Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox
|
|
- Lars-Göran Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox SOKRATES: Och de många lysande saker som gudarna presterar, vad är kärnan i dem? EUTHYFRON: Alldeles nyss talade jag om för dig Sokrates, att det är en omfattande uppgift att noggrant ta reda på hur det ligger till med allt det där. Men så mycket kan jag säga dig utan vidare, att om en människa är kunnig i att genom böner och offer säga och göra sådant som behagar gudarna så är detta gudaktigt, och sådant bevarar och skyddar både den egna familjen och det allmänna. Och motsatsen till det som behagar gudarna är gudlöst, och det välter allt över ända och förstör allt. (Platon, 2000, s. 84f) I dialogen Euthyfron träffar Platon Euthyfron som har åtalat sin egen far för dråp på en arbetare. Sokrates, som ju själv står åtalad, är intresserad av Euthyfrons berättelse. Euthyfron anses, eller åtminstone anser ser själv, vara religiöst kunnig och Sokrates inleder en diskussion om vad som är gudfruktigt föranledd av Euthyfrons åtal. Ju längre dialogen fortgår desto mer snärjer Euthyfron in sig i sitt eget resonemang medan Sokrates klär av honom argument efter argument och kvar blir ett cirkelargument. Märker du inte att vårt resonemang har gått i en cirkel och är tillbaka vid utgångspunkten? (a.a. s. 87) Euthyfron är religiös expert men misslyckas med att förklara för Sokrates vad det är som behagar gudarna. Samma sak gäller också andra yrkesgrupper antyder Sokrates. Yrkesgrupper som jordbrukare och fältherrar. De har ett mål och ett syfte. Jordbrukaren skall få jorden att producera föda. Fältherren skall vinna segrar i krig. Men hur gör de? Kan man sätta ord på vad som får en jordbrukare att lyckas bättre än grannen? Eller vad som får en fältherre att vinna över en annan? Till viss del kan man naturligtvis det. Parametrar som jordmån, skugga, bevattning med mera spelar roll för jordbrukarens framgång på samma sätt som två fältherrar kanske förfogar över olika stora arméer med olika beväpning. Men det räcker inte. Allt kan man inte sätta ord på, vilket Euthyfron visar när han för Sokrates försöker förklara vad det är som gör att gudarna behagas av att han åtalar sin egen far. I all yrkesutövning ingår en komponent av underförstådd kunskap. Eller med Michael Polanyis ord, we can know more than we can tell (Polanyi, 1983, s. 4). Men den underförstådda kunskapen har statusmässigt haft svårt att hävda sig mot den teoretiska kunskapen. Det beror i hög grad på att den teoretiska kunskapen låter sig beskrivas i böcker och därmed studeras på universitet och högskolor medan den underförstådda kunskapen är praktisk och personlig och uppbyggd av personlig erfarenhet. Det finns ett tryck i samhället att öka professionens, inte minst lärarprofessionens, akademiska nivå för att på så sätt förbättra praktiken, exempelvis elevresultat. I detta kan synas ligga en inbyggd paradox utifrån vad vi vet om underförstådd kunskap och teoretisk bildning. Denna text har ambitionen att åtminstone antyda en lösning på denna paradox. 1
2 1 Den underförstådda kunskapen Begreppet underförstådd kunskap (tacit knowledge 1 ) är starkt förknippat med Michael Polanyi. Han menar att underförstådd kunskap alltid inbegriper två komponenter, eller förutsättningar: associationer och förväntningar där den första triggar den andra (Polanyi, 1983, s. 9). Då underförstådd kunskap bygger på erfarenhet är det också något som byggs upp under tid och Polanyi menar att om man under en längre tid bygger upp associationer ger dessa associationer så småningom upphov till förväntningar, även om retningarna sker undermedvetet (a.a. s. 14). Michael Polanyi illustrerar med ett exempel från psykologin. En försöksperson som presenterades för ett antal meningslösa stavelser tilldelades samtidigt en elektrisk chock. Efter experimentet reagerade försökspersonen som om han förväntade sig en elektrisk chock när han såg dessa chockstavelser, han hade utvecklat något som liknar underförstådd kunskap (a.a. s. 7f). En association till en chockstavelse leder till en förväntan om en chock. Upplevelsen internaliseras, den blir en del av ens personlighet. Michael Polanyi menar att internaliseringen utgör grunden för våra underförstådda moraliska handlingar och vårt moraliska omdöme (Polanyi, 1983, s. 17). Men internaliseringen ligger också till grund för sann kunskap. Matematik till exempel kan man bara lära sig genom att praktisera matematisk tillämpning, its [matematikens] true knowledge lies in our ability to use it (a.a.). Polanyi var inte först med att se erfarenhet och praktisk utövning som kunskapens grund, hans bidrag är begreppet underförstådd kunskap. Redan Aristoteles formulerade liknande tankar i Den nikomachiska etiken, även om Aristoteles syn på matematiken skilde sig från Polanyis. Aristoteles menade att matematiken innebar objektiva abstraktioner som även en pojke kunde lära sig. Filosofi och naturvetenskap däremot bygger på erfarenhet, något som förhindrar pojkar att bli filosofer eller naturvetare (Aristoteles, 1988, s. 170). Erfarenhet är något som byggs upp hos individen, och Polanyi menar också att den underförstådda kunskapen är personlig (Polanyi, 1983, s. 25). Den underförstådda kunskapens personliga karaktär för det med sig att den är svår att generalisera. Vi skall senare se hur det också försvårar för en akademisering av praktiken, men Michael Polanyi går längre än så. Han menar att alla upptäckter är subjektiva, och att positivisternas strävan mot objektivitet är meningslös (Polanyi, 1983, s. 25). Om Polanyi skulle ha rätt angående upptäckterna och därmed kunskapens subjektiva karaktär får det långtgående konsekvenser, inte bara för vetenskapssamhället. Om verklig kunskap endast kan uppnås genom internalisering, genom att subjektiveras eller göras personlig, så borde det också krävas en personlighet för att man skall kunna tala om kunskap. Det skulle i så fall omöjligöra artificiell intelligens, AI. Möjligen kan detta synas vara en aning ovidkommande fråga, men ställer frågan om vad som är kunskap på sin spets. Och det finns fler som har ställt den. Bröderna Hubert 1 Ibland översätts tacit knowledge med tyst kunskap. Jag tycker dock att underförstådd kunskap skänker större rättvisa till Michael Polanyis intentioner. Ordet tyst ger associationer som outtalad, nästan hemlig, medan underförstådd associerar med något som alla (i en grupp) är medvetna om, men inte sätter, eller kan sätta ord på. 2
3 L. Dreyfus och Stuart E. Dreyfus är i sin femstegsmodell för inlärning inne på samma spår som Michael Polanyi. I de två högsta stegen, den skicklige (proficient) och experten har utövaren internaliserat kunskapen. [T]he proficient performer has experienced similar situations in the past and so associates with present situations plans that worked in the past and anticipates outcomes that previously occurred (Dreyfus & Dreyfus, 1986, s. 28). Den skicklige utövaren i bröderna Dreyfus modell har nått sin kunskap på samma sätt som Polanyis innehavare av underförstådd kunskap. Att vara skicklig eller expert inom något område är samma sak som att kunskapen är underförstådd. Bröderna Dreyfus trodde inte när de skrev boken Mind over Machine 1986 att artificiell intelligens skulle bli verklighet. De menade helt enkelt att inga system skapade av experter skulle kunna uppnå expertens nivå (a.a. s. 109) var de dominerande systemen för artificiell intelligens så kallade expertsystem, men bröderna Dreyfus vill hellre kalla dem för kompetenssystem, efter det tredje steget, kompetent, i femstegsmodellen, det sista steget som inte innebär internalisering. Henrik Bohlin skriver att [a]nhängarna av idén om tyst kunskap anser att detta [artificiell intelligens] är en orealistisk dröm, som inte tar hänsyn till att åtskilligt mänskligt vetande är tyst kunskap och därför inte kan överföras till datorer (Bohlin, 2009, s. 67). Hubert Dreyfus, som är professor i filosofi, har intresserat sig för och skrivit om Martin Heideggers verk, framför allt Sein und Zeit, och det är från Heidegger som många av tankarna kring intuitionens roll för den skicklige och experten kommer. Heidegger menade att en erfaren utövare inte var medveten om sin yrkesutövning förrän hon stördes i den. In einer Störung der Verweisung [ ] wird aber die Verweisung ausdrüklich (Heidegger, 2006, s. 74). En klassisk illustration är snickaren som inte är medveten om hammaren hon använder, inte förrän hon störs i sitt hamrande. Detta är utmärkande för den skickliga utövaren i bröderna Dreyfus modell. Internalisering som kunskap diskuterades alltså redan av Aristoteles som en av fem vägar till kunskap. Och låt oss då anta, att det finns fem hållningar, genom vilka själen når sanningen genom att bejaka och förneka, nämligen produktiv kunnighet, vetande, klokhet, visdom och insikt (Aristoteles, 1988, s. 161). Ofta återfinns de fem hållningarna i litteraturen med sina grekiska originalbeteckningar där produktiv kunnighet är techne, vetande är episteme, klokhet är fronesis, visdom är sofia och insikt är nous. Det centrala begreppet här är fronesis, klokheten. Aristoteles menade att det i fronesis ligger en moralisk komponent, en etisk kompass att handla för det mänskligt goda (a.a. s. 165). Fronesis bygger på erfarenhet som byggs upp under en längre tid (a.a. s. 170). Det är också så enligt Aristoteles att fronesis är individuell och att den individuella handlingen står i fokus (a.a. s. 171). Fronesis är också praktisk, det är genom praktik som man bygger upp den erfarenhet som fronesis bygger på (a.a. s. 168). För Aristoteles representerade fronesis den högsta formen av praktisk kunskap, praxis, och Christian Nilsson menar i sin essä Fronesis och den mänskliga tillvaron att praxis ibland för Aristoteles verkar vara en beteckning för den mänskliga tillvaron i sig (Nilsson, 2009, s. 47). Anders Burman sammanfattar fronesis med att i praktik använda förvärvad teori (Burman, 2009, s. 112). Det är dock en sammanfattning som implicerar en uttalad teoribildning som 3
4 sedan internaliseras, medan Aristoteles understryker att fronesis handlar om erfarenhet, oavsett om det ligger en teoribildning bakom, eller en praktiskt förvärvad erfarenhet. Även om inte Michael Polanyi direkt refererar till Aristoteles så finns det alltså klara paralleller mellan den underförstådda kunskapen och fronesis. De bygger på en erfarenhet uppbyggd av praktik och de utgår från individen. Dessa drag delar de också med bröderna Dreyfus två högsta steg i kunskapsutvecklingen, den skicklige och experten. Underförstådd kunskap, fronesis, skicklighet och expertis rör sig alltså om individen och individens erfarenheter. Men det rör sig också bortom teorin. Visserligen kan det ligga en teori bakom, men oavsett om man frågar Aristoteles, Michael Polanyi eller bröderna Dreyfus har den underförstådda kunskapen, fronesis eller experten lämnat teorin bakom sig och det är en praktiker som handlar av erfarenhet eller intuition, vilket för det med sig att det gör det svårt att införliva i en akademisk tradition. Vi har gått från teoretiker till praktiker. Samtidigt ser vi en rörelse i samhället mot en akademisering. En praktiker förväntas bli skickligare genom ökad teoretisering. I det följande skall en möjlig lösning på denna paradox beskrivas. 2 Den teoretiska praktikern eller den praktiserande teoretikern? Hur teoretisera en praktik? Den underförstådda kunskapen bygger på en erfarenhet som lett till att praktikern handlar intuitivt. Traditionellt har den praktiska yrkeskunskapen överförts i ett mästar- /lärlingsförhållande. Jean Lave och Etienne Wenger talar om gemenskaper av praktiker (communities of practise). I denna gemenskap befinner sig nybörjaren i periferin, men strävar mot att röra sig mot centrum. En handledares, som befinner sig närmare centrum, roll är att leda lärjungen mot centrum. Lave och Wenger menar att förhållandet mästare/lärjunge, som ju har medeltida rötter, lever kvar än idag, främst inom mer kvalificerade professioner (Lave & Wenger, 1991, s. 63). Inom lärarutbildningen spelar de praktiska inslagen en viktig roll. Lärarstudenten tar de första stegen in i praktikergemenskapen med handledarens hjälp. Tanken är att den studerande dels i samråd med handledaren skall utforma sin egen praktik och dels skall få möjlighet att få ta del av den erfarne praktikerns erfarenhet genom auskultationer. I det senare fallet blir den studerande medvetet eller omedvetet ställd inför handledarens underförstådda kunskap. Det som inte låter sig teoretiseras. Gunnar Handahl betecknar handledarens två roller med guru och kritisk vän. Gurun är förebilden, mästaren som bjuder in den perifera lärjungen på de första stegen mot centrum. Lärjungen bygger (i bästa fall) upp sin underförstådda kunskap genom att studera gurun. Den kritiske vännen är diskussionspartnern som tillsammans med den studerande planerar och utvärderar praktiken (Handal, 2007). Förhållandet mellan lärjungen och kritisk vän är mer jämställt, men det är praktiken och den underförstådda kunskapen som står i centrum. Varför man gjorde si men inte så. Hur handledaren skulle ha gjort. Men idag finns ett samhälleligt tryck på en ökad akademisering av yrkesutövningen. 4
5 I Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (Skolverket, 1994) var ordet vetenskaplig använt 2 gånger. I båda fallen är innebörden att eleverna närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta (a.a. s. 5) respektive ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka (a.a. s. 9). I den senaste läroplanen, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 står det redan i första stycket, under rubriken Grundläggande värden, att [u]ndervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2011, s. 5). Fokus för vetenskapligheten har vidgats mellan 1994 och 2011 års läroplan låg fokus på elevens förhållningssätt, 2011 låg fokus på hela undervisningssituationen. Undervisningen innehåller både ämnet som undervisas och sättet som ämnet undervisas på. Ämnesinnehållets vetenskapliga grund erhålls vid ämnesstudierna. Den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten för hur man lär sig ingår i lärarutbildningens pedagogik- och didaktikkurser. Men lärarhögskolan ger bara grundutbildningen för yrket, sedan tar fortbildningen vid. Dessutom är det som yrkesverksam den erfarenhet byggs upp som ligger till grund för den underförstådda kunskapen. Praktiken, den underförstådda kunskapen, är individuell, medan fortbildning ofta är kollektiv. Måste det vara så? Återigen bör man skilja på ämneskunskaper och didaktik. Inom alla professioner framkommer nya forskningsrön som lämpar sig väl för kollektiv fortbildning. Men den didaktiska kunskapen, hur stoffet lärs ut, är intimt kopplad till den underförstådda kunskapen. Den bygger på erfarenheter som byggts upp kring hur individer och grupper på bästa sätt mottager kunskapen. Och den kunskapen är ofta personlig, vilket innebär att också fortbildningen bör vara det. Anne L. Russell gjorde i mitten av talet, innan e-post blev vanligt, en undersökning bland tvåhundra lärare som för första gången kom i kontakt med e-post. Hon kom fram till att deltagarna genomgick sex stadier i sin inlärning av det nya verktyget: 1. Medvetenhet (Awereness). Den lärande blev medveten om att verktyget (e-post) över huvud taget fanns. 2. Att lära sig processen (Learning the process). De första stegen i att lära sig hur verktyget fungerar. 3. Förståelse och användande av processen (Understanding and application of the process). Inläraren blir mer och mer självständig. 4. Igenkänning och säkerhet (Familiarity and confidence). Man är hemmastadd med verktyget och kan lämna den strikta process som inrättades i början. 5. Användande i andra sammanhang (Adaption to other contexts). Verktyget blir osynligt för användaren ( The technology is becoming invisible ) då teknologin i sig inte längre är något problem för användaren, utan hon kan koncentrera sig på att använda verktyget i andra sammanhang. 6. Kreativt användande i andra sammanhang (Creative application to new contexts). Användaren använder verktyget för andra ändamål än vad hon använde det för när hon lärde sig det (Russell, 1995, s. 175f). 5
6 Det finns ett par viktiga slutsatser att dra av Russells undersökning. För det första bekräftar hon de tidigare refererade modellerna för lärande. Man börjar som inlärare med fasta regler och strukturer, lärandeelement som bröderna Dreyfus kallar dem. Ju mer erfaren man blir desto mer internaliseras kunskapen och den blir osynlig. Man blir expert. En andra slutsats är att samtidigt som man kan förvänta sig att majoriteten av inlärare går igenom de sex stegen, så kan man också förvänta sig att de gör det olika snabbt. En del går säkerligen inte heller igenom alla steg i modellen. Det får till följd att utbildningen måste individualiseras. Russells modell handlar om didaktik snarare än teknologi, den handlar om hur man lär sig något mer än vad man lär sig. Och där kanske sammansmältningen av horisontlinjen mellan teori och praktik ligger. Den teoretiska praktikern måste tillåtas individualisera sin fortbildning. Det räcker inte med att fortbilda sig på ämnesnivå, utan man måste utbilda sig efter sin egen individuella nivå. Den underförstådda kunskapen byggs upp inom praktiken, själv och tillsammans med andra, och den är svår att teoretisera. Men med individuellt anpassad fortbildning, baserad på aktuell forskning och kunskap, kan teorin integreras i praktiken så att en teoretisk praktiker också kan utvecklas till en praktisk teoretiker. 3 Litteraturförteckning Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. (1994). Stockholm: Fritzes. Aristoteles. (1988). Den nikomachiska etiken (2 uppl.). (M. Ringbom, Övers.) Göteborg: Daidalos AB. Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Burman, A. (2009). Erfarenhet, reflexion, bildning. Utkast till ett pragmatistiskt bildningsbegrepp. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Dreyfus, H. L., & Dreyfus, S. E. (1986). Mind over Machine. The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer. New York: The Free Press. Handal, G. (2007). Handledaren - guru eller kritisk vän? i T. Kroksmark, & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (ss ). Lund: Studentlitteratur AB. Heidegger, M. (2006). Sein und Zeit (19:e uppl.). Tübingen: Max Niemeyer Verlag. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. 6
7 Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron. En läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Platon. (2000). Platon. Skrifter. Bok I. (J. Stolpe, Övers.) Stockholm: Atlantis. Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester: Peter Smith. Russell, A. L. (1995). Stages in Learning new Technology: Naive Adult Users. Computers & Education, 25(4), Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Fritzes. 7
Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets
Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merHögskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012
Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan
Läs merDialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande
Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Förskolebiennalen 17 oktober 2016 Ulrika Larsdotter Bodin Förskollärares Yrkeskunnande Handlingar speglar en känsla och känslor
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merSnacka om tyst kunskap i matematik. SMaL, Mullsjö Anette Jahnke
Snacka om tyst kunskap i matematik SMaL, Mullsjö 170721 Anette Jahnke Professionspraxis Centrum för praktisk kunskap, Nord Universitet, Bodø Yrkeskunnande och teknologi KTH, Stockholm It is all about..
Läs merSecondary Education: Bridging Programme
Utbildningsplan Verksamhetsintegrerat ämneslärarprogram, inriktning 7-9 Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:
Läs merFramtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande
Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man
Läs merEn skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik
En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning
Läs merSADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merLärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet)
Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Programkod: Programmets benämning: LASPU Speciallärarprogrammet Högskolepoäng/ECTS:
Läs merBlandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet
Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merMycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet
Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick
Läs merSamhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp
1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning 91-120, 30 hp Civics MA, Didactic Approach 91-120, 30 higher education credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng Master of Theology (One Year) With Specialization in Systematic Theology 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merFörändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!
Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merDigitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merRäcker kunskaperna i matematik?
Bilaga 2 Räcker kunskaperna i matematik? LARS BRANDELL Bakgrund Ett viktigt underlag för regeringens uppdrag till NCM har varit Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? (Högskoleverket,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merMål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området
Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska
Läs merHandledning inom APL
Handledning inom APL 2012-12-10 1 Handledningens tre syften Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets teori Handledningen skall ge
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merHandledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC
Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC Handledningens tre syften 2 Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets
Läs merHögskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012
Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd
Läs merUtbildning för bildning reflektioner kring utbildning av ingenjörer i allmänhet och Industriella ekonomer i synnerhet
Kursuppgift: Högskolans uppdrag, Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, 2, ht 2015 Utbildning för bildning reflektioner kring utbildning av ingenjörer i allmänhet och Industriella ekonomer i
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merBlandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik
Sid 1 (11) Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Biologi Dietistexamen, kostvetenskap, nutrition Fysik Kemi Miljövetenskap
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merNAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är
Läs merUtbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå
Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter
Läs merSkollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.
2017-02-10 Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. Gunnar Augustsson DISPOSITION AV PRESENTATIONEN Evidensbaserat skolarbete Vetenskaplig grund Beprövad
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merLärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan
Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: språk- läs- och skrivutveckling och Specialisering: utvecklingsstörning Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS:
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merFYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1324 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 23 november
Läs merAtt förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study
Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60
Läs merSPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet
Läs merBarnmorskeprogram, 90 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform
Läs merUtvärdering några grundbegrepp
Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merRekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.
Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till
Läs merSjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merFrån novis till professionell en professionsutvecklingsmatris
Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris Verksamhetsförlagd utbildning Information för ämneslärarstudenter och kandidatstudenter samt handledare och högskolehandledare Från novis till
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merProfessor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se
Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping www.tomaskroksmark.se En skola på vetenskaplig grund En skola på vetenskaplig grund Ny Skollag 1 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merOmfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Examensordningar Högskoleingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap
Läs mer- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPP11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs merSASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav och med
Läs merÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ingångsämnen hösten 2019 INRIKTNING ÅRSKURS 7-9 (4 ÅR, 240 HP) HUVUDÄMNE OCH KOMBINATIONER 2 BILD 90 HP I KOMBINATION MED ANNAT ÄMNE 60 HP Observera att godkänt färdighetsprov i krävs.
Läs merJohn Perrys invändning mot konsekvensargumentet
Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen
Läs merForskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning
Grundutbildningsberedningen Sven-Åke Lindgren Karin Kjellgren Maxim Fris FÖRSLAG 1 / 5 2008-08-26 dnr G 8 3348/08 Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens
Läs merMASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS)
Sida 1 av 6 MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya
Läs merStöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merSAGLS, Masterprogram i globala studier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Global Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAGLS, Masterprogram i globala studier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Global Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Läs merUtbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet
Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79
Läs merBeslut om riktlinjer för val av mål vid utvärdering av utbildningar som leder till generell examen (omgång ).
Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Sundkvist Beslut 2012-01-31 Reg.nr 12-4013-10 Beslut om riktlinjer
Läs merSkandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB
Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella
Läs merUTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
STYRDOKUMENT Dnr G 2016/234 UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER S PROGRAMME IN EDUCATIONAL LEADERSHIP, 120 HIGHER EDUCATION CREDITS AVANCERAD NIVÅ/SECOND CYCLE
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs merFörverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1
Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program
Läs merUtbildningsplan. 1. Identifikation
2018-10-04 Dnr U 2018/548 1 1. Identifikation Utbildningsplan 1.1 Programmets namn Masterprogram i mänskliga rättigheter Programmets namn på engelska 1.2 Omfattning i högskolepoäng 120 1.3 Nivå Avancerad
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING
Dnr G 2017/412 IT-FAKULTETEN LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Degree of Bachelor of Science with a major in Cognitive Science 1. Fastställande Examensbeskrivning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merSASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Läs meri frågan»hur bör vi leva?«
i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades
Läs merPedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson
Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION
Läs merLHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merKompletterande pedagogisk utbildning, Ma/Nv/Tk, med förhöjd studietakt, 90 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/384 SAMORDNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Kompletterande pedagogisk utbildning, Ma/Nv/Tk, med förhöjd studietakt, 90 högskolepoäng Bridging Teacher Education Programme, Ma/Nv/Tk,
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merKompetenskartläggning, din självvärdering
Kompetenskartläggning, din självvärdering Tillgodoräknade av yrkeserfarenhet/reell kompetens för Verksamhetsförlagd utbildning: Ange vilket program du studerar Kurskod och kursnamn Studentens namn Personnummer
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merUtbildningsplan för: Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot professionsutveckling och forskning, 120 hp MIUN 2017/460. Utbildningsvetenskap
1 (5) Utbildningsplan för: Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot professionsutveckling och forskning, 120 hp Master Programme in Education with Specialisation in Professional Development and
Läs merDnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng
Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (engelsk): Degree of Bachelor of Science with a major in
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merEn kritisk genomgång av formativ bedömning
En kritisk genomgång av formativ bedömning - på väg mot verkningsfull tillämpning Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Formative assessment: a critical review Randy Elliot Bennett Online publication
Läs merUndervisning och lärande - läroplansteori och didaktik
Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad
Läs mer