VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården"

Transkript

1 Sida 1 (29) Dnr 19/2011 VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget NU-sjukvården Under förutsättning att styrelsen för NU-sjukvården beslutar

2 Sida 2 (29) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG MEDBORGAR-/PATIENTPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor VERKSAMHETS-/PROCESSPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Patientsäkerhetsarbetet Vårdgaranti - tillgänglighet Prestationer Miljömål Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårds-huvudmännen i landet Bemötandet av patienter ska förbättras Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka... 20

3 Sida 3 (29) Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter MEDARBETARPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälsa, arbetsmiljö Kompetensförsörjning Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska minska Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänst All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap ÖVRIGA PERSPEKTIV Säkerhet och beredskap EKONOMIPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Investeringar Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Handlingsplan för att minimera kostnaderna för bemanningsföretag Plan för effektiviseringskravet...29 Kapitelindelningen följer mall från Västra Götalandsregionen. I regionfullmäktiges prioriterade mål ska, enligt regionens anvisningar, vissa styrtal mätas på samma sätt i regionen. Dessa finns angivna under respektive mål. För övriga prioriterade mål får verksamheterna utforma egna sätt att mäta.

4 Sida 4 (29)

5 Sida 5 (29) 1. Sammanfattning och slutsats God Vård utgör grunden för NU-sjukvårdens verksamhet och utifrån denna grund har NUsjukvården identifierat följande strategiska mål: värde för patienten, kompetensförsörjning, förbättringskunskap samt effektiv verksamhet. I NU-sjukvårdens verksamhetsplan/detaljbudget och flerårsplan utgör dessa strategiska mål utgångspunkter för arbetet med, och utveckling av, processer och aktiviteter. Viktiga aktiviteter som framgår i verksamhetsplanen är att utveckla säkerhetskulturen, reducera vårdskador, öka patientsäkerhet/delaktighet, öka tillgängligheten och utveckla den elektiva vården. Under en flerårsperiod är NU-sjukvårdens inriktning att års produktion ska ske med minskad övertid samt minskat nyttjande av bemanningsföretag. För 2013 är inriktningen att alla nybesök ska klaras inom NU-sjukvården regi. Från 2014 och därefter ska NU-sjukvården vara självförsörjande d.v.s. lågt eller inget behov av köpt garantivård. Ytterligare utmaningar för NU-sjukvården är den åldrande befolkningen, ökat inläggningsbehov samt kommunernas möjlighet att ta hand om utskrivningsklara patienter. De ekonomiska förutsättningarna för ställer stora krav på sjukhusets verksamheter att nå uppställda produktivitetskrav och samtidigt uppfylla uppställda mål beträffande kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. För att möta dessa utmaningar kommer NU-sjukvården att aktivt arbeta vidare med att utveckla processerna för att ytterligare effektivisera verksamheten. En satsning på utveckling av prehospital vård är prioriterad. Effektivare produktions- och kapacitetsplanering är ytterligare ett prioriterat område. Stor vikt bör läggas på insatser för att åstadkomma jämna flöden för den elektiva vården. NU-sjukvården kommer att fortsätta sitt arbete att inom organisationen skapa kostnadseffektiva strukturer. NU-sjukvården kommer aktivt att fortsätta arbetet med att öka tillgängligheten på akutmottagning genom att minska ledtiderna. God kompetensförsörjning och bemanning är en viktig förutsättning för att NU-sjukvården ska kunna nå sina mål i samtliga perspektiv. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag NU-sjukvården erbjuder invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta med och utveckla interna processer och samverka med vårdgrannar. NU-sjukvårdens vision är Ett sjukhus i ständig utveckling för patientens bästa. Med detta menas att patienten möts av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård. NU-sjukvården arbetar utifrån begreppet God Vård, d v s säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik och effektiv vård samt vård i rimlig tid. Dessa kvalitetsmål återfinns i NUsjukvårdens styrkort i de fyra perspektiven: Medborgar-/patientperspektiv Verksamhets-/processperspektiv Medarbetar-/lärandeperspektiv Ekonomiperspektiv

6 Sida 6 (29) Respektive perspektiv har ett strategiskt mål som konkretiserats med hjälp av framgångsfaktorer. För har NU-sjukvården identifierat framgångsfaktorer och utvecklingsmål utifrån de strategiska målen. FoU-verksamheten inom NU-sjukvården är en viktig del i sjukhusets framtida utveckling och utgör ett stöd för verksamheten i samtliga perspektiv. Sjukhusövergripande aktiviteter år redovisas under respektive perspektiv. Ytterligare nedbrytning sker därefter på områdesnivå som skapar egna styrkort och relevanta aktiviteter. 3. Medborgar-/Patientperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medborgar-/patientperspektivet är: Värde för patienten. Värde för patienten Utveckla ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckla säkerhetskulturen Öka patientsäkerheten och patientdelaktigheten Reducera vårdskadorna Utveckla den elektiva vården Under ingår följande sjukhusövergripande aktiviteter i medborgar-/patientperspektivet:

7 Sida 7 (29) Sjukhusövergripande aktiviteter Utbilda och införa fysisk aktivitet på recept (FaR) Områden med stöd av FaRsamordnare inom NUsjukvården Införa på ytterligare 2 enheter Genomfört Arbete med metodutveckling, vårdprogram, standardvårdplaner och checklistor Andel vårdrelaterade infektioner Ökad följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler Ökad följsamhet till de nationella handlingsplanerna för att förhindra vårdskador genom standardvårdplaner för varje område Minska andelen vårdskador i NUsjukvården Handlingsplan för Säker vård Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information Öka patientmedverkan i vården Andel områden som följer de medicinska prioriteringarna och samtidigt når vårdgarantin Andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer Områden/FoU-enheten Chefläkare Chefläkare Chefläkare Förbättra patientsäkerhetskulturen i NUsjukvården Förbättringsarbeten sker inom respektive verksamhet m h t mätning 2011 Tillämpa EBM vid införande av nya metoder och för utrangering av gamla Genomfört Genomfört Max uppgå till Full ersättning 8 procent enligt VÖK 100 procent Förbättring > 90 procent Minst en handlingsplan ska följas på respektive klinik < 12 procent (vid mätningar med GTT) Genomfört Genomfört Chefläkare Följs Genomfört Områden och chefsjukskötersksnittet Över riksgenom- Nationell patientenkät Chefläkare Områden Att patientmedverkan sker i förbättringsarbeten inom de kliniska verksamheterna 90 dagar 100 proc 60 dagar 70 proc Genomfört Ersättning enligt VÖK Områden 100 procent Full ersättning enligt VÖK Månad månadsvis

8 Sida 8 (29) 3.2 Insatser för kommunikation Medborgarna ska känna sig trygga med sitt förstahandsalternativ till sjukhusvård och aktivt välja NU-sjukvården. NU-sjukvården behöver stärka dialogen med medborgarna, patienterna och kunderna. Genom att skildra innehållet i vår verksamhet och bättre formulera vad vi kan erbjuda våra målgrupper kan förtroendet för NU-sjukvården öka. Ett starkt förtroende för NUsjukvården ökar förutsättningarna för oss att kunna hantera framtida utmaningar och samtidigt stärka vår konkurrenskraft. Ett medvetet arbete med att skapa ett ökat förtroende för NUsjukvården medför: Bättre möjligheter att attrahera patienter, kompetent personal, samarbetspartners Gemensamma värderingar för att motivera och engagera medarbetarna Fördjupad relation med medborgarna Under fortsätter därför arbetet med förtroendeskapande kommunikation genom följande aktiviteter: Sjukhusövergripande aktiviteter Ta fram en checklista som del av underlag för beslut i alla ledningsgrupper. Checklistan ska fungera som ett underlag för den fortsatta informationen och kommunikationen kring beslutet gentemot medarbetare, medborgare respektive media. Informationsenheten för framtagande av checklista. för införande i respektive ledningsgrupp. Ökad tydlighet såväl internt som externt om beslut och aktiviteter. Möjliggör en planerad kommunikation där NU-sjukvården är den som i större utsträckning kan sätta mediebilden. Andelen medarbetare som har kunskap om beslut och känner sig delaktiga i verksamheten, ska öka (ny medarbetarenkät). Antalet neutrala artiklar i media Översyn och omarbetning av kallelser och patientinformation Arbeta med sociala medier enligt VGR-modell. Revidering av webbplatsen nusjukvarden.se med fokus på patientinformation Fler välinformerade patienter som känner sig trygga med NU-sjukvården som vårdgivare ska öka. Genomförs inom ett eller ett par områden till en början. Utvärderas därefter genom patientenkät. Informationsenheten Starta arbetet Genomfört Informationsenheten Skapa tydlig bild av NU-sjukvården på webbplatsen. Genomfört Förse patienter och besökare med aktuell information via affischer. Informationsenheten Förbättrad information. Genomfört 3.3 Rättighetsfrågor NU-sjukvårdens grundsyn är att alla människor har lika värde och ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

9 Sida 9 (29) NU-sjukvården har tagit fram en plan avseende Jämlikhet i NU-sjukvården i samarbete med fackliga representanter. Den ersätter en tidigare Jämställdhet- och mångfaldsplan. Planen består av tre delar som väver samman begreppen Jämlik vård som utgår från SOSFS 2005:12 (ersätts med SOSFS 2011:9), Jämställdhetsintegrerad budget som gäller besluts- och budgetprocessen och Jämställdhet och mångfald för medarbetare. Jämlikhetsplanen har kommunicerats i verksamheterna under Under kommer verksamheterna att arbeta enligt planen. Dialog om den nya Jämlikhetsplanen Sjukhusdirektör er Kunskap om jämlikhet och innehållet i planen 4. Verksamhets-/Processperspektivet Arbete med checklistor pågår () 4.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i verksamhets-/processperspektivet handlar om: Förbättringskunskap. Förbättringskunskap Genomföra beslutad plan för utbildning i förbättringskunskap Använda systematisk medicinsk uppföljning Använda avvikelsehantering som grund för lokalt förbättringsarbete De sjukhusövergripande aktiviteterna i verksamhets-/processperspektivet för. Sjukhusövergripande aktiviteter Uppföljning vid budgetmöten Vårda patient med Tillämpa nationella Genomfört stroke riktlinjer Vårda patient med Tillämpa regionalt Genomfört prostatacancer vårdpro- gram Vårda patient med Öka tillgängligheten Genomfört brösttumör Andel områden som följer produktionsplan 100 procent Produktionsbudget Månadsvis Vårda patient med Öka antalet Genomfört sepsis Behandla och vårda patienter inom elektiv 24-timmarsvård och dagkirurgi överlevande Utveckla arbetssätt för att överföra fler indikationer till öppenvård Genomfört Akutvårdskedjan Korta ledtider Genomfört Vårda äldre patient Sammanhållen Genomfört med multifunktionella process för de sjukdomar multisjuka äldre

10 Sida 10 (29) Omhänderta patienter som är i behov av ben/fotamputation Ingå i RCC-processer (RCC=Regionalt CancerCentrum) Strukturera vårdavdelningar så att höjd effektivitet, kvalitet och arbetsmiljö uppnås Minska antalet reamputationer Öka antalet patienter som kan gå med protes Tillämpa regionala beslut Tillämpa överenskommen vårdlogik Genomfört Genomfört Genomfört 4.2 Patientsäkerhetsarbetet I NU-sjukvården finns en funktion för det övergripande patientsäkerhetsarbetet bestående av chefläkare, utvecklingsledare för patientsäkerhet och Vårdhygien. Till stöd för denna funktion finns tillgång till utvecklingsledare i verksamheterna och centralt. Ansvaret för det direkta patientsäkerhetsarbetet har verksamheterna. Organisationen ska säkerställa att patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Det innebär bland annat att områdeschef/verksamhetschef: ska ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Strategier inom verksamheterna Dokumentera ansvarsförhållanden avseende patientsäkerhetsarbete Utbilda chefer och medarbetare i patientsäkerhet Utveckla metoder för patientmedverkan Se över patientinformationen Följa upp avvikelser i verksamheten Följa upp synpunkter/klagomål via patientvägledare Rapportera patientsäkerhetsarbetet till områdesledningen Rapportering av patientsäkerhetsarbetet på verksamhetsnivå sker vid uppföljningsmöten tre gånger årligen och i samband med årsredovisningen. NU-sjukvården har ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som är webbaserat. Detta kommer att revideras och anpassas efter SOSFS 2011:9 under. Global Trigger Tool (GTT) är en metod som mäter andelen vårdskador i verksamheten. NUsjukvården har sedan andra halvan av 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar. Från hösten 2011 genomförs mätningar även på kirurgkliniken separat, vilket kommer att fortsätta under. Under kommer NU-sjukvården att utveckla sitt arbete kring kvalitetsbristkostnader.

11 Sida 11 (29) NU-sjukvården genomför också punktprevalensmätningar av vårdskador enligt nationella och regionala beslut. Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Indikator Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt Måltalet är 1,0 avvikelse per anställd. För att öka benägenheten bland medarbetare att skriva avvikelser är det viktigt att processteg och resultat återförs i verksamheterna. Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator 3: Antal utförda riskanalyser Indikator Antal utförda riskanalyser Riskanalyser görs alltid då väsentliga förändringar planeras inom NU-sjukvården. I vissa fall, då det har gjorts många avvikelser inom samma område, har NU-sjukvården valt att göra riskanalys istället för händelseanalys. Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser Indikator Antal utförda händelseanalyser varav utförda händelseanalyser psykiatri Händelseanalyser genomförs i de fall då det har gjorts en Lex Maria-anmälan. Inom psykiatrin görs alltid händelseanalys vid Lex Maria-anmälan av självmord. Händelseanalys och Lex Maria-anmälan ska ske inom två månader från händelsen. Lika viktigt som analysen är att följa upp dessa, vilket verksamheterna ansvarar för. Lex Maria-ärenden, dess händelseanalys och Socialstyrelsens beslut publiceras på NU-sjukvårdens webbplats. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet De medicinska prioriteringarna är grundläggande för patientens tillgänglighet till vård inom NU-sjukvården. NU-sjukvården har målsättningen att klara den nationella vårdgarantin (90 dagar) och vårdgarantin enligt 60 dagar. Från är den nationella vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin 30 dagar för utredning och behandling.

12 Sida 12 (29) För att klara vårdgarantikrav krävs en förbättrad produktions- och kapacitetsplanering. Nedanstående modell beskriver NU-sjukvården produktions- och kapacitetsplaneringssystem. Produktions-, resurs- samt kapacitetsplanering 1) Produktionsplanering 2) Resursplanering = dokument Ledningsgrupp Ledningsgrupp HSK Strategisk inriktning VEP Dimensionering produktionsbudget/klinik VÖK-grupp Strategisk nivå > 3 år Strategisk inriktning VEP, inkl budgetprocess Fastställd produktionsbudget per klinik Stab Fördelning kostnadsbudget per område er Taktisk nivå 1-3 år er Operationsplaneringsgruppen Detaljerad produktionsbudget för operationer (per månad, vecka, dag, etc) VC och Produktionsplaneringsråd resp klinik Detaljerad produktionsbudget per sektion (t ex antal läkarbesök/vtf per år, månad, vecka, dag etc) VC och produktionsplaneringsråd Operativ nivå < 12 mån 3) Kapacitetsplanering Detaljerad kapacitetsplanering per månad, vecka, dag, t ex: läkarbesök/läkare besök/ssk vtf per vecka, beläggningsgrad, schemaläggning etc Koppla ihop produktions- och resursplaneringen. Fördelning kostnadsbudget per klinik Verksamhetschef Fördelning periodiserad kostnadsbudget per ansvarsställe Processen inleds med att sjukhusledning tillsammans definierar befolkningens behov av vård. För respektive klinik fastställs en produktionsbudget som beskriver respektive verksamhets uppdrag kommande år. Därefter fastställs en kostnadsbudget för respektive område, vilken utgör en grund vid beräkning av respektive verksamhets kapacitet. Ansvar och leverans Gruppering Medlemmar/ ansvarig Leverans av beslut och dokument Dokument till vem? en SD, OC, chefläkare, stabsrepresentanter Strategisk inriktning avseende verksamhet, ekonomi och personal. Fastställande av budgetprocessen för produktionsoch kostnadsbudget. Fastställande av VÖK, produktions- och kostnadsbudget. VÖK-gruppen, staben. Staben OC (VC ang prodbudget) VÖK-grupp Controller, ekchef, chefläkare, m fl Förslag Vårdöverenskommelse med HSK. Förslag Produktionsbudget per klinik. sgruppen beslutar er Respektive OC Fördelning av kostnadsbudget per verksamhet. VC Styrgrupp Operationsplanering OC för An/Op/IVA, Opererande, VC för Ortopedi, Kirurgi, ÖNH, produktionscontrollers, ekchef Detaljerad produktionsbudget per respektive typ av operation. Detaljerad beräkning avseende operationskapacitet VC + OC Verksamhetschefer Respektive VC Periodiserad kostnadsbudget per ansvarsställe. Respektive budgetansvarig chef Produktionsplaneringsråd (respektive klinik) Respektive VC, avdchefer, planeringsssk/-läkare etc, etc Detaljerad produktionsbudget per avdelning/sektion. Detaljerad kapacitetsplanering per sektion, innehållande produktionsmål och personalresurser per månad, vecka, dag etc, samt definierad kapacitet (t ex antal läkarbesök/dag etc) Respektive avdelnings-/sektions- /läkarchef

13 Sida 13 (29) Alla verksamheter ska arbeta med produktionsstyrning. Till sin hjälp kan verksamhetschefen ha ett produktionsplaneringsråd. Produktionsråd Syfte: - Följa, styra, justera produktion och produktionsmål löpande så att vårdgarantin uppnås - Definiera behov av årlig produktion (i samband med VÖK, fastställande av årlig produktionsbudget) - Utgöra stöd för VC att styra sin verksamhet Mål: - Bryta ned klinikens årsproduktionsbudget till produktionsmål per månad/vecka/dag - Löpande definiera kapacitet inom kliniken - Löpande leverera sammanställningar över utförd produktion jämfört med plan - Föreslå VC förbättringsåtgärder för att uppnå mål inom VEP Process: - Att definieras av respektive område Deltagare: - Personer med kunskap/kompetens inom verksamheten samt basala kunskaper inom logistik/flöden - T ex produktionscontroller, planeringssköterska, läkarchef, VC Patientstyrd tidbokning Under 2011 har patientstyrd tidbokning startats och NU-sjukvården planerar under att införa patientstyrd tidbokning inom flera verksamheter. Förbättrad produktions- och kapacitetsplanering Områden 100 procent av verksamheterna arbetar enligt NU-sjukvårdens produktionsplaneringssystem Genomfört Patientstyrd tidbokning Områden 100 procent av planen för införandet ska vara uppfylld Genomfört 4.4 Prestationer Budgeterade prestationer kompletteras med under januari. 4.5 Miljömål NU-sjukvårdens övergripande miljömål Den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från energianvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap

14 Sida 14 (29) De sjukhusövergripande aktiviteterna inom miljöområdet för är: Sjukhusövergripande aktiviteter Miljöutbildning via Västra Götalandsregionens webb. NU-sjukvårdens medarbetare ska genomföra grundläggande miljöutbildning 60 procent av NUsjukvårdens medarbetare ska ha genomfört utbildningen Västra Götalandsregionens miljöombudsutbildning alternativt den sjukhusanpassade miljöombudsutbildningen genomförs Verksamheterna följer lagar och EU:s avfallstrappa, enligt miljöledningssystemet Alla miljöombud i NUsjukvården ska ha genomfört miljöombudsutbildning Andelen av det källsorterade avfallet ska öka 100 procent Minst 50 procent 4.6 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Hälso- och sjukvårdsnämnderna vill stärka tidiga insatser och förebyggande arbete för att undvika att personer blir psykiskt sjuka. Specialistpsykiatrin inom NU-sjukvården kommer inte att aktivt arbeta med målet under. Området psykiskt välbefinnande ligger i dagsläget utanför specialistpsykiatrins uppdrag och inga aktiviteter riktade till invånarnivån planeras. Ett pågående arbete som kan ha positiv inverkan på invånarnas psykiska välbefinnande är det sjukhusövergripande arbetet tidig intervention vid riskbruk av alkohol. Enligt överenskommen vertikal prioritering ansvarar vuxenpsykiatrin för vård av personer med allvarlig psykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrins uppdrag innebär sekundärprevention när det gäller målgruppen, dvs förebygga återfall i sjukdom för personer med allvarliga, ofta livslånga, sjukdomar. Vuxenpsykiatrins uppdrag innebär också insatser riktade till barn till personer med psykisk sjukdom samt stöd och psykopedagogiska insatser till anhöriga till psykiskt sjuka. Barn- och ungdomspsykiatrin uppdrag innebär att erbjuda specialistvård i patientens närområde, i samverkan med kommun och primärvård, till stor del reglerat genom dokumentet Västbus. Särskild enhet finns bland annat för neuropsykiatri, och dagvårdsenhet för ätstörning planeras starta. Den slutna barnpsykiatriska verksamheten ansvarar för vård av allvarlig och komplex psykiatrisk problematik hos barn och unga.

15 Sida 15 (29) Antalet självskador och självmordsförsök ska minska NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med att minska självskador och självmordsförsök. Vuxenpsykiatrin arbetar med följande frågor: Suicidpreventionsprogram kunskapsstöd till personal, tydligare rutiner Processorienteringen kvalitetsarbete och förbättringsarbete för stora diagnosgrupper Ytterligare utbildningssatsning på DBT hösten 2011, behandlingsmetod direkt riktad mot självskadebeteende Process IPS (emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline personlighetsstörning) mätpunkt alla patienter med IPS informeras om och erbjuds behandling med DBT (journalgranskning) Styrtal Återföring av resultat av genomförda händelseanalyser efter självmord till linjeorganisation och till berörda processteam för fortsatt förbättringsarbete. Frågan om registrering av suicidförsök har tidigare diskuterats regionalt med övriga psykiatriska verksamheter men beslut saknas, då det bedömts vara svårt att säkerställa kvalitet i både in- och utdata. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar med följande frågor: Absolut minsta möjliga antal självmord eller tecken till självskadande beteende. Barnpsykiatrisk personal är utbildad i riskbedömning avseende självmord/självskadebeteende och gör detta vid akut/nybesök och under pågående insats om behov uppstår Kunskap förmedlas till primärvård/vårdcentraler och övriga samarbetspartners avseende tidiga tecken på symtom. Via Cognos-rapporter kommer verksamheten att kunna få fram hur många suicidbedömningar som görs under. Vid förekomst av självmord kommer en Lex Maria anmälan och händelseanalys att göras. Styrtalet är 0 självmord. SKL, Socialstyrelsen och UPP-centrum har tagit fram riktlinjer avseende målgruppen. Kliniken följer dessa och har för avsikt att anpassa dessa utifrån lokala förutsättningar Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. Målet följs upp i Vårdöverenskommelsen (VÖK) med beställarna. I sjukhusövergripande aktiviteter följs andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer. VGR styrtal: Andel verksamheter som uppnår minst riksgenomsnittet på samtliga parametrar i öppna jämförelser. Måltal VGR: 100 procent Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. NU-sjukvårdens verksamheter följer nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram samt deltar i sektorsrådens arbete Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. Aktiviteter redovisas under punkt 3.1. VGR styrtal: Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Måltal VGR: Mindre än 8 procent.

16 Sida 16 (29) VGR styrtal: Andel patienter som drabbas av vårdskador. Måltal VGR: Minskning jämfört med senast utförda mätning. Mätmetoder Styrtal Aktiviteter Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Se sjukhusövergripande aktiviteter, pkt 3.1 > 90 procent GTT Andel vårdskador < 12 procent Punktprevalensmätningar Andel PPM VRI < 7 procent (PPM) Infektionsverktyget under Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. Mätningar av uppfyllandet av vårdgarantin sker varje vecka enligt regionens anvisningar, innebärande att mätningar sker för mottagningsbesök, behandlingar, cancersjukvård, BUP. NU-sjukvården har målsättningen att klara av den nationella vårdgarantin (90 dagar) och vårdgarantin enligt 60 dagar. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/åtgärd, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. Se även avsnitt 4.3 för utförligare beskrivning av aktiviteter för att säkerställa vård inom fastställda garantitider Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet NU-sjukvården arbetar kontinuerligt med målet utifrån ett sjukhusperspektiv. Produktionsråd har inrättats på sjukhuset, kapacitetsmätningar genomförs och fortlöpande analyser av verksamheten sker. Med hjälp av data från KPP (Kostnad Per Patient) är det möjligt att få en bild över kostnaders fördelning på olika sjukdomsgrupper, åldersgrupper, diagnoser och åtgärder. Uppgifterna kan jämföras med andra sjukhus. I Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) statistik Öppna Jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet finns lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet med jämförelser mellan landsting/regioner och mellan sjukhus. Ett förbättringsområde är att utveckla KPP-kvaliteten exempelvis i hur personalen fördelar sin arbetstid inom olika områden, såsom öppen- respektive slutenvård. NU-sjukvården har som mål att klara av all produktion i egen regi 2014, dvs inte använda sig av köpt vård. För att nå målet ska produktionen ske utan övertid och nyttjandet av bemanningsföretag ska ha minskat under. År 2013 ska alla nybesök klaras av i egen regi och 2014 ska NU-sjukvården vara självförsörjande och inga köp av garantivård göras, förutom vid toppar.

17 Sida 17 (29) Månatligen följs produktiviteten i NU-sjukvården, dvs kostnaden per produktionspoäng Bemötandet av patienter ska förbättras Inom ramen för Medarbetarskap & Ledarskap är ett tema bemötande, där en dialog förs om hur varje medarbetare kan göra varje möte så värdefullt som möjligt för patienter, arbetskamrater, chefer, leverantörer m.fl. Målet är att alla ska förstå vad ett positivt bemötande betyder, förstå vad den egna rollen betyder i mötet med andra och ha fördjupat teamutvecklingsprocessen. I nuläget har cirka 60 procent av enheterna har haft en dialog om bemötande. En del enheter har även fördjupat sig i ämnet bemötande vid sina utvecklingsdagar. Under är den strategiska planen att 100 procent av alla verksamheter har arbetat igenom temat som handlar om bemötande. Denna aktivitet sker på enhetsnivå och på utvecklingsdagar. VGR styrtal: Andel av patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt (nationell patientenkät). Måltal VGR: Ökning jämfört med föregående mätning Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås NU-sjukvården arbetar aktivt med att förbättra sina resultat enligt de målsättningar som regionen har satt upp. Mätning på måltalen sker varje vecka. Måltalen stäms av kontinuerligt i styrgruppen för Akutvårdskedjan som fortlöpande arbetar med förbättringsarbeten. VGR styrtal: Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. Måltal VGR: Minst 90 procent. VGR styrtal: Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade, alternativt blivit inlagda på vårdavdelning, inom 4 timmar. Måltal VGR: Minst 90 procent. VGR styrtal: Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. Måltal VGR: Minst 90 procent Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet NU-sjukvården arbetar med standarder för att strategiska mål ska uppnås inom NUsjukvården. Specialistutbildade sjuksköterskor har ökat den medicinska kompetensen i ambulanssjukvården men ännu återstår att utbilda många. Utbildningarna är en resursfråga och med den rådande ekonomiska situationen finns svårigheter att nå målet inom uppsatt tid. Även mål kring väntetider för ambulans är avhängigt resurserna. NU-sjukvårdens arbete sker i samarbete med det Regionala Rådet för Prehospital Akutsjukvård Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus NU-sjukvården har direktinläggningar gällande multisjuka äldre (MÄVA) och inom äldregeriatriken och s k öppen retur inom flera andra verksamheter. Direktinläggning, s k fast track, kommer att utvecklas ytterligare för patienter med höftfrakturer.

18 Sida 18 (29) Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska NU-sjukvårdens följer de miljöpolitiska målen kring att användningen av fossil energi ska minska. Västfastigheter har huvudansvaret kring uppvärmningen av lokalerna men NUsjukvården genomför bland annat energironder. VGR styrtal: Andel förnybart drivmedel i egna fordon. Måltal VGR 50 procent. Den totala energianvändningen ska minskas Verksamheterna genomför energironder enligt miljötrappan och tar beslutade åtgärder Antalet resta mil i tjänsten ska minska NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. Den totala energianvändningen ska inte överskrida 190 kwh/m2 per år och BRA VGR styrtal: Totala antal resta mil med bil per årsarbetare. Måltal VGR: Minskning med minst 10 procent jämfört med VGR styrtal: Totala antal resta mil med flyg per årsarbetare. Måltal VGR: Minskning med minst 10 procent jämfört med 2009.

19 Sida 19 (29) Resta mil med bil och flyg i tjänsten ska minska Miljöpåverkan från våra transporter ska minska Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten per årsarbetare ska ha minskat med 5 procent jämfört med Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. VGR styrtal: Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen. Måltal VGR: Minst 25 procent jämfört med Användningen av utfasningsämnen ska minska NU-sjukvården följer regionfullmäktiges antagna kemikaliestrategi Till ska användningen av utfasningsämnen minskat med 25 procent jämfört med Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. VGR styrtal: Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem/miljödiplomering av totala antalet årsarbetare. Måltal VGR: 100 procent. Miljöenheten Verksamheterna följer NU-sjukvårdens miljöledningssystems rutiner, instruktioner Införa NUsjukvårdens miljöledningssystem enligt standarden SS EN ISO 14001: procent av NU-sjukvårdens verksamheter ska införa miljöledningssystemet De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården.

20 Sida 20 (29) Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka NU-sjukvården arbetar med målet men inte fastställt något styrtal. Regionfullmäktiges resepolicy tillämpas och utifrån denna har lokala rutiner för resandet i tjänsten tagits fram. I rutinerna anges bland annat att tjänsteresor mellan NÄL och Uddevalla sjukhus ska ske med NU-turen/Västtrafik linje 673 resor längre än 50 km i första hand ska ske med tåg eller buss kortare tjänsteresor i första hand ska ske med kollektivtrafik eller tjänstebil samåkning i största möjliga utsträckning ska ske vid resa med bil privat bil får användas när andra alternativ inte är rimliga. Därtill arbetar NU-sjukvården med bland annat videokonferenser för att minimera resandet. NU-sjukvården ska verka för förbättrade kollektiva kommunikationer Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medarbetar-/lärandeperspektivet innebär: Kompetensförsörjng Kompetensförsörjning Upprätta åtgärdsinriktade lokala kompetensförsörjningsplaner Genomföra utvecklingsplan/samtal enligt mål Utveckla ledarskapskompetenser kring ekonomi, arbetsmiljö, ledning och styrning De sjukhusövergripande aktiviteterna i medarbetarperspektivet för är:

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG DATUM 2010-10-27 74 Styrtal till budget 2011 - Hälso- och sjukvården Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden; 1. Antar hälso- och sjukvårdens förslag på styrtal till budget

Läs mer

Dnr A 151/11:1. Verksamhetsplan 2012. Alingsås lasarett. Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15

Dnr A 151/11:1. Verksamhetsplan 2012. Alingsås lasarett. Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15 Dnr A 151/11:1 Verksamhetsplan 2012 Alingsås lasarett Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3 UPPDRAG OCH VERKSAMHETSIDÉ... 3 FOKUSOMRÅDEN

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 1 (71) Dnr 22/2013 Årsredovisning 2012 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 2 (71) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS...5 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG...7 3.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Sida 1(36) Detaljbudget NU-sjukvården 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Utgångspunkten för detaljbudgeten är NU-sjukvårdens arbete med God Vård, dvs säker vård, patientfokuserad vård, kunskapsbaserad vård,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-447 145 Styrtal 2010 för hälso- och sjukvården. Revidering Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer de reviderade

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. VGR-dagarna

Södra Älvsborgs Sjukhus. VGR-dagarna VGR-dagarna 20120301 Sammanfattning Patienter och kunder (Bra) Postoperativa infektionerna har minskat med 10 procent och urinvägsinfektionerna med 21 procent (mål 10%) Egenkontrollprogram för vårdhygienisk

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan: Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar. Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Balanserat styrkort 2012

Balanserat styrkort 2012 Balanserat styrkort 2012 Rödmarkering innebär särskilt prioriterat område Psykiatrin Halland Telefon: 0346-571 15 Fax: 0346-581 50 E-post: psykiatrin@regionhalland.se Webb: www.regionhalland.se/psykiatrin

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Uppföljningsplan 2017

Uppföljningsplan 2017 Uppföljningsplan 2017 Styrande för uppföljning i samband med Region Skånes samlade delårsrapport och årsredovisning samt nämndernas verksamhetsberättelser. Beslutad av regionstyrelsen den 8 dec 2016 Inledning

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Till Landstingsdirektören CIRKULÄR E1213 Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé är att genom samverkan tillgänglighet och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Medborgare (patient, kund) Mål 1. Medborgare får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Primärvården ska bedriva patientfokuserad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2. Verksamhetens övergripande uppdrag

2. Verksamhetens övergripande uppdrag Sida 1(18) Detaljbudget 2013 Vara folkhögskola 1. Sammanfattning och slutsats Vara folkhögskola ska fortsätta att vara en samhällsutvecklare genom attt höja utbildningsoch bildningsnivån på medborgarna.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN S Ö D R A Ä LV SB ORGS SJUKHUS. Fakta och inspiration inför året

VERKSAMHETSPLAN S Ö D R A Ä LV SB ORGS SJUKHUS. Fakta och inspiration inför året VERKSAMHETSPLAN S Ö D R A Ä LV SB ORGS SJUKHUS Fakta och inspiration inför året 20 1 5 Nya mål och nya ambitioner. Det sätter många av oss upp när ett nytt år ligger framför oss. Samma sak gäller även

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-10-12 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2

Läs mer

Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland

Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland Grundläggande förutsättningar Beställar-utförarsystem med aktiv ägare Ägaren anger ramar och regelsystem t ex utformningen av ersättningsmodeller Kostnadskontroll

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Sida 1(16) Detaljbudget 2011 Vara folkhögskola 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Genom vårt sätt att arbeta stärker vi på folkhögskolan människors utveckling. Vi försöker att fostra våra studerande till att

Läs mer

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4 Sektorn för socialtjänst GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4 att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs Uppföljningsbara mål utifrån SoL och LSS definieras, på

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4

Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4 Sida 1 (63) Dnr 21/2012 Årsredovisning 2011 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4 Sida 2 (63) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS... 5 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet...

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Utbildningsanställningar för sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska

Utbildningsanställningar för sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Diarienummer 2017-01-04 RS160616 Regionkontoret HR-avdelningen Jennie Tingblad HR-strateg Regionstyrelsens arbetsutskott Utbildningsanställningar för sjuksköterskor som studerar

Läs mer

Återrapportering angående intern kontrollplan 2012 Hallands sjukhus Kungsbacka

Återrapportering angående intern kontrollplan 2012 Hallands sjukhus Kungsbacka 2013-01-29 1(5) Återrapportering angående intern kontrollplan 2012 Hallands sjukhus Kungsbacka Enligt fastställt reglemente för intern kontroll ska respektive nämnd/styrelse varje år anta en särskild plan

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20)

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20) Sida 1(20) Detaljbudget 2015 NU-sjukvården 1. Sammanfattning NU-sjukvårdens Verksamhetsplan med Förändringsagenda 2015 baseras på regionfullmäktiges budget för 2015 och den vårdöverenskommelse som NU-sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer