BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret BUDGET 2013 OCH FLERÅRSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BURLÖVS KOMMUN 2012-10-19 Kommunledningskontoret BUDGET 2013 OCH FLERÅRSPLAN 2014-2015"

Transkript

1 1 BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen BUDGET 2013 OCH FLERÅRSPLAN A. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys Samhällsekonomisk bakgrund mm Finanskrisen 2008 ledde fram till en allvarlig samhällsekonomisk kris i Sverige och omvärlden. Under 2009 sjönk bruttonationalprodukten i landet med 5 % och sysselsättningen minskade med 3 %. De ekonomiska utsikterna för 2010 var så negativa att staten beslutade att kommunerna skulle erhålla ett sk tillfälligt konjunkturbidrag för att undvika alltför drastiska nedskärningar i kommunerna. För Burlövs del innebar detta en intäkt på 16 mnkr. Utvecklingen av samhällsekonomin under 2010 blev betydligt bättre än vad som befarades. Såväl BNP som sysselsättning repade sig. Kommunernas skatteintäkter blev betydligt bättre än beräknat vilket tillsammans med det tillfälliga konjunkturbidraget och stor återhållsamhet med kostnadsökningar medförde att kommunernas ekonomiska resultat blev mycket goda. För Burlöv blev resultatet ett överskott på 34 mnkr, det högsta överskottet någonsin. Under början av 2011 fortsatte den gynnsamma ekonomiska utvecklingen. Under sommaren 2011 utvecklas dock den sk skuldkrisen orsakad av finansiella problem i vissa länder inom euroområdet. Den svenska ekonomin påverkades dock endast i mindre utsträckning och effekterna av den positiva utvecklingen 2011 medförde att kommunernas skatteintäkter blev bättre än beräknat. Genom att det tillfälliga konjunkturbidraget föll bort blev dock intäktsökningen jämfört med 2010 mycket måttlig, drygt 23 mnkr. Samtidigt ökade nettokostnaderna med det dubbla, 45 mnkr. Följden blev att resultatet minskade till + 12,4 mnkr för Burlövs del. Inför 2012 var bedömningarna att sysselsättningen slutar öka och att tillväxten i skatteunderlag blir mycket måttlig under 2011 och Tillväxten i skatteintäkterna beräknades bli extremt låg. Utvecklingen under 2012 har, enligt de senaste bedömningarna, blivit något sämre än beräknat vad gäller sysselsättning och BNP-utveckling. Genom en stark tillväxt av pensionerna kommer dock skatteunderlaget att utvecklas i takt med tidigare bedömningar eller tom något bättre. För Burlövs del beräknas nu skatteintäkterna bli ca 6 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2011 ökar skatteintäkterna dock med endast 13 mnkr samtidigt som kostnaderna ökar med ca 30 mnkr. Resultatet försämras därför från + 12,4 mnkr till -0,8 mnkr, jämförelsestörande poster oräknade. För 2012 tillkommer tillfälliga intäkter på drygt 25 mnkr som förbättrar resultatet tillfälligt.

2 2 Budgetarbetet 2012: Arbetet med budget för 2013 påbörjades i april Utgångsläget var ett mycket lågt beräknat resultat år 2012, då uppskattat till ett underskott på ca 8 mnkr. De första prognoserna för skatteintäkterna visade på en ökning med ca 26 mnkr till Samtidigt beräknades kostnaderna öka med ca 20 mnkr till följd av nya löneavtal, prisökningar och andra automatiska kostnadsökningar. En rak framskrivning av 2012 års budgeterade verksamhet skulle då innebära ett resultat på ca +/- 0 för Inför beslutet om planeringsramar för 2013 hade nämnderna inkommit med önskemål om verksamhetsförändringar för ca 40 mnkr. Samtidigt fanns mycket omfattande önskemål om nya investeringar. Fullmäktige antog maj planeringsramar för Beslutet baserades på att nämnderna tillgodofördes ca 20 mnkr för verksamhets- och kostnadsförändringar jämfört med 2012 års budget. Samtidigt reducerades nämndernas ramar med 6 mnkr genom att kompensationen för pris- och löneökningar begränsades. I slutet av april presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nya beräkningar över skatteintäkter och generella statsbidrag. Enligt de nya beräkningarna skulle Burlövs bidrag från det generella kostnadsutjämningssystemet mellan kommunerna förbättras kraftigt, från en avgift på 0,2 mnkr till ett bidrag på 11,8 mnkr. Dvs en intäktsökning på 12 mnkr. Samtidigt var prognosen för skatteintäkterna bättre tidigare beräkningar. Sammantaget slutade beräkningar på ett överskott 2013 med ca 6 mnkr. Under sommaren har nämnderna arbetat fram budgetförslag för Förslagen översteg planeringsramarna med 18 mnkr. Samtidigt beslutade fullmäktige i samband med Uppföljningsrapport 2 att en tillfällig satsning skulle ske på fastighetsunderhåll samt åtgärder för att förbättra studieresultaten vid Vårboskolan. Med dessa kostnader skulle resultatet för 2013 bli kraftigt negativt, ca 16 mnkr. Budgetberedningen har förslagit vissa ändringar jämfört med nämndernas förslag (se Bilaga 5). Ytterligare medel har tillskjutits för fastighetsunderhåll och åtgärder inom Vårboskolan medan socialnämndens och kultur- och fritidsnämndens budgetförslag har reducerats. Sammantaget visar nu budgeten på ett resultat av 12 mnkr 2013, - 13 mnkr 2014 samt 32 mnkr år För kommunerna gäller det sk balanskravet som innebär att för varje år ska intäkterna vara minst lika stora som kostnaderna,. Dvs resultatet får inte vara negativt. I lagstiftningen finns emellertid angivet sk synnerliga skäl då ett negativt resultat kan accepteras. Ett sådant skäl är om kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Fullmäktige har beslutat att ca 14 mnkr kan avsättas (reserveras) under 2012 för tillfälliga kostnader under 2013 (fastighetsunderhåll, Vårboskolan). På så sätt kan underskottet under 2013 accepteras. För 2014 och 2015 finns inga sådana medel (beslut). Budgeten dessa år måste därför förstärkas genom minskade kostnader eller ökade intäkter. Allt annat oförändrat krävs en skattehöjning på 0:50 år 2014 samt ytterligare 0:50 år 2015.

3 3 Mål och riktlinjer Kommunfullmäktige har i maj 2012 antagit en vision för Burlövs kommun, Vision 2030, som pekar ut riktningen för kommunen i ett längre perspektiv. En gemensam värdegrund har samtidigt antagits som anger vår syn på det uppdrag vi har att skapa bästa möjliga värde och nytta för våra invånare. Enligt lag ska kommunfullmäktige för verksamheterna anta mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i Budget 2011 och Budget 2012 antagit Övergripande mål för verksamheterna. Uppföljning mot dessa har skett i årsredovisningen för 2011 samt i Uppföljningsrapport De består av 16 mål samlade under tre huvudrubriker. För 2012 gäller samma mål som har gällt under Under 2012 har en översyn av målen genomförts med visionen som utgångspunkt. Förslag till fem kommunövergripande mål, Fem mål för Framtiden har arbetats fram utifrån målområdena Trygghet, Medborgarinflytande, Boende och miljö, Arbete och Näringsliv samt Service och Kvalitet. Målen riktar in sig på perioden De övergripande målen ska konkretiseras av nämnderna till nämndsmål, dvs mätbara resultatmål, som utvisar vad nämnden vill åstadkomma med sin verksamhet utifrån kommunfullmäktiges fem mål. Förvaltningarna ska därefter fortsätta processen i sina interna budgetar med verksamhetsplaner där det framgår hur man konkret ska arbeta för att förbättra måluppfyllelsen och vilka åtgärder som ska vidtas för att genomföra nämndsmålen. Förslag till nya övergripande mål kommer att behandlas av fullmäktige vid budgetsammanträdet i november som ett särskilt ärende. Eftersom kommunfullmäktiges nya övergripande mål för 2013 antas sent under 2012 har nämnderna inte kunnat arbeta in dessa i sina budgetförslag och verksamhetsplaner för För 2014 kommer modellen att gälla fullt ut och nämndsmål ska vara antagna av respektive nämnd i september 2013 i samband med budgetförslagen. Dessa fastställs av kommunfulläktige i samband med budget i november. Därefter gör förvaltningarna sina interna budgetar med verksamhetsplaner som ska utvisa hur förvaltningen har tänkt att genomföra det som nämnden har fastlagt i nämndsplanen. Internbudget antas i januari av respektive nämnd. Enligt kommunallagen ska fullmäktiges mål och riktlinjer ingå i beslutet om budget. Fullmäktige föreslås därför besluta att vision, styrmodell, planerings- och uppföljningsmodell samt kommunövergripande mål som fastställs i särskilt ärende ska gälla som mål och riktlinjer för verksamheten under Befolkning Burlövs kommun hade vid halvårsskiftet ( ) invånare. Befolkningen har därmed ökat med 70 personer under 1:a halvåret Av ökningen avser +23 födelseöverskott och +48 flyttningsnetto (justeringar -1st). Inflyttningen har varit lägre än prognostiserat under året och befolkning beräknas uppgå till ca den 1:e november. Under 2010 ökade befolkningen med 192 invånare, varav i födelseöverskott och + 92 i flyttningsnetto (justeringar -1st). Under hela 2011 ökade befolkningen med 142 invånare, varav + 93 födelseöverskott och + 48 i flyttningsnetto (justering 1). Under året (2012) beräknas 61 nya bostäder tillkomma, 37 i Arlöv och 24 i Åkarp, vilket förklarar det positiva flyttnettot. En befolkningsprognos för togs fram under våren För

4 4 baseras prognosen på att det ska tillkomma ca 500 bostäder i kommunen. Utifrån denna förutsättning beräknas befolkningen utvecklas enligt följande (beräknat per 31 december): 2011: : : : : Ett antal nya detaljplaner för bostäder finns framtagna i både Åkarp och Arlöv se vidare under avsnittet bostäder. Dessutom planeras stora utbyggnadsområden för bostäder i Kronetorpsområdet i Arlöv och i Östra Dalslundsområdet i Åkarp. Detta kommer att öka inflyttningöverskottet ytterligare. Näringsliv, sysselsättning och pendling De flesta arbetstillfällena inom kommunen finns inom handel, tillverkning och inom byggverksamhet. En stor del av de förvärvsarbetande som bor i kommunen är sysselsatta inom dessa områden. Antalet arbetstillfällen inom näringsgrenen handel utgör 32% av det totala antalet arbetstillfällen i Burlöv, vilket kan jämföras med riket, där denna näringsgrens andel är 12%. Förvärvsfrekvensen, det vill säga hur stor del av kommunens befolkning i åldern år som arbetar, var 69 %, dvs 6684 kommuninvånare, att jämföras med 71% i länet och 76% i hela riket under Av dessa 6684 kommuninvånarna arbetar 25%, dvs 1670 st, i kommunen och resten, dvs 5014 st, utanför kommunens gräns. Kommunen har en positiv pendlingsström som helhet, det vill säga fler pendlar in till kommunen än ut från kommunen i samband med förvärvsarbete. Men det skiljer sig mellan män och kvinnor. När det gäller män var det en positiv nettopendling, år 2010, på 1057 st. För kvinnor var det en negativ nettopendling, år 2010, på 268 st. Sammantaget, under år 2010, var det en positiv nettopendling på 789 st för hela befolkningen. (2009, 765st) Översiktlig fysisk planering Framtidsplanen, översiktsplan, ÖP12 Ett förslag till ny kommuntäckande översiktsplan Framtidsplan för Burlövs kommun finns nu framtaget och utskickat på samråd. Samrådet pågår fram till 17 december 2012 därefter ska alla inkomna yttranden sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse som bildar underlag för revidering av förslaget. Den reviderade Framtidsplanen ska därefter ställas ut för att invånare, verksamma, myndigheter m fl ska kunna kontrollera hur deras synpunkter från samrådet har beaktats och avge eventuella nya synpunkter. Dessa nya synpunkter sammanställs i ett så kallat utlåtande. Med utlåtandet som underlag tas antagandehandlingar fram och Framtidsplanen beräknas kunna antas och vinna laga kraft år Framtidsplanen har kopplingar till nationella och regionala mål och det finns ett samspel mellan Framtidsplanen och regionalt tillväxtarbete. Ur Framtidsplanen framgår hur den bebyggda miljön utvecklas, bevaras och används. Vidare ingår analyser av olika framtidsscenarier inklusive behovsbedömning, miljöbedömning, ställningstaganden och konsekvensbeskrivningar i Framtidsplanen. I arbetet ingår också att engagera en bred och för

5 5 kommunen representativ grupp politiker, invånare och näringsidkare för att få in aktuellt kunskapsunderlag och en väl förankrad slutprodukt Målet är att Framtidsplanen ska fungera som en tydlig målbild och framtidsvision för alla i kommunen. Framtidsplanen ska utgöra en strategisk utvecklingsplan, ett styrdokument, för kommunens framtida samhällsutveckling på kortare och längre sikt. Framtidsplanen ska vidare när den är antagen och har vunnit laga kraft vara ett beslutsunderlag inför alla kommunens beslut (ca 90 % av totalt antal beslut i kommunen) rörande mark- och vatten. Kronetorp En första arkitekttävling med syfte att ta fram ett innovativt äldreboende i Kronetorpsområdet har avslutats. Pengar till en förundersökning och denna arkitekttävling har sökts och fåtts av Hjälpmedelsinstitutet. Det vinnande arkitektkontoret är nu i full gång med att ta fram en detaljplan för området närmast Kronetorps gård. Detalplanen beräknas vinna laga kraft under år 2013 och byggnationen närmast gården beräknas påbörjas år Det behövs en mer detaljerad och gestaltad huvudplan/ skellettplan för Kronetorpsområdet, och hur området ska knytas till omgivande områden och Burlöv Centrum, som underlag för kommande detaljplaner. Beslut finns om pengar för att ta fram denna genom parallella uppdrag. För att få högre kvalitet och bättre marknadsföring av området föreslås istället att ytterligare en arkitekttävling genomförs och att en vinnare bör kunna koras innan sommaren Framtagning av ett utkast till kvalitetsprogram och ett tävlingsprogram som underlag för tävlingen är på gång och beräknas tas upp för beslut i PLU i november Stambanan Detaljplaner för att gå från två till fyra spår i enlighet med det valda arkitektförslaget, genom Åkarp och utvärderingen av de fyra arkitektförslag som är framtagna för Burlövs pendlarstation har påbörjats. Utbyggnaden av stambanan påverkar stadsbyggnaden och planeringen långt in i både Åkarp och Arlöv vilket har beskrivits i Framtidsplanen och kommer att behandlas genom ändring eller nyframtagning av berörda detaljplaner och förslagsvis ett övergripande planprogram. Detaljplanerna kommer att tas fram i två etapper en för själva spåret och en för övrig påverkan på omgivningen. Första etappen detaljplaner beräknas tas upp till PLU i december 2012 för beslut om samråd. Miljö Som en del av förverkligandet av Malmös och Burlövs ambitioner inom miljöarbetet fortskred arbetet med den nya avfallsplanen tillsammans med VA-SYD och Malmö stad. Blanda annat införs obligatorisk matavfallssortering under november i Burlövs kommun. I samarbete med Försvarets forskningsanstalt och elever från Alnarp har kommunen arbetat efter modellen Climatools som bland annat legat som en grundutredning i Framtidsplanen (översiktsplanen) som är ute på samråd fram till 17 december Arbetet med att ta fram en ny naturvårdsutredning har gått vidare. Utredningen har delvis införlivats i Framtidsplanen och kommer att ligga till grund för vidare arbete med naturvårdsåtgärder i kommunen. Inom ramen för Framtidsplanen har flertalet mindre utredningar genomförts vilka belyser diverse miljö-problemsfrågeställningar. Dessa, t.ex. klimatanalyser, VA-planer, dagvattenpolicy,

6 6 inventering av potentiellt störande verksamheter m.fl., kommer dock att behöva utvecklas och kompletteras. Detta för att ge ett fullständigt kunskapsunderlag och för att visa att marken är lämplig att bebyggas samt för att skydda nuvarande bebyggelse. Arbetet med kommunens energieffektiviseringsstöd har fortskridit och åtgärder bör komma på plats under 2013 i och med att upphandling av EPC-projekt färdigställs under hösten Målet är att spara 20 % energi i fastigheterna respektive transporterna. Handlingar till marklov för bullervallar i Åkarp, inom ramen för bullergruppens arbete, har arbetats fram. Regionalt planeringssamarbete Kommunen deltar aktivt i ESS/MAX IV-projektet tillsammans med Skånes kommuner. Syftet är att förbereda sig och vara med och ta tillvara effekterna av etableringen av forskningscentrat i Lund. Vi medverkar även i det av Region Skåne ledda projektet Strukturbild för Skåne och i ett antal regionala trafikplaneringsforum. Bostäder I samband med genomförandet av Framtidsplanen beräknas invånare bo i kommunen år Mellan E22 och Västkustvägen /E6 beräknas en fördubbling av befolkningen på lite längre sikt kunna genomföras. I Arlöv På Strandängen i Arlöv är punkthusen längs med Arlövsvägen och husen längs med Lommavägen färdiginflyttade. Ett 20-tal enplanshus inne i området återstår att genomföra. Upplåtelseformerna utgörs av bostads- och äganderätter. Detaljplan och bygglov är klara för byggnation av 35 av totalt 120 bostäder i terrasshus bakom kyrkan. Vid Granliden är cirka 36 bostäder färdiga för inflyttning i november En detaljplan för SAAB-området möjliggör byggande av cirka tio bostadslägenheter längs Lommavägen. Marken tillhör en privat fastighetsägare, varför kommunen saknar rådighet över när byggnation kan ske. Detaljplanering pågår för cirka 300 bostäder runt Kronetorps gård. Byggstart beräknat till slutet av år I Kronetorpsområdet beräknas ytterligare cirka 6700 bostäder så småningom kunna uppföras. Runt Burlöv Center och Centralstationen beräknas cirka 3000 bostäder på sikt kunna uppföras. Planbesked har under året givits för planprogram för bostäder i kvarteret Hägern och för Wennerts väg. I Åkarp Vid pågående utbyggnad av atriumhus på Lyckö Äng har 50 stycken av 68 hittills färdigställts. Vidare finns 13 tomter för friliggande hus i området varav 5 hittills är bebyggda. Detaljplan för 38 småhus vid Allväxtcenter i Åkarp, Trädgårdsbyn, har antagits av kommunfullmäktige och bygglov är beviljat för samtliga hus. Markägaren beräknar att 10 av husen kommer att påbörjas år En färdig detaljplan finns för 55+ boende i bostadsrätter i korsningen Lundavägen-Alnarpsvägen. Planen är dock överklagad, beslut i ärendet beräknas tas innan årsskiftet En detaljplan är under utarbetande för Rusthållaregården som föreslås medge antingen 3 avdelnings förskola eller ca 8st lägenheter i radhus beräknas. Plan för bostadsbebyggelse inom Dalslundsområdet vilar i avvaktan på utformningen kring spårområdet. Vidare finns tre små planprojekt för bostadsändamål för Burlövs egna hem.

7 7 Industri, handel och kontor För att stärka det nyetablerade handelsområdet i St Bernstorp har en detaljplan tagits fram syftande till att ändra från industri- till handelsändamål. Ett avtal med Malmö kring trafikföringen är på gång därefter kan planen antas. En detaljplan som möjliggör ett småindustriområde utmed Segevägen, Segedal, har antagits och vunnit laga kraft. En större logistikanläggning planeras i norra Flansbjer och när avtalet som nämns ovan är klart kan även denna plan antas i Kommunfullmäktige. I samband med genomförandet av Framtidsplanen med blandad bebyggelse i Kronetorpsområdet och runt Burlövs station, förtätning av Arlövs Företagsby och så vidare beräknas byggrätterna för handel och inte störande verksamheter att minst dubbleras. Kommunikationer Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det nationella väg- och järnvägsnätet. Trafiken behandlas i förslagen till Framtidsplan och Trafikplan som båda är ute på samråd fram till 17 december Det finns Pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer (Malmö-Lund, Malmö-Staffanstorp, och Malmö-Lomma- Landskrona). Kommunens södra arbetsplatsområden nås med busslinje 4 som trafikerar sträckan MalmöC-Bernstorp Santessons väg och busslinje 35 som trafikerar sträckan MalmöC-Flansbjer. Trafikverkets planering för utbyggnad av Södra stambanan till fyra spår fortskrider. En uppgörelse träffades 2011 mellan Burlövs kommun, Region Skåne och Banverket om att Burlövs station ska byggas som en pendlarstation för hela Malmö-Lundregionen. Pendlarstationen är till för att ersätta stationen på Svågetorp och är att betrakta som Malmö norra liksom Hyllie är Malmö södra. Trafikverket har planer på att förstärka Lommabanans kapacitet för utökad godstågstrafik samt trafikering av persontåg. I Framtidsplanen föreslås en station på Lommabanan i Företagsvägens förlängning från Burlövs station. Med en station på Lommabanan kallad Arlövs station och Åkarps station blir Burlövs station Burlöv Centralstation; Burlöv C och ett centrum för hela Burlövs kommun. Diskussioner pågår om att möjliggöra persontågstrafik mellan Malmö, Staffanstorp och Dalby (Simrishamnsbanan). Frågan tas upp och analyseras i Framtidsplanen.

8 8 B. Ledningsidé och budgetprinciper För budgetåret 2013 föreslås följande ledningsidé och budgetprinciper gälla: Kommunstyrelsen ska i samverkan med nämnderna leda, styra och samordna kommunens verksamheter mot av kommunfullmäktige fastlagda visioner och mål, fördela resurser till nämnder/förvaltningar, planera, informera samt följa upp och utvärdera kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har vidare det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Budgetansvaret innebär att nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs utifrån beslutade mål och den antagna verksamhetsplanen, kommunfullmäktiges beslut i övrigt samt för verksamheterna gällande lagar och andra bestämmelser. Nämnderna skall fördela fastställd budgetram så att dessa mål så långt möjligt uppnås. De budgettillskott som ingår i anslagen ska användas för avsett ändamål. Om en nämnd önskar avvika från detta, t ex för att kunna hålla den beslutade budgetramen, skall detta rapporteras till fullmäktige för ny prövning Uppkommet överskott mot budget får överföras till kommande år under förutsättning att verksamheten har bedrivits i enlighet med fastställda mål beträffande prestationer och kvalitet och i det fall att överskottet uppkommit som en följd av nämndens egna åtgärder. Uppkommet underskott mot budget överföres i det fall detta bedömes ha uppkommit genom nämndens egna åtgärder eller brist på åtgärder för att förebygga eller åtgärda underskott. Nämnderna skall verka för att effektivitet och produktivitet stimuleras, exempelvis genom utveckling av budgetansvar och ökad decentralisering av ansvar och befogenheter. Nämnderna ansvarar vidare för att en god intern kontroll finns inom respektive verksamhetsområde. Nämnderna skall 3 gånger per år lämna uppföljningsrapporter till kommunfullmäktige. Dessa skall innehålla delårsrapport samt prognos för året vad gäller det ekonomiska utfallet och fastställda prestations- och kvalitetskrav i verksamheten, samt förslag till korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser. Rapporterna skall vidare innehålla en uppföljning mot av fullmäktige beslutade övergripande mål för verksamheterna samt de nämndsmål som antagits. Respektive nämnd skall fastställa formerna för en kontinuerlig uppföljning av verksamhet och ekonomi, såväl på nämndsnivå totalt som för de enskilda enheterna. Särskilt igångsättningstillstånd krävs för investeringsobjekt med en totalutgift över 500 tkr, samt hyres- och leasingavtal med en total utgift (dvs över hela hyresperioden) överstigande 100 tkr.

9 9 C. Finansiella mål och ekonomisk plan för Balanskravet Kommunallagens sk balanskrav innebär att budgeten skall vara balanserad, dvs intäkterna skall vara minst lika stora som kostnaderna. Årets resultat ska således vara positivt. Om bokslutet visar på ett negativt resultat ska detta återställas inom 3 år. Dvs resultaten de kommande 3 åren ska visa minst ett överskott som motsvarar det uppkomna underskottet. Kommunallagen medger att vissa kostnader får räknas bort från resultatet vid avstämning mot balanskravet, sk synnerliga skäl. Detta gäller bland annat När en kommun medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Denna undantagsregel medger således, under de angivna förutsättningarna, att en kommun kan överföra (reservera) ett uppkommet överskott till ett kommande år, utan att detta påverkar avstämningen mot balanskravet, vilket innebär att budgetarna i viss utsträckning kan vara underbalanserade, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna enstaka år. Det finns således 3 förutsättningar - avsättningarna ( reservationerna ) skall vara medvetna och tydliga - kommunen ska ha byggt upp ett avsevärt eget kapital - reservationerna ska avse tillfälliga framtida kostnadsökningar, eller intäktsminskningar Burlövs kommun har redovisat stora positiva resultat under en följd av år. Kommunen saknar långfristiga skulder samtidigt som likviditeten är mycket god. I en nyligen presenterad rapport ( Finansiell profil för Skånes kommuner) placerar sig kommun i topp av Skånekommunerna när det gäller soliditet, kassalikviditet och finansiella tillgångar. Förutsättningen att kommunen ska ha byggt upp ett avsevärt eget kapital är därför uppfyllt med råge. I samband med 2010 och 2011 års bokslut har fullmäktige beslutat om reservationer av överskott för vissa specificerade åtgärder. I 2010 års bokslut reserverades 7 mnkr och i 2011 års bokslut reserverades 8 mnkr. I samband Uppföljningsrapport beslutades att medel (av beräknat överskott 2012) reserveras för akut fastighetsunderhåll samt åtgärder för att förbättra studieresultaten på Vårboskolan. Beräknat till totalt ca 14 mnkr. De ändamål för vilka reservationer av överskott har gjorts eller planeras (2012 års beräknade överskott) uppfyller kraven på tydlighet samt att det är frågan om tillfälliga kostnadsökningar. Det får dock noteras att omfattningen av reservationerna har blivit sådan att man kan ifrågasätta om åtgärderna överensstämmer med andemeningen i lagstiftningen. Finansiell målsättning Utöver reglerna kring balanskravet kräver lagstiftningen även att varje kommun i samband med budgeten fastställer en finansiell målsättning för kommunen. Denna ska anpassa efter de lokala förhållandena i resp kommun. Normalt uttrycks denna som en nivå på årets resultat. En allmänt använd tumregel för kommuner anger att resultatet bör uppgå till minst 2 % av verksamhetens kostnader. För Burlövs del skulle det innebära ett resultat på ca + 15 mnkr

10 10 årligen. Burlöv har tidigare haft stora överskott från exploateringsverksamheten och i budgetförslaget beräknas sådana överskott uppkomma även under Dessa överskott bör dock inte inräknas i den finansiella målsättningen eftersom kommunen inte själv styr dessa inkomster fullt ut och de dessutom uppträder mycket oregelbundet. Dock kan den nivå man anger i sin finansiella målsättning anpassas till förekomsten av och sannolikheten för framtida överskott från exploateringsverksamheten. För föreslås därför en målsättning som är lägre än vad som kan betraktas som normal för en kommun av Burlövs storlek. I målsättningen måste dessutom hänsyn tas till de beslut om reservationer av överskott som har tagits. Följande finansiella målsättning föreslås därför för planeringsperioden : Årets resultat, exkl reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning. Årets resultat Med ovan föreslagen finansiell målsättning måste hänsyn tas till de beslut om reservationer av tidigare eller beräknade överskott som skett. Utgångspunkt är Årets resultat exkl reavinster från fastighetsförsäljningar samt överskott från exploateringsverksamheten. Från detta resultat skall då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats samt dras medel för framtida kostnader för sådana åtgärder. Det på detta sätt framräknade resultatet benämns Justerat resultat. Den nu föreslagna planen för innebär följande justerat resultat: Resultat exkl Tillkommer Avgår nya Justerat reavinster mm reservationer reservationer resultat 2007, bokslut + 20,2 mnkr 2008, bokslut + 26,6 mnkr 2009, bokslut + 16,8 mnkr 2010, bokslut + 33,6 mnkr - 7,0 +26,6 2011, bokslut + 12,4 mnkr + 5,9-10,3 + 8,0 2012, prognos + 10,8 mnkr + 3,8-14,0 + 0,6 2013, budgetförslag - 11,9 mnkr +15,2 + 3,3 2014, plan - 12,8 mnkr + 2,3-10,5 2015, plan - 31,6 mnkr + 1,0-30,6 Med nu föreslagna reservationer av överskott kommer 2013 års budget att i det närmaste uppnå den finansiella målsättningen. För 2014 och 2015 uppnås varken det lagstadgade balanskravet eller den finansiella målsättningen. För att klara 2014 och 2015 krävs sänkta kostnader eller ökade intäkter. Allt annat oförändrat skulle en skattehöjning på 0,50 kr vara nödvändig 2014 (ger intäktsökning på 14,5 mnkr) samt ytterligare 0,50 kr 2015 (ger intäktsökning på 30,0 mnkr).

11 11 Resultatutveckling Åren 2007 och 2008 var exceptionellt goda år för kommunernas ekonomi. Skatteintäkterna ökade kraftigt till följd av rådande högkonjunktur och ökande sysselsättning. Under 2009 försämrades resultatet genom att skatteintäkterna utvecklades ogynnsamt. Genom kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter och premier för personalförsäkringar kunde resultat trots detta hållas på en fortsatt hög nivå. Under 2010 erhöll kommunerna ett sk tillfälligt konjunkturbidrag från staten. För Burlövs del innebär det en extra intäkt på 16 mnkr. Tillsammans med en oväntat god samhällsekonomisk utveckling innebar detta att kommunens intäkter från skatter och statsbidrag ökade kraftigt, drygt 6 %. Samtidigt var kostnadsutvecklingen mycket måttlig, 3 %, vilket innebar ett mycket förbättrat resultat, till +33,6 mnkr. Resultatet 2011 sjönk genom att det tillfälliga konjunkturbidraget upphörde samt att nettokostnaderna ökade kraftigt, med 7 %, samtidigt som ökningen av skatteintäkterna var måttlig, drygt 3 %. Resultatet sjönk till +12,4 mnkr. För perioden beräknas resultaten förändras av följande poster (- = kostnadsökning/intäktsminskning, + =kostnadsminskning/intäktsökning): Summa 2011/ / / /2014 Nettokostnader - 30,0-43,7-19,5-93,2 Avskrivningar - 0,9-0,4-6,3-7,6 Skatter, statsbidrag + 13,0 +35,7 + 22,3 + 71,0 Ny skatteutjämning + 6,0 + 6,0 Finansiella poster mm + 4,7-2,7-3,4-1,4 Återbetalning FORA + 11,6-11,6 Förändring Årets resultat exkl reavinster mm - 1,6-22,7-0,9-25,2 Under 2012 blir tillväxten av skatteintäkter rekordlåg, endast 13 mnkr eller knappt 2 %. Samtidigt ökar nettokostnaderna med 30 mnkr. Resultatet försämras därför med 13 mnkr jämfört med Den tillfälliga intäkten genom återbetalningen från FORA, 11,6 mnkr, gör att resultatförsämringen totalt sett stannar på -1,6 mnkr. Årets resultat, exkl reavinster, försämras från + 12,4 mnkr till +10,8 mnkr. Budgeten för 2013 innebär en kraftigt ökning av nettokostnaderna jämfört med 2012, ca 44 mnkr. I dessa ligger tillfälliga kostnader för fastighetsunderhåll och Vårboskolan mm med ca 15 mnkr. Samtidigt upphör återbetalningen från FORA (engångspost under 2012). Trots en god tillväxt i skatteintäkterna, +36 mnkr, blir resultatförsämringen totalt sett kraftig. Resultatet beräknas sjunka från +10,8 mnkr till -11,9 mnkr, dvs med 22,7 mnkr. För 2014 blir nettokostnadsökningen låg eftersom de tillfälliga kostnaderna under 2013 till stor del upphör. Skatteintäkterna ökar något mer än nettokostnaderna. I budgeten har dessutom inräknats en intäktsökning på 6 mnkr till följd förslaget om nytt

12 12 kostnadsutjämningssystem. Enligt det ursprungliga förslaget skulle Burlöv gynnas av förändringarna. Regeringen har dock fortfarande inte redovisat något förslag i frågan och det är mycket osäkert vad som kan komma att hända. Det som därutöver påverkar resultatet under 2014 är främst effekterna av de mycket stora investeringarna som finns medtagna i budgeten. Avskrivningskostnaderna och de finansiella posterna försämras med nästan 10 mnkr. Resultatet beräknas sjunka till -12,8 mnkr. I detta resultat ingår endast ca 2 mnkr som kan bedömas som tillfälliga kostnader. För 2015 slår effekterna av investeringarna kraftigt. Avskrivningar och finansiella kostnader ökar med ytterligare ca 15 mnkr vilket drar ner resultatet till 32 mnkr. De tillfälliga intäkterna och kostnaderna påverkar starkt resultaten de enskilda åren och försvårar jämförbarheten. Om man jämför 2011 med 2014 får man en tydligare bild av utvecklingen. Resultatet försämras under denna period från +12,4 till -12,8 mnkr, dvs med 25,2 mnkr. Denna försämring beror på att nettokostnaderna ökar mer än skatteintäkterna, 22 mnkr. Till detta kommer kostnadsökningar till följd av investeringar, ca 9 mnkr. Totalt nettokostnadsökningar på 31 mnkr. Från detta avgår då den eventuella intäktsökningen till följd av ny kostnadsutjämning, 6 mnkr.

13 13 Ekonomisk plan : Förslaget till Budget 2013 samt Flerårsplan innebär i sammandrag följande ekonomiska utvecklingen: Bokslut Prognos Budget Plan Plan Utveckling / / /2014 Resultatbudget: Nettokostnader -676,9-706,9-750,6-770,1-803,7-30,0-43,7-19,5 Avskrivningar -31,8-32,7-33,1-39,4-46,5 -,9 -,4-6,3 = Verksamhetens nettokostnad -708,7-739,6-783,7-809,5-850,2-30,9-44,1-25,8 Skatter, statsbidrag 717,7 730,7 766,4 788,7 817,3 13,0 35,7 22,3 Ny skatteutjämning (förslag) 6,0 7,0,0,0 6,0 Finansiella poster 8,0 11,6 8,4 5,0-2,7 3,6-3,2-3,4 Uppräkning avtal S Stambanan -4,6-3,5-3,0-3,0-3,0 1,1,5,0 Återbetalning FORA 11,6 11,6-11,6 Årets resultat exkl reavinster mm 12,4 10,8-11,9-12,8-31,6-1,6-22,7 -,9 Reavinster mm: - exploateringsöverskott 2,8 73,0 78,0 - reavinst fastighetsförs. 11,0 Resultat inkl reavinster 24,6 61,1 65,2 Finansieringsbudget: Årets resultat exkl reavinster 12,4 10,8-11,9-12,8-31,6 + avskrivningar 31,8 32,7 33,1 39,4 46,5 + periodisering Pendlarstation 1,1 1,1 Nettoinvesteringar -33,1-27,2-193,1-272,0-202,1 Försäljning mark o fastigheter,0 12,3 Aktier KUSAB,7 Exploateringsverksamheten -1,2 2,6 73,4 78,2 6,0 Medelsförvaltningen -2,0-5,5-4,0-4,0-4,0 Avsättning avtal Trafikverket 4,6 3,5 3,0 3,0 3,0 Avsättning medel Pendlarstation -21,5 Lån till VA-Syd -5,0-20,0-13,0 Amortering VA-Syd,9 1,0 2,0 2,5 Amortering anläggningslån -,6 Förändring avsättningar,8 Förändringar skulder -16,3-10,0 Förändring fordringar -14,8,0 13,9 10,0 Likviditetsförändring -16,4-4,5-103,6-168,7-182,2 Likvida medel - vid årets början 212,6 196,2 191,7 88,1-80,6 - vid årets slut 196,2 191,7 88,1-80,6-262,8 Upplåningsbehov ca 120,0 300,0

14 14 Kommentarer till den ekonomiska planen: Nettokostnader: Nettokostnaderna beräknas öka med 44 mnkr mellan 2012 och Av detta är 23 mnkr beräknade ökningar för priser, löneavtal och pensioner. Nämnderna har dock inte fått full kompensation för dessa ökningar. En reducering har skett med 6 mnkr vilket förutsätts blir åtgärdat genom olika besparingsåtgärder. Nämndernas anslag har ökats med 32 mnkr för ökad verksamhet eller kostnadsförändringar. Av dessa anlagsökningar avser ca 5 mnkr korrigering för kostnadsökningar som inträffat redan under Följande tillskott till nämndernas budgetramar föreslås (detaljer redovisas i Bilaga 5): (- = kostnadsökning/anslagsökning, mnkr): Förstärkning kommunledningskontor - 1,9-1,9-1,9 Gatuunderhåll - 1,0-1,0-1,0 Energikostnader - 1,0-1,0-1,0 Energibesparingsprojekt + 0,3 + 1,4 + 1,4 Fastighetsunderhåll -12,0 Miljöinspektör - 0,2-0,2-0,2 Föreningsstöd, tonårssatsning mm - 0,5-0,5-0,5 Elevförändringar - 5,4-11,3-17,6 F-6 skolor Arlöv - 1,2-0,3 IT-satsning grundskolan - 0,8-2,3-4,0 Kompetensutveckling lärare mm - 1,7-2,8-0,5 Kulturskola - 0,1-0,4-0,7 Nytt LSS-boende - 2,5-4,9 Boklunden personalförstärkning - 1,1-1,1-1,1 Hemtjänst personalförstärkning - 0,7-0,7-0,7 Socialpsykiatri externa vårdplatser - 1,8-1,8-1,8 Ekonomiskt bistånd, ökning - 1,6-1,6-1,6 Missbruksvård 1 tj - 0,5-0,5-0,5 Kompetenshöjande verks. flyktingar - 1,0-1,0-1,0 I Uppföljningsrapport föreslås att lednings- och budgetprinciperna ska förtydligas vad gäller preciserade tillskott till budgetramarna. Förtydligandet innebär att sådana tillskott ska användas för avsett ändamål samt att nämnder som önskar avvika från detta, t ex för att kunna hålla beslutad budgetram, ska rapportera detta till fullmäktige för ny prövning. Nämndernas anslag framgår av Bilaga 1. I kommunstyrelsens budget ingår även budget för den med Staffanstorps och Kävlinge kommuner gemensamma nämnden för löneservice Samarbetsnämnd 3. Nämnden har en nettobudget på 0 mkr eftersom samtliga kostnader ska fördelas på de ingående kommunerna. Skatter och statsbidrag: Skatter och statsbidrag har budgeterats utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos från mitten av oktober Följande utveckling har beräknats (mnkr):

15 / /- Skatt från invånarna 540,7 569,2 28,5 584,1 609,7 Inkomstutjämning 174,1 187,7 13,6 192,6 201,1 Slutavräkning. 1,2-1,2 Delavräkning 8,7-7,1-15,8 Delsumma skatteintäkter 724,7 749,8 25,1 776,7 810,8 Kostnadsutjämning -0,2 11,3 +11,5 11,4 11,4 Regleringsbidrag, 8,3 7,8-0,5 3,3-2,1 Kommunal fastighetsavgift 24,4 23,3-1,1 23,4 23,4 Utjämning för LSS-kostnader -26,5-25,8 +0,7-26,1-26,1 TOTALT 730,7 766,4 +35, ,3 Skatter och statsbidrag beräknas totalt sett öka med 35,7 mnkr eller nästan 5 %mellan 2012 och Ökningen är ovanlig stor och beror framför allt på effekterna av kostnadsutjämningen för Burlövs del. Skatteunderlaget i riket beräknas öka med ca 3,2 % mellan 2012 och 2013, en måttlig ökning. Orsaken är en låg ökning av sysselsättningen, + 0,2 %. Eftersom Burlövs befolkning ökar något mer än riket i genomsnitt blir ökningen av skatteintäkterna 3,5 % eller 25,1 mnkr. För 2014 och 2015 beräknas skatteunderlaget och intäkterna öka med 3,6 resp 4,4 %. Skatteintäkterna baseras till största delen på medelskattekraften i riket, dvs den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten, samt invånarantalet i kommunen. Alla kommuner garanteras en skattekraft på 115 % av medelskattekraften. För Burlövs del har inkomstutjämningen inneburit att det statliga bidraget ökat beroende på att kommunens skattekraft sjunkit i förhållande till medelskattekraften. Skattekraften (skatteunderlaget/antal invånare) i Burlöv har sedan mitten av 90-talet successivt sjunkit i förhållande till medelskattekraften. För inkomståret 2009 uppgick Burlövs skattekraft till ca 88 % av medelskattekraften i riket. För inkomståret 2010 resp 2011 är värden 87 % resp 86 %. Förändringen sammanhänger troligen med förändringar i åldersstrukturen samt sysselsättningsgrad. Slutavräkning/delavräkning: De skatteintäkter kommunen erhåller resp budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt, vilket inte sker förrän i december året efter budgetåret, sker en korrigering genom att kommunen antingen erhåller ytterligare skatt eller betalar tillbaka i det fall man erhållit för mycket i de preliminära inbetalningarna. Beräknade avräkningar framgår av tabellen ovan. I utjämningssystemet ingår även utjämning baserad på befolkningsstruktur mm i kommunerna, sk kostnadsutjämning. Kommuner med, ur kostnadssynpunkt, ogynnsam struktur, erhåller bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar avgift. Från 2006 har Burlöv beräknats ha en ogynnsammare struktur än riket i genomsnitt och har erhållit bidrag (dvs en inkomst för kommunen). Bidraget uppgick 2010 till 9,2 mnkr men minskade till 3,7 mnkr under För 2012 minskade bidraget ytterligare och övergick till att bli en

16 16 avgift på 168 tkr. För 2013 bryts denna trend. Något överraskande beräknas nu Burlöv erhålla bidrag med 11,3 mnkr under Förändringen beror på att andelarna förskolebarn, ungdomar år samt invånare över 65 år har ökat mer i Burlöv än i riket i genomsnitt. Burlöv beräknas ha större behov än genomsnittet inom områdena förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg och barn med utländsk bakgrund. För dessa verksamheter erhåller Burlöv utjämningsbidrag. Lägre behov än genomsnittet finns främst inom område äldreomsorg, där Burlöv betalar utjämningsavgift. Beräkningarna av behov grundas till stor del på befolkningsstrukturen men även på sociala faktorer som andel utrikes födda, arbetslöshet, familjesituation, inkomstnivå mm. Kommunen erlägger avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 26,5 mnkr Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och varje kommunens faktiska kostnader (beräknat enligt schablon för olika LSSinsatser). För 2013 beräknas avgiften minska till 25,8 mnkr för Burlövs del. Skälet till att Burlövs avgift minskar något är att LSS-insatserna i Burlöv har ökat mer än LSS-insatserna i riket i genomsnitt. Beräkningarna för 2013 utgår från de LSS-insatser (platser i gruppbostad, daglig verksamhet etc) som gavs 1 oktober ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Inkomsten från avgiften fördelades med ett krontal per invånare (1.316 kr/inv), vilket för Burlövs del innebar 20,8 mnkr. Från och med 2009 ges tillägg eller avdrag från detta belopp baserat på förändringar i taxeringsvärdena i resp kommun. För 2012 beräknas detta innebära att inkomsten ökar med ca 3,4 mnkr till 24,2 mnkr. Beloppet för 2013 är inte helt känt när detta skrives. Under 2013 ändras reglerna för fastighetsavgiften för hyreshus. Preliminärt har beräknats att detta minskar kommunens intäkt till ca 23,2 mnkr under Kompensation för detta har getts i det generella regleringsbidraget. Bland de generella statsbidragen ingår även det sk regleringsbidraget. Detta är en post som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, t ex förändringar i statsbidrag, inkomstskatteregler mm. För 2012 uppgår regleringsbidraget till 8,3 mnkr och minskar till 7,8 mnkr under Minskningen beror på att statens kostnader för inkomstutjämningen mellan kommunerna ökar. Finansiella kostnader och intäkter Likviditeten beräknas minska från 196 mnkr vid 2011 års slut till 192 mnkr vid 2012 års slut. Likviditetsminskningen, 4 mnkr, är långt mindre än vad som beräknades i budgeten för I budgeten bedömdes likviditeten sjunka till 109 mnkr, dvs 83 mnkr mindre än vad som nu beräknas vid 2012 års slut. Denna stora differens beror på att endast en bråkdel av de investeringar som planerades för året kommer till utförande. Av budgetarde 127 mnkr beräknas 27 mnkr genomföras. För 2013 beräknas investeringsvolymen blir mycket hög, 193 mnkr, vilket då till stor del beror på investeringar som försenats från Under 2013 beräknas exploateringsinkomsterna uppgå till, netto, 73 mnkr vilket förbättrar likviditeten. Under förutsättning att dessa inkomster inflyter beräknas likviditeten minska med drygt 100 mnkr till ca 88 mnkr vid slutet av 2013.

17 17 För 2014 budgeteras för mycket hög investeringsvolym, 272 mnkr. Exploateringsinkomsterna beräknas till 78 mnkr, netto. Om detta genomförs kommer likviditeten att minska med ytterligare 169 mnkr och bli negativ 81 mnkr. Upplåning blir då nödvändig för att klara betalningarna. I planen beräknad till 120 mnkr vid slutet av Även 2015 planeras mycket höga investeringar, 202 mnkr. Exploateringsverksamheten beräknas ge inkomster på endast 6 mnkr, varför likviditeten sjunker med ytterligare182 mnkr till 263 mnkr. Lånebehovet vid 2015 års slut beräknas därför till ca 300 mnkr. Om investeringarna genomförs som planerat under 2013 och 2014 är betalningsberedskapen helt beroende på om exploateringsinkomsterna inflyter som beräknat. Dessa är bland annat beroende på att aktuella detaljplaner vinner laga kraft. Om inkomsterna inte inflyter som planerat kommer ett upplåningsbehov att finnas redan vid slutet av Kommunfullmäktige föreslås därför bemyndiga kommunstyrelsen att ta upp lån med 100 mnkr under De finansiella intäkterna kommer att minska i takt med att likviditeten sjunker. Från 2014 beräknas upplåning ske vilket medför kostnadsräntor vilka därefter ökar kraftigt till För 2012 beräknas nettoräntorna (räntor på likvida medel räntor på låneskuld) går från + 5 mnkr (2012) till + 3 mnkr (2013), - 2 mnkr (2014) samt 9 mnkr (2015). Förutom ränteintäkter/räntekostnader finns bland de finansiella posterna avkastning från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. Värdet av dessa uppgår för närvarande till ca 155 mnkr, varav 70 avser medel avsatta för pensionsåtaganden och 85 mnkr medel för kommunens åtaganden i samband med utbyggnaden av Södra Stambanan (överbyggnad i Åkarp). Fullmäktige har beslutat att ytterligare 22 mnkr ska avsättas för särskild förvaltning. Detta beräknas kunna verkställas under slutet av 2012 och avser kommunens åtagande vad gäller anläggande av pendlarstation i Arlöv. Enligt redovisningsreglerna bokförs utdelningar mm från dessa fonder som finansiell intäkt i resultaträkningen. Utdelningarna återinvesteras i fonderna. Utdelningarna beräknas uppgå till ca 4 mnkr årligen under Från och med svarar VA-SYD för va-verksamheten inom Burlövs kommun. VA- SYD har övertagit samtliga anläggningstillgångar (ledningar, pumpstationer etc). Betalning har skett genom att lån från Burlövs kommun på 23 mnkr. På detta skall erläggas ränta till kommunen, bestämd till 957 mnkr för Enligt samverkansavtalet mellan VA SYD och Burlövs kommun ska kommunen låna ut medel till VA SYD för att täcka förbundets medelsbehov i samband med investering mm. Under 2012 har 5 mnkr lånats ut till VA SYD. Enligt planerna behöver VA SYD ytterligare medel med ca 20 mnkr under Fullmäktige föreslås därför bemyndiga kommunstyrelsen att lämna ut lån med 20 mnkr under Övriga finansiella intäkter utgörs främst av borgensavgift från Burlöv Bostäder AB, beräknad till 820 mnkr för Fullmäktige har nyligen beslutat om nya regler för borgensavgiften. Denna ska sättas på marknadsmässig grund och baseras på ränteskillnaden mellan lån mot pantbrev och lån mot kommunal borgen. Hur detta påverkar borgensavgiftens storlek är för närvarande oklart. Sammantaget beräknas de finansiella posterna till en nettointäkt på 11,6 mnkr för 2012, för att sedan sjunka till 8,4 mnkr under 2013 och 5,0 mnkr under För 2015 beräknas de finansiella kostnaderna bli en nettokostnad på ca 3 mnkr.

18 18 Infrastrukturbidrag, Södra Stambanan Burlövs kommun, Region Skåne och Banverket träffade 2008 ett avtal om utbyggnaden av Södra Stambanan genom Burlöv. Avtalet innebär bland annat att kommunen och regionen vardera lämnar bidrag till Banverket på 75 mnkr. Beloppet skall räknas upp med index från 1 juli Kommunens åtagande uppgick till 81,3 mnkr. Indexökningen under 2012 beräknas till 2,8 mnkr och åtagandet beräknas vid kommande årsskifte uppgå till 84,1 mnkr. Indexökningen redovisas som kostnad i resultaträkningen resp år. I oktober 2011 träffades ett nytt avtal med Trafikverket och Region Skåne beträffande utbyggnad av pendlarstation i Arlöv. Kommunen ska enligt avtalet lämna bidrag med 21,5 mnkr. Fullmäktige har beslutat att bidraget skall redovisas enligt de nya (från 2009) redovisningsreglerna för infrastrukturbidrag, vilket innebär att bidraget fördelas över 20 år, dvs med tkr per år, indexreglering oräknad. Denna kostnad redovisas under nettokostnader i resultaträkningen. Även detta bidrag skall räknas upp med index. Åtagandet hade ökat till 22,4 mnkr Under 2012 beräknas åtagandet öka med 0,7 mnkr till 23,0 mnkr. Sammanlagt beräknas åtagandena öka med 3,5 mnkr under 2012 samt 3,0 mnkr per år under Ökning redovisas som kostnad i resultaträkningarna. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna har i planen beräknats till 667 mnkr under De största objekten i planen är följande: Beslutade/förslag till beslut: Inventarier, fordon, IT-investeringar mm Parker, gator, GC-vägar, gatubelysning Fastigheter Förskola Östra Dalslund Poijektering Svenshögskolan, Humlamadskoaln Planerade ej beslutade: Gator, vägar, GC-vägar Bullerskyddsåtgärder Tunnel Burlövs station Nybyggnad Svenshögskolan Nybyggnad Humlemadskolan Energieffektiviseringsprogram Ombyggnad centralkök LSS-boende Förskola Arlöv Nytt bad Övrigt Summa 33 mnkr 26 mnkr 9 mnkr 33 mnkr (av totalt 41 mnkr) 21 mnkr 18 mnkr 12 mnkr 11 mnkr 158 mnkr 117 mnkr 14 mnkr 16 mnkr 15 mnkr 30 mnkr 150 mnkr 4 mnkr 667 mnkr Investeringsverksamheten framgår i detalj av bilagan INVESTERINGSBUDGET Budget (Bilaga 2).

19 19 Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamheten beräknas ge stora överskott under 2013 och Utfallet är dock beroende på att detaljplanerna inom St Bernstorp och Flansbjer vinner laga kraft. Exploateringsöverskottet beräknas till ca 150 mnkr. Effekter hänförliga Kronetorpsområdet ingår inte i budgeten förutom övergripande utredningsarbete o dyl som redovisas som driftkostnad.

20 20 D. Personal- och organisationsfrågor Utmaningen för Burlövs kommun blir liksom tidigare att rekrytera och behålla personalen. För att kunna bli attraktiva och framgångsrika måste våra verksamheter utvecklas genom att skapa förutsättningar som ger oss ansvarskännande, kunniga och engagerad medarbetare. Andra utmaningar är det fortsätta arbetet med rehabilitering och att minska antalet sjukskrivningar samt förebyggande friskvård som åtgärder mot ohälsa. Organisation Burlövs kommun har en organisation där delegering av ansvar och befogenheter delvis förts ut på enhetscheferna. Syftet med detta är att frågor som uppstår på den enskilda arbetsplatsen i så stor utsträckning som möjligt ska lösas där. På detta sätt kan de anställda få en ökad möjlighet påverka sin arbetssituation och bli mer delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Ett delegerat ansvar ställer krav på en väl fungerande intern kontroll och en uppföljning av att beslut och riktlinjer efterlevs. Besluten och riktlinjerna måste vara dokumenterade och kända för de som ska följa dem. Samverkan Burlövs kommun som arbetsgivare och de lokala fackliga organisationerna är överens om att integrera medbestämmande- och arbetsmiljöfrågorna med de övriga verksamhetsfrågorna. Dessa frågor ska ses som en helhet och i största möjliga utsträckning beslutas på den enskilda arbetsplatsen. Med delaktighet och inflytande i fokus blir arbetsplatsträffar och samverkansgrupper viktiga delar. Målsättningen har under flera år varit att sluta ett samverkansavtal inom Burlövs kommun. Ambitionen har varit var densamma Med flera stora projekt under året såsom införandet av ett nytt personal/lönesystem och inrättandet av en gemensam löneserviceenhet med Kävlinge och Staffanstorps kommun, har inga möjligheter funnits att ta fram och införa ett samverkansavtal. Lönepolitik I Burlövs kommuns lönepolitiska program från 2006 framgår att lönepolitiken ska stimulera till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetsglädje på ett sådant sätt att kommunens resurser används på bästa möjliga sätt och att verksamhetens mål uppnås. Lönepolitiken har bland annat som mål att skapa ett positivt samband mellan lön, motivation och resultat men även att se till att inga löneskillnader mellan kvinnor och män får bero på kön. En förutsättning för en individuell lönesättning ska uppfattas som rättvis och trovärdig är att ansvarig chef håller i både medarbetarsamtal och lönesamtal. Lönesättningen ställer därför krav på att samtalen håller hög kvalitet och utgår från klara och tydliga lönesättningsprinciper med väl kända mål och kriterier. I Burlövs kommun har lönesättningen 2012 precis som tidigare år genomförts enligt samtalsmodellen chef medarbetare. Alla tillsvidareanställda medarbetare omfattas.

BURLÖVS KOMMUN 2012-03-06 Kommunledningskontoret

BURLÖVS KOMMUN 2012-03-06 Kommunledningskontoret BURLÖVS KOMMUN 2012-03-06 Kommunledningskontoret Preliminärt bokslut 2011 för Burlövs kommun (2010 års siffror inom parentes) Årets resultat uppgick till totalt + 12,4 mnkr (+38,8 mnkr). I resultatet ingår

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vid utskicket av kungörelsen är inte kommunstyrelsens protokoll justerat. Ärende Beteckning Sida

Vid utskicket av kungörelsen är inte kommunstyrelsens protokoll justerat. Ärende Beteckning Sida BURLÖVS KOMMUN Kallelse Kommunfullmäktige 2013-11-07 Plats: Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2013-11-18 kl. 17:00 OBS! Sammanträdet startar kl 17.00. Denna kallelse utgår även till ersättarna

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2014-05-15 Sida 1 (7)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2014-05-15 Sida 1 (7) Planutskott Sammanträdesdatum 2014-05-15 Sida 1 (7) Plats och tid Stora Sessionssalen, kl. 9:00-11.00 Beslutande Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M) Carl-Olof Landgren

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Kommunfullmäktige 2011-09-07. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-09-19 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2011-09-07. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-09-19 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2011-09-07 Plats: Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2011-09-19 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2013 Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Building a better Øuildinq a better Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 22 maj 2012 kl. 8:30-9:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 64-66 Beslutande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer