VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården"

Transkript

1 Sida 1 (29) Dnr 19/2011 VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget NU-sjukvården Under förutsättning att styrelsen för NU-sjukvården beslutar

2 Sida 2 (29) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG MEDBORGAR-/PATIENTPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor VERKSAMHETS-/PROCESSPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Patientsäkerhetsarbetet Vårdgaranti - tillgänglighet Prestationer Miljömål Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårds-huvudmännen i landet Bemötandet av patienter ska förbättras Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka... 20

3 Sida 3 (29) Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter MEDARBETARPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälsa, arbetsmiljö Kompetensförsörjning Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska minska Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänst All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap ÖVRIGA PERSPEKTIV Säkerhet och beredskap EKONOMIPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Investeringar Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Handlingsplan för att minimera kostnaderna för bemanningsföretag Plan för effektiviseringskravet...29 Kapitelindelningen följer mall från Västra Götalandsregionen. I regionfullmäktiges prioriterade mål ska, enligt regionens anvisningar, vissa styrtal mätas på samma sätt i regionen. Dessa finns angivna under respektive mål. För övriga prioriterade mål får verksamheterna utforma egna sätt att mäta.

4 Sida 4 (29)

5 Sida 5 (29) 1. Sammanfattning och slutsats God Vård utgör grunden för NU-sjukvårdens verksamhet och utifrån denna grund har NUsjukvården identifierat följande strategiska mål: värde för patienten, kompetensförsörjning, förbättringskunskap samt effektiv verksamhet. I NU-sjukvårdens verksamhetsplan/detaljbudget och flerårsplan utgör dessa strategiska mål utgångspunkter för arbetet med, och utveckling av, processer och aktiviteter. Viktiga aktiviteter som framgår i verksamhetsplanen är att utveckla säkerhetskulturen, reducera vårdskador, öka patientsäkerhet/delaktighet, öka tillgängligheten och utveckla den elektiva vården. Under en flerårsperiod är NU-sjukvårdens inriktning att års produktion ska ske med minskad övertid samt minskat nyttjande av bemanningsföretag. För 2013 är inriktningen att alla nybesök ska klaras inom NU-sjukvården regi. Från 2014 och därefter ska NU-sjukvården vara självförsörjande d.v.s. lågt eller inget behov av köpt garantivård. Ytterligare utmaningar för NU-sjukvården är den åldrande befolkningen, ökat inläggningsbehov samt kommunernas möjlighet att ta hand om utskrivningsklara patienter. De ekonomiska förutsättningarna för ställer stora krav på sjukhusets verksamheter att nå uppställda produktivitetskrav och samtidigt uppfylla uppställda mål beträffande kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. För att möta dessa utmaningar kommer NU-sjukvården att aktivt arbeta vidare med att utveckla processerna för att ytterligare effektivisera verksamheten. En satsning på utveckling av prehospital vård är prioriterad. Effektivare produktions- och kapacitetsplanering är ytterligare ett prioriterat område. Stor vikt bör läggas på insatser för att åstadkomma jämna flöden för den elektiva vården. NU-sjukvården kommer att fortsätta sitt arbete att inom organisationen skapa kostnadseffektiva strukturer. NU-sjukvården kommer aktivt att fortsätta arbetet med att öka tillgängligheten på akutmottagning genom att minska ledtiderna. God kompetensförsörjning och bemanning är en viktig förutsättning för att NU-sjukvården ska kunna nå sina mål i samtliga perspektiv. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag NU-sjukvården erbjuder invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta med och utveckla interna processer och samverka med vårdgrannar. NU-sjukvårdens vision är Ett sjukhus i ständig utveckling för patientens bästa. Med detta menas att patienten möts av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård. NU-sjukvården arbetar utifrån begreppet God Vård, d v s säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik och effektiv vård samt vård i rimlig tid. Dessa kvalitetsmål återfinns i NUsjukvårdens styrkort i de fyra perspektiven: Medborgar-/patientperspektiv Verksamhets-/processperspektiv Medarbetar-/lärandeperspektiv Ekonomiperspektiv

6 Sida 6 (29) Respektive perspektiv har ett strategiskt mål som konkretiserats med hjälp av framgångsfaktorer. För har NU-sjukvården identifierat framgångsfaktorer och utvecklingsmål utifrån de strategiska målen. FoU-verksamheten inom NU-sjukvården är en viktig del i sjukhusets framtida utveckling och utgör ett stöd för verksamheten i samtliga perspektiv. Sjukhusövergripande aktiviteter år redovisas under respektive perspektiv. Ytterligare nedbrytning sker därefter på områdesnivå som skapar egna styrkort och relevanta aktiviteter. 3. Medborgar-/Patientperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medborgar-/patientperspektivet är: Värde för patienten. Värde för patienten Utveckla ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckla säkerhetskulturen Öka patientsäkerheten och patientdelaktigheten Reducera vårdskadorna Utveckla den elektiva vården Under ingår följande sjukhusövergripande aktiviteter i medborgar-/patientperspektivet:

7 Sida 7 (29) Sjukhusövergripande aktiviteter Utbilda och införa fysisk aktivitet på recept (FaR) Områden med stöd av FaRsamordnare inom NUsjukvården Införa på ytterligare 2 enheter Genomfört Arbete med metodutveckling, vårdprogram, standardvårdplaner och checklistor Andel vårdrelaterade infektioner Ökad följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler Ökad följsamhet till de nationella handlingsplanerna för att förhindra vårdskador genom standardvårdplaner för varje område Minska andelen vårdskador i NUsjukvården Handlingsplan för Säker vård Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information Öka patientmedverkan i vården Andel områden som följer de medicinska prioriteringarna och samtidigt når vårdgarantin Andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer Områden/FoU-enheten Chefläkare Chefläkare Chefläkare Förbättra patientsäkerhetskulturen i NUsjukvården Förbättringsarbeten sker inom respektive verksamhet m h t mätning 2011 Tillämpa EBM vid införande av nya metoder och för utrangering av gamla Genomfört Genomfört Max uppgå till Full ersättning 8 procent enligt VÖK 100 procent Förbättring > 90 procent Minst en handlingsplan ska följas på respektive klinik < 12 procent (vid mätningar med GTT) Genomfört Genomfört Chefläkare Följs Genomfört Områden och chefsjukskötersksnittet Över riksgenom- Nationell patientenkät Chefläkare Områden Att patientmedverkan sker i förbättringsarbeten inom de kliniska verksamheterna 90 dagar 100 proc 60 dagar 70 proc Genomfört Ersättning enligt VÖK Områden 100 procent Full ersättning enligt VÖK Månad månadsvis

8 Sida 8 (29) 3.2 Insatser för kommunikation Medborgarna ska känna sig trygga med sitt förstahandsalternativ till sjukhusvård och aktivt välja NU-sjukvården. NU-sjukvården behöver stärka dialogen med medborgarna, patienterna och kunderna. Genom att skildra innehållet i vår verksamhet och bättre formulera vad vi kan erbjuda våra målgrupper kan förtroendet för NU-sjukvården öka. Ett starkt förtroende för NUsjukvården ökar förutsättningarna för oss att kunna hantera framtida utmaningar och samtidigt stärka vår konkurrenskraft. Ett medvetet arbete med att skapa ett ökat förtroende för NUsjukvården medför: Bättre möjligheter att attrahera patienter, kompetent personal, samarbetspartners Gemensamma värderingar för att motivera och engagera medarbetarna Fördjupad relation med medborgarna Under fortsätter därför arbetet med förtroendeskapande kommunikation genom följande aktiviteter: Sjukhusövergripande aktiviteter Ta fram en checklista som del av underlag för beslut i alla ledningsgrupper. Checklistan ska fungera som ett underlag för den fortsatta informationen och kommunikationen kring beslutet gentemot medarbetare, medborgare respektive media. Informationsenheten för framtagande av checklista. för införande i respektive ledningsgrupp. Ökad tydlighet såväl internt som externt om beslut och aktiviteter. Möjliggör en planerad kommunikation där NU-sjukvården är den som i större utsträckning kan sätta mediebilden. Andelen medarbetare som har kunskap om beslut och känner sig delaktiga i verksamheten, ska öka (ny medarbetarenkät). Antalet neutrala artiklar i media Översyn och omarbetning av kallelser och patientinformation Arbeta med sociala medier enligt VGR-modell. Revidering av webbplatsen nusjukvarden.se med fokus på patientinformation Fler välinformerade patienter som känner sig trygga med NU-sjukvården som vårdgivare ska öka. Genomförs inom ett eller ett par områden till en början. Utvärderas därefter genom patientenkät. Informationsenheten Starta arbetet Genomfört Informationsenheten Skapa tydlig bild av NU-sjukvården på webbplatsen. Genomfört Förse patienter och besökare med aktuell information via affischer. Informationsenheten Förbättrad information. Genomfört 3.3 Rättighetsfrågor NU-sjukvårdens grundsyn är att alla människor har lika värde och ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

9 Sida 9 (29) NU-sjukvården har tagit fram en plan avseende Jämlikhet i NU-sjukvården i samarbete med fackliga representanter. Den ersätter en tidigare Jämställdhet- och mångfaldsplan. Planen består av tre delar som väver samman begreppen Jämlik vård som utgår från SOSFS 2005:12 (ersätts med SOSFS 2011:9), Jämställdhetsintegrerad budget som gäller besluts- och budgetprocessen och Jämställdhet och mångfald för medarbetare. Jämlikhetsplanen har kommunicerats i verksamheterna under Under kommer verksamheterna att arbeta enligt planen. Dialog om den nya Jämlikhetsplanen Sjukhusdirektör er Kunskap om jämlikhet och innehållet i planen 4. Verksamhets-/Processperspektivet Arbete med checklistor pågår () 4.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i verksamhets-/processperspektivet handlar om: Förbättringskunskap. Förbättringskunskap Genomföra beslutad plan för utbildning i förbättringskunskap Använda systematisk medicinsk uppföljning Använda avvikelsehantering som grund för lokalt förbättringsarbete De sjukhusövergripande aktiviteterna i verksamhets-/processperspektivet för. Sjukhusövergripande aktiviteter Uppföljning vid budgetmöten Vårda patient med Tillämpa nationella Genomfört stroke riktlinjer Vårda patient med Tillämpa regionalt Genomfört prostatacancer vårdpro- gram Vårda patient med Öka tillgängligheten Genomfört brösttumör Andel områden som följer produktionsplan 100 procent Produktionsbudget Månadsvis Vårda patient med Öka antalet Genomfört sepsis Behandla och vårda patienter inom elektiv 24-timmarsvård och dagkirurgi överlevande Utveckla arbetssätt för att överföra fler indikationer till öppenvård Genomfört Akutvårdskedjan Korta ledtider Genomfört Vårda äldre patient Sammanhållen Genomfört med multifunktionella process för de sjukdomar multisjuka äldre

10 Sida 10 (29) Omhänderta patienter som är i behov av ben/fotamputation Ingå i RCC-processer (RCC=Regionalt CancerCentrum) Strukturera vårdavdelningar så att höjd effektivitet, kvalitet och arbetsmiljö uppnås Minska antalet reamputationer Öka antalet patienter som kan gå med protes Tillämpa regionala beslut Tillämpa överenskommen vårdlogik Genomfört Genomfört Genomfört 4.2 Patientsäkerhetsarbetet I NU-sjukvården finns en funktion för det övergripande patientsäkerhetsarbetet bestående av chefläkare, utvecklingsledare för patientsäkerhet och Vårdhygien. Till stöd för denna funktion finns tillgång till utvecklingsledare i verksamheterna och centralt. Ansvaret för det direkta patientsäkerhetsarbetet har verksamheterna. Organisationen ska säkerställa att patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Det innebär bland annat att områdeschef/verksamhetschef: ska ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Strategier inom verksamheterna Dokumentera ansvarsförhållanden avseende patientsäkerhetsarbete Utbilda chefer och medarbetare i patientsäkerhet Utveckla metoder för patientmedverkan Se över patientinformationen Följa upp avvikelser i verksamheten Följa upp synpunkter/klagomål via patientvägledare Rapportera patientsäkerhetsarbetet till områdesledningen Rapportering av patientsäkerhetsarbetet på verksamhetsnivå sker vid uppföljningsmöten tre gånger årligen och i samband med årsredovisningen. NU-sjukvården har ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som är webbaserat. Detta kommer att revideras och anpassas efter SOSFS 2011:9 under. Global Trigger Tool (GTT) är en metod som mäter andelen vårdskador i verksamheten. NUsjukvården har sedan andra halvan av 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar. Från hösten 2011 genomförs mätningar även på kirurgkliniken separat, vilket kommer att fortsätta under. Under kommer NU-sjukvården att utveckla sitt arbete kring kvalitetsbristkostnader.

11 Sida 11 (29) NU-sjukvården genomför också punktprevalensmätningar av vårdskador enligt nationella och regionala beslut. Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Indikator Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt Måltalet är 1,0 avvikelse per anställd. För att öka benägenheten bland medarbetare att skriva avvikelser är det viktigt att processteg och resultat återförs i verksamheterna. Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator 3: Antal utförda riskanalyser Indikator Antal utförda riskanalyser Riskanalyser görs alltid då väsentliga förändringar planeras inom NU-sjukvården. I vissa fall, då det har gjorts många avvikelser inom samma område, har NU-sjukvården valt att göra riskanalys istället för händelseanalys. Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser Indikator Antal utförda händelseanalyser varav utförda händelseanalyser psykiatri Händelseanalyser genomförs i de fall då det har gjorts en Lex Maria-anmälan. Inom psykiatrin görs alltid händelseanalys vid Lex Maria-anmälan av självmord. Händelseanalys och Lex Maria-anmälan ska ske inom två månader från händelsen. Lika viktigt som analysen är att följa upp dessa, vilket verksamheterna ansvarar för. Lex Maria-ärenden, dess händelseanalys och Socialstyrelsens beslut publiceras på NU-sjukvårdens webbplats. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet De medicinska prioriteringarna är grundläggande för patientens tillgänglighet till vård inom NU-sjukvården. NU-sjukvården har målsättningen att klara den nationella vårdgarantin (90 dagar) och vårdgarantin enligt 60 dagar. Från är den nationella vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin 30 dagar för utredning och behandling.

12 Sida 12 (29) För att klara vårdgarantikrav krävs en förbättrad produktions- och kapacitetsplanering. Nedanstående modell beskriver NU-sjukvården produktions- och kapacitetsplaneringssystem. Produktions-, resurs- samt kapacitetsplanering 1) Produktionsplanering 2) Resursplanering = dokument Ledningsgrupp Ledningsgrupp HSK Strategisk inriktning VEP Dimensionering produktionsbudget/klinik VÖK-grupp Strategisk nivå > 3 år Strategisk inriktning VEP, inkl budgetprocess Fastställd produktionsbudget per klinik Stab Fördelning kostnadsbudget per område er Taktisk nivå 1-3 år er Operationsplaneringsgruppen Detaljerad produktionsbudget för operationer (per månad, vecka, dag, etc) VC och Produktionsplaneringsråd resp klinik Detaljerad produktionsbudget per sektion (t ex antal läkarbesök/vtf per år, månad, vecka, dag etc) VC och produktionsplaneringsråd Operativ nivå < 12 mån 3) Kapacitetsplanering Detaljerad kapacitetsplanering per månad, vecka, dag, t ex: läkarbesök/läkare besök/ssk vtf per vecka, beläggningsgrad, schemaläggning etc Koppla ihop produktions- och resursplaneringen. Fördelning kostnadsbudget per klinik Verksamhetschef Fördelning periodiserad kostnadsbudget per ansvarsställe Processen inleds med att sjukhusledning tillsammans definierar befolkningens behov av vård. För respektive klinik fastställs en produktionsbudget som beskriver respektive verksamhets uppdrag kommande år. Därefter fastställs en kostnadsbudget för respektive område, vilken utgör en grund vid beräkning av respektive verksamhets kapacitet. Ansvar och leverans Gruppering Medlemmar/ ansvarig Leverans av beslut och dokument Dokument till vem? en SD, OC, chefläkare, stabsrepresentanter Strategisk inriktning avseende verksamhet, ekonomi och personal. Fastställande av budgetprocessen för produktionsoch kostnadsbudget. Fastställande av VÖK, produktions- och kostnadsbudget. VÖK-gruppen, staben. Staben OC (VC ang prodbudget) VÖK-grupp Controller, ekchef, chefläkare, m fl Förslag Vårdöverenskommelse med HSK. Förslag Produktionsbudget per klinik. sgruppen beslutar er Respektive OC Fördelning av kostnadsbudget per verksamhet. VC Styrgrupp Operationsplanering OC för An/Op/IVA, Opererande, VC för Ortopedi, Kirurgi, ÖNH, produktionscontrollers, ekchef Detaljerad produktionsbudget per respektive typ av operation. Detaljerad beräkning avseende operationskapacitet VC + OC Verksamhetschefer Respektive VC Periodiserad kostnadsbudget per ansvarsställe. Respektive budgetansvarig chef Produktionsplaneringsråd (respektive klinik) Respektive VC, avdchefer, planeringsssk/-läkare etc, etc Detaljerad produktionsbudget per avdelning/sektion. Detaljerad kapacitetsplanering per sektion, innehållande produktionsmål och personalresurser per månad, vecka, dag etc, samt definierad kapacitet (t ex antal läkarbesök/dag etc) Respektive avdelnings-/sektions- /läkarchef

13 Sida 13 (29) Alla verksamheter ska arbeta med produktionsstyrning. Till sin hjälp kan verksamhetschefen ha ett produktionsplaneringsråd. Produktionsråd Syfte: - Följa, styra, justera produktion och produktionsmål löpande så att vårdgarantin uppnås - Definiera behov av årlig produktion (i samband med VÖK, fastställande av årlig produktionsbudget) - Utgöra stöd för VC att styra sin verksamhet Mål: - Bryta ned klinikens årsproduktionsbudget till produktionsmål per månad/vecka/dag - Löpande definiera kapacitet inom kliniken - Löpande leverera sammanställningar över utförd produktion jämfört med plan - Föreslå VC förbättringsåtgärder för att uppnå mål inom VEP Process: - Att definieras av respektive område Deltagare: - Personer med kunskap/kompetens inom verksamheten samt basala kunskaper inom logistik/flöden - T ex produktionscontroller, planeringssköterska, läkarchef, VC Patientstyrd tidbokning Under 2011 har patientstyrd tidbokning startats och NU-sjukvården planerar under att införa patientstyrd tidbokning inom flera verksamheter. Förbättrad produktions- och kapacitetsplanering Områden 100 procent av verksamheterna arbetar enligt NU-sjukvårdens produktionsplaneringssystem Genomfört Patientstyrd tidbokning Områden 100 procent av planen för införandet ska vara uppfylld Genomfört 4.4 Prestationer Budgeterade prestationer kompletteras med under januari. 4.5 Miljömål NU-sjukvårdens övergripande miljömål Den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från energianvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap

14 Sida 14 (29) De sjukhusövergripande aktiviteterna inom miljöområdet för är: Sjukhusövergripande aktiviteter Miljöutbildning via Västra Götalandsregionens webb. NU-sjukvårdens medarbetare ska genomföra grundläggande miljöutbildning 60 procent av NUsjukvårdens medarbetare ska ha genomfört utbildningen Västra Götalandsregionens miljöombudsutbildning alternativt den sjukhusanpassade miljöombudsutbildningen genomförs Verksamheterna följer lagar och EU:s avfallstrappa, enligt miljöledningssystemet Alla miljöombud i NUsjukvården ska ha genomfört miljöombudsutbildning Andelen av det källsorterade avfallet ska öka 100 procent Minst 50 procent 4.6 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Hälso- och sjukvårdsnämnderna vill stärka tidiga insatser och förebyggande arbete för att undvika att personer blir psykiskt sjuka. Specialistpsykiatrin inom NU-sjukvården kommer inte att aktivt arbeta med målet under. Området psykiskt välbefinnande ligger i dagsläget utanför specialistpsykiatrins uppdrag och inga aktiviteter riktade till invånarnivån planeras. Ett pågående arbete som kan ha positiv inverkan på invånarnas psykiska välbefinnande är det sjukhusövergripande arbetet tidig intervention vid riskbruk av alkohol. Enligt överenskommen vertikal prioritering ansvarar vuxenpsykiatrin för vård av personer med allvarlig psykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrins uppdrag innebär sekundärprevention när det gäller målgruppen, dvs förebygga återfall i sjukdom för personer med allvarliga, ofta livslånga, sjukdomar. Vuxenpsykiatrins uppdrag innebär också insatser riktade till barn till personer med psykisk sjukdom samt stöd och psykopedagogiska insatser till anhöriga till psykiskt sjuka. Barn- och ungdomspsykiatrin uppdrag innebär att erbjuda specialistvård i patientens närområde, i samverkan med kommun och primärvård, till stor del reglerat genom dokumentet Västbus. Särskild enhet finns bland annat för neuropsykiatri, och dagvårdsenhet för ätstörning planeras starta. Den slutna barnpsykiatriska verksamheten ansvarar för vård av allvarlig och komplex psykiatrisk problematik hos barn och unga.

15 Sida 15 (29) Antalet självskador och självmordsförsök ska minska NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med att minska självskador och självmordsförsök. Vuxenpsykiatrin arbetar med följande frågor: Suicidpreventionsprogram kunskapsstöd till personal, tydligare rutiner Processorienteringen kvalitetsarbete och förbättringsarbete för stora diagnosgrupper Ytterligare utbildningssatsning på DBT hösten 2011, behandlingsmetod direkt riktad mot självskadebeteende Process IPS (emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline personlighetsstörning) mätpunkt alla patienter med IPS informeras om och erbjuds behandling med DBT (journalgranskning) Styrtal Återföring av resultat av genomförda händelseanalyser efter självmord till linjeorganisation och till berörda processteam för fortsatt förbättringsarbete. Frågan om registrering av suicidförsök har tidigare diskuterats regionalt med övriga psykiatriska verksamheter men beslut saknas, då det bedömts vara svårt att säkerställa kvalitet i både in- och utdata. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar med följande frågor: Absolut minsta möjliga antal självmord eller tecken till självskadande beteende. Barnpsykiatrisk personal är utbildad i riskbedömning avseende självmord/självskadebeteende och gör detta vid akut/nybesök och under pågående insats om behov uppstår Kunskap förmedlas till primärvård/vårdcentraler och övriga samarbetspartners avseende tidiga tecken på symtom. Via Cognos-rapporter kommer verksamheten att kunna få fram hur många suicidbedömningar som görs under. Vid förekomst av självmord kommer en Lex Maria anmälan och händelseanalys att göras. Styrtalet är 0 självmord. SKL, Socialstyrelsen och UPP-centrum har tagit fram riktlinjer avseende målgruppen. Kliniken följer dessa och har för avsikt att anpassa dessa utifrån lokala förutsättningar Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. Målet följs upp i Vårdöverenskommelsen (VÖK) med beställarna. I sjukhusövergripande aktiviteter följs andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer. VGR styrtal: Andel verksamheter som uppnår minst riksgenomsnittet på samtliga parametrar i öppna jämförelser. Måltal VGR: 100 procent Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. NU-sjukvårdens verksamheter följer nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram samt deltar i sektorsrådens arbete Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. Aktiviteter redovisas under punkt 3.1. VGR styrtal: Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Måltal VGR: Mindre än 8 procent.

16 Sida 16 (29) VGR styrtal: Andel patienter som drabbas av vårdskador. Måltal VGR: Minskning jämfört med senast utförda mätning. Mätmetoder Styrtal Aktiviteter Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Se sjukhusövergripande aktiviteter, pkt 3.1 > 90 procent GTT Andel vårdskador < 12 procent Punktprevalensmätningar Andel PPM VRI < 7 procent (PPM) Infektionsverktyget under Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. Mätningar av uppfyllandet av vårdgarantin sker varje vecka enligt regionens anvisningar, innebärande att mätningar sker för mottagningsbesök, behandlingar, cancersjukvård, BUP. NU-sjukvården har målsättningen att klara av den nationella vårdgarantin (90 dagar) och vårdgarantin enligt 60 dagar. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/åtgärd, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. Se även avsnitt 4.3 för utförligare beskrivning av aktiviteter för att säkerställa vård inom fastställda garantitider Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet NU-sjukvården arbetar kontinuerligt med målet utifrån ett sjukhusperspektiv. Produktionsråd har inrättats på sjukhuset, kapacitetsmätningar genomförs och fortlöpande analyser av verksamheten sker. Med hjälp av data från KPP (Kostnad Per Patient) är det möjligt att få en bild över kostnaders fördelning på olika sjukdomsgrupper, åldersgrupper, diagnoser och åtgärder. Uppgifterna kan jämföras med andra sjukhus. I Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) statistik Öppna Jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet finns lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet med jämförelser mellan landsting/regioner och mellan sjukhus. Ett förbättringsområde är att utveckla KPP-kvaliteten exempelvis i hur personalen fördelar sin arbetstid inom olika områden, såsom öppen- respektive slutenvård. NU-sjukvården har som mål att klara av all produktion i egen regi 2014, dvs inte använda sig av köpt vård. För att nå målet ska produktionen ske utan övertid och nyttjandet av bemanningsföretag ska ha minskat under. År 2013 ska alla nybesök klaras av i egen regi och 2014 ska NU-sjukvården vara självförsörjande och inga köp av garantivård göras, förutom vid toppar.

17 Sida 17 (29) Månatligen följs produktiviteten i NU-sjukvården, dvs kostnaden per produktionspoäng Bemötandet av patienter ska förbättras Inom ramen för Medarbetarskap & Ledarskap är ett tema bemötande, där en dialog förs om hur varje medarbetare kan göra varje möte så värdefullt som möjligt för patienter, arbetskamrater, chefer, leverantörer m.fl. Målet är att alla ska förstå vad ett positivt bemötande betyder, förstå vad den egna rollen betyder i mötet med andra och ha fördjupat teamutvecklingsprocessen. I nuläget har cirka 60 procent av enheterna har haft en dialog om bemötande. En del enheter har även fördjupat sig i ämnet bemötande vid sina utvecklingsdagar. Under är den strategiska planen att 100 procent av alla verksamheter har arbetat igenom temat som handlar om bemötande. Denna aktivitet sker på enhetsnivå och på utvecklingsdagar. VGR styrtal: Andel av patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt (nationell patientenkät). Måltal VGR: Ökning jämfört med föregående mätning Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås NU-sjukvården arbetar aktivt med att förbättra sina resultat enligt de målsättningar som regionen har satt upp. Mätning på måltalen sker varje vecka. Måltalen stäms av kontinuerligt i styrgruppen för Akutvårdskedjan som fortlöpande arbetar med förbättringsarbeten. VGR styrtal: Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. Måltal VGR: Minst 90 procent. VGR styrtal: Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade, alternativt blivit inlagda på vårdavdelning, inom 4 timmar. Måltal VGR: Minst 90 procent. VGR styrtal: Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. Måltal VGR: Minst 90 procent Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet NU-sjukvården arbetar med standarder för att strategiska mål ska uppnås inom NUsjukvården. Specialistutbildade sjuksköterskor har ökat den medicinska kompetensen i ambulanssjukvården men ännu återstår att utbilda många. Utbildningarna är en resursfråga och med den rådande ekonomiska situationen finns svårigheter att nå målet inom uppsatt tid. Även mål kring väntetider för ambulans är avhängigt resurserna. NU-sjukvårdens arbete sker i samarbete med det Regionala Rådet för Prehospital Akutsjukvård Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus NU-sjukvården har direktinläggningar gällande multisjuka äldre (MÄVA) och inom äldregeriatriken och s k öppen retur inom flera andra verksamheter. Direktinläggning, s k fast track, kommer att utvecklas ytterligare för patienter med höftfrakturer.

18 Sida 18 (29) Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska NU-sjukvårdens följer de miljöpolitiska målen kring att användningen av fossil energi ska minska. Västfastigheter har huvudansvaret kring uppvärmningen av lokalerna men NUsjukvården genomför bland annat energironder. VGR styrtal: Andel förnybart drivmedel i egna fordon. Måltal VGR 50 procent. Den totala energianvändningen ska minskas Verksamheterna genomför energironder enligt miljötrappan och tar beslutade åtgärder Antalet resta mil i tjänsten ska minska NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. Den totala energianvändningen ska inte överskrida 190 kwh/m2 per år och BRA VGR styrtal: Totala antal resta mil med bil per årsarbetare. Måltal VGR: Minskning med minst 10 procent jämfört med VGR styrtal: Totala antal resta mil med flyg per årsarbetare. Måltal VGR: Minskning med minst 10 procent jämfört med 2009.

19 Sida 19 (29) Resta mil med bil och flyg i tjänsten ska minska Miljöpåverkan från våra transporter ska minska Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten per årsarbetare ska ha minskat med 5 procent jämfört med Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. VGR styrtal: Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen. Måltal VGR: Minst 25 procent jämfört med Användningen av utfasningsämnen ska minska NU-sjukvården följer regionfullmäktiges antagna kemikaliestrategi Till ska användningen av utfasningsämnen minskat med 25 procent jämfört med Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. VGR styrtal: Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem/miljödiplomering av totala antalet årsarbetare. Måltal VGR: 100 procent. Miljöenheten Verksamheterna följer NU-sjukvårdens miljöledningssystems rutiner, instruktioner Införa NUsjukvårdens miljöledningssystem enligt standarden SS EN ISO 14001: procent av NU-sjukvårdens verksamheter ska införa miljöledningssystemet De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården.

20 Sida 20 (29) Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka NU-sjukvården arbetar med målet men inte fastställt något styrtal. Regionfullmäktiges resepolicy tillämpas och utifrån denna har lokala rutiner för resandet i tjänsten tagits fram. I rutinerna anges bland annat att tjänsteresor mellan NÄL och Uddevalla sjukhus ska ske med NU-turen/Västtrafik linje 673 resor längre än 50 km i första hand ska ske med tåg eller buss kortare tjänsteresor i första hand ska ske med kollektivtrafik eller tjänstebil samåkning i största möjliga utsträckning ska ske vid resa med bil privat bil får användas när andra alternativ inte är rimliga. Därtill arbetar NU-sjukvården med bland annat videokonferenser för att minimera resandet. NU-sjukvården ska verka för förbättrade kollektiva kommunikationer Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medarbetar-/lärandeperspektivet innebär: Kompetensförsörjng Kompetensförsörjning Upprätta åtgärdsinriktade lokala kompetensförsörjningsplaner Genomföra utvecklingsplan/samtal enligt mål Utveckla ledarskapskompetenser kring ekonomi, arbetsmiljö, ledning och styrning De sjukhusövergripande aktiviteterna i medarbetarperspektivet för är:

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 1 (71) Dnr 22/2013 Årsredovisning 2012 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 2 (71) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS...5 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG...7 3.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

2. Verksamhetens övergripande uppdrag

2. Verksamhetens övergripande uppdrag Sida 1(18) Detaljbudget 2013 Vara folkhögskola 1. Sammanfattning och slutsats Vara folkhögskola ska fortsätta att vara en samhällsutvecklare genom attt höja utbildningsoch bildningsnivån på medborgarna.

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4

Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4 Sida 1 (63) Dnr 21/2012 Årsredovisning 2011 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4 Sida 2 (63) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS... 5 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20)

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20) Sida 1(20) Detaljbudget 2015 NU-sjukvården 1. Sammanfattning NU-sjukvårdens Verksamhetsplan med Förändringsagenda 2015 baseras på regionfullmäktiges budget för 2015 och den vårdöverenskommelse som NU-sjukvården

Läs mer

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Sida 1(16) Detaljbudget 2011 Vara folkhögskola 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Genom vårt sätt att arbeta stärker vi på folkhögskolan människors utveckling. Vi försöker att fostra våra studerande till att

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Verksamhetsplan och detaljbudget 2011 för Hälsan & Arbetslivet

Verksamhetsplan och detaljbudget 2011 för Hälsan & Arbetslivet Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum 2010-11-16 Diarienummer SN 10-2010 Ledningskansliet Handläggare Elisabeth Thorberntsson Telefon 031-778 65 53 E-post elisabeth.thorberntsson@vgregion.se Servicenämnden

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Årsredovisning 2012 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(70)

Årsredovisning 2012 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(70) Sida 1(70) Årsredovisning 2012 NU-sjukvården 1. Sammanfattning och slutsats NU-sjukvården har 2012 präglats av ett ökat inflöde av patienter till akutmottagningen, vilket innebär en obruten ökning sedan

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Styrelsen för Kungälvs PROTOKOLL 2/2005. och Frölunda Specialistsjukhus 2005-04-19 18-39 Dnr: Styr KS FSS 4-2005. Irma Wright (kd) Morgan Hedman (s)

Styrelsen för Kungälvs PROTOKOLL 2/2005. och Frölunda Specialistsjukhus 2005-04-19 18-39 Dnr: Styr KS FSS 4-2005. Irma Wright (kd) Morgan Hedman (s) Plats: Kungälvs sjukhus, konferensrum Magnolian Datum och tid: 19 april 2005, kl. 13:00 17:30 Närvarande: Ordinarie ledamöter: Kerstin Keen (fp) Bahram Atabeyli (m) Irma Wright (kd) Morgan Hedman (s) Tjänstgörande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering Region Skåne Koncernstab Centrum för verksamhetsplanering och analys Ingrid Bengtsson-Rijavec 044 309 33 91 Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Direktiv 2008-03-25 Dnr Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 31 januari 2013 Sammanträdesdatum 2013-01-31 Reviderad 2013-01-28 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag Ansvar och utveckling Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag God tandvård i Västra Götaland Vår uppgift är att med hög kvalitet förebygga och behandla alla typer

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården

ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården Dnr 21/2011 ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2011-02-03, 13 1 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 2 MEDBORGARAVSNITTET... 7 2.1 REGIONFULLMÄKTIGES STRATEGISKA INRIKTNINGAR...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet...

Läs mer

I II landstinget. ~fkclå /f~ S 10. Hälso- och sjukvårcfoalarna Verksamhetsplan 2012-2013 UPPDRAG

I II landstinget. ~fkclå /f~ S 10. Hälso- och sjukvårcfoalarna Verksamhetsplan 2012-2013 UPPDRAG ~fkclå /f~ S 10 Hälso- och sjukvårcfoalarna Verksamhetsplan 2012-2013 Ur Land stingsplan 2012-2015 Politikens inriktning och uppdrag Hälso- och sjukvårdens insatser ska genomiöras och planeras u tiirån

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Produktionsplanering av vårdverksamheter

Produktionsplanering av vårdverksamheter Produktionsplanering av vårdverksamheter Utvärdering av en sjukhusövergripande satsning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014-05-15 Emma Svensson Logistiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läns-,

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer