Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox"

Transkript

1 Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox SOKRATES: Och de många lysande saker som gudarna presterar, vad är kärnan i dem? EUTHYFRON: Alldeles nyss talade jag om för dig Sokrates, att det är en omfattande uppgift att noggrant ta reda på hur det ligger till med allt det där. Men så mycket kan jag säga dig utan vidare, att om en människa är kunnig i att genom böner och offer säga och göra sådant som behagar gudarna så är detta gudaktigt, och sådant bevarar och skyddar både den egna familjen och det allmänna. Och motsatsen till det som behagar gudarna är gudlöst, och det välter allt över ända och förstör allt. (Platon, 2000, s. 84f) I dialogen Euthyfron träffar Platon Euthyfron som har åtalat sin egen far för dråp på en arbetare. Sokrates, som ju själv står åtalad, är intresserad av Euthyfrons berättelse. Euthyfron anses, eller åtminstone anser ser själv, vara religiöst kunnig och Sokrates inleder en diskussion om vad som är gudfruktigt föranledd av Euthyfrons åtal. Ju längre dialogen fortgår desto mer snärjer Euthyfron in sig i sitt eget resonemang medan Sokrates klär av honom argument efter argument och kvar blir ett cirkelargument. Märker du inte att vårt resonemang har gått i en cirkel och är tillbaka vid utgångspunkten? (a.a. s. 87) Euthyfron är religiös expert men misslyckas med att förklara för Sokrates vad det är som behagar gudarna. Samma sak gäller också andra yrkesgrupper antyder Sokrates. Yrkesgrupper som jordbrukare och fältherrar. De har ett mål och ett syfte. Jordbrukaren skall få jorden att producera föda. Fältherren skall vinna segrar i krig. Men hur gör de? Kan man sätta ord på vad som får en jordbrukare att lyckas bättre än grannen? Eller vad som får en fältherre att vinna över en annan? Till viss del kan man naturligtvis det. Parametrar som jordmån, skugga, bevattning med mera spelar roll för jordbrukarens framgång på samma sätt som två fältherrar kanske förfogar över olika stora arméer med olika beväpning. Men det räcker inte. Allt kan man inte sätta ord på, vilket Euthyfron visar när han för Sokrates försöker förklara vad det är som gör att gudarna behagas av att han åtalar sin egen far. I all yrkesutövning ingår en komponent av underförstådd kunskap. Eller med Michael Polanyis ord, we can know more than we can tell (Polanyi, 1983, s. 4). Men den underförstådda kunskapen har statusmässigt haft svårt att hävda sig mot den teoretiska kunskapen. Det beror i hög grad på att den teoretiska kunskapen låter sig beskrivas i böcker och därmed studeras på universitet och högskolor medan den underförstådda kunskapen är praktisk och personlig och uppbyggd av personlig erfarenhet. Det finns ett tryck i samhället att öka professionens, inte minst lärarprofessionens, akademiska nivå för att på så sätt förbättra praktiken, exempelvis elevresultat. I detta kan synas ligga en inbyggd paradox utifrån vad vi vet om underförstådd kunskap och teoretisk bildning. Denna text har ambitionen att åtminstone antyda en lösning på denna paradox. 1

2 1 Den underförstådda kunskapen Begreppet underförstådd kunskap (tacit knowledge 1 ) är starkt förknippat med Michael Polanyi. Han menar att underförstådd kunskap alltid inbegriper två komponenter, eller förutsättningar: associationer och förväntningar där den första triggar den andra (Polanyi, 1983, s. 9). Då underförstådd kunskap bygger på erfarenhet är det också något som byggs upp under tid och Polanyi menar att om man under en längre tid bygger upp associationer ger dessa associationer så småningom upphov till förväntningar, även om retningarna sker undermedvetet (a.a. s. 14). Michael Polanyi illustrerar med ett exempel från psykologin. En försöksperson som presenterades för ett antal meningslösa stavelser tilldelades samtidigt en elektrisk chock. Efter experimentet reagerade försökspersonen som om han förväntade sig en elektrisk chock när han såg dessa chockstavelser, han hade utvecklat något som liknar underförstådd kunskap (a.a. s. 7f). En association till en chockstavelse leder till en förväntan om en chock. Upplevelsen internaliseras, den blir en del av ens personlighet. Michael Polanyi menar att internaliseringen utgör grunden för våra underförstådda moraliska handlingar och vårt moraliska omdöme (Polanyi, 1983, s. 17). Men internaliseringen ligger också till grund för sann kunskap. Matematik till exempel kan man bara lära sig genom att praktisera matematisk tillämpning, its [matematikens] true knowledge lies in our ability to use it (a.a.). Polanyi var inte först med att se erfarenhet och praktisk utövning som kunskapens grund, hans bidrag är begreppet underförstådd kunskap. Redan Aristoteles formulerade liknande tankar i Den nikomachiska etiken, även om Aristoteles syn på matematiken skilde sig från Polanyis. Aristoteles menade att matematiken innebar objektiva abstraktioner som även en pojke kunde lära sig. Filosofi och naturvetenskap däremot bygger på erfarenhet, något som förhindrar pojkar att bli filosofer eller naturvetare (Aristoteles, 1988, s. 170). Erfarenhet är något som byggs upp hos individen, och Polanyi menar också att den underförstådda kunskapen är personlig (Polanyi, 1983, s. 25). Den underförstådda kunskapens personliga karaktär för det med sig att den är svår att generalisera. Vi skall senare se hur det också försvårar för en akademisering av praktiken, men Michael Polanyi går längre än så. Han menar att alla upptäckter är subjektiva, och att positivisternas strävan mot objektivitet är meningslös (Polanyi, 1983, s. 25). Om Polanyi skulle ha rätt angående upptäckterna och därmed kunskapens subjektiva karaktär får det långtgående konsekvenser, inte bara för vetenskapssamhället. Om verklig kunskap endast kan uppnås genom internalisering, genom att subjektiveras eller göras personlig, så borde det också krävas en personlighet för att man skall kunna tala om kunskap. Det skulle i så fall omöjligöra artificiell intelligens, AI. Möjligen kan detta synas vara en aning ovidkommande fråga, men ställer frågan om vad som är kunskap på sin spets. Och det finns fler som har ställt den. Bröderna Hubert 1 Ibland översätts tacit knowledge med tyst kunskap. Jag tycker dock att underförstådd kunskap skänker större rättvisa till Michael Polanyis intentioner. Ordet tyst ger associationer som outtalad, nästan hemlig, medan underförstådd associerar med något som alla (i en grupp) är medvetna om, men inte sätter, eller kan sätta ord på. 2

3 L. Dreyfus och Stuart E. Dreyfus är i sin femstegsmodell för inlärning inne på samma spår som Michael Polanyi. I de två högsta stegen, den skicklige (proficient) och experten har utövaren internaliserat kunskapen. [T]he proficient performer has experienced similar situations in the past and so associates with present situations plans that worked in the past and anticipates outcomes that previously occurred (Dreyfus & Dreyfus, 1986, s. 28). Den skicklige utövaren i bröderna Dreyfus modell har nått sin kunskap på samma sätt som Polanyis innehavare av underförstådd kunskap. Att vara skicklig eller expert inom något område är samma sak som att kunskapen är underförstådd. Bröderna Dreyfus trodde inte när de skrev boken Mind over Machine 1986 att artificiell intelligens skulle bli verklighet. De menade helt enkelt att inga system skapade av experter skulle kunna uppnå expertens nivå (a.a. s. 109) var de dominerande systemen för artificiell intelligens så kallade expertsystem, men bröderna Dreyfus vill hellre kalla dem för kompetenssystem, efter det tredje steget, kompetent, i femstegsmodellen, det sista steget som inte innebär internalisering. Henrik Bohlin skriver att [a]nhängarna av idén om tyst kunskap anser att detta [artificiell intelligens] är en orealistisk dröm, som inte tar hänsyn till att åtskilligt mänskligt vetande är tyst kunskap och därför inte kan överföras till datorer (Bohlin, 2009, s. 67). Hubert Dreyfus, som är professor i filosofi, har intresserat sig för och skrivit om Martin Heideggers verk, framför allt Sein und Zeit, och det är från Heidegger som många av tankarna kring intuitionens roll för den skicklige och experten kommer. Heidegger menade att en erfaren utövare inte var medveten om sin yrkesutövning förrän hon stördes i den. In einer Störung der Verweisung [ ] wird aber die Verweisung ausdrüklich (Heidegger, 2006, s. 74). En klassisk illustration är snickaren som inte är medveten om hammaren hon använder, inte förrän hon störs i sitt hamrande. Detta är utmärkande för den skickliga utövaren i bröderna Dreyfus modell. Internalisering som kunskap diskuterades alltså redan av Aristoteles som en av fem vägar till kunskap. Och låt oss då anta, att det finns fem hållningar, genom vilka själen når sanningen genom att bejaka och förneka, nämligen produktiv kunnighet, vetande, klokhet, visdom och insikt (Aristoteles, 1988, s. 161). Ofta återfinns de fem hållningarna i litteraturen med sina grekiska originalbeteckningar där produktiv kunnighet är techne, vetande är episteme, klokhet är fronesis, visdom är sofia och insikt är nous. Det centrala begreppet här är fronesis, klokheten. Aristoteles menade att det i fronesis ligger en moralisk komponent, en etisk kompass att handla för det mänskligt goda (a.a. s. 165). Fronesis bygger på erfarenhet som byggs upp under en längre tid (a.a. s. 170). Det är också så enligt Aristoteles att fronesis är individuell och att den individuella handlingen står i fokus (a.a. s. 171). Fronesis är också praktisk, det är genom praktik som man bygger upp den erfarenhet som fronesis bygger på (a.a. s. 168). För Aristoteles representerade fronesis den högsta formen av praktisk kunskap, praxis, och Christian Nilsson menar i sin essä Fronesis och den mänskliga tillvaron att praxis ibland för Aristoteles verkar vara en beteckning för den mänskliga tillvaron i sig (Nilsson, 2009, s. 47). Anders Burman sammanfattar fronesis med att i praktik använda förvärvad teori (Burman, 2009, s. 112). Det är dock en sammanfattning som implicerar en uttalad teoribildning som 3

4 sedan internaliseras, medan Aristoteles understryker att fronesis handlar om erfarenhet, oavsett om det ligger en teoribildning bakom, eller en praktiskt förvärvad erfarenhet. Även om inte Michael Polanyi direkt refererar till Aristoteles så finns det alltså klara paralleller mellan den underförstådda kunskapen och fronesis. De bygger på en erfarenhet uppbyggd av praktik och de utgår från individen. Dessa drag delar de också med bröderna Dreyfus två högsta steg i kunskapsutvecklingen, den skicklige och experten. Underförstådd kunskap, fronesis, skicklighet och expertis rör sig alltså om individen och individens erfarenheter. Men det rör sig också bortom teorin. Visserligen kan det ligga en teori bakom, men oavsett om man frågar Aristoteles, Michael Polanyi eller bröderna Dreyfus har den underförstådda kunskapen, fronesis eller experten lämnat teorin bakom sig och det är en praktiker som handlar av erfarenhet eller intuition, vilket för det med sig att det gör det svårt att införliva i en akademisk tradition. Vi har gått från teoretiker till praktiker. Samtidigt ser vi en rörelse i samhället mot en akademisering. En praktiker förväntas bli skickligare genom ökad teoretisering. I det följande skall en möjlig lösning på denna paradox beskrivas. 2 Den teoretiska praktikern eller den praktiserande teoretikern? Hur teoretisera en praktik? Den underförstådda kunskapen bygger på en erfarenhet som lett till att praktikern handlar intuitivt. Traditionellt har den praktiska yrkeskunskapen överförts i ett mästar- /lärlingsförhållande. Jean Lave och Etienne Wenger talar om gemenskaper av praktiker (communities of practise). I denna gemenskap befinner sig nybörjaren i periferin, men strävar mot att röra sig mot centrum. En handledares, som befinner sig närmare centrum, roll är att leda lärjungen mot centrum. Lave och Wenger menar att förhållandet mästare/lärjunge, som ju har medeltida rötter, lever kvar än idag, främst inom mer kvalificerade professioner (Lave & Wenger, 1991, s. 63). Inom lärarutbildningen spelar de praktiska inslagen en viktig roll. Lärarstudenten tar de första stegen in i praktikergemenskapen med handledarens hjälp. Tanken är att den studerande dels i samråd med handledaren skall utforma sin egen praktik och dels skall få möjlighet att få ta del av den erfarne praktikerns erfarenhet genom auskultationer. I det senare fallet blir den studerande medvetet eller omedvetet ställd inför handledarens underförstådda kunskap. Det som inte låter sig teoretiseras. Gunnar Handahl betecknar handledarens två roller med guru och kritisk vän. Gurun är förebilden, mästaren som bjuder in den perifera lärjungen på de första stegen mot centrum. Lärjungen bygger (i bästa fall) upp sin underförstådda kunskap genom att studera gurun. Den kritiske vännen är diskussionspartnern som tillsammans med den studerande planerar och utvärderar praktiken (Handal, 2007). Förhållandet mellan lärjungen och kritisk vän är mer jämställt, men det är praktiken och den underförstådda kunskapen som står i centrum. Varför man gjorde si men inte så. Hur handledaren skulle ha gjort. Men idag finns ett samhälleligt tryck på en ökad akademisering av yrkesutövningen. 4

5 I Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (Skolverket, 1994) var ordet vetenskaplig använt 2 gånger. I båda fallen är innebörden att eleverna närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta (a.a. s. 5) respektive ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka (a.a. s. 9). I den senaste läroplanen, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 står det redan i första stycket, under rubriken Grundläggande värden, att [u]ndervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2011, s. 5). Fokus för vetenskapligheten har vidgats mellan 1994 och 2011 års läroplan låg fokus på elevens förhållningssätt, 2011 låg fokus på hela undervisningssituationen. Undervisningen innehåller både ämnet som undervisas och sättet som ämnet undervisas på. Ämnesinnehållets vetenskapliga grund erhålls vid ämnesstudierna. Den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten för hur man lär sig ingår i lärarutbildningens pedagogik- och didaktikkurser. Men lärarhögskolan ger bara grundutbildningen för yrket, sedan tar fortbildningen vid. Dessutom är det som yrkesverksam den erfarenhet byggs upp som ligger till grund för den underförstådda kunskapen. Praktiken, den underförstådda kunskapen, är individuell, medan fortbildning ofta är kollektiv. Måste det vara så? Återigen bör man skilja på ämneskunskaper och didaktik. Inom alla professioner framkommer nya forskningsrön som lämpar sig väl för kollektiv fortbildning. Men den didaktiska kunskapen, hur stoffet lärs ut, är intimt kopplad till den underförstådda kunskapen. Den bygger på erfarenheter som byggts upp kring hur individer och grupper på bästa sätt mottager kunskapen. Och den kunskapen är ofta personlig, vilket innebär att också fortbildningen bör vara det. Anne L. Russell gjorde i mitten av talet, innan e-post blev vanligt, en undersökning bland tvåhundra lärare som för första gången kom i kontakt med e-post. Hon kom fram till att deltagarna genomgick sex stadier i sin inlärning av det nya verktyget: 1. Medvetenhet (Awereness). Den lärande blev medveten om att verktyget (e-post) över huvud taget fanns. 2. Att lära sig processen (Learning the process). De första stegen i att lära sig hur verktyget fungerar. 3. Förståelse och användande av processen (Understanding and application of the process). Inläraren blir mer och mer självständig. 4. Igenkänning och säkerhet (Familiarity and confidence). Man är hemmastadd med verktyget och kan lämna den strikta process som inrättades i början. 5. Användande i andra sammanhang (Adaption to other contexts). Verktyget blir osynligt för användaren ( The technology is becoming invisible ) då teknologin i sig inte längre är något problem för användaren, utan hon kan koncentrera sig på att använda verktyget i andra sammanhang. 6. Kreativt användande i andra sammanhang (Creative application to new contexts). Användaren använder verktyget för andra ändamål än vad hon använde det för när hon lärde sig det (Russell, 1995, s. 175f). 5

6 Det finns ett par viktiga slutsatser att dra av Russells undersökning. För det första bekräftar hon de tidigare refererade modellerna för lärande. Man börjar som inlärare med fasta regler och strukturer, lärandeelement som bröderna Dreyfus kallar dem. Ju mer erfaren man blir desto mer internaliseras kunskapen och den blir osynlig. Man blir expert. En andra slutsats är att samtidigt som man kan förvänta sig att majoriteten av inlärare går igenom de sex stegen, så kan man också förvänta sig att de gör det olika snabbt. En del går säkerligen inte heller igenom alla steg i modellen. Det får till följd att utbildningen måste individualiseras. Russells modell handlar om didaktik snarare än teknologi, den handlar om hur man lär sig något mer än vad man lär sig. Och där kanske sammansmältningen av horisontlinjen mellan teori och praktik ligger. Den teoretiska praktikern måste tillåtas individualisera sin fortbildning. Det räcker inte med att fortbilda sig på ämnesnivå, utan man måste utbilda sig efter sin egen individuella nivå. Den underförstådda kunskapen byggs upp inom praktiken, själv och tillsammans med andra, och den är svår att teoretisera. Men med individuellt anpassad fortbildning, baserad på aktuell forskning och kunskap, kan teorin integreras i praktiken så att en teoretisk praktiker också kan utvecklas till en praktisk teoretiker. 3 Litteraturförteckning Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. (1994). Stockholm: Fritzes. Aristoteles. (1988). Den nikomachiska etiken (2 uppl.). (M. Ringbom, Övers.) Göteborg: Daidalos AB. Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Burman, A. (2009). Erfarenhet, reflexion, bildning. Utkast till ett pragmatistiskt bildningsbegrepp. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Dreyfus, H. L., & Dreyfus, S. E. (1986). Mind over Machine. The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer. New York: The Free Press. Handal, G. (2007). Handledaren - guru eller kritisk vän? i T. Kroksmark, & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (ss ). Lund: Studentlitteratur AB. Heidegger, M. (2006). Sein und Zeit (19:e uppl.). Tübingen: Max Niemeyer Verlag. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. 6

7 Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron. En läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Platon. (2000). Platon. Skrifter. Bok I. (J. Stolpe, Övers.) Stockholm: Atlantis. Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester: Peter Smith. Russell, A. L. (1995). Stages in Learning new Technology: Naive Adult Users. Computers & Education, 25(4), Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Fritzes. 7

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Förskolebiennalen 17 oktober 2016 Ulrika Larsdotter Bodin Förskollärares Yrkeskunnande Handlingar speglar en känsla och känslor

Läs mer

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Utbildning för bildning reflektioner kring utbildning av ingenjörer i allmänhet och Industriella ekonomer i synnerhet

Utbildning för bildning reflektioner kring utbildning av ingenjörer i allmänhet och Industriella ekonomer i synnerhet Kursuppgift: Högskolans uppdrag, Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, 2, ht 2015 Utbildning för bildning reflektioner kring utbildning av ingenjörer i allmänhet och Industriella ekonomer i

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet)

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Programkod: Programmets benämning: LASPU Speciallärarprogrammet Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1324 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 23 november

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Sid 1 (11) Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Biologi Dietistexamen, kostvetenskap, nutrition Fysik Kemi Miljövetenskap

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. 2017-02-10 Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. Gunnar Augustsson DISPOSITION AV PRESENTATIONEN Evidensbaserat skolarbete Vetenskaplig grund Beprövad

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: språk- läs- och skrivutveckling och Specialisering: utvecklingsstörning Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

Handledning inom APL

Handledning inom APL Handledning inom APL 2012-12-10 1 Handledningens tre syften Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets teori Handledningen skall ge

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPP11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC

Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC Handledningens tre syften 2 Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Vetenskaplig metod och teknisk rapport Vetenskaplig metod och teknisk rapport 1 Examensmålen i Högskoleförordningen visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa brett kunnande inom det valda

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSSKRIVNING

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSSKRIVNING UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Kod: SALSSKRIVNING Att enbart hänge sig åt praktiska exempel och metoder tenderar att bli ytligt. Teori utan praktik är handfallen, men praktik utan teori

Läs mer

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Kursplan Uttagen: 2014-09-19 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Placement with Bachelors Essay in Sport Education 15.0 högskolepoäng Kurskod: 2IP022 Inrättad: 2009-05-28 Inrättad av: Programkommittén

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS)

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Sida 1 av 8 MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform

Läs mer

En kritisk genomgång av formativ bedömning

En kritisk genomgång av formativ bedömning En kritisk genomgång av formativ bedömning - på väg mot verkningsfull tillämpning Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Formative assessment: a critical review Randy Elliot Bennett Online publication

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Matrisen ska arkiveras tillsammans med blanketten för uppföljning på din institution.

Matrisen ska arkiveras tillsammans med blanketten för uppföljning på din institution. Sid 1 (9) Anvisningar för ifyllande av individuella lärandemål inför antagning till forskarutbildning/ Anvisningar för ifyllande av måluppfyllelse vid årlig uppföljning Du ska, liksom alla doktorander

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik med licentiatexamen som slutmål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik med licentiatexamen som slutmål Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik med licentiatexamen som slutmål Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1638-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Slaviska språk Engelsk benämning: Slavic Languages Huvudområdet slaviska språk inbegriper studier i Polens, Rysslands

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management

Läs mer

Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng

Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 MDH 2.1.2-390/11 Programkod: AMM03 Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng Master of Science in Soil and Water Systems, 120 Credits Denna utbildningsplan är

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1594- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Historia History Ämnet historia innefattar det systematiska studiet av det förflutna. Historiker studerar alla

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent

Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent Henrik Hegender Lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap,

Läs mer

Forskning och matematikutveckling

Forskning och matematikutveckling Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk

Läs mer

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.

Läs mer

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping www.tomaskroksmark.se En skola på vetenskaplig grund En skola på vetenskaplig grund Ny Skollag 1 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV)

Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV) Kursplan Uttagen: 2016 04 04 Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV) Mission, leadership and teaching Basic level (VAL, ULV) 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE179 Inrättad: 2014 11 07 Inrättad

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Ämnesblock Religion 142,5 hp

Ämnesblock Religion 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock Religion 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer