en text utan att framföra vissa värderingar. Diskursanalytikerns roll bör inte vara att upplyfta sin egen tolkning som den främsta utan bara se den som en tolkning bland andra möjliga. 4.3 Kvalitativ undersökning En kvalitativ undersökning är, till skillnad mot kvantitativ, en väg till att skaffa sig en djupare kunskap inom ett specifikt ämnesområde. Med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun kan man skapa vetenskaplig kunskap som är både ny och systematiskt frambringad. 31 Om man däremot vill få svar på frågor som Hur ofta?, Hur många? och Vem? är en kvantitativ undersökning att föredra. Bra metoder för att genomföra en kvantitativ undersökning är enkäter och telefonintervjuer. För att bli en bra forskare inom det kvalitativa området, krävs att man har en god överblick över sitt eget forskningsområde. Man kan säga att varje kvalitativt forskningsproblem fordrar sin egna unika metod. 32 Kvalitativ forskning kan utföras och tillämpas på en rad olika sätt. Det är viktigt att redogöra för läsaren hur man gått tillväga vid en kvalitativ undersökning, eftersom ingen 31 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (1997), s Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder (2003), s

18 kvalitativ bearbetning är den andra lik och det inte finns några specifika regler att förhålla sig till. 33 Sammanfattningsvis kan man säga att kvalitativa studier präglas av en stor variation, utan några egentliga regler eller kriterier. Eftersom varje studie på något sätt är unik, är det också av högsta vikt att forskaren är noggrann med att beskriva hela sin forskningsprocess, så att den lätt kan följas av dem som tar del av resultaten. Om allt detta beaktas i den kvalitativa forskningsrapporten, kan det stärka det kvalitativa arbetets trovärdighet. 34 Det finns som sagt många olika sätt att arbeta med en kvalitativ undersökning. Jag har valt att arbeta med inspelade avsnitt av Big brother på videokassett som dokumentationsform. En kvalitativ bearbetning av inspelade videokassetter är ett resurskrävande arbete. Det innebär att man skriver ut (transkriberar) allt som sägs på inspelningen, för att sedan analysera det som framkommer ur texterna. I en kvalitativ metod är det vanligt att man väntar med analyserna tills allt material är insamlat Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder (2003), s ibid. s ibid. s

19 5. Materialbeskrivning Under våren 2006 visas dokusåpan Big brother i Kanal5. Dokusåpan sänds måndag till torsdag klockan sju samt fredagar klockan På söndagar sänds talkshowen Big brother live klockan nio direkt från Värtahamnen i Stockholm. Att denna programserie valts ut för analysen beror på att det är en av Sveriges största dokusåpor som dessutom blivit väldigt populär och nu är inne på sjätte omgången i rad. Analysen är baserad på 4 slumpvis valda avsnitt, cirka 240 minuter, måndag till torsdag. Avsnitten som användes för analysunderlag sändes i Kanal5 den 13/2, 14/2, 15/2 och 16/2 år Samtliga avsnitt har jag studerat noga innan vissa delar valts ut för transkribering. De delar som valts ut för närmare analys anses representera konstruktionen av genus, oavsett vilket eller vilka kön den gynnar. Jag har studerat skillnader och likheter av framställningen mellan tjejer och killar samt hur kameran valt att visa de olika könen. 5.1 Programbeskrivning: Big brother 2006 Spelreglerna i Big Brother 2006 är mycket enkla. Ett antal för varandra helt okända människor vistas i ett hus. De har ej tillgång till TV, radio eller tidningar. Deltagarna har ingen kontakt med andra människor utanför huset och de styrs ej av manus eller påverkas av produktionen i hur de skall bete sig eller i vad de skall säga. Deltagarnas vardag, relationer till varandra och händelser övervakas dygnet runt av 52 kameror och resultatet visas i såväl TV som på webben. En deltagare får när som helst lämna huset på eget initiativ. Om så är fallet har dock deltagaren förbrukat sin chans att återvända till huset. Utröstad deltagare har däremot inte förbrukat den möjligheten. Ingen mänsklig kontakt med utsidan Alla kameror som är monterade inne i huset manövreras centralt från ett kontrollrum. De kameror som manövreras manuellt av kameraoperatörer är gömda bakom isolerade spegelglas. Ingen produktionspersonal finns inne i huset. Deltagarna har självfallet rätt att tala med psykolog eller läkare om så skulle behövas. Nomineringar Deltagarna nominerar själva de personer som de anser inte förtjänar att vara kvar i huset. Nomineringarna får ej diskuteras mellan deltagarna. Det är förbjudet att bilda pakter eller påverka de andra deltagarna hur de skall rösta. På vilka grunder nomineringen sker kommer att variera under programmets gång. Det kan t. ex ske genom veckouppdrag, lagtävlingar eller individuella insatser. Av de nominerade personerna är det sedan publiken som röstar vem som slutligen måste lämna huset. Utröstningen sker varje söndag live kl: på Kanal 5 och TV- NORGE. 19

20 Den person, som av publiken i den sista omröstningen får flest antal röster och blir kvar till sist vinner priset. Prissumman är SEK eller NOK beroende av vinnarens nationalitet och som vanligt är det endast en person som kan vinna pengarna. Om Big Brother Big Brother sätter reglerna. Inga regler är heller skrivna i sten, varför dessa kan förändras. Årets Big Brother bygger inte, som året innan, på nationellt fokus varför inte heller landskamper eller andra nationella uppdelningar kommer göras. 20

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss Lärarhandledning Välkomna till Teater Tamauer! Teater Tamauer har funnits sedan 1994 och vi flyttade in på Hagateatern 2002 och satte upp vår första pjäs för barn 2003; Igelkotten och mullvaden. Vi har

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Få kvinnor inom bilportens litteratur

Få kvinnor inom bilportens litteratur Få kvinnor inom bilportens litteratur Ämne: Sv/so Namn: Tove Andersson Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning FÅ KVINNO INOM BILSPORTENS LITTERATUR... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer