IN SIKT. vårrapporten stadskontoret. med slutsatser. och konsekvenser. för den kommunala. planeringen. tillväxt i balans

Transkript

1 IN SIKT stadskontoret vårrapporten 2009 tema: tillväxt och skattekraft med slutsatser och konsekvenser för den kommunala planeringen / tillväxt i balans inspiration för framtiden, maj 2008 /

2

3 Förord Malmö har utsetts till Årets tillväxtkommun 2009 av ARENA för Tillväxt och SWECO EuroFutrues. Kommunen har under de senaste femton åren genomgått en omfattande strukturomvandling. Ett målmedvetet arbete och samarbete mellan staden, högskolan och näringslivet har bidragit till att lyfta kommunen. Näringslivet har förändrats och utvecklats. Malmö har blivit en spännande och attraktiv kommun i Öresundsregionen. Trots sociala utmaningar har Malmö utmärkt sig genom höga ambitioner för integration och kulturell mångfald. Utmaningarna inför framtiden är flera. Världsekonomin befinner sig just nu i en global finanskris och lågkonjunktur. Den kraftiga konjunkturnedgången i Sverige, men även i Danmark, påverkar med nödvändighet ekonomin i Skåne och Malmö. Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen reviderat ned sin skatteunderlagsprognos. Skatteunderlaget väntas nu öka med i snitt en procent per år 2009 och 2010, vilket är lägre än på många år. Detta kommer få allvarliga effekter på kommunernas och landstingens verksamheter. Temat för INSIKT våren 2009 är: Tillväxt och skattekraft. Kommunledningen har efterlyst ett kunskapsunderlag på detta tema som ett led i det fortsatta arbetet med att utveckla och stärka Malmös roll både som regional tillväxtmotor och som attraktiv kommun som kan erbjuda både näringslivet och invånarna en god samhällsservice. Tillväxtfrågorna är centrala för kommunens och regionens konkurrenskraft och sysselsättningsutveckling. Frågan om kommunens skattekraft är central för att den påverkar kommunens förutsättningar att ge invånarna en god service, exempelvis förskola, skola, vård och omsorg. När produktion och sysselsättning utvecklas positivt i Malmö har det stor betydelse för de omkringliggande kommunerna. Men det räcker inte för att ge Malmö god skattekraft. Skattekraften påverkas i hög grad av hur den regionala bostads- och pendlingsstrukturen ser ut. Bland annat som en effekt av detta är Malmö i hög grad beroende av utjämningsintäkter från skatteutjämningssystemet. Redan i höstrapporten av INSIKT 2008 diskuterades frågan om kommunens skattekraft och Malmös beroende av utjämningssystemet, då med utgångspunkt i hur befolkningsutvecklingen påverkar kommunens verksamheter på längre sikt. I den rapporten påpekades också att en förändring i dessa system i synnerhet inkomstutjämningen kan få stora konsekvenser för kommunens förmåga att ge god service till befolkningen. Sedan dess har regeringen tillsatt en särskild parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över det kommunalekonomiska utjämningssystemet med särskilt fokus på systemets effekter på kommunernas incitament för tillväxt och mer allmänt incitamenten för kommunal tillväxt. I uppdraget ingår också att analysera gränspendlingen och hur detta bör beaktas i utjämningssystemet. Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att Malmö stad analyserar utvecklingen och diskuterar framtidsfrågorna. Målsättningen med årets första INSIKT har varit att inleda och inspirera till en sådan diskussion. Projektgruppen för INSIKT lägesrapporten våren 2009 har bestått av Anders Axelsson, Anna Bjärenlöv och Jan Haak, Avdelningen för strategisk utveckling och Mats Hansson, Ekonomiavdelningen. Gunnar Bergström och Gunnar Widegård, Avdelningen för integration och arbetsmarknad, Agneta Möller, Stefan Månsson och Tommy Wegbratt, Näringslivskontoret, Bertil Johansson, Stadsbyggnadskontoret, har också deltagit i arbetet. Lennart Fridén (Lennart Fridén EkonomKonsult) har skrivit delar av avsnitten i kapitel 2 och 4. 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning Syfte och frågeställningar Malmö en tillväxtregion Tillväxt och skattekraft är inte samma sak Tillväxt och skattekraft i Malmö Storstadsregionerna de viktigaste tillväxtmotorerna Storstadskommunerna växer mest MalmöLund - ett tvåkärnigt regioncentrum Kommunal samverkan idag Näringslivsstrukturen i Malmöregionen Malmö stad satsar på näringslivet Viktiga infrastrukturprojekt har bidragit till omvandlingen Dialog och möte är prioriterat Särskilda satsningar för näringslivets utveckling och tillväxt Framtida strategier för stadens näringslivsfrämjande arbete Några slutsatser Malmö skapar tillväxt men tappar i skattekraft En enkel förklaringsmodell Inkomst- och boendestrukturen Olika regionala mönster Fler smålägenheter i Malmö Pendlingsstrukturen Malmö en del av Öresund Befolkningens sammansättning Stor andel unga i Malmö Studiedeltagandet Förvärvsfrekvensen den stora utmaningen Malmö stad satsar på jobb och utbildning Några slutsatser Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Det nuvarande utjämningssystemet Kritiken mot det nuvarande utjämningssystemet Några slutsatser Utjämning, tillväxt och regional ekonomi Tillväxtens drivkrafter Kommunernas roll i tillväxtpolitiken Integration och utbildningsinsatser främjar tillväxt Svårigheter att mäta effekterna Skilj på frågan om utjämning och tillväxt

5 5.3.1 Det saknas belägg för att utjämningssystemet hämmar tillväxt Behov av ökad kommunal samverkan Några slutsatser Några slutsatser om utjämning och tillväxt ur ett Malmö-perspektiv Källförteckning Bilaga - Regionindelning

6 Sammanfattning De tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö genererar en stor del av Sveriges samlade ekonomiska tillväxt. Utvecklingen i storstadsregionerna, och i synnerhet i storstäderna, är alltså av avgörande betydelse för hela landets tillväxt och välstånd. Exempelvis har sysselsättningen i Malmöregionen sedan år 2000 ökat med 13 procent vilket kan jämföras med en ökning på 8 procent för riket. Kommunerna är öppna ekonomier vilket innebär att tillväxt och skattekraft inte nödvändigtvis följs åt. Förändringar i tillväxt eller produktion i en kommun får ofta effekter även i de omkringliggande kommunerna. Stockholm, Göteborg och Malmö fungerar i hög grad som näringslivskommuner medan de kringliggande kommunerna, i större eller mindre grad, präglas av att främst vara boendekommuner. Många hushåll i kranskommunerna är därmed beroende av inkomster intjänade i centralkommunen. Skattekraften påverkas i hög grad av hur den regionala bostads- och pendlingsstrukturen ser ut. Produktion och sysselsättning har utvecklats positivt i Malmö men det har inte räckt för att ge Malmö kommun god skattekraft. Bland annat som en effekt av den regionala bostads- och pendlingsstrukturen är Malmö beroende av utjämningsintäkter från det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet. Stockholm skiljer sig från Göteborg och Malmö. Göteborg och Malmö präglas av att samtidigt som de fungerar som regionala tillväxtmotorer har de en relativt stor andel invånare med låga inkomster eller med försörjningsstöd. I Stockholmsregionen är det vanligare att människor med försörjningsstöd eller med låga inkomster bor i kommuner utanför centralkommunen medan det i Göteborgs- och Malmöregionen bor relativt många fler fattiga hushåll i kärnorna. Viktiga förklaringar till den relativt låga skattekraften i Malmö kommun är invånarnas sysselsättningsgrad, inkomstnivå, åldersstruktur, utbildningsnivå och etnicitet samt näringslivsstrukturen i Malmö och andelen gränspendlare till Danmark. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet och göra det möjligt att ge invånarna likvärdig kommunal service i form av bl.a. förskola, skola och vård och omsorg, oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté (Utjämningskommittén.08) med uppdraget att se över det kommunalekonomiska utjämningssystemet med särskilt fokus på inkomstutjämningssystemets effekter på kommunernas incitament för tillväxt och mer allmänt incitamenten för kommunal tillväxt. I uppdraget ingår också att analysera gränspendlingen och hur detta bör beaktas i utjämningssystemet. Ett svagt samband mellan utjämningsbidraget och tillväxtfrämjande åtgärder indikeras av att Malmö kommun genom åren har gjort omfattande och målmedvetna satsningar på tillväxtfrämjande åtgärder som även gagnat regionen. Trots detta har Malmö kommun en relativt svag skattekraft och, till skillnad mot Stockholm, erhåller kommunen bidrag via utjämningssystemet. En genomgång av forskningsläget som gjorts vid Förvaltningshögskolan i Göteborg visar också att det saknas empiriskt och statistiskt stöd för hypotesen att utjämningssystemet hämmar tillväxten. Arbetsmarknadsläget och inkomstutvecklingen i Malmöregionen underskattas i den officiella statistiken då arbetspendlingen mot Danmark inte ingår. År 2007 arbetspendlade nio 4

7 . procent av den förvärvsarbetande befolkningen i Malmö till jobb i Danmark. Om t.ex. Öresundspendlarna redovisades i arbetsmarknadsstatistiken skulle förvärvsfrekvensen vara fyra procentenheter högre i Malmö än vad som redovisas i den officiella statistiken. Allvarliga och negativa konsekvenser för både Malmö kommuns ekonomi, Öresundsintegrationen och den regionala tillväxten kan bli resultatet av en förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet som inte tar hänsyn till de gränsregionala effekterna. Själland har en strukturell brist på arbetskraft som kommer att råda under många år. Om den nuvarande lågkonjunkturen inte blir allt för långvarig och djup kommer troligen den köpenhamnska arbetsmarknaden öka i betydelse för invånarna i Malmö. Det är viktigt att denna utveckling beaktas om det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska förändras. Att främja incitament för ökad samverkan mellan kommunerna inom en region är ett sätt att skapa synergier för ökad regional tillväxt eftersom storstadsregionernas framgång är beroende av att kommunerna förmår samarbeta mot gemensamma mål. Vid en utvärdering av inkomstutjämningssystemet är det viktigt att skilja på tillväxt och skattekraft. Det är också viktigt att beakta de regionala strukturskillnaderna som finns inom och mellan de tre storstadsregionerna när man utreder frågorna kring tillväxtincitament och utjämningssystemet. 5

8 1. Syfte och frågeställningar Rapporten syftar till att ta fram ett strategiskt kunskapsunderlag om vilka bakomliggande faktorer som påverkar skattekraften i Malmö. Rapporten kommer särskilt att behandla Malmös roll som tillväxtmotor i Sydvästskåne och de viktigaste bakomliggande faktorerna som påverkar skattebasen i kommunen. Betydelsen av de rådande bostads- och pendlingsstrukturerna i regionen kommer särskilt att belysas. Rapporten utgår ifrån situationen i Malmöregionen men utvecklingen kommer också att jämföras med utvecklingen i Stockholm och Göteborg. I rapporten redovisas också översiktligt hur Malmö stad arbetar strategiskt med att utveckla förutsättningarna för näringslivet och ekonomisk tillväxt samt med sysselsättningsskapande åtgärder. I rapporten beskrivs också hur Malmö påverkas av att vara gränskommun och vilka möjligheter och utmaningar den ökade integrationen med Köpenhamnsområdet innebär på sikt för den regionala tillväxten och Malmö kommuns skattekraft. Frågorna kring tillväxtincitament och det kommunalekonomiska utjämningssystemet tas upp utifrån ett Malmöperspektiv. Detta mot bakgrund av att regeringen tillsatt en särskild parlamentarisk kommitté (Utjämningskommittén.08) som har uppdraget att se över det nuvarande kommunala utjämningssystemet med särskilt fokus på systemets effekter på kommunernas incitament för tillväxt och mer allmänt incitamenten för kommunal tillväxt. I uppdraget ingår också att analysera gränspendlingen över nationsgränserna och hur detta bör beaktas i utjämningssystemet. Storstadsregioner I den här rapporten utgår vi från storstadsregionerna enligt SCB:s avgränsning av dessa, med undantaget Stor-Malmö som vi har valt att definiera som SSSV-kommunerna (skillnaden mot SCB:s definition är att Skurup ej ingår i SSSV). I SSSV (Samverkan Skåne Sydväst) ingår Malmö, Lund, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Höör, Eslöv och Trelleborg. I bilagan redovisas vilka kommuner som ingår i storstadsregionerna enligt SCB:s definition. 6

9 2. Malmö en tillväxtregion Syftet med följande kapitel är att beskriva tillväxten i Malmregionen. I ett inledande avsnitt presenteras några olika begrepp som förekommer i diskussionen om tillväxt och skattekraft. I det följande avsnittet redovisas några data över tillväxten i Malmöregionen och de två andra storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. Därefter beskrivs hur tillväxten är fördelad inom Malmöregionen och hur näringslivsstrukturen ser ut i regionen. Avslutningsvis redogörs översiktligt för några av de näringslivsfrämjande satsningar som Malmö stad gjort under de senaste åren. 2.1 Tillväxt och skattekraft är inte samma sak I debatten om det kommunalekonomiska utjämningssystemet och kritiken som riktats mot systemet att det fungerar tillväxthämmande talas det allt för ofta i allmänna ordalag om tillväxt utan att det närmare anges hur begreppet tillväxt ska definieras. Ibland definieras kommunal tillväxt som ökat kommunalt skatteunderlag skattekraft - dvs. storheter som har med den kommunala organisationens ekonomi att göra. I andra sammanhang definieras tillväxt i termer som befolkningstillväxt eller ökning i produktion och/eller arbetstillfällen. I diskussionen om inkomstutjämningen är det oftast det förra som avses medan det i diskussioner om regional utveckling är vanligast att utvecklingen mäts med realekonomiska variabler. I den här rapporten kommer vi att beskriva den realekonomiska tillväxten med tre mått: Lönesummor: Förändringen i lönesummor är ett ekonomiskt mått på tillväxt. Lönesummor avser de förvärvsarbetandes sammanlagda bruttolöner, vilka på nationell nivå utgör cirka två tredjedelar av bruttonationalprodukten. Lönesumman kan beräknas antingen utifrån den kommun eller region där de förvärvsarbetande arbetar (dagbefolkning) eller utifrån vilken kommun eller region de bor (nattbefolkning). Sysselsättning: Tillväxten i antalet arbetstillfällen i en kommun eller region under en period. En anledning till att låta sysselsättningens tillväxt vara ett eget mål är att produktionen kan öka utan att det återspeglas i ökad sysselsättning jobless growth. Befolkning: Tillväxten i befolkning, särskilt i yrkesverksam ålder, är en förutsättning för den ekonomiska tillväxten. En positiv befolkningsutveckling bidrar både till ökat arbetskraftsutbud och till efterfrågestimulans i kommuner och regioner. Skattekraften är ett begrepp som avser de beskattningsbara förvärvsinkomsterna som invånarna i en kommun eller region har. Tendensen till att använda begreppet skattekraft som synonymt med begreppet tillväxt är problematiskt av flera skäl. Ett skäl är att det inte är något renodlat mått på kommunal eller regional produktionsaktivitet. Förutom inkomster från anställning och företagande innefattar beskattningsbara förvärvsinkomster även inkomster från olika sociala transfereringar såsom pension, sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Ett annat viktigt skäl är att flertalet kommuner idag ingår i funktionella regionala arbetsmarknader som är större än enskilda kommuner. Det innebär att väldigt många människor bor i en kommun men arbetar i en annan kommun och att de inkomster som intjänas i arbetskommunen beskattas i boendekommunen. Skillnader i skattekraft mellan kommunerna avspeglar därmed mer skillnader i inkomstnivåer mellan kommuner än var produktion och tillväxt faktiskt sker. När man diskuterar systemet för inkomstutjämningen och huruvida det är tillväxthämmande är det därför viktigt att börja med att klargöra vad som menas med tillväxt och på vilket sätt systemet skulle vara tillväxthämmande. 7

10 2.2 Tillväxt och skattekraft i Malmö I en värld där kommunerna lever helt isolerade från varandra skulle en tillväxt i sysselsättning och produktion återspeglas i en liknande ökning av skatteunderlaget. I verkligheten har kommunerna som regel ett betydande pendlingsutbyte med närliggande kommuner. Detta är speciellt påtagligt i en storstadsregion som Skåne. Det betyder att det inte går att sätta likhetstecken mellan antalet som arbetar i Malmö (förvärvsarbetande dagbefolkning) och antalet förvärvsarbetande som bor i kommunen (förvärvsarbetande nattbefolkning). År 2007 utgjordes 39 procent av dem som arbetade i Malmö av personer som bodde i omkringliggande kommuner. Av de Malmöbor som förvärvsarbetade fick närmare en tredjedel sin inkomst från arbetsställen utanför kommunen. Detta påverkar sambandet mellan skatteunderlaget och den ekonomiska tillväxten. För att ytterligare komplicera bilden räknas inte inkomsterna för de Malmöbor som arbetar på andra sidan Öresund med i skatteunderlaget. Enligt en kalkyl ska dessa gränspendlare ha svarat för 11 procent av den totala nattlönesumman år Med nattlönesumma menas de sammanlagda löneinkomsterna för personer bosatta i Malmö kommun. I figur 1 visas skillnaderna mellan några tillväxtindikatorer för Malmö kommun. Här har ambitionen endast varit att illustrera skillnaderna mellan de olika tillväxtmåtten. I kapitel 3 och 4 analyseras de bakomliggande faktorerna. Under perioden ökade befolkningen i yrkesverksam ålder (20-64 år) i Malmö med 13 procent. Antalet Malmöbor som förvärvsarbetade ökade under samma period med 15 procent. Nästan lika stor relativ ökning redovisades för antalet arbetstillfällen i Malmö som uppgick till närmare år Men trots detta var antalet Malmöbor som arbetade i Malmö ungefär oförändrat, vilket förklaras av en stark ökning i utpendlingen. Både antalet arbetande Malmöbor och antalet utpendlare från kommunen steg med i runda tal Samtidigt ökade inpendlingen kraftigt. På en övergripande nivå kan man säga enkelt utryckt att tillskottet i antalet arbetstillfällen i Malmö gick till invånare i andra kommuner. Figur 1: Malmös tillväxt enligt några olika mått, procent (Fasta priser med 2007 som basår) Daglönesumma Skattekraft Förvärvsarb nattbef. Arbetstillfällen Befolkning Malmöbor m jobb i Malmö % Källa: SCB och Örestat, egna beräkningar Figuren illustrerar tydligt att tillväxten i Malmö varierar kraftigt beroende på vilken variabel man väljer som indikator. Lönesumman är den variabel som i relativa tal uppvisat den största tillväxten mellan 2000 och Lönesumman för den förvärvsarbetande dagbefolkningen ökade med 28 procent. Utvecklingen av variablerna arbetstillfällen och sysselsatta Malmöbor var, liksom befolkningsutvecklingen, gynnsam sett ur ett nationellt perspektiv. Däremot hade skattekraften, som redan i utgångsläget år 2000 var lägre än 8

11 riksgenomsnittet, en jämfört med riket svag tillväxt. Sambandet mellan den kommunalekonomiska och den realekonomiska utvecklingen tas upp mer utförligt längre fram i rapporten. 2.3 Storstadsregionerna de viktigaste tillväxtmotorerna De tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö är de viktigaste produktionsnoderna i landet och svarar för en betydande del av Sveriges tillväxt. Några indikatorer som visar detta faktum är hur stor andel av befolkningen, arbetstillfällena och lönesummorna som är koncentrerade till storstadsregionerna. Sveriges samlade befolkning år 2008 var drygt nio miljoner, varav 38 procent, bodde i de tre storstadsregionerna. År 2007 var den samlade sysselsättningen i Sverige drygt fyra miljoner varav 40 procent arbetade i storstadsregionerna. År 2007 utgjorde de samlade lönesummorna i Sverige något mer än miljarder kronor varav 45 procent, utbetaldes i de tre storstadsregionerna. Det är emellertid inte bara koncentrationen av befolkning, arbetstillfällen och lönesummor till storstadsregionerna som är omfattande. Än viktigare är det faktum att storstadsregionerna svarar för en betydande del av Sveriges tillväxt. Under perioden 1995 till 2008 har Sveriges samlade befolkning vuxit med närmare invånare. Av denna ökning svarade storstadsregionerna för hela 99 procent. Figur 2: Årlig procentuell folkökning 1995 till ,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Källa: SCB StorStockholm SSSV StorGöteborg Riket Övriga Sverige Det är också främst i storstadsregionerna som den stora tillväxten i sysselsättning sker. Efter den stora strukturkrisen som Sverige genomgick i början av 1990-talet ökade sysselsättningen stadigt från och med 1994 fram till IT-kraschen i början av 2000-talet för att därefter fortsätta öka fram till Under perioden 1995 till 2007 har antalet arbetstillfällen i Sverige ökat med totalt cirka nya jobb. Av dessa tillkom 62 procent, i de tre storstadsregionerna. 9

12 Figur 3: Sysselsättningsutvecklingen 1995 till 2007 Index 1995 = Index 1995 = Källa: SCB och raps-ris Stor-Stockholm SSSV Stor-Göteborg Riket Övriga Sverige Sett över hela perioden 1995 till 2007 är det Göteborgsregionen som haft den starkaste utvecklingen men tätt följt av Stockholm och Malmö. Under perioden 2000 till 2007 har dock SSSV-området (Samverkan Skåne Sydväst) haft en särskilt stark tillväxt i antalet arbetstillfällen. I riket ökade antalet arbetstillfällen under den perioden med åtta procent medan ökningen i SSSV-området var 13 procent. Denna ökning är på samma nivå som för Stor-Göteborg. I Stor-Stockholm var ökningen åtta procent vilket motsvarar riksgenomsnittet för perioden. Den märkbart svagare sysselsättningstillväxten i Stockholm hänger samman med att de drabbades särskilt hårt av IT-kraschen i början på 2000-talet. Att Skåne och SSSV-området inte drabbades lika hårt beror troligen på ett mer diversifierat näringsliv. Under perioden 1995 till 2007 ökade de samlade lönesummorna i Sverige med drygt 413 miljarder kronor i reala termer. Av denna ökning svarade storstadsregionerna för 50 procent. Tillväxten mätt i lönesummor har också varit högre för storstadsregionerna. Under perioden 1995 till 2007 hade Stockholmsregionen en tillväxt på 71 procent och Göteborgs- och Malmöregionerna hade en tillväxt på 61 procent, vilket kan jämföras med riket som hade en tillväxt på 55 procent under samma period. Sverige utanför storstadsregionerna hade en tillväxt på 47 procent. Den kraftiga ekonomiska tillväxten i storstadsregionerna har också inneburit ökade inkomster för invånarna. År 10

13 Figur 4: Tillväxt i lönesummor i storstadsregionerna 1995 till 2007 (Fasta priser med 2007 som basår) Index (1995 = 100) År StorStockholm SSSV StorGöteborg Riket Övriga Sverige Källa: SCB och raps-ris Fotnot: Lönesummorna för perioden 1995 till 2001 är skattade 2.4 Storstadskommunerna växer mest Storstadsregionerna har alltså en större tillväxt än övriga delar av Sverige när man ser till viktiga parametrar som befolkning, sysselsättning och lönesummor (avser förvärvsarbetande dagbefolkning och daglönesummor). Men en annan viktigt iakttagelse är att inom de tre storstadsregionerna är det huvudsakligen storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö som utgör tillväxtmotorerna. Som framgår av tabellen nedan svarar respektive centralkommun för en betydande del av tillväxten inom respektive region. Mönstret är också stabilt oavsett vilken redovisningsperiod som används. Figur 5: Storstadskommunernas andel av tillväxten inom respektive region Befolkning Sysselsättning Lönesummor Stockholm 39% 51% 59% Göteborg 56% 71% 73% Malmö 57% 56% 54% Källa: SCB och raps-ris Det finns dock viktiga inomregionala skillnader vad gäller hur de tre storstadsregionerna är organiserade. I Stockholmsregionen är till exempel Stockholms kommun mycket dominerande vad gäller tillväxten mätt i sysselsättning och lönesummor. Solna kommun är den enda kommunen som vid sidan av Stockholm framträder med en viss tillväxt. I Göteborgsregionen intar Göteborgs kommun också en dominerande ställning men inte lika dominerande som Stockholm är i Stockholmsregionen. Kommuner som Kungsbacka, Mölndal och Tjörn framträder som delvis egna tillväxtkommuner. I Malmöregionen (SSSV) svarar Malmö kommun för en betydande del av regionens samlade tillväxt. Under perioden 1995 till 2007 svarade Malmö kommun för 57 procent av regionens befolkningstillväxt, 56 procent av sysselsättningsökningen och för 54 procent av regionens tillväxt mätt i lönesummor. 11

14 2.5 MalmöLund - ett tvåkärnigt regioncentrum SSSV-området skiljer sig från de andra två storstadsregionerna genom att vid sidan om Malmö intar Lund en betydande roll som viktig regional tillväxtmotor. Lund har haft en tillväxt i sysselsättning på 30 procent under perioden 1995 till 2007 och en lönesummetillväxt på över 60 procent. SSSV-området präglas således av en annan regional ortsstruktur än de andra två storstadsregionerna. Sydvästra Skåne definieras bättre som ett tvåkärnigt regioncentrum. Tillsammans svarar Malmö och Lund för en betydande del av Sydvästskånes samlade tillväxt. Kommunerna Lund och Malmö har inte gemensamma gränser men har över tiden blivit allt mer beroende av varandra, något som bland annat framgår av att arbetspendlingen mellan de båda städerna blir allt mer dubbelriktad. När man studerar hur pendlingen inom SSSV-området har utvecklats är det särskilt intressant att se hur pendlingsrelationen mellan Malmö och Lund har förändrats över tiden. Sedan talet är arbetspendlingen från Lund till Malmö större än i den andra riktningen. Men sedan 2004 har pendlingen mellan de båda kommunerna legat på samma nivå. Det indikerar att Malmö och Lund är på väg att formeras som ett gemensamt regioncentrum. Ser vi till vilka yrkesgrupper som pendlar kan vi också notera att det i stor utsträckning är samma yrkesgrupper som pendlar i båda riktningarna mellan Malmö och Lund. Troligen hänger detta samman med näringslivets ökade specialisering och förbättrade transportsystem som gör det möjligt för många människor att bo i en kommun och arbeta i en annan. Dessa skillnader i regional ortsstruktur är viktiga aspekter att beakta när man diskuterar regionala tillväxtfrågor och det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet, vilket kommer att framgå längre fram i rapporten Kommunal samverkan idag Den ökade integrationen mellan Malmö och Lund har också resulterat i en ökad samverkan mellan kommunerna. Kommunstyrelserna i Malmö och Lund framhåller vikten av samverkan kring den fysiska planeringen och infrastrukturen. Ett exempel på samverkan inom detta område är det gemensamma bolaget VA-Syd som bildats efter ett samgående av VA-verket i Malmö och Tekniska verket i Lund. Kommunstyrelserna prioriterar också samverkan i frågor som berör utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor samt näringslivsfrågor. EU:s strukturfonder ESF (europeiska socialfonden) och ERUF (europeiska regionala utvecklingsfonden) bidrar idag till att stärka Malmö stads insatser inom området för arbete och tillväxt tillsammans med regionala aktörer. Ett exempel på detta är Företagsakademin som beskrivs mer i avsnitt 2.6 och 3.5. Malmö och Köpenhamn integreras också allt mer genom bl.a. bostads- och arbetsmarknaderna. Sedan år 2000 finns en vision för samarbete över Öresund som undertecknades av kommunstyrelsernas ordförande i de båda städerna. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete för att konkretisera den kommunala samverkan mellan Malmö och Köpenhamn. Särskilt fokus riktas mot arbetsmarknads- och kompetensfrågor samt event, turism och kultur. Här kommer möjligheterna till att söka medel inom EUprogrammet Interreg IVA Öresund att beaktas. 2.6 Näringslivsstrukturen i Malmöregionen Kännetecknande för Malmöregionen, till skillnad från Stockholm och Göteborg, är att det är en tvåkärning region. Vid sidan om Malmö spelar Lund en central roll som lokaliseringsplats för flera stora och även små högteknologiska verksamheter. Sedan den ekonomiska krisen i 1990-talets början har Malmöregionen genomgått en omfattande strukturomvandling och under 2000-talet har man haft en mycket kraftig sysselsättningstillväxt. Branschstrukturen i SSSV har både likheter och skillnader jämfört med de andra två storstadsregionerna. Sydvästra Skåne har fortfarande en större dominans inom basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt inom råvaru- och processindustrin, med livsmedelsindustrin som en betydande underbransch. 12

15 Samtidigt är processindustrin den bransch som minskat kraftigast under senare år vilket indikerar att strukturomvandlingen som påbörjades i och med krisen i 1990-talets början fortsätter även idag. När det gäller läkemedels- och medicinalindustrin ligger SSSV på samma nivå som de andra storstadsområdena. I riket finns det totalt sysselsatta i den branschen varav i SSSV-området. När det gäller byggindustrin, handel och personalintensiva tjänster utgör dessa ungefär en lika stor andel av den totala sysselsättningen som i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Handeln sysselsätter närmare personer, byggindustrin ca och personalintensiva tjänster drygt Finanssektorn i Malmöregionen är den ungefär lika stor som i Stor-Göteborg. Här dominerar Stockholm som huvudstad märkbart. SSSV-området har en större andel sysselsatta inom forskning och utveckling, vilket har sin främsta förklaring i att Sony Ericsson är klassad under denna branschgrupp. Vård, omsorg och utbildning svarar för en stor del av den samlade sysselsättningen i alla tre storstadsområdena. I SSSV-området är en större andel sysselsatta inom denna näringsgren än i de andra två storstadsområdena. Inom vård, omsorg och utbildning arbetar personer och inom myndigheter och organisationer arbetar personer. De branscher som haft starkast tillväxt i absoluta termer under perioden är konsulttjänster, personalintensiva tjänster, handel och byggindustrin. Inom konsultbranschen återfinns företag som sysslar med kunskapsintensiv rådgivningsverksamhet. Tjänsterna produceras i första hand till den regionala marknaden. Branschen innehåller exempelvis revisionsbyråer, IT-konsulter, managementkonsulter, teknikkonsulter samt affärsjurister. Personalintensiva tjänster produceras främst för den regionala marknaden. Här finns näringar såsom hotell- och restaurangverksamhet, konferens- och turismverksamhet, rekrytering och lokalvård. Personalintensiva tjänster består både av tjänster riktade till privatpersoner och till företag. Handel består både av parti- och detaljhandel. Expansionen under 2000-talet är både befolkningsdriven och relaterad till ökad gränshandel mot Danmark samt en ökad koncentration av logistikbranscher i regionen. Byggindustrin har haft en god tillväxt både genom ett relativt högt bostadsbyggande och flera stora infrastrukturprojekt (Citytunneln mm). Det låga ränteläget har dessutom möjliggjort för hushållen att satsa på renovering och ombyggnation. Råvaru- och processindustrin har gått kraftigt tillbaka vilket indikerar att den strukturomvandling som påbörjades i Skåne i och med 90-talskrisens början fortsätter. Näringslivet ställs om till mer av tjänstenäringar och den kvarvarande tillverkningsindustrin blir mer forsknings- och kunskapsintensiv. Branschen innehåller näringsgrenar vars utvecklingsförlopp präglas av global efterfrågan. Här ingår livsmedelsindustrin, tillverkning av kemikalier, färg, bekämpningsmedel, gummi och plast. Även papper och grafisk industri ingår här. I Skåne är det främst livsmedelindustrin som dominerar branschen. Teknikföretagen består av företag som tillverkar allt från kläder och textilier till datorer och komponenter till fordon. Branschen är mycket exportstyrd och påverkas i hög grad av nya teknologier och är känslig för förändringar på den globala marknaden. Här återfinns typiskt företag som Ericsson. I SSSV-området sysselsätter branschen drygt personer år 2007 men har gått tillbaka något under de senaste sju åren. 13

16 Figur 6: Förvärvsarbetande efter bransch i SSSV, förändring Myndigheter och organisationer Forskning Infrastrukturtjänster Finanstjänster Medicin och lifescinece Utvinning Jordbruk, skogsbruk, fiske Teknikföretag Råvaru- och processindustri Källa: SCB, raps-ris Konsulttjänster Vård, omsorg och utbildning Personalintensiva tjänster Handel Byggindustri Forskning och utveckling har ökat mest mätt i relativa termer. Sedan 2007 har forskning mer än fördubblats. Konsulttjänster har ökat med 89 procent och personalintensiva tjänster har ökat med 30 procent. Den främsta förklaringen till den kraftiga ökningen för forskning är Sony Ericssons kraftiga expansion under perioden. Antalet sysselsatta inom medicin och lifescience har legat stabilt på cirka personer av dessa arbetar i Lund och ca 700 i Malmö. Branschen är liten och omfattas av tillverkning av läkemedel, läkemedelkemikalier och botaniska produkter samt medicinsk forskning. I branschen återfinns företag som Astrazeneca. De näringsgrenar som framförallt växt i Malmö under perioden 2000 till 2007 är konsulttjänster, handel och personalintensiva tjänster. I Lund är det främst forskning och utveckling, konsulttjänster och personalintensiva tjänster som växt. Antal 2.7 Malmö stad satsar på näringslivet Den ekonomiska utvecklingen och stagnerad befolkningsutveckling skapade under 1990-talet en medvetenhet om behovet av att stimulera näringslivets utveckling och tillväxten i Malmö som en viktig pusselbit för stadens utveckling, för sysselsättningen och för att säkerställa välfärden. Malmö har sedan slutet på förra seklet genomgått en stor förändring från en klassisk industristad till en modern, mångkulturell stad som alltmer sätter fokus på kunskap. Målmedvetet arbete har gjorts för att förändra staden till en attraktiv och tillväxtorienterad plats med ett tjänste- och kunskapsproducerande näringsliv Viktiga infrastrukturprojekt har bidragit till omvandlingen Grunden för ett framgångsrikt näringsliv är en god infrastruktur och Malmö har genom viktiga beslut utnyttjat det efterindustriella samhällets möjligheter och de stora statliga besluten om Öresundsbron, Malmö Högskola och Citytunneln för att bidra till omvandling av näringslivet i Malmö och regionen. 14

17 Malmö stad har under senare år gjort många och kraftfulla satsningar på både hård och mjuk infrastruktur, stadsförnyelse och kreativa miljöer som påverkat stadens attraktivitet och därmed näringslivets utveckling. Stadsmiljöerna har öppnats upp och gjorts mer tillgängliga, kunskapsmiljöerna har utvecklats och boendemiljöerna har prioriterats vad gäller både omfattning och kvalitet. Att locka till sig kreativa människor som numera alltmer följs av kreativa verksamheter har stärkt Malmö som kunskapsstad. Under samma period har befolkning och sysselsättning ökat starkt. Detta avspeglas i en ökad framtidstro och en positiv bild av Malmö en stad i rörelse, förändringstakten är hög - det är här det händer! Enligt en nyligen genomförd studie av företag som flyttat till Malmö kan konstateras att närhet till kunder, leverantörer, nätverk, samarbetspartners och servicefaktorer som företagen i stor utsträckning själv råder över - upplevs som positiva i Malmö. Bra kommunikationer genom inte minst Copenhagen Airport, korta avstånd och en expansiv stad med framtidstro är andra positiva näringslivsfrämjande faktorer som staden och andra offentliga aktörer påverkat. Tillväxten skapas i företagen/näringslivet medan staden kan bidra med att skapa förutsättningar för förnyelse, omvandling och utveckling som genererar tillväxt staden kan alltså vara med att duka bordet. Varje enskild insats som stimulerar tillväxt i företag är av stor betydelse. Eftersom tillväxt i första hand skapas i befintliga företag är det viktigt att företag/företagare upplever att kommunen är angelägen om att vara delaktig i arbetet att skapa ett positivt företagsklimat i Malmö Dialog och möte är prioriterat För att stimulera och stödja Malmöföretagens utveckling har Malmö stad under senare år prioriterat dialog och mötesplatser i avsikt att underlätta samspelet mellan företag och Malmö stads politiker och tjänstemän samt att ta upp frågor av gemensamt intresse. En sådan dialog främjar också möjligheterna att bilda offentlig-privata partnerskap kring gemensamma frågor som leder till konkreta näringslivsfrämjande åtgärder. Exempel på sådan dialog och mötesplatser är: Företagsakademin en samverkan mellan Malmö Företagsgrupper och Malmö stad för att genom medel från Europeiska Socialfonden genomföra kompetenshöjande insatser i företag. Frukostmöten 0707am en mötesplats med företag för företag kring teman som företagen själva identifierat och där Malmö stad ordnar mötesplatsen. Näringslivsdag och Galakväll arrangemang för att visa uppskattning, ge inspiration och underlätta nätverkande mellan företag och mellan företag och staden Särskilda satsningar för näringslivets utveckling och tillväxt Malmö stad understödjer på olika sätt entreprenörskap och innovativ verksamhet för att därigenom bidra till förnyelse och förändring. Entreprenörskap och innovativ verksamhet stimulerar konkurrenskraften i näringslivet som i sin tur bidrar till en ökad tillväxt i samhället. Som en följd av detta satsar Malmö stad på att skapa nya miljöer, mötesplatser och kontaktvägar för möten mellan gammal och ny kunskap, entreprenörskap och mentorskap. Att hålla samman den entreprenöriella kedjan är viktigt. Det måste finnas en röd tråd av entreprenörskap så att företagsamma individer fångas upp och erbjuds stimulans och stöd genom hela entreprenörscykeln. Malmö stad stödjer därför olika aktörer som ägnar sig åt entreprenörs- och innovationsfrågor riktade mot olika individer, från elever i grundskolan till forskare på universitetsnivå. Några särskilda satsningar kan nämnas: Malmö Incubator(MINC) - en företagsinkubator i tidigt skede, MEDEON - en innovativ miljö för något mer mogna företag. Fokusområden är nya media, design, miljö, livsmedel och miljöteknik respektive medicin, medicinteknik och Life Science. 15

18 Ett Center för Hållbar stadsutveckling och ett MiljöinnovationsCenter som är ett samarbete mellan offentlig sektor, forskning och näringsliv och som har till uppgift att utveckla internationell konkurrenskraft inom miljödriven affärsutveckling och hållbart byggande. CRC Clinical Research Center som är en satsning i form av ett forskningscenter på Universitetssjukhuset i Malmö i samverkan med Lunds Universitet kring våra vanligaste folksjukdomar exempelvis cancer, diabetes, och hjärt- kärlsjukdomar. Det Medicinska Malmö - För att säkra utvecklingspotentialen för UMAS, Malmö Högskola och MEDEON och främja företag och andra initiativ med anknytning till dessas verksamhet har Malmö stad lagt fram ett samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för området Triangeln-UMAS- MEDEON. Nya Media - Malmö stad har gjort en särskild satsning för att stärka och stödja utvecklingen av branschen Nya Media. Nya Media är en betydande del av den så kallade upplevelseindustrin. Företag som kan hänföras till Nya-medie-branschen uppstår i skärningspunkten mellan telekom operatörer, traditionella massmedieproducenter, utvecklare av mobil teknik, IT-företag, kulturproducenter, dataspelsföretag etc. För att underlätta näringslivets utveckling kommer Malmö stad att fortsätta utveckla det s.k. Frontdeskprojektet. Det fungerar som en första instans för de tekniska förvaltningarna att ge kunderna ett väl fungerande nätverk med en tydlig ingång till varje teknisk förvaltning Framtida strategier för stadens näringslivsfrämjande arbete Det är självklart viktigt att hålla fast vid och utveckla den positiva utveckling som näringslivet haft i Malmö under senare år. Detta förutsätter ett fortsatt positivt samspel mellan staden och näringslivet och övriga aktörer. Detta är grunden för (förslag till) strategi för stadens framtida näringslivsarbete. Denna strategi betonar just dialogen som den viktigaste grundbulten för insatser av gemensamt intresse för stadens och näringslivets utveckling. En förbättrad dialog med ökad insikt om varandras roller där vi är delar av samma utveckling ökar möjligheterna ytterligare att samspela till allas nytta. Strategin betonar att Malmö stad och företagen är beroende av varandra och att vi har olika roller för näringslivets och tillväxtens utveckling. Med detta som utgångspunkt vill strategin utveckla dialogen för att i partnerskap både öka företagens konkurrenskraft och stadens attraktionskraft. Strategin pekar även ut ett antal profilområden i Malmös näringsliv för speciella satsningar från stadens sida. Strategin betonar särskilt företagens långsiktigt viktigaste fråga, kompetensförsörjningen, och uttrycker en vilja från stadens sida att tillsammans med företagen aktivt arbeta med detta speciellt kopplat till stadens unga och mångfald. En särskild satsning på förnyelse och omvandling genom innovationer och entreprenörskap, utveckling av innovativa miljöer och innovationssystem är en central del av strategin liksom att bejaka Malmö stads roll i den regionala utvecklingen, såväl i Skåne som i Öresundsregionen. Slutligen är en del av strategin att utveckla förhållningssättet och bemötandet till företagen för en effektivare service och bra samarbetsklimat. 2.8 Några slutsatser I detta kapitel har vi konstaterat att det ibland i debatten sätts likhetstecken mellan skattekraft och kommunal tillväxt. Det är dock problematiskt att använda skattekraft som ett mått på kommunal tillväxt eftersom skattekraft inte mäter var produktionen sker utan var inkomsterna beskattas. Det stora 16

19 pendlingsutbytet mellan kommuner i en och samma region innebär att arbetsinkomster som genererats i en kommun mycket väl kan beskattas i en annan kommun. Sveriges tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö svarar för en betydande del av Sveriges samlade ekonomiska tillväxt. Inom Malmöregionen svarar Malmö för mer än 50 procent av regionens samlade tillväxt. Malmö tillsammans med Lund utgör ett dubbelkärnigt centrum i regionen och tillsammans svarar de för drygt 80 procent av den samlade tillväxten i regionen. Inom näringslivet i Malmö är de branscher som växt mest sedan år 2000, konsulttjänster, personalintensiva tjänster och handel, men också företag inom forskning och utveckling har haft en god tillväxt under de senaste åren. Malmö stad har under åren gjort många satsningar för att främja näringslivet. Stora infrastrukturprojekt har varit viktiga för utvecklingen men också olika åtgärder för dialog och samverkan mellan kommunen, näringslivet och högskolan har varit betydelsefullt. Malmö stad förbereder nu en ny samlad näringslivsstrategi för att ytterligare främja näringslivets konkurrenskraft och stadens attraktivitet. 17

20 3. Malmö skapar tillväxt men tappar i skattekraft I föregående kapitel behandlades storstadsregionernas betydelse för Sveriges tillväxt och Malmös roll som regional tillväxtmotor. I detta kapitel diskuteras det som skulle kunna kallas Malmö-paradoxen, stark tillväxt men svag skattekraft. I kapitlet analyseras den regionala boende- och pendlingsstrukturen och hur den påverkar inkomststrukturen i regionen. Även faktorer som regionbefolkningens åldersstruktur, andelen i utbildning, förvärvsgrad och gränspendling och hur det påverkar skattekraften behandlas. Som framgår av figur 7 utvecklar sig skattekraften som andel av medelskattekraften för riket olika för de tre storstadskommunerna. Skattekraften i Stockholms kommun ligger 22 procent och Göteborgs kommun ligger cirka 10 procent över medelskattekraften. Malmö kommun däremot ligger år procent under riksgenomsnittet. Malmö har tappat i skattekraft sedan mitten av 1995, då skattekraften i Malmö var 97 procent av medelskattekraften jämfört med 87 procent idag. Stockholm och Göteborg har legat på ungefär samma nivå sedan Figur 7: Skattekraften i de tre storstadskommunerna som andel av medelskattekraften 1995 till 2009 Index (Riket = 100) Malmö Stockholm Göteborg Övriga Sverige Källa: SCB Vad är det som förklarar att Malmö har en ekonomisk tillväxt på samma nivå som Stockholm och Göteborg men avviker från de andra två storstadskommunerna vad gäller skattekraftens utveckling? Det omedelbara svaret är att det inte finns en ensam faktor som förklarar detta utan det handlar om flera samverkande faktorer. 3.1 En enkel förklaringsmodell Faktorer som påverkar skattekraften i Malmö är bl. a. invånarnas sysselsättningsgrad, inkomstnivå, åldersstruktur, utbildningsnivå och etnicitet samt näringslivsstrukturen i Malmö och andelen gränspendlare. Dessa faktorer har tidigare belysts översiktligt i rapporten Aktuellt om skattekraft, december 2008 från Stadskontoret, avdelningen för strategisk utveckling. En viktig faktor som inte behandlades i den rapporten är den regionala boende- och pendlingsstrukturen och hur den påverkar inkomststrukturen i regionen. Den faktorn kommer att behandlas utförligt i detta kapitel. Vidare kommer faktorer som regionbefolkningens åldersstruktur, andelen i utbildning, förvärvsgrad och gränspendling och hur det påverkar skattekraften behandlas. 18