Förskolan Postgränds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Postgränds plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Helen Hedberg pedagog, Anna-Britta Ollas-Dahlström förskolechef. Vår vision På förskolan Postgränd ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för dem de är oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Varje vuxens ansvar är att kontinuerligt och när situationer uppstår omedelbart ta itu med dessa och föra resonemang kring det som skett. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Genom dialog, utvärdering och observation. Vårdnadshavarnas delaktighet Hembrev, remissvar och utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Personalen har delats in i grupper med ansvar för olika diskrimineringsgrunder som de har kartlagt. Helen Hedberg har sammanställt. Förankring av planen Barnen görs delaktiga genom observationer,utvärdering och samtal. Vårnadshavare informeras vid föräldrasamtal,hembrev eller föräldramöten. Personalen utvärderar planen en gång per år och för kontinuerligt samtal kring diskrimineringsgrunderna. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalgruppen har delats in i tre grupper där varje grupp fått två mål var att utvärdera. Alla grupper fick också möjlighet att utvärdera om målen fortfarande känns aktuella. De fick utvärdera om det fanns mål som ska tas bort eller förbättras/anpassas efter nya förutsättningar. Grupperna gjorde också en kartläggning enligt husmodellen på några diskrimineringsområden var. Utvärderingen lämnades ut på remiss till föräldrarna tillsammans med ett förslag på mål för likabehandlingsplanen för läsåret Barnen har fått möjlighet att utvärdera förskolans miljö med hjälp av bilder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var personal som jobbar på förskolan i barngrupp. Föräldrar har getts möjlighet att ta del av utvärderingen och tycka till. Barn som går på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan utvärdering av års Likabehandlingsplan. -Utflykter för alla barn: För Röd/Blå grupp har utflykterna fungerat bra. För grön grupp har det inte fungerat och gul grupps barn har varit alltför små och haft det bättre på gården. -Barns kränkande behandling av varandra: Dom åtgärder vi har vidtagit har gett gott resultat. Det är ett ständigt pågående arbete som aldrig kan avslutas. Loggboken hamnar alltid efter, då vi arbetar i nuet istället. -Det internationaliserade samhället: Det är främst den äldsta gruppen som fått ta del av våra åtgärder. Där har det fungerat bra. -Ateljétid: Det fungerar väldigt bra. Vi känner att målet känns väl inarbetat och vi tycker att vi kan ta bort punkten till nästa år. -Lekmiljöer utomhus för alla barn: Lekstugan kan vara öppen oftare och vi får stå ut med sand i stugan, bestämma en städdag till nästa år. Flytta köksbanken närmare lekstugan för att locka till matlagning utomhus. -Kränkande behandling från skolbarn: Det har lugnat ner sig men vi behöver ha fortsatt koll. Våra barn blir rädda när det blir råkurr i backen utom sikt från skolans pedagoger. Barnen blir oroliga inför överflytten till förskoleklassen och mötet med dessa stora (våldsamma) barn. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vårt mål är att vi ska få barn och föräldrar mer delaktiga i kartläggning och utvärdering av likabehandlingplanen. Vi har gjort upp följande plan: I början av september lämnar vi ut likabehandlingsplanen för det kommande arbetsåret, på remiss till föräldrarna. Vi ber föräldrarna om synpunkter som de får lägga anonymt i en låda. Vi gör under september månad observationer av den aktuella barngruppen för att få en bild av vilka områden vi ska arbeta med under året. Vi tar också med information från föräldrarna som framkommer under höstsamtalen i september. Vi beaktar alla synpunkter innan vi skriver och skickar in den slutgiltiga planen. Under vårterminen fotograferar vi förskolans miljöer (à la Husmodellen) och utvärderar den tillsammans med barnen. Vi tar med resultatet till utvecklingssamtalen, där vi tillsammans med föräldrarna för en diskussion. Föräldrarna har efteråt möjlighet att utvärdera hur likabehandlingsplanen har fungerat, genom att lämna synpunkter anonymt i en låda. I slutet av vårterminen utvärderar personalgruppen likabehandlingsplanen i smågrupper, där varje grupp tar några mål var. Grupperna gör också en kartläggning över några diskrimineringsgrunder var för att upptäcka nya problem. All personal får utvärdera om förgående års mål känns aktuella även för det kommande arbetsåret. för att årets plan utvärderas Helen Hedberg förskollärare Postgränd 3/10

4 Främjande insatser Likabehandling oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuellläggning Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Förskolan Postgränd skall vara trygg, rolig och lärorik för alla barn oavsett könstillhörighet. Alla barn och anhöriga i Falu Förskola får ett likvärdigt bemötande oavsett deras könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. För att främja detta arbete krävs att alla pedagoger har kompetens kring vädegrundsarbete. De pedagoger som upplever att de inte har tillräcklig kompetens kring detta erbjuds fortbildning för att kunna nå målet. Varje förskola arbetar fram ett arbetssätt för att likvärdigt kunna bedöma barn och anhörigas könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personal och förskolechef Funktionshinder Funktionsnedsättning All berörd personal har kunskap om hur det är att leva med det specifika funktionshinder som är aktuell på förskolan. Förskolans verksamhet utformas så att alla barn kan delta i hela verksamheten utifrån sina förutsättningar. Förskolan anpassar miljön, inomhus och utomhus, så att den är tillgänglig för alla. Specialpedagogerna bidrar med sin specialkompetens till de arbetslag som så behöver. Vi tillämpar metoden "Fråga för att förstå" i relation med barn och föräldrar då vi får ett barn med funktionshinder placerat på förskolan. Personal och Förskolechefen Ålder Ålder Alla vuxna utgår från barns intresse, förutsättningar och förmågor och ger alla barn, oavsett ålder, en verksamhet anpassade efter deras behov. Alla vuxna tilltalar barnen respektfullt utifrån ålder. Förskolechefen 4/10

5 Etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning Etnisk tillhörighet Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Vi ska använda neutrala begrepp, enligt läroplanen, som inte är värderande som t ex poängtera "skapande verksamhet" istället för "pyssel". Vid inskolningen ska vi samtala om vilka förväntningar vårdnadshavarna har på oss att vi på dem, vi samtalar om deras och våra seder och bruk. Vi tar även reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Personalen och förskolechefen Etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Uppmuntra föräldrar att t ex på personalmöten informera oss om sin religion. Uppmuntra barnen att berätta om sina traditioner. Personal och förskolechef Etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Alla förskolor kan använda en multireligiös almanacka i vilken vi stämmer av i innan vi t ex har föräldramöte. Vi uppmuntrar alla, både barn och föräldrar, att berätta om hur och om de firar sina traditioner. Medvetandegöra alla personal genom att gå ICDP, På lika villkor, Reggioutbildning mm. Vi använder oss av olika material såsom Kompisklubben, Snick och Snack, Grodan mm. Personalen och förskolechefen 5/10

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Husmodellen förskolan, utvecklingssamtal,barnens utvärdering, föräldrarnas remissvar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har fått ta del av utvärderingen av fjolårets likabehandlingsplan och förslaget på ny plan för läsåret Vi har i höstsamtalen med föräldrarna om barnen, beaktat de svar vi fått under rubrikerna trygg, rolig och lärorik. Vi har gett barnen möjlighet att utvärdera våra miljöer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen är indelad i 3 grupper med 3-4 personer i varje grupp. Varje grupp har fått i uppgift att kartlägga 2-3 områden, som de också har ett särskilt ansvar för att bevaka fortsättningsvis. Resultat och analys I våra miljöer inom/utomhus har vi fortfarande mest tillgodosett pojkars och stora barns intressen, även om det blivit bättre. De flesta böcker utgår från en "svensk", hetrosexuell, kristen, ickehandikappad, manlig norm som främst vänder sig till de äldre barnen. Vi måste bli medvetna boklånare. Vi har observerat att det bland barnen förekommer exkluderande uttalanden och handlingar. De näst minsta barnen har inte fått gå på utflykt under läsåret. Vi har sett att barnen blir oroliga inför överflytten till skolan, när de får se våldsamheter mellan skolbarn på skolgården nedanför backen, utom synhåll för pedagogerna i skolan. Vi har sett att allergiska barn inte får välja sittplats vid maten på samma sätt som andra barn. 6/10

7 Förebyggande åtgärder Utflykter för alla barn Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Att barn oavsett ålder bereds möjlighet att gå på utflykt om de önskar. Vi följer upp i efterhand genom att ansvarig personal granskar i utflyktslistorna, så att det blivit en rättvis fördelning bland barnen. Om inte så tar vi reda på varför barnet inte vill eller har kommit med. Utflyktspersonalen tar med vagnar/skrinda, anpassar barnantalet/personaltätheten och tiden/längden för utflykten, till de barn som följer med, alternativt gör en liten utflyktsgrupp som kan gå med en personal. Vi har observerat att det finns många mindre barn som gärna vill gå på utflykt, men som blir kvar hemma för att personalen inte känner att de räcker till. Emma och Kristina är huvudansvariga för utflykter. Barns kränkande behandling av varandra. Kränkande behandling Att barnen ska visa varandra empati och förståelse. Vi följer upp genom att på varje Arbetsplatsträff gå igenom svarta boken. Vi bestämmer åtgärder utifrån våra observationer som vi nedtecknat i svarta boken. Vi utvärderar också de åtgärder vi vidtagit tidigare. Vi skriver i svarta boken de observationer som leder till uppföljning och åtgärder. Kompisklubb, som blir barnens dikussionsforum. Personalen finns där barnen är och gör kloka ingripanden i vardagen. Mycket beröm till goda handlingar hos barnen. Vi har observerat att det bland barnen förekommer exkluderande uttalanden och handlingar. Sara och Laila. All personal är ansvarig att agera i barngruppen och föra loggbok. 7/10

8 Det internationaliserade samhället. Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Att barnen i Bjursås får en inblick i den värld som kommer att möta dem, när de kommer ut i samhället. Vi följer upp genom att personalen på läsvilan och biblioteksansvarig utvärderar böckerna och de efterföljande diskussionerna hos barnen. Vi synliggör det mångkulturella samhället med variationer i ålder, sexuell läggning/ kärnfamilsbildning och funktionsnedsättningar, genom att be biblioteket om hjälp att hitta böcker som synliggör dessa områden. Böckerna läses främst på läsvilan och det ges tid till efterföljande diskussioner. Vi fokuserar i år lite mera på handikapp. Mångfalden i samhället Bjursås övernsstämmer inte med det barnen kommer att möta i resten av samhället. Enligt vår läroplan ska vi i förskolan "förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle". Att fokusera mera på handikapp är aktuellt. Kristina är läsvilaansvarig. Emma är biblioteksansvarig. Lekmiljöer utomhus för alla. Kön och Ålder Att det finns lekmiljöer inom/utomhus som passar alla oavsett ålder och kön. Vi följer upp genom observationer och utvärderingar i slutet av oktober, om de åtgärder vi vidtagit har fått önskat resultat. Vi observerar vad små barn och flickor är intresserade av. Vi försöker tillföra det som saknas dem i vår inne/utemiljö, för att få en bättre fördelning. I våra miljöer utomhus har vi mest uppmärksammat och tillgodosett pojkars och stora barns intressen. Vi måste se över det och få en bättre fördelning. Stigge och Mia Kränkande behandling från skolbarn Kränkande behandling Att kontakten med skolbarnen ska vara vänlig, positiv och empatisk. Vi tar kontakt med rektor och påtalar bristerna. Vi fortsätter att ha god bemanning på vår bakgård, så att vi kan observera, avstyra och rapportera oegentligheter till skolan. Vi har diskussioner med våra barn, där vi förklarar det olämpliga i skolbarnens uppförande. Våra barn har fått uppleva bråk och skadegörelse som pågår på skolgården utom synhåll för skolans pedagoger.våra barn blir rädda för att börja i skolan. De kanske också får uppfattningen att beteendet är norm i skolan. Emma och Stigge 8/10

9 Valfri bordsplacering för allergiker. Funktionsnedsättning Att barn med allergi ska kunna välja sittplats precis som alla andra barn. Höra med berörda barn, så att de är nöjda med nya situationen. Häll upp laktosfri mjölk i kannor, som barnen kan hämta och ställa där de vill sitta. För att bespara arbete har de flesta laktosfria barn fått sitta vid samma bord utan möjlighet att välja plats och sitta hos sina kamrater. Helen Rutin för anmälan avseende uppgifter om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utfört av elever eller personal i samband med skolans verksamhet ska anmälas. Utredning görs och inkomna anmälningar rapporteras in till kommunstyrelsen inför varje sammanträde. Personalen är skyldig att anmäla så snart ett barn anser sig blivit kränkt. Det behövs inga bevis för att anmälan ska göras. Det behöver inte föreligga någon avsikt att kränka. Hur allvarlig händelsen är, har ingen betydelse. Utredning görs oavsett om vårdnadshavare eller elever inte vill. Personalen anmäler till förskolechef på anvisad blankett i enlighet med förskolechefens instruktioner och utan dröjsmål. Vi ska följa skollagen och diskrimineringslagen. Helen Hedberg /10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Vi lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingssamtal och barngenomgångar. Barnintervjuer angående trivsel. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechefen och personal, ange namn på personer med särskild kunskap. Barn och vårdnadshavare vänder sig till den personal som de känner förtroende för. Om någon personal är involverad ska förskolechefen kontaktas Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den person som fått kännedom om händelsen lyssnar på barnets och/eller vårdnadahavares berättelse och informerar förskolechefen. Därtill observerar och dokumenterar pedagogen vad som händer i barnens vardag. Utifrån denna kartläggning ansvarar förskolechef för att en handlingsplan upprättas Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal anmäler omedelbart till förskolechef vid misstanke om att en personal har kränkt ett barn. Förskolechef ansvarar för utredning och samtal med berörd personal. Vid grov eller återupprepad kränkning involveras verksamhetschef för förskolan. Om förskolechefen begår en kränkning anmäls ärendet omedelbart till verksamhetschefen. Rutiner för uppföljning Återkoppla till utredningen genom att lyssna på barnets/vårdnadshavares berättelse kring händelsen/åtgärd och göra en observation av barnets vardag. Uppföljning sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Allt material,teckningar, bilder obsevationsprotokoll, minnesanteckningar, som rör händelsen sparas. Dokumentation sparas hos förskolechef / verksamhetschef enligt Falu Kommuns dokumenthanteringsplan. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ansvarig och ska informeras så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. I de fall en förskolechef är involverad i kränkning/diskriminering har verksamhetschefen ansvaret för händelsen. 10/10