Följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälsooch sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälsooch sjukvården"

Transkript

1 Revisionsrapport Följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälsooch sjukvården Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Henrik Sandberg September 2013

2 Sammanfattning och revisionell bedömning Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Metod Rättslig reglering Allmänrättsliga förutsättningar Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) Olika former av intyg Sjukskrivningsmiljarden Överenskommelsen Kvaliteten på läkarintyg E-läkarintyg Rehab koordinatorer Bedömning Vårdgivarens ansvar Socialstyrelsens föreskrifter Direktiv inom Landstinget Gävleborg Bedömning Ansvar på verksamhetsnivå Socialstyrelsens föreskrifter Rutiner i verksamheten Bedömning Verksamhetssynpunkter Några verksamheter Frågor till verksamhetschefer och läkare Bedömning Avgifter (prislista) / intäkter Avgiftshandboken Intäkter Bedömning Kompetens i organisationen Allmänt Aktiviteter Bedömning Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning September 2013 Landstinget Gävleborg

3 Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna inom Landstinget Gävleborg har beslutat att ge i uppdrag att genomföra en granskning av hur hanteringen av intyg sköts inom Landstinget Gävleborg. Revisionsfråga; Har landstingsstyrelsen säkerställt att förskrifterna om intygsskrivning följs och tillämpas inom hälso- och sjukvården? I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) regleras formerna för intyg som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan röra sig om intyg som grundas på en bedömning av någons hälsotillstånd, behov, förmåga eller annat förhållande orsakat av hälsotillståndet och som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal. Utifrån förskrifterna kan konstateras att det finns ett flertal typer av intyg som kan förekomma dels på initiativ av någon som vårdats eller via myndighet. I föreskrifterna regleras vilka skyldigheter vårdgivaren och verksamhetschef har för att säkerställa att det finns tydliga direktiv och rutiner för intygsskrivning. Den stora volymen intyg är de intyg som försäkringskassan begär in. Men det förekommer även många andra former av intyg på begäran av patienten, myndigheter och försäkringsbolag. Det finns en länsgemensam rutin för intygsskrivning. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall vårdgivaren utfärda direktiv för hur intygsskrivningen skall gå till. Fortsättningsvis är det väsentligt att landstingsstyrelsen säkerställar att nuvarande rutin är heltäckande utifrån de förskrifter som finns för området. Exempelvis gäller detta kravet på vårdgivaren att ge direktiv för och säkerställa att personal genomgår utbildning och fortbildning och vilka intyg som hälso- och sjukvården har skyldighet/inte skyldighet att skriva. Det är även väsentligt att klargöra hur och på vilket sätt vårdgivarens ansvar säkerställs. Utifrån vad som finns att tillgå på Plexus/Platina framgår att man på verksamhetsnivå utgår från den länsgemensamma rutinen. I Socialstyrelsens föreskrifter framgår att ett flertal rutiner måste tas fram på verksamhetsnivå för att säkerställa ansvaret utifrån förskrifterna. Rutiner på verksamhetsnivå bör således ses över och förtydligas. Detta kan exempelvis avse ansvarsfördelning, säkerställande av kompetens samt former för uppföljning för att säkerställa att Socialstyrelsens föreskrifter följs. Ett gott samarbete mellan hälso- och sjukvården och försäkringskassan är en förutsättning för att intygsskrivningen skall fungera i praktiken. På övergripande nivå finns den Försäkringsmedicinska kommittén. Kontakter sker dagligen mellan handläggare inom försäkringskassan och intygsskrivande personal inom hälso- och sjukvården i enskilda ärenden. Försäkringskassan deltar i utbildningar och kommer även ut till verksamheter för diskussion i olika frågor. Gävleborgs Landsting 1 av 24

4 I samband med sjukskrivningsmiljarden inrättades projektanställningar som rehabkoordinatorer på olika enheter i vården. Tanken var att dessa skulle vara en kontaktväg in i vården för Försäkringskassan och utgöra ett stöd för intygsskrivande personal framförallt i mer komplicerande ärenden. Koordinatorerna upplevs idag som ett stort stöd i detta arbete. Om satsningen fortsätter även 2014 är oklart i dagsläget. Utifrån statistik i samband med sjukskrivningsmiljarden kan noteras att en stor del av de intyg som lämnas till försäkringskassan inte är godkända utifrån de kriterier som finns. Detta är således ett fortsatt utvecklingsområde. Sammantaget kan sägas att det är av största vikt att samverkan mellan hälso- och sjukvården samt försäkringskassan vidmakthålls och utvecklas för en effektiv hantering av intyg. Övriga former av intyg (vid sidan av intyg till försäkringskassan) förefaller vara lågprioriterade vad gäller utveckling och effektivisering. Detta bör beaktas då Socialstyrelsens föreskrifter inte gör någon skillnad på vilken typ av intyg det rör sig om. Inom ramen för sjukskrivningsmiljarden har projektet Bra sjukskrivning bl a hanterat utbildningar i försäkringsmedicin. En förändring fr o m 2013 är att utbildningarna ingår i ordinarie utbildningsverksamhet. Uppdaterade utbildningsplaner finns i dagsläget inte framtagna och beslutade. Detta måste hanteras. Prislistor mm för intyg återfinns i avgiftshandboken som beslutats av fullmäktige. Intäkterna för intyg uppgår till närmare 3 mnkr årligen. Variationerna mellan olika verksamhetsområden är stor. I granskningen har inte funnits möjlighet att närmare analysera om det är rutiner, praxis mm som gör dessa skillnader eller om skillnader beror på olikheter i verksamhet. I granskningen har även framkommit indikationer på att avgift inte alltid tas ut för intyg. Framöver är det väsentligt att rutiner och kontroller tas fram som säkerställer att ersättning för intyg alltid tas ut. Den sammanfattande bedömningen är att landstingsstyrelsens styrning och kontroll beträffande intygsskrivningen i hälso- och sjukvården kan förstärkas. Gävleborgs Landsting 2 av 24

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) regleras formerna för intyg som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan röra sig om intyg som grundas på en bedömning av någons hälsotillstånd, behov, förmåga eller annat förhållande orsakat av hälsotillståndet och som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal. Utifrån förskrifterna kan konstateras att det finns ett flertal typer av intyg som kan förekomma dels på initiativ av någon som vårdats eller via myndighet. I föreskrifterna regleras vilka skyldigheter vårdgivaren och verksamhetschef har för att säkerställa att det finns tydliga direktiv och rutiner för intygsskrivning. För mottagare av intyg och utlåtande är det av största vikt att både intygsutfärdarna är kompetenta och att dokumenten följer gällande föreskrifter samt är utformade så att de kan förstås. Ett dåligt/felaktigt intyg eller utlåtande kan få konsekvenser för i fösta hand den enskilde men även för intygsutfärdaren. Mot bakgrund av ovan och utifrån genomförd riskanalys har landstingets revisorer gett i uppdrag att granska vilka direktiv och rutiner landstinget Gävleborg har utformat med anledning av förskrifterna i SOSFS 2005: Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna vid Landstinget Gävleborg har beslutat att ge i uppdrag att genomföra en granskning av hur hanteringen av intyg sköts inom Landstinget Gävleborg. Revisionsfråga: Har landstingsstyrelsen säkerställt att förskrifterna om intygsskrivning följs och tillämpas inom hälso- och sjukvården? Kontrollmål/granskningsmål Vilka olika former av intyg lämnas av hälso- och sjukvården? Finns tydliga direktiv utfärdade av Landstinget Gävleborg som vårdgivare? Finns rutiner framtagna av verksamhetschefer för den egna verksamheten? Finns avgifter (prislista) etc samlade på enhetligt sätt inom landstinget och är de kända i verksamheterna? Tillämpas regelverken i praktiken? Har vårdgivaren säkerställt att det finns erforderlig kompetens i organisationen? Finns tydliga ekonomiska spelregler för hur ersättningar för intyg skall hanteras? Gävleborgs Landsting 3 av 24

6 1.3. Metod I granskningen har underlagsmaterial från bl.a. Plexus inhämtats. Intervjuer har genomförts med ett urval av personer som berörs av kontrollmålen utbildningsläkare i försäkringsmedicin, landstingsjurister, verksamhetsföreträdare inom kirurgi, ortopedi, psykiatri och allmän medicin/primärvården, chef för Hälsovalskontoret samt samverkansansvarig inom Försäkringskassan. Avstämning och faktakontroll har genomförts med ett urval av de intervjuade Rättslig reglering Allmänrättsliga förutsättningar Intygsskrivning utgör en viktig del av hälso- och sjukvårdens arbetsuppgifter och omgärdas av lagreglering och kontroll från t.ex. JO och JK. En fråga som saknar tydligt svar är huruvida intygsskrivning ska anses utgöra myndighetsutövning eller inte. Själva beslutet ligger vanligen på annan myndighet, t.ex. försäkringskassan, socialtjänsten eller polis. Men en allmänrådande uppfattning förefaller vara att en läkares undersökning som resulterar i ett intyg är av en så ingripande karaktär för patienten och utgör en så viktig komponent i beslutande myndighets utredning att det ska anses utgöra myndighetsutövning. Det skulle i så fall medföra att bestämmelserna om tjänstefel och skadestånd kan bli tillämpliga. Enligt 20 kap 1 brottsbalken ska den som vid myndighetsutövning uppsåtligen eller av oaktsamhet genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel. Staten eller kommunen (landstinget) ska ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen (landstinget) svarar, enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen. Att skriva intyg är således en verksamhet som är omgärdad av en omfattande lagstiftning. Den huvudsakliga regleringen om utfärdande av intyg finns dock i Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2005:29) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) Föreskrifterna gäller för intyg som rör någons hälsa, behov, förmåga eller annat förhållande orsakat av hälsotillståndet. De gäller endast för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Föreskrifterna fastslår vem som har ansvar för vad och vilka kompetenskrav som måste vara uppfyllda. Inom hälso- och sjukvården förekommer det olika former av intyg, utlåtanden och andra liknande handlingar. Föreskrifterna gäller oavsett hur man väljer att benämna handlingarna, de ska anses utgöra intyg. Gävleborgs Landsting 4 av 24

7 I föreskrifterna definieras vårdgivare som fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård. Föreskrifterna gör ingen skillnad på om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi. Med verksamhetschef avses befattningshavare som svarar för verksamheten enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter, enligt 30 hälso- sjukvårdslagen Olika former av intyg Hälso- och sjukvården utfärdar ett flertal olika typer av intyg. Den absolut största volymen är sjukintyg, läkarutlåtande om hälsotillstånd (LOH-intyg) och körkortsintyg. Andra intyg kan vara dödsbevis och dödsorsaksintyg och olika intyg på förfrågan från myndigheter exempelvis vårdintyg, rättsintyg och rättspsykiatriska intyg. En mindre, men växande del, är de intyg som patienten själv begär exempelvis för att styrka behov av personlig assistans, färdtjänst, bostadsanpassning, bilstöd, byte av lägenhet, parkeringstillstånd, dykar- respektive flygcertifikat m fl. Sjukintyg till försäkringskassan skickas digitalt medan övriga intyg skrivs ut och undertecknas. Avgifter regleras i landstingets avgiftshandbok. Ca 60 olika intyg finns angivna varav ca 15 är avgiftsfria. 2. Sjukskrivningsmiljarden 2.1. Överenskommelsen Mellan staten och Sveriges kommuner och landsting finns sedan 2006 en överenskommelse kring effektiv sjukskrivningsprocess. Syftet har varit att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen. Överenskommelsen omfattar totalt 1 miljard kronor för 2013 och innehåller följande områden: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Kvaliteten på läkarintyg Utökat elektroniskt informationsutbyte Fördjupade medicinska utredningar Gävleborgs Landsting 5 av 24

8 2.2 Kvaliteten på läkarintyg Om läkarintyget inte håller tillräckligt god kvalitet kan kompetteringar krävas, vilket är tidsödande för både patient och läkare. Landstingen kan få del av sjukskrivningsmiljarden om läkarintyget håller hög kvalitet och om kvaliteten förbättras över tid. En del av försäkringskassans uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden är att följa upp kvaliteten på läkarintygen. Försäkringskassan har vid årsskiftet 2012/2013 granskat ett urval av läkarintyg som inkommit till Försäkringskassan. Resultatspridningen är förhållandevis liten och andelen godkända intyg överlag relativt låg, se nedan för år 2012 (Försäkringskassans rapport , Kvalitet på läkarintyg En del av sjukrivningsmiljarden). Gävleborgs Landsting 6 av 24

9 Intressant att notera är att Landstinget Gävleborg har sjunkit från 54 % andel godkända för år 2011 till knappt 53 % år Nedgången är förvisso marginell men det har inte skett någon förbättring av kvaliteten. Anledningen till detta är inte utrett och enligt Landstinget är det svårt att använda denna statistik som utgångspunkt i det egna kvalitetsarbetet då den är för trubbig och generell. Landstinget har förvisso fått ett eget PM där resultatet per fråga redovisas avseende det egna landstinget. Den redovisningen är dock av mer landstingsövergripande karaktär och svår att bryta ner på t.ex. vårdenhetsnivå. Det vanligaste skälet till att intygen inte håller måttet var att läkarna endast beskrivit patientens symptom, skada eller sjukdom och inte beskrivit hur patientens förmåga till aktivitet begränsas. Mer detaljerat statistikunderlag efterfrågas av verksamheterna inom landstinget. Möjligheterna har hittills varit små att ta fram relevant statistik. Det är viktigt att kunna följa upp intygsskrivningen i olika perspektiv varför det är angeläget att statistikfunktionerna utvecklas i journalsystemen Melior (slutenvård) och PMO (primärvård). Enligt uppgift kommer det att fungera i PMO fr o m september E-läkarintyg E-läkarintyg är ett led i att höja kvaliteten i läkarintygen och att intygshanteringen ska bli säker och trygg. Efter ett breddinförande under senare delen av 2011 innebär det att intygen nu kan föras över på elektronisk väg från landstinget till försäkringskassan. Elektronisk överföring av intyg sker med patients medgivande och skall vara försäkringskassan tillhanda senast fem dagar efter läkarbesöket. Om patienten inte medger elektronisk distribution, skrivs läkarintyget ut på papper och patienten får själv se till att intyget skickas/överlämnas till försäkringskassan. Elektroniska intyg medför flera fördelar då intygen kan göras interaktiva såtillvida att om ett fält inte fylls i intyget inte kommer att kunna skickas. Det gör att de mest uppenbara slarvfelen kan motverkas. Försäkringskassan kan också i systemet elektroniskt skicka frågor till behandlande läkare om oklarheter uppstår. Funktionen frågor och svar går dock inte att hämta ut statistik ifrån. Det finns en intygsmodul i Melior där de Melioransvariga lägger in och uppdaterar mallar och blanketter. Där finns också en länk till försäkringskassans mallar och Socialstyrelsens beslutsstöd. Det har startats ett projekt En enklare sjukförsäkringsprocess som pågår som pilot i flera landsting. Bakgrunden är kritik från behandlande läkare att det är på tok för omfattande blankettbyråkrati i enkla sjukskrivningsärenden. Förenklingar behövde komma till stånd. Pilotprojektet ska gradera intygen med utgångspunkt i svårighetsgrad. På så sätt kan focus läggas där insatser bäst behövs företrädesvis i komplicerade ärenden. Gävleborgs Landsting 7 av 24

10 Arbete pågår också för att landstinget ska gå in i Nationella intygstjänsten som är ett nationellt system dit alla intyg kan gå och där patienten själv väljer vart/om man vill skicka sina intyg (via vårdportalen). Ett införande av tjänsten kan bli aktuell från Det pågår även ett arbete för att möjliggöra statistikuttag från de system som används inom hälso- och sjukvården. 2.4 Rehab koordinatorer Tidigare hade försäkringskassan personal ute på olika enheter inom hälso-och sjukvården för att på plats hantera frågeställningar i samband med intygskrivning. Den resursen avvecklades. Sjukskrivningsmiljarden har möjliggjort att rehabiliteringskoordinatorer har kunnat projektanställas inom hälso- och sjukvården. Koordinatorernas roll är att vara spindeln i nätet i sjukskrivningsarbetet och ha kompetens i försäkringsmedicinska frågeställningar. Funktionen är viktig vid enheter där sjukskrivningar förekommer ofta som en del i vård och behandling eller vid enheter med låg eller ingen fast läkarbemanning. Koordinatorn är en kontaktperson på vårdenheten för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Inom primärvården finns 5 koordinatorer (1 södra Hälsingland, 1 norra Hälsingland, 2 Gävle, 1 västra Gästrikland) och inom slutenvården 4 koordinatorer (1 psykiatrisk öppenvårdsmottagning Hälsingland, vuxenpsykiatrin Gävle, ortopedkliniken Gävle och Hudiksvall). Rehabiliteringskoordinatorer finns även hos två privata aktörer verksamma i primärvård. De personer som arbetar som koordinatorer har hittills varit projektanställda på heltid. 2.5 Bedömning Resultatet av försäkringskassans genomgång ska inte tolkas så att motsvarande mängd intyg skickas tillbaka från försäkringskassan till behandlande läkare för kompletteringar. Det är endast en mindre del. Införandet av E-läkarintyg har förenklat arbetet med intyg gentemot försäkringskassan. Sannolikt kan det ske ytterligare förenklingar. Intrycken från intervjuer med läkare är att inriktningen av projektet Förenklad sjukskrivning är ett steg i rätt riktning. Inom landstinget Gävleborg startades för flera år sedan ett projekt Bra sjukskrivning, med syfte att stödja den landstingsinterna utvecklingen vad gäller sjukskrivningsprocess och rehabiliteringsgaranti. Handlingsplaner finns för de områden som ingår i överenskommelsen. Vad gäller rehab koordinatorernas roll så finns projektmedel för den resursen under Om satsningen fortsätter även 2014 är oklart i dagsläget. Det är väsentligt att landstinget utvärderar funktionen som rehabiliteringskorodinator för att ha en beredskap för hur arbetsuppgifterna skall hanteras framöver om ytterligare statliga medel inte kommer Gävleborgs Landsting 8 av 24

11 3. Vårdgivarens ansvar 3.1 Socialstyrelsens föreskrifter Enligt socialstyrelsens föreskrifter, 2 kap. 1, ska vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa 1. att det finns ändamålsenliga rutiner för intyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården, 2. att hälso- och sjukvårdspersonalen genomgår utbildning och fortbildning i frågor som gäller personalens skyldigheter och ansvar vid utfärdande av intyg, och 3. att det finns etablerad samverkan med den lokala polismyndigheten i frågor om biträde av polisen vid genomförande av undersökningar i vissa fall. Direktiv utgör en överordnad föreskrift med anvisningar och riktlinjer för området. En rutin är ett underordnat dokument där tillvägagångssätt preciseras mer i detalj. I 3 kap. 2 anges även att vårdgivaren skall ge direktiv i frågan om intyg, förutom de som angetts i 1, skall utfärdas på någons begäran. Det kan exempelvis gälla socialnämnd, försäkringsbolag eller annan juridisk person. I Socialstyrelsens föreskrifter anges bl.a. fördelningen av ansvar och uppgifter för vårdgivaren resp. verksamhetschefen. Övrig reglering berör kompetens, jäv, hur ett intyg ska utfärdas (utredning, utformning, bedömning) m.m. Vårdgivaren ansvarar således enligt föreskriften för att ta fram och ge skriftliga direktiv enligt ovan. Vad gäller de ändamålsenliga rutinerna och utbildning/ fortbildning kan uppgiften delegeras till annan eftersom vårdgivaren ska säkerställa att det verkställs. Det medför dock att vårdgivaren har uppsiktsplikt över hur verksamheten bedrivs med avseende på dessa frågor. 3.2 Direktiv inom Landstinget Gävleborg En central rutin för intygsskrivning på LSS-området togs fram då brister inom detta område uppmärksammats. Denna rutin var formulerad på sådant sätt att den bedömdes vara tillämplig även på övriga områden. På uppdrag från landstingsdirektören ändrades rutinens namn och gjordes sedan gällande för landstinget Gävleborg generellt efter att den granskats av verksamheten och fastställts av landstingsdirektören. Rutinen fastställdes och är giltig i ett år. Rutinen finns utlagd i Platina och återfinns även i ett flertal verksamheters sidor på Plexus (se även bilaga 1). Gävleborgs Landsting 9 av 24

12 3.3 Bedömning Den landstingsgemensamma rutinen för intyg/utlåtande finns utlagd på Plexus /Platina. I kontakter med verksamhetsföreträdare framgår dock tydligt att kännedomen om rutinen är bristfällig. Flera efterlyser att rutinen bör göras känd i samband med utbildningar, arbetsplatsträffar etc. I den fortsatta utvecklingen av direktiv/rutiner bör bedömas om nuvarande landstingsgemensamma rutin är heltäckande utifrån de förskrifter som finns för området. Exempelvis gäller detta kravet på vårdgivaren att ge direktiv för och säkerställa att personal genomgår utbildning och fortbildning och vilka intyg som hälso- och sjukvården har skyldighet/inte skyldighet att skriva. Det är även väsentligt att klargöra hur och på vilket sätt vårdgivarens ansvar säkerställs. I samband med genomgång av dokument på Plexus/Platina har noterats att verksamhetsområde Rehabmedicin arbetar efter en rutin som har en struktur som i hög grad motsvarar de krav som föreskrifterna säger. I vår granskning har vi inte sett några tydliga tecken på om och i så fall hur vårdgivaren säkerställt att det finns ändamålsenliga rutiner och att personalen utbildar/fortbildar sig. Vår övergripande bedömning är att vårdgivaren behöver prioritera upp dessa frågor och visa ett större engagemang och ansvarstagande för att uppfylla socialstyrelsens föreskrifter rörande intyg. Gävleborgs Landsting 10 av 24

13 4. Ansvar på verksamhetsnivå 4.1 Socialstyrelsens föreskrifter I 2 kap 2 socialstyrelsens föreskrifter anges följande Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för de intyg som utfärdas inom verksamhetsområdet. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras. Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen uppfyller kvalitets och säkerhetskraven i dessa föreskrifter. I övrigt fastlås följande ansvar för verksamhetschefen i föreskrifterna: Att det finns rutiner som säkerställer att intyg utfärdas i enlighet med lag, t.ex. patientjournallagen (1985:562) och förordningen (1998:1513) om yrkeverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 3 kap 1. Att det finns rutiner som säkerställer att information om vårdinsatsen har givits till berörd patient, att utfärdandet har skett med respekt för intygspersonens integritet och att intyg utan samtycke ges med stöd av lag, 4 kap 1. Att det finns rutiner som säkerställer att kompetensen är tillräckligt hög hos personalen, 5 kap 1. Att det finns rutiner rörande förutsättningarna för biträde av polismyndighet, 6 kap 1. Att det finns rutiner som säkerställer att förvaltningslagens jävsbestämmelser iakttas av personalen, 7 kap Rutiner i verksamheten En rutin om sjukskrivningsprocessen har tagits fram inom primärvården. Den rutinen har dock ingen samhörighet eller koppling till den landstingsövergripande rutinen. Rehabiliteringskoordinatorerna har varit/är delaktiga i arbetet som pågår med att ta fram lokala rutiner gällande sjukskrivningsprocessen. Ett mer samlat grepp efterlyses från verksamheten. Vad gäller förekomst av rutiner på verksamhetsområdesnivå lämnas olika bilder. Utifrån svar från intygsskrivande läkare kan konstateras att dessa upplever att det saknas tydliga rutiner för intygsskrivning inom det egna verksamhetsområdet. Verksamhetscheferna anger att det finns rutiner framtagna inom verksamhetsområden avseende intygsskrivning och att det är tydligt vilka intyg hälso- och sjukvården skall skriva/bör skriva/inte skall skriva. Gävleborgs Landsting 11 av 24

14 En genomgång har skett av de dokument som finns publicerade på Plexus respektive Platina och berör intygsskrivning. Dokumenten som finns utlagda på Plexus/Platina motsvarar inte de krav som föreskrifterna anger vad gäller rutiner. Vissa rutiner finns för några verksamhetsområden medan det inte går att finna rutiner inom andra områden. Inom primärvården har vårdenhetschefen ett tydligare verksamhetansvar men inte heller dessa har genomfört några riktade aktiviteter i enlighet med de krav som ställs i föreskriften. Det är vanligt att engagerade medarbetare, som har sakområdeskunskap och erfarenhet på området, tar initiativ till rutiner, kompetensutveckling, processutveckling, effektivisering, kvalitetsförbättringar och samverkan med andra myndigheter. Det finns en rad IT-system till stöd för verksamheterna inom landstinget. Det upplevs dock som rörigt och svårt att veta var man ska leta för att finna vägledning eller mallar till stöd för sitt arbete. Platina, Plexus och A-Ö är system som används flitigt men dessa är inte sammankopplade. Enligt direktiv som har gått ut ska nya dokument läggas upp i Platina. A-Ö är lättare att söka och hitta i men fördelning av ansvar för uppläggning av dokument i detta system saknas och vilar på frivillighet. 4.3 Bedömning Genomgång av dokument visar att det på verksamhetsnivå (VO) inte går att finna dokument som säkerställer de krav som finns i Socialstyreslens föreskrifter om utfärdande av intyg (SOSFS 2005:29). Rehabiliteringsmedicin har på vårdenhetsnivå tagit fram en rutin som till viss del överensstämmer med föreskrifterna. Insatser krävs således för att ta fram/anpassa rutiner med hänsyn till föreskrifterna och den landstingsgemensamma rutinen. Föreskrifterna lägger ett omfattande ansvar på verksamhetschefen att säkerställa att olika aktiviteter vidtas och dokument utformas. Vi har i vår granskning inte funnit några tydliga tecken på sådana samordnade och strategiska insatser på den nivån. Den absolut övervägande delen av utbildnings- och utvecklingsinsatser sker på medarbetarnivå och framförallt vad gäller sjukskrivningsintyg. Övriga former av intyg hanteras efter rådande situation och så gott det går. I bilaga redovisas de rutiner som går att finna på Plexus/Platina. Gävleborgs Landsting 12 av 24

15 5. Verksamhetssynpunkter 5.1 Några verksamheter Vuxenpsykiatrin skriver mest utlåtanden och endast en mindre del rena intyg, enligt definitionen i Taxepärmen/Avgiftshandboken. De intygsformer som är vanligast förekommande är sjukintyg och läkarutlåtande om hälsotillstånd (LOH-intyg). Andra typer av intyg som förekommer mer sällan är förvaltarintyg, god mansintyg, intyg till migrationsverket, arbetsförmedlingen och transportstyrelsen (körkort), intyg för resa, tandvårdsintyg, intyg för handikappersättning. Antalet intyg och tidsåtgången för intygsskrivandet varierar kraftigt, från ca 1 till 20 timmar per månad. Vuxenpsykiatrin skriver sällan intyg till privata försäkringsbolag. Försäkringsbolagen har ofta egna läkare kopplade till sig och begär därför ut journalkopior istället. Reumatologen skriver huvudsakligen sjukintyg och LOH. Andra intygsformer som förekommer mer sparsamt är intyg om tandvård och intyg till arbetsgivare via patienten. Administrationen kring intyg upplevs ha ökat under senare tid och bedöms som onödigt tung, omfattande och tidskrävande. Man upplever att det ska skrivas intyg för allt möjligt i dag. Det saknas tydlighet för verksamheten i denna fråga, som t.ex. vilka intyg de är skyldiga att skriva enligt lag. Det förekommer att patienter eller myndigheter begär intyg som är av mer frivilligkaraktär och som berör andra områden, t.ex. ickemedicinska, frågor. Reumatologen skriver sällan ut intyg till privata försäkringsbolag. De begär vanligen ut journalkopior, som skickas efter patientens godkännande, då de oftast har egna läkare. Primärvården hanterar många olika former av intyg. De vanligast förekommande är läkarintyg (sjukintyg), sjukersättning och körkortsintyg. Därutöver förekommer intyg om personlig assistans, färdtjänst, bostadsanpassning, bilstöd, tillfällig föräldrapenning. Intyg till privata försäkringsbolag förekommer. Ortopedin skriver många intyg där sjukintyg är vanligast förekommande. Intyg som berör arbetslösa/arbetssökande upplevs som ett svårt område då bedömningen inte ska göras med utgångspunkt i ett yrke utan mot arbetsmarknaden i stort. Intyg till försäkringsbolag är vanligt förekommande och avser framförallt invaliditetsbedömningar. De skriver också rättsintyg. Dessa är dock mindre vanligt förekommande men tidskrävande på grund av dess komplexitet. 5.2 Frågor till verksamhetschefer och läkare Inom ramen för granskningen har verksamhetschefer och läkare fått möjlighet att besvara vissa frågeställningar kring intygskrivning. Verksamhetschefer Enligt författningar som styr intygsskrivandet har verksamhetschefen ett ansvar för att det finns tydliga rutiner inom området vad gäller intygsskrivning. 14 verksamhetschefer har svarat vilket är merparten av de områden som har intygsskrivande läkare. Gävleborgs Landsting 13 av 24

16 I stort sett samtliga anger att det finns rutiner framtagna inom verksamhetsområdet avseende intygsskrivning och att det är tydligt vilka intyg hälso- och sjukvården skall skriva/bör skriva/inte skall skriva. Verksamhetscheferna bedömer att de säkerställt att intygsutfärdarna har den kompetens som erfordras för intygsskrivning. Några exempel som anges är insatser från medicinska rådgivare, kvalitetssamordnare, diskussion vid arbetsplatsträffar, kortare utbildningar på arbetsplatsen, medverkan i försäkringsmedicinsk utbildning och handledning via erfarna kollegor. Överlag bedömer verksamhetscheferna att intygsskrivningen fungerar väl i praktiken inkl det IT-stöd som finns. Några lämnar dock kommentarer kring att hanteringen är tidsödande och borde kunna förenklas. Samarbetet med Försäkringskassan är fungerande. En viktig funktion i hälso- och sjukvården är rehabkoordinatorerna som har en bra kontakt med försäkringskassan i enskilda ärenden. Avgifter för olika intyg anges i landstingets avgiftshandbok. Verksamhetscheferna anger att det finns en tydlighet kring hur avgiftsfrågorna skall hanteras. Läkarsekreterarna har en viktig roll i detta arbete. Problemområden som anges är att det blir svårigheter om uppgiften saknas i avgiftshandboken och att man ibland tolkar texter olika. Läkare Läkargruppen är den yrkeskategori i vården som skriver de allra flesta intygen. Ca 50 läkare fördelade över olika divisioner fick frågor via e-post. Närmare hälften svarade. Utifrån svaren kan konstateras att kännedomen om den landstingsgemensamma rutinen för intygsskrivning är låg. Det framgår även att läkarna upplever att det saknas tydliga rutiner för intygsskrivning inom det egna verksamhetsområdet. Kommentarerna handlar bl a om stöd för hur patienters aktivitetsnedsättning skall kunna bedömas. Generellt tycks det vara så att det tydligt vilka intyg som sjukvården skall skriva. Merparten upplever att de har tillräcklig utbildning/kompetens för att utfärda korrekta intyg och att intygskrivandet fungerar väl i praktiken men att hanteringen kunde underlättas mer med exempelvis enklare utformade intyg för de sjukdomar som är vanliga och där det inte krävs någon omfattande bedömning Elektroniska intyg används av de flesta. De som besvarat frågorna anger även att det är relativt få intyg som kommer i retur från Försäkringskassan, men det förekommer. En förklaring som ges är att hälso- och sjukvården och försäkringskassa har olika roller. Hälso- och sjukvården undersöker och bedömer. Försäkringskassan vill även ha svar på vilken aktivitetsbegränsning som en sjukdom innebär. Detta är en uppgift som normalt inte ingår i hälso- och sjukvårdens uppgift. Gävleborgs Landsting 14 av 24

17 En oklarhet som framkommer i svaren är om det finns rutiner som säkerställer att rätt avgift tas ut för intygen. Hälften av de som svarat vet inte om det finns sådana rutiner. 5.3 Bedömning Den bild som framkommer efter våra intervjuer med olika verksamhetsansvariga inom Landstinget Gävleborg är att arbetet med utfärdande av intyg varierar stort mellan olika verksamhetsgrenar. Variationen finns såväl i intygsformer som i antalet intyg som skrivs och nedlagd tid. Sjukintyg och LOH utgör de vanligast förekommande intygsformerna som utfärdas av landstinget. Ett särskilt problem som har nämnts vid intervjuerna är kopplat till stafettläkarna. När ett intyg är ofullständigt och kommer tillbaka från t.ex. försäkringskassan för komplettering är stafettläkaren inte kvar. Det innebär ett extraarbete för ordinarie personal att försöka komplettera underlaget. Ibland krävs förnyade undersökningar. Överlag anser merparten av de som fått frågor att intygsskrivningen i huvudsak fungerar väl. Utvecklingsområden är att rutiner som finns måste bli mer kända för att säkerställa att hanteringen av intygsskrivningen sker på ett enhetligt sätt i vården. Utbildning/kompetensutveckling upplevs fungera. Flera efterfrågar förenklingar av intygsskrivandet och att det säkerställs att avgiftshanteringen fungerar. 6. Avgifter (prislista) / intäkter 6.1. Avgiftshandboken I avgiftshandboken anges vilka intyg som kan förekomma och vilka avgifter som gäller. Den stora volymen intyg gentemot Försäkringskassan är inte avgiftsbelagda. Avgiftens storlek följer Avgiftshandboken som utgör den av landstingsfullmäktige beslutade taxan för landstingets verksamhet. Flertalet upplever att handbokens regler är tydliga och lätta att följa. Dock har det framkommit att det finns oklarheter i handboken kopplade till vissa former av intyg som står under timtaxa. Behandlande läkare ska då ange hur lång tid besöket har tagit, vilket kan vara svårt att precisera och riskerar variera mellan de olika vårdenheterna. Enligt den praxis som utvecklats delas besöken in i korta, medellånga och långa besök. Var skiljelinjen går för t.ex. ett kort och medellångt besök är inte fastlagt och kan variera inom landstinget beroende på läkarens eller läkarsekreterarens bedömning. 6.2 Intäkter Intäkterna för intygsverksamheten ökar för varje år. År 2010 var intäkterna drygt kr och till år 2012 hade intäkterna ökat med drygt kr. Det är således en icke obetydlig intäktsbringande verksamhet. Intäkterna från utfärdande Gävleborgs Landsting 15 av 24

18 av intyg varierar dock kraftigt mellan såväl divisioner som vårdenheter. Vi har dock inte fördjupat oss i denna fråga i den här granskningen men det kan indikera att det finns ett mörkertal och att avgifter inte debiteras i full utsträckning. Intervjuer/ samtal med verksamhetsföreträdare styrker detta. Ansvaret, som inte har dokumenterats eller på annat sätt beslutats, för att ta ut avgifter för intyg ligger, enligt uppgift, normalt hos läkarsekreterarna som hanterar det i samband med patientbesöket och ser till att avgiften faktureras. Detta förutsätter att läkarsekreteraren fått den informationen. Om patienten inte har informerats om avgiften före besöket förekommer det, enligt intervjuer, att verksamheten endast tar betalt för patientbesöket, ej avgiften för själva intyget. Det saknas organisatorisk tydlighet om vem som har detta informationsansvar till patienten. I bilaga återfinns intäkter för intygsskrivning fördelat på divisioner och verksamhetsområden. 6.3 Bedömning Det måste säkerställas att avgifter tas ut i de fall det är möjligt enligt avgiftshandboken och att det görs på ett likartat sätt över hela landstinget. 7. Kompetens i organisationen 7.1. Allmänt Som redovisats under kap.? ställs det uttryckliga krav i Socialstyrelsens föreskrifter på vårdgivare att säkerställa att personalen genomgår utbildning och fortbildning och på verksamhetschefer att svara för att det finns rutiner som säkerställer att personalen har tillräcklig kompetens vad gäller utfärdande av intyg Aktiviteter För att höja kvaliteten i sjukskrivningsprocessen behövs utbildningar i t.ex. försäkringsmedicin riktade till läkare och andra målgrupper. Sådana utbildningar har initierats av projektet Bra sjukskrivning inom sjukskrivningsmiljarden. Från och med årsskiftet 2012/2013 har stora delar av projektet, bl.a. utbildningsoch kompetensfrågor, inkorporerats i ordinarie verksamhet. Inom ramen för projektet Bra sjukskrivning har en överenskommelse om samverkan slutits mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan För samverkan mellan landstinget och försäkringskassan finns en Försäkringsmedicinsk kommitté. Kommittén består av 12 ledamöter, försäkringskassan utser 5 och landstinget 7 ledamöter. Den Försäkringsmedicinska kommittén har bl.a. ett ansvar för utformningen av landstingets utbildningar i klinisk försäkringsmedicin som verksamheterna behöver. Det betonas dock att det är viktigt att cheferna inom landstings- Gävleborgs Landsting 16 av 24

19 organisationen kommunicerar sitt behov av utbildningar för att möjliggöra nödvändig anpassning. Utbildningarna har hållits enligt följande planering: Introduktionsdag för nya läkare. Särskild utbildning för utlandsrekryterade läkare. Steg-1 utbildning för alla. Grunden för hur man skriver intyg och hur försäkringskassan är organiserad och fungerar gås igenom. Steg-2 utbildningar som riktar sig till alla läkare. Praktiskt inriktad utbildning. Enligt en genomgång som landstinget gjort har sammanlagt 373 läkare genomgått utbildningsmoment i försäkringsmedicin under de senaste tre åren. Deltagarantalet i de olika stegen fördelar sig enligt följande: Introduktionsdag:156 st. Steg 1: 98 st. Steg 2: 59 st. : 90 st. om vi även lägger till de färdiga specialister som genomgått vår utbildning för färdiga specialister utbildade i utlandet och som genomgått steg 1 ulu och steg 2. Steg 3: 60 st. Två dagars utbildningar har 66 st. AT-läkare i steg 1 genomgått (96 möjliga utifrån nya block/termin) Temadagar för ST-läkare och specialister har genomförts vid tre heldagar (steg 3), uppskattad siffra antal deltagare 3 x 20 = 60 st. Det finns många utlandsrekryterade läkare inom landstinget. Att skriva intyg ingår som obligatorisk del i deras utbildning. För specialistläkarna och praktiserande allmänläkare är det frivilligt att utbilda/fortbilda sig. Inom landstinget finns för närvarande två resursläkare i försäkringsmedicin som har en viktig roll i att bl.a. arbeta med utbildningarnas innehåll och samordna genomförandet av utbildningarna. Resursläkarna samarbetar bl.a. med samverkansansvariga inom försäkringskassan. Resursläkarnas tid har finansierats inom ramen för projektet Bra sjukskrivning. Fr o m 2013 är utbildningarna en del av ordinarie utbildningsutbud och hanteras från Lednings- och Verksamhetsstöd. Handlingsplan försäkringsmedicinsk kompetens har tagits fram på uppdrag av landstingsdirektören. Projektägare är avd. chef för Hälsovalskontoret. Dokumentet är ännu inte fastställt. I dokumentet anges roller och ansvar, effektmål för olika utbildningar och en handlingsplan med uppföljning. Rutin Utbildning i klinisk försäkringsmedicin är tänkt att ersätta tidigare utbildningsplan som togs fram via projektet Bra sjukskrivning. Dokumentet är ännu i form av ett utkast som enligt uppgift kommer att färdigställas hösten I dokumentet anges ansvar och roller, målgrupper för utbildning samt vilka mål som olika personalkategorier skall uppnå mm. Gävleborgs Landsting 17 av 24

20 Underhand har framkommit att landstinget kommer att se över samtliga dokument som berör området för en enhetlig struktur och möjligtvis slå samman olika dokument. Landstinget samarbetar med Försäkringskassan i utbildningsfrågor. Försäkringskassan uttrycker dock en viss osäkerhet vad gäller t.ex. att bjuda in och organisera utbildningar. Utbildningar och kompetensutveckling vad gäller utfärdande av andra intyg än läkarintyg för sjukskrivning förefaller inte förekomma. Den kompetensutveckling som förekommer är den rådgivning i de enskilda ärendena som rehabiliteringskoordinaterna ger Bedömning Det finns en struktur för att hantera kompetensfrågorna i försäkringsmedicin. För år 2012 fanns en utbildningsplan, dock inte för Olika dokument finns framtagna i utkastform. Det är väsentligt att dokumenten arbetas samman så det blir en enhetlig dokumentstruktur. Utifrån utkasten kan noteras att det är positivt med tänkta effektmål för olika utbildningar. I sammanhanget är det dock väsentligt att klargöra hur och på vilket sätt uppföljning skall ske av tänkta mål. Vi har noterat att utbildningarna har en bra täckning för att nå AT och ST läkare. Läkare som arbetat flera år i landstinget har varit svårare att nå i de utbildningar som genomförts hittills. För att säkerställa att alla läkare arbetar efter dagsaktuella rutiner mm bör detta behov tydligare hanteras i ordinarie utbildningsinsatser. Det ger även en god input till möjliga förändringar etc i arbetsätt då dessa läkare har erfarenhet av intygsskrivning och möjligtvis ser förbättringsområden. Det finns ett behov av utbildningsinsatser även kopplade till andra former av intyg. Vissa intyg, som förekommer mer sällan, kan föregås av komplicerade utredningar och vara komplicerade att skriva. 8. Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning Vilka olika former av intyg lämnas av hälso- och sjukvården? Hälso- och sjukvården lämnar ett flertal intyg. De vanligast förekommande är de intyg som Försäkringskassan efterfrågar. Mallar för de vanligast förekommande intygen finns inlagda i systemen antingen direkt eller som länkar. E-intyg blir allt vanligare. Gävleborgs Landsting 18 av 24

Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården

Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström, Niklas Eriksson Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är

Läs mer

GRANSKNING AV REGELVERK FÖR INTYGSSKRIVNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

GRANSKNING AV REGELVERK FÖR INTYGSSKRIVNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN För kännedom Landstingsstyrelsen Länssjukvårdsnämnden Primärvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem Landstingsdirektör t f Helena Söderquist GRANSKNING AV REGELVERK FÖR INTYGSSKRIVNING INOM

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar

För kvalitet Med gemensamt ansvar För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson

1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson Utdrag Protokoll I:1 vid regeringssammanträde 2015-10-01 S2015/06154/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om att revidera villkor 5 i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen

Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen 2013-03-28 Vård och omsorg Cecilia Unge Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen Det framgår att hälso- och sjukvården ibland skickar NY medicinsk information via frågasvarsfunktionen

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting. Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Ändringar enligt RF 171/14 har införts. Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus Utöver detta reglemente

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av behörigheter till journalsystemet

Granskning av behörigheter till journalsystemet Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOSFS 1997:14 (M) A. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 B. Inledning Formell Reell kompetens...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Granskning av kommunens hantering av styrdokument Granskning av kommunens hantering av styrdokument Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...... 3 1 Bakgrund och syfte......

Läs mer

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport KUN 2008-02-14, p 6 Enheten för administration och kommunikation KUN 2007/637 Handläggare: Anders Lundmark Yttrande över revisionsrapport över löpande granskning av intern kontroll 2007 avseende kulturnämnden

Läs mer

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet. Peter Thesleff Medicinsk chef Capio Närsjukvård, Region Sydväst

Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet. Peter Thesleff Medicinsk chef Capio Närsjukvård, Region Sydväst Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet Peter Thesleff Medicinsk chef Capio Närsjukvård, Region Sydväst Privat offentlig vård Generellt små skillnader Styrs ibland av olika lagar

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning PM 5 Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Landstinget Gävleborg Mars 2013 Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Detta dokument skapades 2017-05-25 04:48 Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården Vad är ett legitimationsyrke? Beskrivning För vissa

Läs mer

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Elektroniskt informationsutbyte 2012-10-08 Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Köpt vård inom vuxenpsykiatrin. Landstinget Gävleborg

Köpt vård inom vuxenpsykiatrin. Landstinget Gävleborg www.pwc.se Revisionsrapport Köpt vård inom vuxenpsykiatrin Lars-Åke Ullström Juli 2014 Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdrag... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Kontrollfrågor...

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer