CBInytt. CBI Betonginstitutets kundtidning. Formtrycksmodeller vid gjutning med SKB

Transkript

1 CBInytt CBI Betonginstitutets kundtidning Formtrycksmodeller vid gjutning med SKB

2 2-3 Utvärdering av formtrycksmodeller vid gjutning med SKB 4-5 Termiskt sprutade offeranoder av zink fungerar det? 6-7 CBI:s kurser 8-9 fib Symposium Concrete Structures for Sustainable Community Ny CBI rapport Bullerdämpande betong Ny sektion bildad på CBI Synpunkten Notiser Biblioteket Konferenskalender 16 Intressentföreningen Utvärdering av formtrycksmodeller vid gjutning med SKB Bakgrund Användandet av SKB vid platsgjutning ligger runt om i världen på relativt blygsamma nivåer, dvs. på några enstaka procent. En av orsakerna till detta är att det råder osäkerhet om vilket formtryck man skall dimensionera formen för. Detta faktum blir tydligt om man studerar hur det internationella intresset för frågan om SKB relativt formtryck vid konferenser och i tidsskrifter ökat de senaste ca 10 åren. Sedan ett par år har den internationella organisationen RILEM (Reunion Internationale des Laboratoires et Experts des Materiaux, Systemes de Construction et Ouvrages) en teknisk kommitté som skall hantera frågan om formtryck vid gjutning med färsk betong där Peter Billberg, CBI, är ordförande (TC 233-FPC). Samtidigt har ACI (American Concrete Institute) en kommitté som generellt arbetar med frågor om betongformar (ACI 347-Formwork) och de har identifierat denna fråga som en av de viktigaste att reda ut framöver. Osäkerhet råder emellertid om vilken formtrycksmodell som skall prioriteras. Runt om i världen har ett flertal beräkningsmodeller framtagits under det senaste decenniet och resulterat i olika empiriska och teoretiska formler. Vid sidan av allmännyttan med ett större utnyttjande av SKB, så är kunskap om formtryck en central fråga för entreprenörerna. Formen utgör en stor andel av kostnaderna för en entreprenad och en optimering av denna kontra gjutoch processhastigheter är direkt resurssparande. För att öka kunskapen om SKB och formtryck arrangerades en internationell workshop med världens experter samlade på CBI i juni Syftet med detta projekt har varit att utvärdera och jämföra de olika formtrycksmodellerna som anpassats för SKB. Detta skall i sin tur leda fram till underlag för rekommendationer av vilken modell som är mest användbar. Adekvata beräkningsformler för formtryck vid gjutning med SKB är av avgörande betydelse för att SKB skall nå den potential som den har möjlighet att nå. Forskningsprojektets betydelse för detta stöds av Sveriges Bygguniversitet genom dess temagrupp för konstruktion, av RILEM och av ACI. Projektet är unikt genom sitt upplägg och sin internationella prägel vilket borgar för kvalitet, relevans och genomslagskraft. Medverkande Deltagarna under veckan då detta projekt genomfördes kommer från olika delar av Nordamerika och Europa (se bild sid 15). Från Frankrike kom Yannick Vanhove, Nicolas Roussel och Sofiane Amziane och från Tyskland Tilo Proske och Marc Beitzel. Nordamerika representerades av Ahmed F. Omran, Kamal H. Khayat och John Gardner (Kanada) och David Lange (USA). Glädjande nog fick vi också besök av Rex Donahey, chefredaktör för ACI:s tidskrift Concrete International som senare publicerade en artikel om detta projekt i augustinumret i år. CBInytt är CBI Betonginstitutets kundtidning och utkommer två gånger per år. Ansvarig utgivare/chefredaktör: Johan Silfwerbrand. Kontakt till redaktionen: CBI Betonginstitutet, Stockholm, , cbi@cbi.se, ISSN Omslagsbild: Workshop formtryck SKB på CBI:s gård i juni CBI Betonginstitutet har kontor i Stockholm, Borås och Lund. Institutet bedriver forskning, materialutveckling, konsultverksamhet och utbildning inom betong och berg. CBI är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 2 CBInytt

3 Peter Billberg Planering och genomförande Försöken ägde rum på CBI:s bakgård där det planerades för åtta väggformar som skulle gjutas under fyra dagar, dvs. två väggar per dag. Fyra väggar var 6,6 m höga, fyra var 4,2 m höga och samtliga väggar var 2,4 m breda. En vägg hade tjockleken 0,4 m medan de övriga var 0,2 m tjocka. Samtliga väggar armerades med ett nät i ena sidan. Formarna byggdes upp av personal från JM under veckan före försöken och de utgörs av formpaneler typ Trio från Peri. För registrering av formtrycket så användes flera olika mättekniker. Stagkrafter mättes med en dosa som kläms mellan formen och brickan och vars hoptryckning registreras och tolkas som kraft. Med tryckceller, vars membran ligger i samma plan som formens insida, mättes betongens tryck mot formen. Porvattentrycket mättes med ett system som består av en tryckcell som är monterad på formpanelen via en avluftningskammare fylld med olja. En mycket viktig parameter att Figur 1. Uppmätta formtryck i relation till gjuthastigheten. veta vid beräkning av formtryck är gjuthastigheten, dvs. hur snabbt betongens höjd i form ökar med tiden. Detta styrdes och registrerades för samtliga väggar manuellt med en lasermätare. Betongindustri levererade betongerna och pumpade dem i form. Resultat Intuitivt så vet vi att ju snabbare vi gjuter desto mindre tid har betongerna som vilar i formen på sig att bygga upp en struktur och följaktligen bör då ett högre formtryck erhållas. Men om vi plottar det relativa formtrycket mot gjuthastigheter (figur 1) så ser vi att riktigt så enkelt är det inte. Detta är faktiskt bakgrunden till frågorna om formtryck då man gjuter med SKB i det att inga enkla traditionella formtrycksmodeller håller måttet. Istället är det de tixotropa egenskaperna som också styr vilket formtryck som uppstår och de måste man ta hänsyn till i framtida formtrycksmodeller. Till dags dato har ännu ingen gemensam utvärdering av modellernas förmåga gjorts, så de kan inte redovisas här. Men en artikel kommer att skrivas till nästa SKB-konferens i Chicago, maj Innan dess skall projektet rimligtvis redovisas i en SBUF-rapport. Tack till alla som bidrog till ett lyckat projekt Förutom de diskussioner inom RI- LEM-kommittén som övergripande bidrog till planläggning av projektet så har en svensk projektgrupp utarbetat detaljerna. Projektgruppen har bestått av representanter från JM AB, Peri AB, Betongindustri AB, KTH samt CBI. Som stöd för denna grupp har också Nicolas Roussel, Frankrike, fungerat. CBI:s personal har också varit till ovärderlig hjälp och de personer som hjälpt till är Richard McCarthy, Marija Golubeva, Patrick Rogers, Åke Engström, Alexander Eriksson- Brandels, Karin Glad, Tuula Ojala och Jessica Kjelldahl. Bidrag till finansieringen av detta internationella projekt har kommit från flera håll. Från Sverige har medel kommit från Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet, från SBUF, från CBI samt som egeninsats av Peri AB och Betongindustri AB. Förutom det mer symboliska stödet från RILEM har även finansiellt stöd erhållits av ACI genom dess Concrete Research Council (CRC). För att ytterligare bidra till att täcka kostnaderna, då främst avseende rese- och transportkostnader för de internationella deltagarna, genomfördes en endagskonferens i Stockholm under den vecka som projektet genomfördes. Sammanfattningar finns att ladda ner från CBI:s hemsida: CBInytt

4 Termiskt sprutade offeranoder av zink fungerar de? Vad finns det för alternativ när betongen är fuktig, höga kloridkoncentrationer uppmätts och kraftig armeringskorrosion pågår? Bila bort den kloridkontaminerade betongen och reparera, skulle en del svara. Installera ett katodiskt skydd med påtryckt ström, skulle andra svara. I båda fallen blir kostnaderna höga och detta är faktiskt en inte helt ovanlig situation i såväl tösaltad vägmiljö som marin miljö i vårt avlånga land. Hur vore det om det gick att bara spruta zink på ytan och så var allt bra? Inte så tokigt eller men fungerar det? Det är samma princip som i galvaniserat stål och det fungerar bevisligen väldigt bra i de flesta miljöer. När det kommer till armeringsjärn i betong blir det dock lite mer komplicerat eftersom det finns betong mellan armeringen och zinkskiktet och nu är det inte längre lika självklart att det fungerar då betongens ledningsförmåga kommer in bilden, närmare bestämt dess resistivitet. I ett projekt med CBI, Swerea KIMAB, Trafikverket och Elforsk försöker vi finna svar på just detta [1]. Fungerar det och i så fall inom vilka gränsvärden kan vi räkna med ett fullgott skydd? Zinkanoden appliceras på betongen genom att den smälta zinken sprutas på en noggrant rengjord och torr betongyta. De vanligaste sprutmetoderna vid applicering av zinkanoden på betongyta är flamsprutning och ljusbågssprutning. Det påsprutade zinkskiktets tjocklek varierar normalt mellan 200 och 500 μm [1]. I figur 1 visas påsprutning av zink på kantbalken vid Ölandsbron med flamsprutningsteknik. Zinkskiktet ansluts genom att borra in till armeringen före sprutning. Termiskt sprutade zinkanodskikt förbrukas med tiden på grund av strömavgivning till det ingjutna armeringsstålet och genom egenkorrosion. Med egenkorrosion menas vanlig korrosion av anoden utan någon strömavgivning till den korroderande ingjutna stålytan. Eftersom den påsprutade zinkanoden förbrukas genom egenkorrosion blir inte anodens strömutbyte (verkningsgrad) 100 %. Anodens livslängd är därmed beroende av anodens egenkorrosion och av strömavgivningen till den korroderande ingjutna stålarmeringen. Anodens egenkorrosion är beroende av aggressiviteten hos den yttre miljön. Fördelen med att använda ett galvaniskt katodiskt skydd med termiskt sprutade offeranoder av zink jämfört med ett katodiskt skydd av påtryckt ström är att den sprutade zinkanoden är betydligt enklare och billigare att installera än ett anodsystem med påtryckt ström. Nackdelen med sprutade offeranoder av zink är att den galvaniska skyddsströmmen från anoden inte kan regleras utan är helt beroende av anodskiktets kemiska sammansättning, skikttjocklek, sprutmetod och vidhäftning samt det troligtvis viktigaste, betongens resistivitet. Fuktinnehåll och kloridhalt har en avgörande betydelse för den senare. Hög fuktnivå och kloridkoncentration sänker betongens resistivitet vilket ger bättre förutsättningar för offeranoden att ge ett bra skydd. För att undersöka långtidsegenskaperna hos termiskt sprutade offeranoder av zink valdes två termiskt zinksprutade betongkonstruktioner, 30 meter kantbalk på Ölandsbron och 85 m 2 betongväggyta i intagsbyggnaden i Forsmarksverket III, ut för undersökningar. Sprutningen av betongväggen i intagsbyggnaden i Forsmarksverket III genomfördes under 2003 och sprutningen av kantbalken på Ölandsbron utfördes under I båda fallen användes flamsprutningsteknik. På de utvalda objekten har okulära undersökningar av zinkskiktens utseende och Figur 1. Termisk sprutning av kantbalk med flamsprutningsteknik, Ölandsbron. 4 CBInytt

5 Anders Selander CBI Betonginstitutet Bror Sederholm Swerea KIMAB vidhäftning mot betongyta utförts under 2010/11. Ett flertal betongkärnor med påsprutat zinkskikt har tagits ut för undersökning i laboratorium av bland annat betongens resistivitet, kloridhalt, zinkhalt, karbonatiseringsdjup, inträngningsdjup av zink, fukthalt samt zinkskiktets tjocklek och zinkskiktets katodiska skyddsförmåga. Undersökningar utförda mellan år 2000 och 2002 på samma kantbalk visade att användningen av termiskt sprutad offeranod av zink på kantbalken minskade korrosionshastigheten hos stålarmeringen med 95 % jämfört med oskyddad armering [2], se figur 3. Den goda skyddsförmågan antogs bero på betongens låga resistivitet på grund av höga kloridhalter (bräckt vatten från Kalmarsund användes som blandvatten vid gjutning av kantbalken) i betongen. Från resultaten av undersökningar i intagsbyggnaden i Forsmarkverket III (efter 8 års drift) och på kantbalken på Ölandsbron (11 års drift) kan följande slutsatser dras: Det termiskt sprutade zinkskiktet har en god vidhäftning mot betongen. Figur 2. Skyddade med sprutad zink på betongytan och oskyddade armeringsstänger från Ölandsbron där 95 % reducerad korrosion noterats. Skyddsförmågan hos zinkskiktet bedöms vara god. Detta gäller dock inte de zinksprutade betongytorna från Forsmark III som exponerats under vattenytan där egenkorrosion är för hög. Zinkskiktet är relativt öppet för fukttransport, vilket medför att risken för frostsprängning bedöms vara liten. Transporten av klorider in till armering påverkas inte nämnvärt av det sprutade zinkskiktet. Betongens resistivitet har en stor betydelse för det galvaniska skyddets funktion. Antalet undersökta konstruktioner har varit litet, men resultaten från undersökningarna visar att det finns goda möjligheter att använda katodiskt skydd med termiskt sprutade offeranoder av zink. Med hjälp av provkropparna (se figur 3) från den nu pågående laboratorieundersökningen kan förhoppnings riktlinjer tas fram för under vilka förhållanden termiskt sprutade offeranoder av zink är effektiva. Figur 3. Laboratorieprover där inverkan av fukt, betongkvalitet och kloridnivå undersöks. RF mäts både vid armeringen och ytan. Referenser 1. Sederholm, B. & Selander, A.: Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offeranoder av zink Erfarenhetsinsamling och fältundersökning med fokus på långtidsegenskaper Etapp 1. Elforsk rapport nr 11:55, Sederholm, B.: Utomhusprovning av enkelt installerade anodsystem för katodiskt skydd av räckesståndare och kantbalksarmering på Ölandsbron. KI Rapport 2002:3. Korrosionsinstitutet, CBInytt

6 Kurser höst 2012 vår 2013 Balkonger Besiktning Reparation Underhåll Många balkonger uppvisar i dag allvarliga skador på grund av ålder och felaktigt utförda reparationer. Stora kostnader för fastighetsägare hotar om inte rätta åtgärder sätts in i tid. I kursen tar vi upp aktuella projekt- och materialbeskrivningar, bestämmelser och krav, skadeanalyser, kontroll och besiktning samt lämpliga reparationsmaterial och arbetsmetoder. Fastighetsförvaltare, besiktningsmän, entreprenörer och materialleverantörer november 2012, Göteborg :- exkl moms. Betongkurs Klass II *) Platsgjutning av betong För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i utförandeklass II rekommenderas Klass IIkompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. Personer verksamma inom platsgjutning av betong och november 2012, Kiruna och november 2012, jan och 7-8 febr 2013, 4-8 och mars 2013, :- exkl moms. *) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens Råd för vidareutbildning formulerat. Uppdatering av betongkurs Klass I och II Platsgjutning av betong Syftet med kursen är att ge en effektiv uppdatering avseende platsgjutning av betong i kompetensklasserna I och II. Vi tar fämst upp nyheter inom regelverk men även materialteknik och arbetsutförande behandlas. De som tidigare gått Betongkurs Klass I och/eller II Platsgjutning av betong april 2013, :- exkl moms. Betongkurs Klass I *) Platsgjutning av betong Fabriksbetongtillverkning Personer verksamma inom Platsgjutning av betong (P) nov och dec 2012, Göteborg (P) jan och 28 jan-1 febr 2013, Stockholm (P+F). 25 feb-1 mars och mars 2013, Stockholm (P) och april 2013, Malmö (P) :- exkl moms. Aktuella kursdatum, priser samt nya kurser uppdateras kontinuerligt på Där finns även mer information om kursernas innehåll. Betongreparationer *) praktiskt inriktad kurs för operatörer, arbetsledare och beställare Kursen tar bland annat upp allmän betong- och reparationskunskap, arbetsbeskrivningar, förbehandling, lagning med reparationsbruk och betong, regelverk, ytbehandling samt informerar om specialmetoder avseende reparation och förstärkning. Kursen avslutas med praktiska övningar samt en examination för dem som behöver behörigheten. Operatörer och arbetsledare som ska utföra reparationsarbeten. (Berhörighet). Beställare av reparationsarbeten och övriga intresserade. (Ej behörighet) maj 2013, :- exkl moms. 6 CBInytt

7 Gunilla Teofilusson Kvällskurs! Regler kring utförande av betongkonstruktioner De senaste åren har regelverken ändrat karaktär. Fortfarande är det Trafikverkets och Boverkets regelverk som styr men AMA har fått större betydelse, exempelvis när det gäller krav på behörighet och krav på materialet betong. Kursen utgår från utförandestandarden SS-EN och tar upp det viktigaste i den och den svenska hjälpstandarden SS samt dess kopplingar till andra europeiska och svenska standarder. Beställare, entreprenörer och projektörer. 29 okt och 5 nov 2012, :- exkl moms. Eurokod 2 dimensionering av betongkonstruktioner fyradagarskurs Från maj 2011 måste man ha kunskap om Eurokoderna för att kunna projektera i Sverige. Kunskapen ger dessutom möjlighet att arbeta i utlandet då större delen av Europa nu går över till att dimensionera byggnadsverk med de nya Eurokoderna. Kurslängd är fyra dagar. För vem / tid / pris Konstruktörer och projektörer jan och febr 2013, :- exkl moms. Bergförstärkning samt reparation med sprutbetong*) behörighet för arbetsledare/operatörer Kursen består av en teoretisk och en praktisk del. Efter godkänt på både praktiska och teoretiskt prov samt godkänd praktik erhålls behörighet för arbete med sprutbetong. Operatörer och arbetsledare för sprutbetongarbeten. Även andra som inte behöver den formella behörigheten är välkomna. 5-7 och febr 2013, Älvkarleby :- exkl moms. Information / Anmälan Kontakta Maria Wirström, eller kurs@cbi.se Anmälan görs enklast via Undervattensgjutning enligt Trafikverkets krav*) behörighet för arbetsledare, operatörer och provtagare. I samarbete med Vattenfall Research & Development AB Genomgången kurs och godkänd skriftlig tentamen ger behörighet för undervattensgjutningar av Trafikverkets konstruktioner. Kurslängd är fyra dagar för arbetsledare och provtagare och två dagar för operatörer. Arbetsledare och provtagare för undervattensgjutningar febr 2012, Älvkarleby :- exkl moms. Operatörer vid undervattensgjutningar febr 2012, Älvkarleby :- exkl moms. Vattenbilning behörighet för operatörer och arbetsledare Genomgången kurs och godkänd skriftlig tentamen ger operatörer och arbetsledare behörighet för arbete med selektiv vattenbilning på Trafikverkets broar. Operatörer och arbetsledare för vattenbilningsarbeten. Även andra som inte behöver den formella behörigheten är välkomna februari 2013, :- exkl moms. CBInytt

8 fib Symposium Concrete Structures for Sustainable Community Johan Silfwerbrand Svenska betongforskare ligger långt framme när forskningen handlar om hållbarhetsfrågor. Vid fib-symposiet med titeln Concrete Structures for Sustainable Community presenterade svenska forskare och tekniker totalt 25 av de 152 föredragen eller 16 %. Visserligen brukar arrangörslandet spela en stor roll vid alla konferenser men med tanke på Sveriges relativa litenhet är andelen ändå anmärkningsvärd. Traditionellt har betongforskningen om hållbarhet handlat om beständighet och alternativa bindemedel. Här är många länder starka men när det gäller nyare ämnen som värmelagring i byggnader och karbonatiseringens gynnsamma inverkan på koldioxidens kretslopp ligger svenskarna särskilt långt framme. fib står för fédération international du béton som är den viktigaste globala organisationen inom betongområdet. Man ordnar ett symposium varje år och i år stod 100-årsjubilerande Svenska Betongföreningen som värd. Symposiet ägde rum den juni på KTH. I praktiken har det mesta av arbetet utförts av CBI i samverkan med konferensbyrån MeetAgain, fib:s kansli i Lausanne, KTH samt redaktören Dirch Bager, DK, och webbredaktören Marie Brunnberg. Organisationskommitténs arbetsgrupp bestod av Patrik Hult, Ann-Thérèse Söderquist och undertecknad. Totalt deltog 290 personer från 39 länder i symposiet. fib domineras fortfarande av konstruktörer och konstruktionsforskning. Trots symposiets fokus på hållbarhetsfrågor var inläggen om dimensionering och konstruktion så många att de fyllde nio av 27 parallella sessioner. Hållbara material & alternativa bindemedel behandlades på fem sessioner, beständighet på tre, reparation & förstärkning på tre, fallstudier inklusive estetik på två samt koldioxidupptag & återvinning, LCC & LCA, energilagring & brand, produktion och betongbeläggningar på varsin session. Det finns en missuppfattning som säger att hållbarhetsfrågorna främst handlar om material. Men det finns mycket konstruktören kan göra för bättre hållbarhet; optimerade tvärsnitt för naturresurshushållning, dimensionering och detaljutformning för lång livslängd och utveckling av bättre dimensioneringsmodeller är tre exempel. En guru inom hållbarhet och betong är prof. Koji Sakai från Kagawa University i Japan. Han höll en lysande nyckelföreläsning där han förenade tankar kring hållbarhet med reflexioner från den japanska jordbävningen och efterföljande tsunamin i mars Vi brukar tala om hållbarhetens tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Sakai betonade att ingen av dessa är möjlig att uppnå ifall konstruktionerna inte är säkra och robusta. Så visst har konstruktören en viktig uppgift! Dr. György Balász, President of fib. Prof. Koji Sakai, Kagawa University. 8 CBInytt

9 En annan reflexion man kan göra efter symposiet är att bruksskedet fortfarande inte fångar tillräckligt intresse. Betongens termiska massa kan ge energi- och effektbesparingar, lägre friktion mellan betongväg och bildäck kan ge bränslebesparingar, ljusheten kan reducera behovet av gatubelysning, reflexionsförmågan kan utnyttjas för att sänka temperaturen i heta städer, titandioxidens fotokatalytiska effekt kan ge luftrening och vattengenomsläppliga beläggningar kan minska belastningen på dagvattensystemen. Trots att dessa frågor belystes i varje inbjudan till symposiet hade de fått mycket litet gensvar utanför vårt land. Den fjärde dagen bjöd Svenska Betongföreningens hållbarhetsråd in till ett speciellt seminarium med fokus på några av dessa frågor. fib:s generalsekreterare Petra Schumacher, som var en av få icke-svenskar som deltog den dagen, sa till mig efter symposiet att dessa frågor är mycket viktiga och att det var synd att inte just det seminariet marknadsförts bättre. Det finns ytterligare en aspekt på betong och hållbarhet och den handlar om betong för energiproduktion. Historiskt har betong varit ett mycket viktigt byggmaterial för både vatten- och kärnkraftverk, men betong är också viktigt för produktion av sol- och vindenergi, vilket togs upp i flera intressanta föredrag av internationella forskare. Eftersom denna artikel publiceras i CBI-Nytt vill jag till slut nämna att CBI Betonginstitutet spelade en aktiv roll vid symposiet. Jag har redan nämnt organisationskommittén, men vill även nämna att totalt tio CBI:are deltog i symposiet och höll elva föredrag som ingår i det proceedings som kan beställas från CBI. Swedish Concrete Association Ny CBI rapport Beläggningssystem på betong i parkeringshus och garage en översikt, CBI rapport 1:2012 I september 2012 publicerades denna CBI-rapport och översikt som behandlar tätskikts- och beläggningssystem som används i golvnivå för att skydda parkeringshus och garage mot betongskador och armeringskorrosion till följd av kloridinträngning. Till grund för rapporten ligger litteraturstudier, produktinformation, inrapporterade skador från förvaltare av parkeringsanläggningar i Sverige samt det stora antal skadeutredningar som genomförts av CBI under lång tid. I rapporten beskrivs bland annat några av de olika typer av härdplastbaserade beläggningssystem som marknadsförs i Sverige. Viss grundliggande information om uppbyggnad, egenskaper och krav som kan ställas på systemen ingår. Bitumenbaserade system, med tätskiktsmatta och gjutasfalt, behandlas också, liksom specifikationer. Exempel på beläggningar på marknaden listas och en bilaga med referensobjekt och exempel på förekommande skador avslutar rapporten. I rapportens slutsatser konstateras bland annat att en relevant och för parkeringsdäck anpassad kravspecifikation bör tas fram för att underlätta för såväl beställare som tillverkare och entreprenörer. Slitstyrka är här en central egenskap som idag inte kan beskrivas på ett för svenska parkeringsdäck relevant sätt. Det finns ett uttalat behov av ytterligare forskningsinsatser inom området. CBI, Swerea KIMAB, betong-, tätskiktsoch beläggningsbranschen försöker därför tillsammans få till stånd ett SBUF-projekt med syftet att ta fram underlag för hur ett parkeringsdäck bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt och ekonomiskt hållbart sätt. Den aktuella CBI-rapporten kommer att utgöra grund för projektet. Ylva Edwards ylva.edwards@cbi.se Rapporten 1:2012 kan beställas via cbi@cbi.se, pris 400:- exkl. moms. CBInytt

10 Bullerdämpande betong en effektiv ljudfälla Robert Melander En pilotstudie har inletts för att undersöka möjligheten att dämpa buller med hjälp av porig betong. Porig eller dränerande betong används bland annat i USA på parkeringsplatser, vid kajer och även vägar för att minimera grundvattenpåverkan. Regn belastar inte dagvattensystemet utan kan rinna fritt genom betongen. Det eliminerar även risken för vattenplaning. Betongen framställs i fabrik och kan läggas ut på plats. Vissa försök har även gjorts internationellt angående dess bullerdämpande effekt. CBI Betonginstitutet har utvecklat ett antal recept för att tillverka betong som suger åt sig buller, bullerdämpande betong. Dessa provkroppar har provats på Marcus Wallenbergs Laboratorium på KTH för att ta reda på den ljudabsorberande förmågan. Ljudabsorptionsprovningen utfördes i en B&K:s Standing Wave Apparatus typ 4202 med provrör på diametern 100 mm, i frekvensområde Hz och upp till 4 khz för jämförelse. Prov har även utförts i ljudabsorptionsrum. Följande provkroppar har tillverkats: A1: Jehander Riksten 4-8 mm med latexförstärkt cementmatris. Hög hållfasthet. A2: Heberg Sten 4-8 mm med cementmatris. B1: Leca 8-14 mm med cementmatris. B2: Leca 8-14 mm med sandblandad cementmatris. C1: Tvåskiktsprov med sten 2-4 mm undre lager och sten 4-8 mm övre lager. D1: Leca 2-6 mm med cementmatris. En jämn absorptionskurva har eftersträvats, som släcker ut så många frekvenser som möjligt. Detta uppnås av flerskiktsmodellen och genom att tillsätta sand. Stenstorleken 2-6 mm verkar mest gynnsam. Bäst resultat uppnås i provkroppen med flera skikt och tillsats av sand, flest frekvenser släcks ut. Denna typ av konstruktion kan dock vara svår att tillverka. Leca som ballast bör undvikas då det är för sprött. En flerskiktsmodell kan vara svår att förverkliga i produktion för de plattor som kan vara aktuella. En fortsatt undersökning föreslås för sten i storlek 2-6 mm samt sandblandad cementmatris. Provtryckning av B1 gav endast 1 MPa i hållfasthet. Detta innebär att leca som komponent inte skulle klara av att högtrycktvättas eller användas som marksten. CBI föreslår en fortsättning med en blandning med sten i storlek 2-6 mm samt sandblandad cementmatris. Dessa görs i plattor för att testa bärigheten. Enskiktsprototyp (t.v.) och flerskiktsprototyp (t.h). Foto: Robert Melander, CBI. Bullerpaneler av tvåskiktsmodell. Foto: Mats Knutsson, Bullerbyrån. 10 CBInytt

11 Ny sektion på CBI Renovering VD Vice VD Ekonomi Personal Material Konstruktioner Provning & kontroll Renovering Teknikspridning För treårsperioden har styrelsen för CBI Betonginstitutet antagit SP:s ambitiösa tillväxtmål som handlar om en volymtillväxt på tio procent per år. Syftet med SP:s tillväxtmål är att SP-koncernen skall vara en förtroendegivande och stabil samarbetspartner och arbetsgivare. Utan tillväxt skulle koncernen i stället förlora mark. CBI Betonginstitutet har sedan institutet kom med i SP-familjen i januari 2008 organiserat verksamheten i fyra grupper. Två av grupperna börjar nu närma sig en sådan storlek att ytterligare tillväxt endast kan ske genom delning. I stället för delning har CBI Betonginstitutet bestämt sig för att inrätta en femte grupp eller sektion som vi döpt till Renovering. Renovering tillhör sedan lång tid tillbaka CBI:s kärnområden och ligger också mycket väl i 2010-talets starka fokus på hållbarhet. Den nya sektionen kommer att arbeta med forskning, utveckling och rådgivning med fokus på renovering av såväl betong- som naturstenskonstruktioner. Ny sektionschef blir fil. dr. Katarina Malaga som hittills varit seniorforskare vid institutet och nyligen återvänt från Berlin där hon varit gästforskare på deltid. Katarina kommer även fortsättningsvis att på deltid leda SP:s Grants Office som ger stöd till dem inom koncernen som söker EU- och andra stora forskningsprojekt. Vi önskar Katarina och hela den nya sektionen lycka till. Johan Silfwerbrand johan.silfwerbrand@cbi.se I augusti 2012 bildades den nya sektionen Renovering på CBI Betonginstitutet. Sektionen består av två högskoleingenjörer och tre forskare med doktorsexamen som har sina arbetsplatser i Borås och Sektionen planerar att växa till hösten med två nya personer i Borås. Sektionen leds av undertecknad Katarina Malaga som har en gedigen erfarenhet från nationella och internationella forskningsprojekt inom renovering och byggmaterial. Kunskaper och erfarenheter från arbetet som ledare för SP-koncernens samordning av nationella och EU-projekt kommer att implementeras i utvecklingen av en liten men dynamisk grupp av specialister inom betong, natursten, reparationsmaterial och impregnering. Den nya sektionen kommer att fokusera på skadeutredningar framförallt i Västsverige och på nationell och internationell forskning. Satsningen avspeglar trender inom renoveringsbranschen där kunskap om materialets nedbrytningsmekanismer, orsaker till skador och framförallt verifierade åtgärder efterfrågas. Sektionen kommer att ta hand om frågor gällande skador på byggna- der och infrastruktur som fukt- och frostskador, armeringskorrosion, ytbehandlingar inkluderad impregneringar och klotterskydd samt reparationsprodukter. Sektionen kommer också att erbjuda innovativa ickeförstörande undersökningsmetoder och kunna förslå olika alternativ för kostandseffektiva och beständiga renoveringsaktiviteter. Medlemmar av Renoveringssektionen skall kunna erbjuda högkvalitativa konsulttjänster och ett partnerskap inom forskning och utvecklingsprojekt. Katarina Malaga katarina.malaga@cbi.se CBInytt

12 Om forskningens kvalitet, nytta och påverkan Synpunkten Hur mäter man framgång hos ett industriforskningsinstitut? Ett år då CBI Betonginstitutet fyller 70 år och jag ansvarat för verksamheten i tio år tycker jag att frågan är extra viktig. Fotbollslag mäter framgång i seriesegrar, mästerskap och andra titlar, företag i vinst i kronor, i procent eller per anställd och högskolor brukade räkna antalet examina och publikationer. Jag valde medvetet imperfektum eftersom dagsläget är mycket mer komplext. Visst räknar de tekniska högskolorna fortfarande antalet nya civilingenjörer och nya doktorer men hur man beaktar publikationerna blir allt krångligare. Förr räknade man bara antal, sedan började man vikta antalet i förhållande till var artikeln eller uppsatsen publicerades. Tidskrifterna Science och Nature har högst status och s.k. impact factor medan även de mest ansedda internationella tidskrifterna inom betongområdet ligger mycket lägre. Mindre kända tidskrifter kämpar för att överhuvudtaget komma med på listan över erkända publikationer. Men för några år sedan tog högskolorna och universiteten ännu ett steg. Man intresserar sig inte längre för antalet publikationer utan fokuserar i stället mot antalet citeringar. Tanken är att man härigenom skall skilja agnarna från vetet eftersom man kan förvänta sig att det är de banbrytande uppsatserna som citeras mest. Själv ställer jag mig skeptisk till detta. Man verkar nämligen inte ha koll på ifall citeringen är positiv eller negativ. Bygger man sina studier på en viss uppsats som man citerar eller kritiserar man i stället den aktuella uppsatsen för att den är felaktig? Jag gjorde ett ovetenskapligt experiment på Google och jämförde vårt lands senaste nobelpristagare inom naturvetenskap (förlåt mig Thomas Tranströmer) professor Arvid Carlsson som år 2000 fick medicinpriset för sitt arbete med signalöverföring i nervsystemet och den tidigare forskaren och geofysikern vid Stockholms universitet Nils-Axel Mörner. Medan Arvid Carlsson plus signalöverföring ger 839 träffar så ger Nils-Axel Mörner plus slagruta 1150 träffar. Betyder det att Nils- Axel Mörner är en större forskare än Arvid Carlsson? Jag skulle inte tro det. Men hur skall vi mäta och utvärdera industriforskningsinstitut? De inrättades för att skapa en länk mellan högskola och näringsliv. Man skulle kanske kunna räkna antalet patent hos institutets uppdragsgivare men inom byggområdet är antalet patent traditionellt lågt. Ett annat sätt är att söka kvantifiera nyttan av det arbete institutet bedrivit. Både norska och svenska studier ger vid handen att satsningar på betongforskning ger 20-falt tillbaka så där har vi ett embryo till en uppskattning. Under våren har CBI Betonginstitutet genomfört en utredning om nyttan med den forskning som genomförts sedan 2003 i samarbete med Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet. Resultatet är en lång katalog som jag inte kan redovisa här. Exempel på framgångar är metoder att öka arbetbarheten i betong med krossad ballast, möjligheterna att ytterligare öka betongs värmelagrande förmåga, samband mellan självkompakterande betongs egenskaper i färska stadiet och formtryck samt en kvantifiering av hur de viktigaste faktorerna påverkar effektiviteten hos en vattenavvisande impregnering. Våra uppdragsgivare spänner över ett brett fält av byggsektorn och det som intresserar den ene är kanske ointressant för den andre. Kvalitetsbedömningen måste få vara både individuell och subjektiv. Så egentligen är det Du käre läsare som bestämmer. Johan Silfwerbrand johan.silfwerbrand@cbi.se 12 CBInytt

13 Notiser Nytt jobb/pension Tor Powell arbetar på HSB Konsult. Jonas Lind finns nu på Betongindustri. Mikael Westerholm arbetar numera på Cementa. Camilla Westerholm har börjat på NCC. Gert-Olof Johansson, pension Tuula Ojala, pension. Lycka till! CBI gratulerar Kyösti Tuutti som tilldelades Betongföreningens guldmedalj 2012 vid Betongbyggnadsdagen i september. Kyösti har tidigare arbetat på CBI under ett flertal år och där han även doktorerade 1982 med avhandlingen Corrosion of steel in concrete. Michele Baravalle som vid samma tillfälle fick pris för bästa examensarbete Nationally Determined Parameters of Eurocode 2 vilket han utförde på CBI under Nya medarbetare Per Martinell, civilingenjör, sektionen Konstruktioner, Mats Holmqvist, laboratorieingenjör, sektionen Provning & kontroll, Borås. Urs Mueller, fil. dr, sektionen Material i Borås. Marie Siedberg Hjärne, administratör, Borås. Sofie Josefsson, högskoleingenjör Bygg, sektionen Konstruktioner, Dennis Lundgren, högskoleingenjör Bygg, sektionen Konstruktioner, Daniel Nilsson, högskoleingenjör Bygg, sektionen Konstruktioner, Eva Lundgren, bibliotekarie, delar sin tjänst mellan YKI och CBI, Felix Hagberg, sektionen Provning & kontroll, Borås. Lina Giménez, gymnasieingenjör, sektionen Provning & kontroll, Borås. Martin Strand, civilingenjör, sektionen Konstruktioner, Lund. Jonna Kässi, högskoleingenjör Kemi, sektionen Provning & kontroll, Marléne Johansson, kursledare, sektionen Teknikspridning, Välkomna allihop! Årets vinnare av CBI-rodden är från vänster: Kevin Hassanzadeh, Annika Gram, Patrick Rogers, Ghassem Hassanzadeh samt längst fram styrmannen Anders Joelsson från Hammarby roddförening. CBI informationsdag 14 mars 2013 Boka in dagen redan nu! Tema: Renovering och förnyelse. Mer info kommer på Sjunde upplagan av CBI-rodden avgjord Det börjar bli något av en självklarhet på CBI att årligen kora ett mästarlag i rodd och alla som någon gång fått uppleva mästarkänslan vill gärna göra det igen. I år gick den sjunde upplagan av stapeln i augusti och inte mindre än fem stycken fyramannalag kom till start. Rodden avgörs i så kallade inriggade fyror med styrman där lotten avgör lagsammansättningen. Som tävlingsledare försöker jag alltid att gissa vilket lag som skall ta hem segern och få den åtråvärda inteckningen på pokalen tillverkade i Årstabrobetong. Precis som de flesta år gissade jag fel Efter rafflande försök och en imponerande finalrodd var det dock ingen tvekan om att lag Annika var bäst på Årstavikens spegel den här gången. Kvällen avslutades som vanligt med grillning i solnedgången. Anders Selander anders.selander@cbi.se CBInytt

14 Biblioteket Reologi är vetenskapen om vätskors och fasta materials tidsberoende deformationsegenskaper. Inom betongtekniken har reologin fått stor betydelse i och med introduktionen av självkompakterande betong på 1990-talet. Reologi är mycket mer än ett flytsättmått. I denna bok har 14 ledande forskare på färsk betongs egenskaper sökt förklara begreppen och hur vi kan använda reologi för att beskriva, proportionera och styra betongens tidiga skede. Boken är indelad i tre delar som handlar om mätmetoder, proportionering och gjutning. I ett av kapitlen i den tredje delen berättar CBI Betonginstitutets egen reolog Peter Billberg om färsk betong och formtryck vilket är en av nyckelfrågorna som behöver lösas innna självkomapterande betong kan få den marknadsdel som den har potential till. Understanding the rheology of concrete Nicolas Roussel. Woodhead Publishing Limited ISBN (print) ISBN (online) Physical properties of concrete and concrete constituents J.P. Olliver, J.M. Torrenti & M. Carcassès. ISTE Ltd & John Wiley & Sons, Inc. ISBN Cementitious materials: the effect of ggbs, fly ash, silica fume and limestone fines on the properties on concrete. Concrete society technical report 74, The Concrete society. ISBN Betonböden für Produktions- und Lagerhallen. Planung, Bemessung, Ausführung. G. Lohmeyer & K. Ebeling. Düsseldorf: Verlag Bau+Technik GmbH. ISBN Kontakt: Eva Lundgren, bibliotekarie, , eva.lundgren@cbi.se 14 CBInytt

15 Konferenskalender mars CBI:s informationsdag, mars Int. Conf. on Fracture Mechanics of Concrete Structures, Spanien april ACI Spring 2013 Convention Responsibility in Concrete Construction, Minneapolis, USA april Fib Symposium on Engineering a Concrete Future: Technology, Modeling & Construction, Tel- Aviv, Israel maj IABSE Int. Spring Conf. on Asessment, Upgrading and Refurbishment of Infrastuctues, Rotterdam, Holland maj North American Conf. on the Design & Use of Self-Consolidating Concrete, Chicago, USA. scc juni Nordiskt Betongforskningsmöte, Reykjavik, Island juni Int. Symp. on Sustainability Environmentally Friendly Concrete, Reykjavik, Island juni 11th Int. Symposium on Fiber Reinforced Polymer for Reinforced Concrete Structures, Guimarães, Portugal oktober ACI Fall 2013 Convention Innovation in Conservation, Phoeniz, USA juni Concrete Innovation Conference, CIC 2014, Oslo, Norge september 5th International conference on Concrete Repair, Belfast, UK februari fib Congress 2014, Mumbai, Indien. CBI informationsdag 14 mars 2013 Boka in dagen redan nu! Tema: Renovering och förnyelse. Mer info kommer på Deltagarna vid workshopen ang utvärdering av formtrycksmodeller vid gjutning med SKB på CBI i juni, se artikel sid 4. Från vänster till höger ser vi Ahmed F. Omran, George Charitou, Stefan Trillkott bakom Rex Donahey, Robert Quattrociocchi framför Alexander Eriksson-Brandels, Yannick Vanhove, John Gardner, Tilo Proske, Björn Freund, Lloyd Keller, Marija Golubeva, Daniel Bäckman, Peter Billberg, Kamal H. Khayat, Marc Beitzel, Nicolas Roussel, Olaf Leitzbach, Guillaume Grampeix, Arnaud Perrot och Sofiane Amziane. På bilden saknas David Lange, Åke Engström och Patrick Rogers (som här agerar fotograf). CBInytt

16 Vill läsa CBInytt två gånger om året? Får du redan CBInytt men har bytt adress? Använd talongen och faxa/skicka till CBI Betonginstitutet, CBInytt, Stockholm, fax: eller e-post Namn Företag Adress Postnr/ort e-post Vid adressändring vänligen uppge även gamla adressen. CBI:s Intressentförening Finansiärer av CBI:s grundforskning Abetong AB Betongindustri AB Cementa AB Övriga medlemmar Alfa Rör AB Alron Chemical Co AB Aquajet Systems AB BASF Construction Chemicals Sweden AB Bekaert Svenska AB Benders Sverige AB Cementor AB Cemex AB Conjet AB Conmat AB COWI AB EKA Chemicals AB AB Finja Betong MinFo Modern Betong AB NFM Flytgolv AB Nordkalk AB Omya AB/Björka Mineral AB Projektengagemang Anläggningsunderhåll Ramböll Sverige AB AB Färdig Betong AB Strängbetong Swerock AB SABO AB Saint Gobain Byggprodukter AB SF Marina Wallhamn AB SIKA Sverige AB SMA Svenska Mineral AB SSAB Merox S:t Eriks Stenindustrins Forskningsinstitut AB Sto Scandinavia AB AB Stockholmshem Stockholms stad; Trafikkontoret Svea Golv & Betong AB Sveriges Bergmaterialindustri Svevia AB Sweco Structures AB Trafikverket Trion Tensid AB Tyréns AB Vattenfall AB WSP Sverige AB Höstmöte 8 november Traditioner skapas snabbt numera. En sådan är intressentföreningens höstmöte som är öppet för alla medlemmar. Temat "Fråga CBI" är också en populär tradition sedan flera år tillbaka. Här finns alltså chansen att ställa vilken betong- eller bergmaterialteknisk fråga som helst så försöker våra specialister att besvara den. Till årets höstmöte som äger rum torsdagen den 8 november är det tyvärr för sent att ställa frågor men det går bra att anmäla sig och lyssna på frågor som andra har ställt. Men nästa höst kommer naturligtvis en ny chans. Mer information om årets frågor och hur man anmäler sig till mötet den 8 november finns på intressentföreningens hörn av Något för ditt företag? Kontakta Johan Silfwerbrand, eller johan.silfwerbrand@cbi.se Mer information om Intressentföreningen finns på CBI Betonginstitutet Stockholm c/o SP c/o LTH Byggnadsmaterial Tel: Box 857, Borås Box 118, Lund Fax: Tel: Tel: cbi@cbi.se Fax: