Intervju med Urban Lundin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervju med Urban Lundin"

Transkript

1 1 Intervju med Urban Lundin Urban Lundin, var kommer du ifrån? Jag är norrbottning. Jag är född i Luleå och på det sättet kanske lite av en invandrare i det här landet Sara Lidman berättar om det i sitt stora järnbaneepos: längtan att få tillhöra det verkliga Schverige. Jag vet inte om jag har känt någon sån längtan. Jag tyckte vi hade det bra i Norrbotten och jag hade inga planer på att flytta söderut. Men så småningom blev det så. Och varför blev det söderut? Ja, det fanns inga lärarutbildningar norrut om man säger så. Det blev Linköping för min del så småningom efter studier i Umeå på universitetet så hamnade jag på folkhögskolelärargrenen Men något måste det ha varit som gjorde att du valde just folkhögskolelinjen och folkbildningen. Vad var det? Det stod för något annorlunda. Men det tog ju ett väldigt långt tag för att upptäcka det. Jag bodde i Boden och gick på tekniskt gymnasium i Luleå. Varje dag åkte vi förbi Sunderbyns folkhögskola. Och så såg jag att det stod en skylt: här ligger Sunderbyns folkhögskola. Men jag hade ingen aning om vad det var egentligen. Men så gick min bror som deltagare på Vindelns folkhögskola i Västerbotten i tre år. Och via honom så väcktes intresset för folkbildning och folkhögskola. Och där fick jag mitt första folkhögskollärarjobb innan jag hade lärarutbildning. Dessförinnan hade jag också jobbat som lärare i två år på grundskolans högstadium, direkt ifrån gymnasiet. På den tiden var det så i Norrbotten att kunde man hjälpligt läsa och skriva och stava sitt namn rätt så fick man jobb som lärare, om jag något överdriver. Det fanns ett gäng ambulerande löshästar som ena året träffades man i Pajala, senare i Moskosel, fjärde året i Arjeplog. Jag kom då till Arvidsjaur på hösten innan jag hade fyllt 19 och hade jobb i en månad. Och sen så småningom hade jag jobb i ett helt år. Och innan resan där var färdig hade jag gjort två år på grundskolan. Men du kände att du ville ha en annan form av lärarutbildning? Ja, egentligen kände jag nog att Jag hade ju prövat på läreriet i sammanlagt tre och ett halvt år och kände att jag var lärare: den här kvalitén som det innebär att vara lärare, den hade jag i mig. Men jag behövde ju också ha något formellt och jag ville få ett jobb på en folkhögskola. Jag insåg att aktierna steg i värde om jag gick den här utbildningen. Det var anledningen. Och det innebar att du flyttade ner till Linköping en tid? Ja, ett år under utbildningen där. Sen gjorde jag min långa praktik på Marieborgs folkhögskola. Då hade min handledare den goda smaken att få ryggskott i slutet på min termin. Så han blev sjukskriven under ett par månader. På det viset kom jag in i den miljön som ju var fantastisk på Marieborg då i slutet på 70-talet. Och sen har du varit folkbildningen trogen? Ja, det har jag faktiskt varit sen 76. Med ett mellanspel i Tanzania, som ju också handlar om folkbildning. Där jobbade jag med motsvarigheten till svenska folkhögskolor. Det som heter Folk Development College. Jag var inblandad i ett projekt och utbildade rektorer till att börja med. Sedan blev jag ledare för hela det projektet. Sammanlagt fem år var jag där innan jag kom hit till Åsa 1996, där vi nu är. Här har jag varit rektor i snart 15 år. Vad innebär folkbildning för dig? Jag tycker att Bernt Gustafsson lite grann har utrett det. Det är ju en sån fråga som vi kan prata om hur länge som helst. Det är två aspekter av det: det ena är att folk skaffar sig en egen bild av världen och folk bildar sig egenbildning. Den kan man ju snappa upp på väldigt många olika sätt. Hämta delar från TV, från böcker, från läsning, från film och vad det nu är. Och så sätter man samman sitt eget. Och det andra Folkbildning är ju dels att folk själva skaffar sig en bild av världen men så finns det ju en mera programmatisk del av folkbildningen, där man står för ett program, en idé, en tanke och att man utifrån, kanske uppifrån, bibringar folk föreställningar, värden, värderingar. Och det gör ju vi på en folkhögskola. Folk kommer ju inte hit och bygger sin egen kurs. Vi har ju färdiga kurser. Dom utvecklas ju i dialog med deltagarna. Men det är ju inget fritt, helt fritt, kunskapssökande i den meningen. Sen, inom dom här gränserna, finns det ganska stora frihetsgrader. Jag tycker det här speglar

2 2 folkbildningens två olika sidor: den egna strävan efter att förkovra sig, förbättra sig, att förstå sig mera på världen genom en inifrån kommande brist, en drivkraft, skulle jag säga. Det här att man utsätter sig för en skolas ambitioner och oftast också gillar dom! Finns det en risk att vi på skolan styr elevernas val, att vi bestämmer mer än just det här fria valet som dom själva har? Ja, ja. Uppenbart. Så är det ju. Jag tycker kanske att vi lever i en tid när deltagarnas egen vilja att ifrågasätta och driva egna linjer står tillbaka alldeles för mycket jämfört med vad den idealt sett borde vara. Vi gör inte tillräckligt för det. Alla sådana här verksamheter blir ju institution. Ju längre tid institutionen befolkas av samma personal, desto mer kommer de här förkalkningsmekanismerna in. Sen händer det någonting att det här bryts upp: man startar nya kurser mot nya målgrupper och nya saker händer. Och så får man en liten rörelse på det här. Då är egentligen en ideal strävan att förändra efterhand så pass att kursdeltagarna styr mer? Det tycker jag. Sen ska man vara noga med att kursdeltagarna inte ska styra över sånt som dom inte kan ta ansvar för. Det är verkligen en kärnfråga för mig att ansvar och befogenhet måste gå ihop. Deltagarna ska inte skriva ut nya kurser för framtidens deltagare, för dom kommer inte att vara här och ta ansvar för det. Det ska ju vi som personal göra. Men inom sin egen kurs borde inflytandet vara större. Jag är helt övertygad om att det går att göra mycket, mycket mer. Om du skissar på en vision för den ideala folkbildningen. Hur ser den ut? Ja, jag tror att Jag jobbar ju som rektor här och har haft anledning att fundera en hel del över ledarskapsfrågor. Då tror jag på vad som brukar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. Jag tror också på en situationsanpassad folkbildning, folkhögskola, som bevarar traditioner, men också rör sig med tiden och ändrar sig i takt med tiden. Därför tror jag inte man ska vara tvärsäker på hur en ideal folkbildning ska se ut. Den ska ha den här unika kombinationen av tradition och förnyelse, och den måste hela tiden ältas och bearbetas. Den matchen, den kampen, den limpan blir aldrig färdigbakad. Vilka traditioner är det som är viktiga att bevara? Jag tror att vi har skrivit i vårt måldokument att vår verksamhet vilar på fem pelare: Det ena är statens ambition med folkbildningen. Det kan vi aldrig bortse ifrån. Det andra är huvudmannen, i vårt fall Landstingets ambitioner. Den tredje är skolans egna traditioner. Det här är en gammal skola, som startade redan Det fjärde är personalens drivkraft och ambitioner och det femte är deltagarnas önskemål och dom i sin tur speglar samhället och dess förändring. Jag tror att om man ska titta på det ur något sorts maktperspektiv så är det naturligtvis staten och folkbildningsförordningen som är bottenplattan i det vi gör. Den kan man inte bortse ifrån. Men den ger stora frihetskrav. Men även den är ju föränderlig i förhållande till hur samhället förändras. Absolut. Jag kom ju in när vi diskuterade de förändringar som gjordes Vi har förmodligen världens kortaste förordningstext på elva paragrafer i folkbildningsförordningen. Den är ju väldigt öppet hållen. Den har med tiden kommit att kompletteras med olika saker. Inför nästa verksamhetsår ska vi ta fram en studeranderättslig standard som ska tillämpas på skolan, därför det har man ansett vara en brist i folkhögskolan. Våra deltagares rättsliga ställning är mycket svagare här än vad den är på universitet och högskola. Så det ändras också. Den har ju ändrats senast efter den proposition som kom 2006, Lära, växa, förändra. Du talade också om föränderligheten, att folkhögskolan till viss del anpassar sig efter förändringarna i samhällslivet. Och det gör naturligtvis också lärarkåren och kursdeltagarna. Hur ser förändringen ut framöver? Ja, det som alltid svårare att skriva recept för morgondagens kök än för dagens. Med åren har jag blivit mera ledsen över att vi i så hög utsträckning är en spegling av det som händer i samhället, och mindre en aktör, mindre en agent. Vi borde engagera oss mer i tidens stora frågor här på Åsa. Vi borde engagera oss i jämställdhetsfrågor, jämlikhetsfrågor, livsstilsfrågor, integrationsfrågor. Vi gör en massa på det området, men jag tycker inte att vi är tillräckligt aktiva där. Hur ska vi agera för att vara mer aktiva? Det faller ju tillbaka lite grann på mig själv. Jag har ju ett ansvar för att sätta dagordningen för de diskussioner vi för på skolan. Där har vi väl inte orkat riktigt vara proaktiva och driva frågorna på Ändå ska vi väl säga att Åsa ligger långt framme. Vi är med i den pedagogiska diskussionen. Vi har ett

3 3 stort inslag av distansstudier i våra verksamheter. Vi är moderna! Men vi är kanske inte tillräckligt samhällskritiska. Det är min egen bedömning. Och vi borde röra oss i den riktningen. Vi står inför gigantiska förändringar Vilka då? Man kan räkna antalet miljarder människor på jorden, men dom växer ju på ett expotentiellt sätt. Jorden blir inte större. Tillgångarna ökar inte och vi kan inte ha en evig tillväxt. Vi måste lära oss att hushålla bättre med resurser. Som ett exempel: nu senast när problemen med den här vulkanen på Island var, så fick jag lära mig att det görs flygningar per dag i Europa. Så där en 5 % av Europas befolkning är ute och flyger. Resten åker väl tåg och buss och bil om man ska skoja lite. Vad du talar om nu är en förändring i hela livsmönstret? Hela livsmönstret! Där måste ju folkhögskolan kunna bidra till diskussionen om vad ett gott livsmönster är. Hur ska vi göra? Hur ska vi leva? Hur ska vi hushålla med resurserna? Hur ska vi föra ut det i kursverksamheten och till kursdeltagarna? Ja, vi kan ju göra kurser runt om det här, men det kräver ju en del. Det är ju en av nackdelarna med det nuvarande systemet att det är ganska statiskt. Vill man göra nya kurser måste man först plocka bort något annat om man inte hittar sidofinansiering. Men vi har ju Johan Ehrenberg här i Katrineholm. Han håller på och arbetar med ett projekt som heter hem-el och sätter upp utrustning på en kulle, testar och provar. Där finns ju möjligheter, det finns ju under våra händer att bygga kursverksamhet runt det. Att vara aktörer, propagandister för den typen av alternativa lösningar på ett viktigt samhällsproblem. Det kan vi göra på flera andra områden. Men det innebär att vi måste i än högre grad föra in den typen av ekologiska frågor i vår ordinarie verksamhet. Absolut, tycker jag. Och hur ska vi göra det? Varje sån här förändring måste ha sociala bärare. Bärare av social förändring på en folkhögskola är personalen. Man kan inte instruera fram ett förhållningssätt. Så mycket har erfarenheten lärt mig. Vi måste diskutera och diskutera och kanske också via nytillskott på personalsidan få fram entusiaster som vill driva den här typen av kursverksamhet. Du talar för ett starkt men ändå hållbart samhälle, där vi ska vara en pådrivande kraft. Ja. Nu har vi också sett väldigt stora förändringar även inom folkhögskolans kursdeltagarkår. Det har skett förändringar från en äldre generation som var ute i arbetslivet men sökte sig andra utbildningsvägar efter ett antal år efter erfarenheter. Nu har vi en annan elevkategori. Det där är delvis en myt menar jag. Om man tittar på såna som återvänder till våra jubileer så är det såna som gick ut för 60 år sen. Hur gamla kan dom ha ha varit då, när dom gick på folkhögskolan? Ja, dom var ju runt 20. Det var ju väldigt många unga pojkar och flickor som kom direkt ifrån hemmet, från landet, från gården. Och så gick dom folkhögskola. Sen fick dom ett yrke och började jobba. Så jag tror inte det. Vi har en danskurs på skolan där det är väldigt många under 20 år men medelåldern på våra estetiska kurser och friskvårdskursen, dom ligger ju över 25, mellan 25 och 30. Jag tror inte att åldersfrågan har ändrats på något markant sätt. Finns det någon annan fråga som har förändrats? Ja, intresset för vad man ska göra med sina studier. Vi har ju en yrkesorienterad kurs nu, friskvårdsledarutbildningen. Dom andra kurserna handlar ju om egen förkovran eller tillgodoseende, bildande av egna lustar när det gäller musik, när det gäller textil. En del av dom skaffar sig ju också en utkomst med den här utbildningen som plattform. Men många gör det ju för sin egen skull och gör det ibland också som en paus i något annat som man har ägnat sig åt. Men det kan väl ändå vara en kvalitet? Absolut. Jag tycker nog själv att jag har omvärderat det där med tanke på hur det har sett ut med massarbetslöshet vi hade på 90-talet så var ju folkhögskolan en fantastisk buffert för att fånga upp människor som hamnade i stora bekymmer. Vi har ju fortsatt att vara det. Vi ska komma ihåg att idag

4 4 är folkhögskolan sådär 25 % större volymmässigt än den var i början av 90-talet. Vi har aldrig haft mer verksamhet än vi har nu. Jo, kanske några år i slutet av 90-talet. Men vi mottar ändå en helt annan typ av elever? På allmän kurs är det ju så, väldigt tydligt så. Hur ser då den allmänna kursens framtid ut? Om du skissar på några år. Man måste nog designa den så att den passar den här målgruppen bättre. Det är uppenbart. Det är inte samma självskrivna kanal för dom som lite senare vill söka till högre utbildningar. Vi har ett väldigt stort bekymmer, tycker jag, med unga män. Jag nämnde jämställdhet som en sån central fråga: då menar jag att männen är den grupp som kanske bäst behöver folkhögskola och folkbildning. Dom är vilsna. Mansrollen är ifrågasatt. Man har inte fått någon riktig hjälp, råd och stöd med hur man ska orientera sig i de här frågorna. Och vi ser i dom här kurserna som vi har prövat under det här året med unga som är inskrivna i utvecklingsgarantin att den målgruppen har stora svårigheter att hitta sig själva. Det är en viktig uppgift för oss att hjälpa dem med det. Men: vi måste också ha kvar naturligtvis en allmän kurs som ger möjlighet för dem som är begåvade att ta sig vidare till högskola. Jag tycker att det system som vi har idag på Åsa folkhögskola ändå speglar den här verkligheten på ett bra sätt. Vi har delat in den i tre huvudområden, där vi också har ett ganska stort sjok för praktiska ämnen för att tillgodose en egen lust att jobba med händerna, att göra något annat, men också för att bevara möjligheten för den här gruppen att gå vidare till högskolan. Men vi sätter allt färre omdömen och det blir allt färre som går vidare till högskolan. Och det måste man vara medveten om. Ja det är så. Det är många som har svårt att klara studierna av olika skäl. Och hur ska vi hjälpa dom här som ofta är ganska vilsna och sökande? Vi gör det ju delvis bland annat genom att ligga mycket närmare dom, att fånga upp dem, att stötta, att ifrågasätta. Risken att man blir för omhändertagande är ju alldeles uppenbar, tycker jag. Man måste också våga ställa vuxna krav, även om vi ibland tycker att deltagarna inte är så vuxna som vi skulle vilja att dom vore, så måste vi betrakta dom som vuxna och inte hamna i en omhändertagande roll. Innebär det här i förlängningen att den allmänna kursen har spelat ut sin roll eller ska man förändra den så radikalt att man verkligen tar hand om dom här sökande som har ganska svårt med motivationen för studier? Den har inte spelat ut sin roll. Men den spelar mindre roll. Förordningen föreskriver att vi ska ha 15 % av vår verksamhet som allmän kurs. När den kom tyckte många att det var löjligt lite. Många skolor har idag svårt att få ihop 15 % av sin verksamhet som allmän kurs. Det är väl också ett tecken på hur situationen i samhället har förändrats och hur situationen för allmän kurs har förändrats. Du var inne på att vi har specialdesignat några kurser för unga arbetslösa. Är det en framtid? Skulle vi alltså kunna vara mera direkt inriktade mot olika grupper i samhället som just har ett speciellt behov men kanske har svårigheter att söka sig till den allmänna kursen? Just i år har, på initiativ från Nyköpings folkhögskola, lärarfacken och skolledningen här på Åsa varit med och skrivit under ett upprop där vi begär av riksdag och regering att man tar bort taket från folkhögskoleutbildningarna som det var fram till 85, tror jag, vilket innebär att vi tar in så många vi kan i verksamheten utan att följa rigorösa bestämmelser från arbetsförmedlingen eller andra. Det är jag övertygad om skulle hjälpa den här gruppen väldigt mycket. Nu hamnar dom ju i en korseld av insatser, synpunkter och åtgärder som ofta går på tvärs mot varandra. Dom verksamheter vi startade i höstas började som utgångspunkt det finns 200 personer av den här kategorin i lilla Katrineholm så kom 30 till ett möte och 15 kom till kursen. Av olika skäl så faller folk bort på vägen. Och då har vi ju ändå klarat oss bra; det finns ju dom som har startat dom här kurserna med fyra, fem, sex, sju deltagare. Men om vi kunde rekrytera fritt tror jag vi skulle kunna fånga upp många fler. Men då måste också vårt förhållningssätt och vår inriktning följa med den förändringen. Du är inne på en ganska svår samhällsförändring som till stor del inte bara följer utan också ska leda. Leda är nog lite för övermaga att tro att vi ska leda den. Men vi borde vara mera aktiva. Vi kan och borde göra mer för att driva på en sorts jämlikhetsinriktning utav folkhögskoleverksamheten. Finns det en risk för ökad segregering i folkhögskolan, att några som har ganska väl förspänt söker till spännande kurser där man utvecklar sig själv under något år vi nämnde estetiska

5 5 linjer här ute i Sköldinge finns det en risk för att det blir en spänning mellan den kategorin och en kategori som faktiskt inte har lust och är inte särskilt motiverade? Ja, den spänningen finns ju. Den är ju uppenbar. Det är så. Folk kommer med olika ingångsvärden och har olika intressen. Ibland är det också en fråga om fördelning av resurser. Var lägger man dom här resurserna? Men dom har alltid funnits. På 80-talet hade folkhögskolan mycket fackliga kortkurser. Men det kan väl inte anses vara bra? Nja, motsättningar är inte av ondo i sig. Frågan är hur man hanterar dom. Du vet ju själv hur det är inne i Katrineholm, vilka spänningar som finns mellan allmän kurs och invandrargrupperna, som delvis går i varandra men delvis också har olika intressen. Tålamodet och förståelsen och empatin brister ibland. Där har vi områden att arbeta med. Det är inget att sörja över. Det enda man kan sörja över är om vi inte arbetar bra med de här motsättningarna. Att motsättningarna finns är ganska uppenbart. Du nämnde ett stort antal som går den allmänna kursen, på vissa specialkurser. I Katrineholm så är ungefär av alla Katrineholmare kommer från ett annat land, invandrare eller flyktingar. Hur ska vi ta emot dom? Ja du, det var ju en jättefråga. Pratar du om Katrineholm eller pratar du om Sverige? Jag kan prata om både och. Men nu är vi så nära Katrineholm: Katrineholm är ju vårt problem. Det var ju en av dom saker jag nämnde, det var ju integrationsfrågan: det är ju verkligen samhällets kronorsfråga om utanförskapet i stadsdelarna i våra storstäder bara ökar och ökar. Det måste vi ju vara klara över att det finns brandfarligt material i den motsättningen. Vi brukar ju säga ibland att det är konstigt att det inte händer mer. Det har hänt en del i Rosengård, det har hänt en del i Rinkeby. Tills vidare har det inte hänt så svåra problem i Katrineholm. Nej, därför att det ändå är överblickbart. Du nämner Malmö och Stockholm, vi får inte glömma Göteborg, Uppsala och andra ställen. Men jag tror alltså att man också måste se att totalt sett så kanske med alla dess brister, och dom är inte få, så är svensk integrationspolitik lite av en framgångssaga. Det är ett märkligt faktum att kommunalrådet i Södertälje får åka till USA och berätta om hur lilla Södertälje kan emot fler irakier än hela USA. Men det handlar ju naturligtvis också om trafikströmmar, om jag får uttrycka mig i såna termer: apparaten, att ta hand om folk, att integrera, utbilda, ge dom jobb: det klarar du bättre med ett litet antal än med ett stort antal. Sen måste det här anpassas efter behoven ute i världen. Kan vi säga att vi är ganska bra på att ta hand om invandrare till vår verksamhet? Jag tycker det om man ser på hur våra deltagare med invandrarbakgrund svarar på våra enkäter efter genomgångna utbildningar, så är dom väldigt nöjda. Först kan man tycka att det är lite smicker i det: man är glad och nöjd och man vill inte stöta sig. Men skrapar du bort det där så märker du att det finns en djup respekt och en djup uppskattning för de goda värdena i Sverige som man inte har mött på så många andra håll i världen och som gör att man verkligen gillar det vi kallar den svenska modellen eller det svenska förhållningssättet. Sen finns det mycket kvar att göra: det finns mycket av vardagsrasism. Jag lever i en familj med sex barn från Tanzania och det kommer anekdoter med jämna mellanrum hur folk visar sin förståelse eller brist på förståelse. Anekdoter Det låter som det vore väldigt positivt ändå. Ja, folk är inte riktigt rasister på det sättet som man gärna vill tro. Man får ju akta sig för att överdriva också. Heter du Linda och är svart så är det svårt att koppla ihop att det är samma person som jag har sett med en av våra döttrar: man ser inte att den svarta personen är Linda. Men om vi nu har ca 20 %, invandrare i Katrineholm, då skulle också vi kunna göra betydligt mer, vi kunde ta emot betydligt fler. Det kunde finnas utrymme för vår verksamhet i större volym. Ja, det tror jag. Sen kan jag ju tycka att om det är 6 000, jag har inte sett den siffran Ja, det är ungefär 20 %. Det är ganska mycket. Det kan man tycka. Där ligger någon sorts, jag har ingen klar uppfattning, det finns en praktisk gräns någonstans hur många man ska ha för att det ska bli en integration värd namnet. Sen ska vi komma ihåg att det är inte bara människor födda i Sverige och människor födda utomlands och dom kommer hit och det finns barn som är födda i Sverige. Sinsemellan är de här

6 6 invandrargrupperna väldigt olika: väldigt olika historier, väldigt olika traditioner, olika syn på livet: Det finns ju ett möte där också. Vi talade om din erfarenhet från Tanzania. Du var där nere i fem år och utvecklade och arbetade med folkbildning där. Din bild av folkbildningen i Tanzania, hur skiljer den sig från arbetet i Sverige? Det är himmelsvida skillnader. Många svenska folkbildningsidealister vill gärna tro att folkbildningssystemet, folkhögskolorna i Tanzania är uppbyggda på svensk modell. Så är det inte. Sant är att det finns mycket inspiration ifrån Sverige, men egentligen är det det brittiska skolsystemet plus den socialistiska centralstyrningen som har präglat det skolsystemet. Det är fortfarande väldigt centralistiskt, det är andra kurser; det handlar om att lära sig praktiska saker, bygga, dra el, lite rörmokeri, lite fordonsmekanik, lite hemteknik, lite matlagning och snickeri och såna saker. På det lägger man sen samhällsämnen, lite engelska, lite matte Vi talar om folkbildningen i Tanzania. Den skiljer sig markant från den erfarenhet vi har i Sverige. Hur? Det är en yngre publik. Dom har oftast gått ut sjuan eller åttan. Dom är mera praktiskt inriktade på att få ett yrke. Dom har svårt att gå vidare med det här systemet, utan man gör yrkesprov så att man blir snickare eller elektriker eller något sånt. Så det är ju inte högskoleförberedande ett enda dugg kan man säga. Den är mycket närmare dom vardagliga behoven, verksamheten och den är mycket mer rigid, styrd av normer som inte har förändrats. Det var lite av dom uppgifter vi hade att arbeta med lärare och skolledningar på skolorna och se vad man kunde göra för att själva för att driva utvecklingen i en viss riktning. Man kan inte ha samma program över hela Tanzania. Det kan inte stå samma saker på jordbruksprogrammet eftersom olika saker växer i olika delar av landet. Behoven ser annorlunda ut. Så vi jobbade ju mycket med behovsinventeringar och sånt. Vi försökte också arbeta mycket med utåtriktad verksamhet, dvs. att man söker upp folk ute i byarna. Nu kostar sånt pengar: bara att hälla bensin i skolans motorcykel och åka ut kostade en del. Förut hade man bilar. Det stöttar inte SIDA med längre. Många lyckas ju fortfarande få de bilar som inköptes för deras räkning på 80-talet att rulla: det är verkligen ett under över alla under att en del av de där bilarna går. Men för många, när bilen stannar, då blir det motorcykeln som blir kvar. Så det är svårt att jobba utåtriktat också. Den här yrkesinriktade verksamheten, det är just vad folket och landet behöver? Ja, det tror jag man kan säga. Jag har väl inte haft tid eller kunskaper och förmåga att sitta och analyser det, men jag tror inte något samhälle kan utvecklas utan att det växer fram en medelklass: det behövs en medelklass av lärare och byråkrater. Dom måste ju också få sin utbildning någonstans, men inte på folkhögskolorna i första hand som det nu verkar. Det innebär att folkhögskolan i Tanzania är mer basalt inriktad? Och då stannar projektet där? Den högre utbildningen förläggs någon annan stans? Ja, man går ju ofta vidare, men jag menar ju att all utbildning måste innehålla komponenterna kunskap och färdighet. Vi har ju tidigare haft en överbetoning av kunskap. Det är ju därför vi har jobbat med dom här praktiska färdighetsämnena. Sen i färdigheter ingår ju också att räkna, läsa och skriva. Men jag tror ju att man i Tanzania, så måste man starkt betona färdighetsaspekten, alltså skills and knowledge: där behöver man jobba med skills, att folk får sina kunskaper i händerna. Det är ändå en ganska annorlunda inriktning än vad vi har i Sverige. Det låter på dig som det också skulle vara bra med en breddning? Den finns ju där redan delvis. Man har ju också andra ämnen. Man har samhällskunskap, man har bokföring, man har matematik och man har också utbildning i hälsofrågor. HIV och AIDS är som bekant ett jätteproblem i Tanzania och i alla länder söder om Sahara. Det jobbar man också med. Och dom jobbar fantastiskt, ska jag säga. Frimodigheten och diskussionerna runt det där har ju utvecklats explosionsartat. När jag jobbade i Tanzania i mitten av 90-talet då var det ju en knallsensation när man gjorde reklam för kondomer. Idag pratar man hur öppet som helst om hur man riskerar att smittas, hur man ska förhålla sig: hur ska du som en ung 17-åring, tjej eller kille, hantera sexualiteten, vänskapen, kärleken, relationerna på ett sätt som jag tycker saknas i Sverige därför vi inte har behövt det kanske. Vi har ju låga smittotal av HIV.

7 7 Vad du talar om nu är att det under den här perioden och fram till nu så har det utvecklats, det har funnits en vision i samhällsfrågor och samlevnadsfrågor. Men den period du var där på 90- talet, såg du någon annan tydlig vision, såg du någon utveckling inom folkbildningen i Tanzania? Ja, den jag nämnde: vi påbörjade ett arbete att frigöra sig från de alltför rigida bestämmelserna, att man såg att man faktiskt kunde göra saker på den egna skolan utan att vänta på att regeringen skulle mobilisera eller att man skulle få tillstånd eller något sådant. Man kan jobba med dom lokala grupperna. Den vänskola som vi har i Tanzania, den jobbar ju med kvinnogrupper runt om skolan, och vi ser ju en del av deras produkter och är med i den diskussion om hur dom kan utveckla sina hantverk. Nu sökte vi bidrag för att starta ytterligare ett par hantverksinriktade kurser på skolan, men med den nuvarande regeringen har man ju skurit ner på biståndet. Efter mycket malande och fram och tillbaka så fick vi till slut avslag på vår ansökan, vilket jag är mycket ledsen för. Hur är framtiden för Tanzania inom folkbildningen? Är det inriktning på hantverksområden, är det inriktning på jämställdhet som dominerar? Ja, det tror jag man får säga. Hälsofrågor förstås. Grundläggande hälsofrågor. När jag först kom till Tanzania, frågade jag mig om ett av världens 20 fattigaste länder hade råd att driva husmorsutbildningar. Men sen så förstod jag att det är en folkhälsofråga av rang: hur tar man hand om barn, hur skyddar man dom från sjukdomar? Tanzania, det är ett fantastiskt land: det är varmt och gott och skönt. Där trivs allt levande, också mikroberna. Så det är mycket lätt att bli sjuk av allsköns otyg. Man måste veta hur man gör för att hålla rent vatten och i brist på kylmöjligheter av livsmedel. Då kan man samtidigt också säga att Tanzania har grunden för en mycket god, hög standard, en god levnadsstandard. Det finns förutsättningar? Min hustru kommer från Tanzania. Hon säger att Tanzania är en av dom rikaste länderna i världen, alltså miljömässigt, naturmiljömässigt, befolkningsmässigt. Alla förutsättningar! Och nu märker man ju också: jag läste en rapport häromveckan att ekonomin i Afrika faktiskt har utvecklats under de här finanskrisåren. Men på nåt vis är det som att växeln hoppar ur ibland, men man kan märka en tydlig skillnad av lite av det som jag nämnde innan vi började spela in: Sara Lidman skriver i sitt stora järnbaneepos om längtan att tillhöra det verkliga Schverige i Västerbotten, att få kontakt med, via järnbanan, kultur och såna saker. Via TV och Internet får man nu i tredje världen kontakt med andra, livsförhållanden, andra livsstilar och andra förhållningssätt och då tror jag faktiskt att många ser: ja, ett annat liv är möjligt. Det går, också vi kan! Vi behöver inte leva på samma sätt som vi gjort i generationer. Den typen av framstegstro som har kännetecknat vårt land så oerhört starkt, åtminstone efter andra världskriget, ja egentligen ända sedan den industriella revolutionen i Sverige: den tron på en bättre framtid är en nödvändig hävstång för att ta sig vidare. Den tron har man även i Tanzania? Den kommer mer och mer. Via dom är kontakterna med förbättrade kommunikationer så bryts ju en del fördomar och missräkningar och misstro, de bryts ner. När det blir svårt att köra bil så kör man motorcykel Ja. när vi tittar på kommunikation i övrigt så nämner du TV och Internet. Även Internet är globalt, det förekommer även i Tanzania förstås och skapar kontakter med övriga världen. En parallell fråga om utvecklingen av Internet både i Tanzania och i Sverige. Våra kursdeltagare här är ju väldigt mycket ute på Internet och skaffar sig en bild av omvärlden. Hur kommer detta in i vår verksamhet, både när det gäller Sverige och Tanzania? Den revolution vi ser här hemma i Sverige, om jag börjar där, den är ju så ofattbar. Den kan ju nästan ingen hinna med att beskriva det som sker. Det märks ju också, att väldigt många människor i vår ålder slår ifrån sig. Det går inte att hänga med. Jag menar att det går, men man kanske inte har samma naturliga förmåga att lyssna på det. Jag hade förmånen att lyssna på ett föredrag om ett nytt paradigmskifte, där förståelse är det nya ledordet. Om vi fram till nu har haft kompetens som ledord: man måste kunna läsa av koderna och i det ligger också ett språk som finns ute i umgänget på sociala medier. Där är inte Tanzania med. Men det som har hänt i Tanzania.

8 8 Under de år jag bodde där hade vi en telefon, vi hade själva köpt en liten lokal växel i huset. Telefonabonnemanget stod på en kvinna som flyttade därifrån i slutet på 80-talet. Men ingen av oss tordes ändra namnet, för då skulle vi hamna i bekymmer med byråkraterna, så vi gick troget och betalade den här räkningen i stället. Idag bygger man ju inte ut telefonnätet via ledningar i jorden, utan man bygger mobilmaster. Det går rasande fort i Tanzania. Och via det systemet kommer också Internet att byggas ut. Så där minskar ändå glappet, tror jag. Och det finns ett stort intresse att kommunicera via mobiltelefon. Och det här med Internet och mobiltelefon, det gagnar också de studerande i Tanzania? Ja, absolut. Inte minst mot den här bakgrunden av att man vill dela känslan av att vara tillhörig världen i övrigt. Men att kunna berätta att jag inte kan komma hem den här veckan för jag är tvungen att göra det och det och det, det var rätt omöjligt förut. Det var ju som att skicka en kurir på Karl X:s tid nu överdriver jag förstås men det är ju oerhört långsamma kommunikationsvägar. Idag lyfter man också i Tanzania mobiltelefonen. När man besöker vår vänskola brukar ofta eleverna och personalen stå uppradade när man kommer och så sjunger dom och tar emot en på ett alldeles fantastiskt sätt. Det har dom gjort i alla tider. Hur det gick till förut, det fattar jag inte: dom måste ha stått där från morgon till kväll och väntat att man skulle komma. Nu ringer rektorn i sin mobiltelefon: nu är vi där och där, vi är framme om en halvtimme. Då hinner dom lämna vad dom har för händer och ta emot sina gäster. Globaliseringen av mobiltelefonen och Internet, är den av godo? Ja. Du ser inga nackdelar? Jodå. Massor. Säg någon. Ja, allt skit som sprids via nätet Utnyttjandet av människors namn! Människor blottställer sig, både bokstavligen och bildligt på nätet, det är ju naturligtvis sånt som man måste göra något åt, och som man gör något åt. Det är som alla nya tekniker, man måste lära sig hantera dom. Men på det hela taget alltså, om du ser som konsument har du fantastiska möjligheter idag. Det var länge sedan jag skrev på en sån här lapp och skickade till banken vilka räkningar jag skulle betala. Det gör väl ingen idag? Du köper dina biljetter på Internet. Om du vill veta någonting om Colosseum går du in på Internet. Jag åker ju inte till biblioteket och tittar i ett uppslagsverk. Är det inte en bildnings- och klassfråga samtidigt? Ja, så är det ju. Nu pratar vi skolpolitik. Jag har inte så mycket till övers för en del av alliansens men det är svårt att inte se att Socialdemokraterna svikit arbetarklassens barn i skolpolitiken. Det sörjer jag över. Det är ju många av arbetarklassens barn som ägnar sig åt sociala medier i en sån grad att man kan säga att det är ett missbruk? Absolut. Det gör det. En stor del av våra ungdomar har en fäbless för att sitta vid datorn långa tider och jobba med spel och sociala medier. Men finns det ändå inte en kvalitet att man har lärt sig att kommunicera? Det har jag ju märkt på dom här som vi har haft nu, de här unga deltagarna: Jag förstår engelska bra, men jag kan inte prata engelska, säger dom. Sen pratar man engelska med dom. Dom kan prata engelska hur bra som helst. Dom har inte tilltron till den egna förmågan, men förmågan har dom! Dom kan väldigt mycket. Man jobbar väldigt mycket med Internet, man är ute på sociala medier. Min Emma, 12 år, snart 13, är fantastisk. Hon får göra allt som hon får för mig och mamma. Men samtidigt så finns det ju en fara som lurar bakom hörnet: mindre nogräknade, kommersiellt inriktade som strävar att lura in även 12-åriga flickor i fällan Jag har sett det på nära håll.

9 9 Och här finns det en dubbelhet menar jag: kommunikationen är god, man lär sig, man träffar, man kan utveckla bland annat språket, men man kan också falla i den här fällan. Vill du kommentera det här jag säger? Jag tycker det är vuxenvärldens ansvar att se till att man vet vad barnen gör. Våra barn har varit vansinnigt arga på oss, på mig genom att jag hela tiden kollat och satt begränsningar och sett till att dom rör sig på sånt som jag tror att jag vet något om. Sen har jag inte lyckats, förstås Men det är nog en skillnad mot att lämna dom helt åt sig själva, att helt fritt få sitta halva och hela dagar och nätter. Så grunden att styra detta kan man säga: i familjen ett vuxenansvar, ett föräldraansvar. Inom folkbildningen kan vi kanske säga att det är ett folkbildningsansvar? Ja, det gör vi också. Vi lägger filter på servern som gör att man inte kan besöka sidor med porr, med grovt våld, med krigshets, med rasism. Det tycker jag att vi har inte bara rätt att göra, det är vår skyldighet att göra. Det är en ganska dryg investering för skolan att satsa på IT. Under någon period la vi någon miljon per år av våra 30 miljoner på IT. Det är klart att dom ska användas för de ändamål dom är avsedda för. Och det är inte att titta på porr. Och inte att lära sig göra bomber. Att utnyttja Internet på ett klokt sätt för att växa som människa i samhället. Och om vi då tar in alla de här perspektiven och skissar på en vision för folkbildningen, hur ser den ut? Ja, jag menar att vi måste ligga i framkant här. Det måste vi ju, som bärare av traditionen. Jag sa att det är personalen som är bärare som får stå för att tillägna de här nya teknikerna och ha en bild av hur vi ska utnyttja dem på bästa sätt. Det gör vi ju genom vår medverkan i folkbildningsnätet till exempel. Men vi kunde göra mera där. Det är jag den förste att säga. Och sen måste vi ju sprida den till alla åldersgrupper, till alla som är intresserade. Nu kan man ju inte tvinga på folk det här, men jag tror att det väldigt mycket handlar om det här som jag nämnde om koder. Den här föreläsningen jag lyssnade på nämnde att många unga människor i dag kan ta upp en sån här Iphone och dom vet hur dom ska trycka på en gång. Dom har inte läst i instruktionsboken, som vi, i vår generation alltid börjar med, för dom har förstått hur det här systemet är upplagt, och det är ungefär samma system som avgör hur mikrovågsugnen funkar, hus spisen funkar, hur fjärrkontrollen på TV:n, hur relästation mellan dator och telefon funkar, bredbandsuppkoppling. Det är samma mönster. Och det har dom knäckt. Tidigt. När jag skaffade mig en Iphone så frågade mina barn: Vad ska du med en sån till? Och vad svarade du då? Jag behöver den. Jag kan läsa mina mail. Men dom menade att du har inte förmågan att förstå finessen med det. Kan det vara en fördom från deras sida? Absolut! Vi kan förstå finessen, menar du? Ja, en del av dom. Jag lär mig så mycket som jag tycker att jag behöver. Precis som jag gör med en del av programmen på datorn. Men ömsesidigheten är att vi i den äldre generationen kanske har fördomar mot att unga människor missbrukar det systemet. Jag har förstått av dina frågor att det ligger i frågarens betraktelsesätt. Inte i min. Men jag är ju nyfiken på din synpunkt naturligtvis, annars skulle jag ju inte fråga så. Jag tror ju att man väldigt starkt måste betona det här med en tro på framtiden: alltså framstegstanken, den blir ju lite skavd emellanåt. Det som hände efter franska revolutionen är att det faktiskt blir bättre, eller det går att göra det bättre, det är en alldeles makalös tanke. Det måste man jobba med, att hela tiden sträva åt det hållet och se att det i varje läge går att driva saker åt rätt håll. Jag tror ju att man ofta gör den största insatsen när man förvandlar något från mycket dåligt till bara dåligt. Det är lätt att göra det som är bra till mycket bra. Då har man medvind hela tiden. Man måste jobba hela tiden, målmedvetet och vara optimistisk. Som någon klok tänkare har sagt: Det är inte så mycket hur man har det, utan hur man tar det som avgör. I varje fråga finns det ett konkret innehåll och det finns också en subjektiv bedömning av vad det här står för. Då menar jag att när man lägger

10 på den subjektiva bedömningen så måste vi alla hjälpas åt att ta fram de positiva aspekterna, utan att ljuga eller fly från verkligheten men ändå se att här finns det utvecklingsmöjligheter. Det skulle väl vara folkbildningens viktigaste bidrag. Jag tror att vi i vårt måldokument har skrivit en formulering som jag gillar, att humor och värme är viktiga ingredienser, det ger både leendet och seendet bredare. 10

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Dagbok. Namn. Av: Agnes

Dagbok. Namn. Av: Agnes Dagbok Namn Av: Agnes Alex Lou Crazy Tristan Gänget Chloe Ken Rektorn Det här är några som kommer att vara med i dena bok. 1 2 Augusti. Tisdag Kära dagbok eller något jag vet inte riktigt. Jag har aldrig

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Se mig Unga om sex och internet www.ungdomsstyrelsen.se Någon på nätet försökt få en att prata om sex/skicka

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Michael Marmot sa att han är förtjust över att svenskarna fortfarande pratar om hans rapport Closing the Gap in a generation.

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Att arbeta med ensamkommande asylsökande tonårspojkar och SESAM

Att arbeta med ensamkommande asylsökande tonårspojkar och SESAM Ahmed, 15 år, blev väckt vid midnatt av sin far. I skenet av stearinljus satt redan modern i köket med ångande te framför sig. Doften av nybakt bröd gav en välkomnande känsla. En känsla av sorg infann

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Flytta hemifrån Lärarhandledning

Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån är en programserie bestående av 6 program som givits ut av UR. Programmen vänder sig främst till ungdomar i skolår 9 och gymnasiet och de behandlar olika

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer