Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox"

Transkript

1 Underförstådd och teoretisk kunskap tankar kring en paradox SOKRATES: Och de många lysande saker som gudarna presterar, vad är kärnan i dem? EUTHYFRON: Alldeles nyss talade jag om för dig Sokrates, att det är en omfattande uppgift att noggrant ta reda på hur det ligger till med allt det där. Men så mycket kan jag säga dig utan vidare, att om en människa är kunnig i att genom böner och offer säga och göra sådant som behagar gudarna så är detta gudaktigt, och sådant bevarar och skyddar både den egna familjen och det allmänna. Och motsatsen till det som behagar gudarna är gudlöst, och det välter allt över ända och förstör allt. (Platon, 2000, s. 84f) I dialogen Euthyfron träffar Platon Euthyfron som har åtalat sin egen far för dråp på en arbetare. Sokrates, som ju själv står åtalad, är intresserad av Euthyfrons berättelse. Euthyfron anses, eller åtminstone anser ser själv, vara religiöst kunnig och Sokrates inleder en diskussion om vad som är gudfruktigt föranledd av Euthyfrons åtal. Ju längre dialogen fortgår desto mer snärjer Euthyfron in sig i sitt eget resonemang medan Sokrates klär av honom argument efter argument och kvar blir ett cirkelargument. Märker du inte att vårt resonemang har gått i en cirkel och är tillbaka vid utgångspunkten? (a.a. s. 87) Euthyfron är religiös expert men misslyckas med att förklara för Sokrates vad det är som behagar gudarna. Samma sak gäller också andra yrkesgrupper antyder Sokrates. Yrkesgrupper som jordbrukare och fältherrar. De har ett mål och ett syfte. Jordbrukaren skall få jorden att producera föda. Fältherren skall vinna segrar i krig. Men hur gör de? Kan man sätta ord på vad som får en jordbrukare att lyckas bättre än grannen? Eller vad som får en fältherre att vinna över en annan? Till viss del kan man naturligtvis det. Parametrar som jordmån, skugga, bevattning med mera spelar roll för jordbrukarens framgång på samma sätt som två fältherrar kanske förfogar över olika stora arméer med olika beväpning. Men det räcker inte. Allt kan man inte sätta ord på, vilket Euthyfron visar när han för Sokrates försöker förklara vad det är som gör att gudarna behagas av att han åtalar sin egen far. I all yrkesutövning ingår en komponent av underförstådd kunskap. Eller med Michael Polanyis ord, we can know more than we can tell (Polanyi, 1983, s. 4). Men den underförstådda kunskapen har statusmässigt haft svårt att hävda sig mot den teoretiska kunskapen. Det beror i hög grad på att den teoretiska kunskapen låter sig beskrivas i böcker och därmed studeras på universitet och högskolor medan den underförstådda kunskapen är praktisk och personlig och uppbyggd av personlig erfarenhet. Det finns ett tryck i samhället att öka professionens, inte minst lärarprofessionens, akademiska nivå för att på så sätt förbättra praktiken, exempelvis elevresultat. I detta kan synas ligga en inbyggd paradox utifrån vad vi vet om underförstådd kunskap och teoretisk bildning. Denna text har ambitionen att åtminstone antyda en lösning på denna paradox. 1

2 1 Den underförstådda kunskapen Begreppet underförstådd kunskap (tacit knowledge 1 ) är starkt förknippat med Michael Polanyi. Han menar att underförstådd kunskap alltid inbegriper två komponenter, eller förutsättningar: associationer och förväntningar där den första triggar den andra (Polanyi, 1983, s. 9). Då underförstådd kunskap bygger på erfarenhet är det också något som byggs upp under tid och Polanyi menar att om man under en längre tid bygger upp associationer ger dessa associationer så småningom upphov till förväntningar, även om retningarna sker undermedvetet (a.a. s. 14). Michael Polanyi illustrerar med ett exempel från psykologin. En försöksperson som presenterades för ett antal meningslösa stavelser tilldelades samtidigt en elektrisk chock. Efter experimentet reagerade försökspersonen som om han förväntade sig en elektrisk chock när han såg dessa chockstavelser, han hade utvecklat något som liknar underförstådd kunskap (a.a. s. 7f). En association till en chockstavelse leder till en förväntan om en chock. Upplevelsen internaliseras, den blir en del av ens personlighet. Michael Polanyi menar att internaliseringen utgör grunden för våra underförstådda moraliska handlingar och vårt moraliska omdöme (Polanyi, 1983, s. 17). Men internaliseringen ligger också till grund för sann kunskap. Matematik till exempel kan man bara lära sig genom att praktisera matematisk tillämpning, its [matematikens] true knowledge lies in our ability to use it (a.a.). Polanyi var inte först med att se erfarenhet och praktisk utövning som kunskapens grund, hans bidrag är begreppet underförstådd kunskap. Redan Aristoteles formulerade liknande tankar i Den nikomachiska etiken, även om Aristoteles syn på matematiken skilde sig från Polanyis. Aristoteles menade att matematiken innebar objektiva abstraktioner som även en pojke kunde lära sig. Filosofi och naturvetenskap däremot bygger på erfarenhet, något som förhindrar pojkar att bli filosofer eller naturvetare (Aristoteles, 1988, s. 170). Erfarenhet är något som byggs upp hos individen, och Polanyi menar också att den underförstådda kunskapen är personlig (Polanyi, 1983, s. 25). Den underförstådda kunskapens personliga karaktär för det med sig att den är svår att generalisera. Vi skall senare se hur det också försvårar för en akademisering av praktiken, men Michael Polanyi går längre än så. Han menar att alla upptäckter är subjektiva, och att positivisternas strävan mot objektivitet är meningslös (Polanyi, 1983, s. 25). Om Polanyi skulle ha rätt angående upptäckterna och därmed kunskapens subjektiva karaktär får det långtgående konsekvenser, inte bara för vetenskapssamhället. Om verklig kunskap endast kan uppnås genom internalisering, genom att subjektiveras eller göras personlig, så borde det också krävas en personlighet för att man skall kunna tala om kunskap. Det skulle i så fall omöjligöra artificiell intelligens, AI. Möjligen kan detta synas vara en aning ovidkommande fråga, men ställer frågan om vad som är kunskap på sin spets. Och det finns fler som har ställt den. Bröderna Hubert 1 Ibland översätts tacit knowledge med tyst kunskap. Jag tycker dock att underförstådd kunskap skänker större rättvisa till Michael Polanyis intentioner. Ordet tyst ger associationer som outtalad, nästan hemlig, medan underförstådd associerar med något som alla (i en grupp) är medvetna om, men inte sätter, eller kan sätta ord på. 2

3 L. Dreyfus och Stuart E. Dreyfus är i sin femstegsmodell för inlärning inne på samma spår som Michael Polanyi. I de två högsta stegen, den skicklige (proficient) och experten har utövaren internaliserat kunskapen. [T]he proficient performer has experienced similar situations in the past and so associates with present situations plans that worked in the past and anticipates outcomes that previously occurred (Dreyfus & Dreyfus, 1986, s. 28). Den skicklige utövaren i bröderna Dreyfus modell har nått sin kunskap på samma sätt som Polanyis innehavare av underförstådd kunskap. Att vara skicklig eller expert inom något område är samma sak som att kunskapen är underförstådd. Bröderna Dreyfus trodde inte när de skrev boken Mind over Machine 1986 att artificiell intelligens skulle bli verklighet. De menade helt enkelt att inga system skapade av experter skulle kunna uppnå expertens nivå (a.a. s. 109) var de dominerande systemen för artificiell intelligens så kallade expertsystem, men bröderna Dreyfus vill hellre kalla dem för kompetenssystem, efter det tredje steget, kompetent, i femstegsmodellen, det sista steget som inte innebär internalisering. Henrik Bohlin skriver att [a]nhängarna av idén om tyst kunskap anser att detta [artificiell intelligens] är en orealistisk dröm, som inte tar hänsyn till att åtskilligt mänskligt vetande är tyst kunskap och därför inte kan överföras till datorer (Bohlin, 2009, s. 67). Hubert Dreyfus, som är professor i filosofi, har intresserat sig för och skrivit om Martin Heideggers verk, framför allt Sein und Zeit, och det är från Heidegger som många av tankarna kring intuitionens roll för den skicklige och experten kommer. Heidegger menade att en erfaren utövare inte var medveten om sin yrkesutövning förrän hon stördes i den. In einer Störung der Verweisung [ ] wird aber die Verweisung ausdrüklich (Heidegger, 2006, s. 74). En klassisk illustration är snickaren som inte är medveten om hammaren hon använder, inte förrän hon störs i sitt hamrande. Detta är utmärkande för den skickliga utövaren i bröderna Dreyfus modell. Internalisering som kunskap diskuterades alltså redan av Aristoteles som en av fem vägar till kunskap. Och låt oss då anta, att det finns fem hållningar, genom vilka själen når sanningen genom att bejaka och förneka, nämligen produktiv kunnighet, vetande, klokhet, visdom och insikt (Aristoteles, 1988, s. 161). Ofta återfinns de fem hållningarna i litteraturen med sina grekiska originalbeteckningar där produktiv kunnighet är techne, vetande är episteme, klokhet är fronesis, visdom är sofia och insikt är nous. Det centrala begreppet här är fronesis, klokheten. Aristoteles menade att det i fronesis ligger en moralisk komponent, en etisk kompass att handla för det mänskligt goda (a.a. s. 165). Fronesis bygger på erfarenhet som byggs upp under en längre tid (a.a. s. 170). Det är också så enligt Aristoteles att fronesis är individuell och att den individuella handlingen står i fokus (a.a. s. 171). Fronesis är också praktisk, det är genom praktik som man bygger upp den erfarenhet som fronesis bygger på (a.a. s. 168). För Aristoteles representerade fronesis den högsta formen av praktisk kunskap, praxis, och Christian Nilsson menar i sin essä Fronesis och den mänskliga tillvaron att praxis ibland för Aristoteles verkar vara en beteckning för den mänskliga tillvaron i sig (Nilsson, 2009, s. 47). Anders Burman sammanfattar fronesis med att i praktik använda förvärvad teori (Burman, 2009, s. 112). Det är dock en sammanfattning som implicerar en uttalad teoribildning som 3

4 sedan internaliseras, medan Aristoteles understryker att fronesis handlar om erfarenhet, oavsett om det ligger en teoribildning bakom, eller en praktiskt förvärvad erfarenhet. Även om inte Michael Polanyi direkt refererar till Aristoteles så finns det alltså klara paralleller mellan den underförstådda kunskapen och fronesis. De bygger på en erfarenhet uppbyggd av praktik och de utgår från individen. Dessa drag delar de också med bröderna Dreyfus två högsta steg i kunskapsutvecklingen, den skicklige och experten. Underförstådd kunskap, fronesis, skicklighet och expertis rör sig alltså om individen och individens erfarenheter. Men det rör sig också bortom teorin. Visserligen kan det ligga en teori bakom, men oavsett om man frågar Aristoteles, Michael Polanyi eller bröderna Dreyfus har den underförstådda kunskapen, fronesis eller experten lämnat teorin bakom sig och det är en praktiker som handlar av erfarenhet eller intuition, vilket för det med sig att det gör det svårt att införliva i en akademisk tradition. Vi har gått från teoretiker till praktiker. Samtidigt ser vi en rörelse i samhället mot en akademisering. En praktiker förväntas bli skickligare genom ökad teoretisering. I det följande skall en möjlig lösning på denna paradox beskrivas. 2 Den teoretiska praktikern eller den praktiserande teoretikern? Hur teoretisera en praktik? Den underförstådda kunskapen bygger på en erfarenhet som lett till att praktikern handlar intuitivt. Traditionellt har den praktiska yrkeskunskapen överförts i ett mästar- /lärlingsförhållande. Jean Lave och Etienne Wenger talar om gemenskaper av praktiker (communities of practise). I denna gemenskap befinner sig nybörjaren i periferin, men strävar mot att röra sig mot centrum. En handledares, som befinner sig närmare centrum, roll är att leda lärjungen mot centrum. Lave och Wenger menar att förhållandet mästare/lärjunge, som ju har medeltida rötter, lever kvar än idag, främst inom mer kvalificerade professioner (Lave & Wenger, 1991, s. 63). Inom lärarutbildningen spelar de praktiska inslagen en viktig roll. Lärarstudenten tar de första stegen in i praktikergemenskapen med handledarens hjälp. Tanken är att den studerande dels i samråd med handledaren skall utforma sin egen praktik och dels skall få möjlighet att få ta del av den erfarne praktikerns erfarenhet genom auskultationer. I det senare fallet blir den studerande medvetet eller omedvetet ställd inför handledarens underförstådda kunskap. Det som inte låter sig teoretiseras. Gunnar Handahl betecknar handledarens två roller med guru och kritisk vän. Gurun är förebilden, mästaren som bjuder in den perifera lärjungen på de första stegen mot centrum. Lärjungen bygger (i bästa fall) upp sin underförstådda kunskap genom att studera gurun. Den kritiske vännen är diskussionspartnern som tillsammans med den studerande planerar och utvärderar praktiken (Handal, 2007). Förhållandet mellan lärjungen och kritisk vän är mer jämställt, men det är praktiken och den underförstådda kunskapen som står i centrum. Varför man gjorde si men inte så. Hur handledaren skulle ha gjort. Men idag finns ett samhälleligt tryck på en ökad akademisering av yrkesutövningen. 4

5 I Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (Skolverket, 1994) var ordet vetenskaplig använt 2 gånger. I båda fallen är innebörden att eleverna närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta (a.a. s. 5) respektive ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka (a.a. s. 9). I den senaste läroplanen, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 står det redan i första stycket, under rubriken Grundläggande värden, att [u]ndervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2011, s. 5). Fokus för vetenskapligheten har vidgats mellan 1994 och 2011 års läroplan låg fokus på elevens förhållningssätt, 2011 låg fokus på hela undervisningssituationen. Undervisningen innehåller både ämnet som undervisas och sättet som ämnet undervisas på. Ämnesinnehållets vetenskapliga grund erhålls vid ämnesstudierna. Den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten för hur man lär sig ingår i lärarutbildningens pedagogik- och didaktikkurser. Men lärarhögskolan ger bara grundutbildningen för yrket, sedan tar fortbildningen vid. Dessutom är det som yrkesverksam den erfarenhet byggs upp som ligger till grund för den underförstådda kunskapen. Praktiken, den underförstådda kunskapen, är individuell, medan fortbildning ofta är kollektiv. Måste det vara så? Återigen bör man skilja på ämneskunskaper och didaktik. Inom alla professioner framkommer nya forskningsrön som lämpar sig väl för kollektiv fortbildning. Men den didaktiska kunskapen, hur stoffet lärs ut, är intimt kopplad till den underförstådda kunskapen. Den bygger på erfarenheter som byggts upp kring hur individer och grupper på bästa sätt mottager kunskapen. Och den kunskapen är ofta personlig, vilket innebär att också fortbildningen bör vara det. Anne L. Russell gjorde i mitten av talet, innan e-post blev vanligt, en undersökning bland tvåhundra lärare som för första gången kom i kontakt med e-post. Hon kom fram till att deltagarna genomgick sex stadier i sin inlärning av det nya verktyget: 1. Medvetenhet (Awereness). Den lärande blev medveten om att verktyget (e-post) över huvud taget fanns. 2. Att lära sig processen (Learning the process). De första stegen i att lära sig hur verktyget fungerar. 3. Förståelse och användande av processen (Understanding and application of the process). Inläraren blir mer och mer självständig. 4. Igenkänning och säkerhet (Familiarity and confidence). Man är hemmastadd med verktyget och kan lämna den strikta process som inrättades i början. 5. Användande i andra sammanhang (Adaption to other contexts). Verktyget blir osynligt för användaren ( The technology is becoming invisible ) då teknologin i sig inte längre är något problem för användaren, utan hon kan koncentrera sig på att använda verktyget i andra sammanhang. 6. Kreativt användande i andra sammanhang (Creative application to new contexts). Användaren använder verktyget för andra ändamål än vad hon använde det för när hon lärde sig det (Russell, 1995, s. 175f). 5

6 Det finns ett par viktiga slutsatser att dra av Russells undersökning. För det första bekräftar hon de tidigare refererade modellerna för lärande. Man börjar som inlärare med fasta regler och strukturer, lärandeelement som bröderna Dreyfus kallar dem. Ju mer erfaren man blir desto mer internaliseras kunskapen och den blir osynlig. Man blir expert. En andra slutsats är att samtidigt som man kan förvänta sig att majoriteten av inlärare går igenom de sex stegen, så kan man också förvänta sig att de gör det olika snabbt. En del går säkerligen inte heller igenom alla steg i modellen. Det får till följd att utbildningen måste individualiseras. Russells modell handlar om didaktik snarare än teknologi, den handlar om hur man lär sig något mer än vad man lär sig. Och där kanske sammansmältningen av horisontlinjen mellan teori och praktik ligger. Den teoretiska praktikern måste tillåtas individualisera sin fortbildning. Det räcker inte med att fortbilda sig på ämnesnivå, utan man måste utbilda sig efter sin egen individuella nivå. Den underförstådda kunskapen byggs upp inom praktiken, själv och tillsammans med andra, och den är svår att teoretisera. Men med individuellt anpassad fortbildning, baserad på aktuell forskning och kunskap, kan teorin integreras i praktiken så att en teoretisk praktiker också kan utvecklas till en praktisk teoretiker. 3 Litteraturförteckning Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. (1994). Stockholm: Fritzes. Aristoteles. (1988). Den nikomachiska etiken (2 uppl.). (M. Ringbom, Övers.) Göteborg: Daidalos AB. Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Burman, A. (2009). Erfarenhet, reflexion, bildning. Utkast till ett pragmatistiskt bildningsbegrepp. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Dreyfus, H. L., & Dreyfus, S. E. (1986). Mind over Machine. The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer. New York: The Free Press. Handal, G. (2007). Handledaren - guru eller kritisk vän? i T. Kroksmark, & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (ss ). Lund: Studentlitteratur AB. Heidegger, M. (2006). Sein und Zeit (19:e uppl.). Tübingen: Max Niemeyer Verlag. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. 6

7 Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron. En läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik. i J. Bornemark, & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (ss ). Huddinge: Södertörns Högskola. Platon. (2000). Platon. Skrifter. Bok I. (J. Stolpe, Övers.) Stockholm: Atlantis. Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester: Peter Smith. Russell, A. L. (1995). Stages in Learning new Technology: Naive Adult Users. Computers & Education, 25(4), Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Fritzes. 7

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Fyra nyanser av kunskap

Fyra nyanser av kunskap Fyra nyanser av kunskap Thomas Blom Docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet och Örebro universitet Inledning Kunskap - ett begrepp som såväl innefattar utveckling, makt som personlig självkänsla.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna?

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna? Förnuft eller känsla vad styr din hjärna? Lars Björklund 2009 09 18 Experter Vårt undereller omedvetna spelar oss spratt! Experter Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Guru, kritisk vän och förebild

Guru, kritisk vän och förebild Södertörns högskola Lärarutbildningen mot yngre åldrar 210 hp Examensarbete 15 hp Utbildningsvetenskap på avancerad nivå Höstterminen 2011 (Frivilligt: Programmet för xxx) Guru, kritisk vän och förebild

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 4e november 2014 Intelligens Vad är det? ett mänskligt egenskap Kan det jämföras? Kan det mätas?

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå:

Studieplan för utbildning på forskarnivå: 1(6) Fakulteten för teknik och naturvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå: Studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljö- och energisystem (Doctoral studies in Environmental and Energy

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer