Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården , 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5"

Transkript

1 Sida 1 (71) Dnr 22/2013 Årsredovisning 2012 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården , 5

2 Sida 2 (71) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG MEDBORGAR-/PATIENTPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medborgar-/patientperspektivet Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering Funktionshinder Mångfald Barnrättsperspektivet VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Patientsäkerhetsarbetet Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Indikator 2: Antal utförda riskanalyser Indikator 3: Antal utförda händelseanalyser Vårdgaranti - tillgänglighet Prestationer Tabellsammanställning, prestationer Utfall jämfört med föregående år, prestationer Utfall jämfört med budget, prestationer Utfall nyckeltal, prestationer Miljömål Miljöperspektivet Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet Bemötandet av patienter ska förbättras Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus Skillnader i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv... 31

3 Sida 3 (71) Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Alla verksamheter ska systematiskt arbeta med miljöledningssystem De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter MEDARBETARPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälsa, arbetsmiljö Kompetensförsörjning Personalstruktur Personalvolym Bemanningsföretag Jämställdhet och mångfald Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänst All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap ÖVRIGA PERSPEKTIV Säkerhet och beredskap EKONOMIPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiska resultat Analys utfall/helårsprognos Åtgärder vid ekonomisk obalans Investeringar Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet... 57

4 Sida 4 (71) 8. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Handlingsplan för att minimera kostnaderna för bemanningsföretag Plan för effektiviseringskravet Bilaga 1 - Avrapportering intern kontroll inom NU-sjukvården...65 Bilaga 2- Resultat av den Nationella Patientenkäten...67 Bilaga 3 - Processen att vårda patienter med Stroke/Tia...69 Kapitelindelning följer mall från Västra Götalandsregionen.

5 Sida 5 (71) 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS NU-sjukvården har 2012 präglats av ett ökat inflöde av patienter till akutmottagningen, vilket innebär en obruten ökning sedan Jämfört med 2010 är ökningen ca 15 procent och med 2011 ca 6 procent. Till slutenvården har antalet inläggningar ökat med ca 10 procent sedan 2010, varav 2 procent under Samtidigt har NU-sjukvården av ekonomiska skäl tvingats stänga 44 vårdplatser samt ytterligare åtta hållits stängda till följd av anställningsstoppet. Medelvårdtiden har under året minskat avsevärt inom flertalet verksamheter. Medelbeläggningen är på en mycket hög nivå med många överbeläggningar, framför allt inom medicinområdet. Under året har köerna till första besök ökat med ca 20 procent. Minskningen av bemanningsföretag har påverkat tillgängligheten negativt, vilket resulterat i att antalet läkarbesök har minskat jämfört med föregående år. Antalet nettoårsarbetare har minskat med ca 70, med hänsyn tagen till verksamhetsförändringar. Bruttokostnadsutvecklingen ligger på 4 procent, där trenden under hösten var sjunkande. Resultatet om -186 mnkr härrör framför allt från årets två första tertial. Verksamheterna i NU-sjukvården har under 2012 fortsatt att utveckla hälso- och sjukvården i Fyrbodalsområdet, trots stora ekonomiska begränsningar. Sjukhusets ledningssystem bygger på föresatserna i God Vård och att utveckling sker av alla dimensioner så att vården blir säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv samt sker i rimlig tid. NU-sjukvården har fortsatt sitt arbete för att inrikta NÄL mot akut vård och Uddevalla sjukhus mot planerad vård, vilket bland annat lett till beslutet att flytta över den akuta ortopedin till NÄL och planerad vård till Uddevalla. Detta ska vara genomfört i början av Även logistiken på akutmottagningen ska ses över. Under 2011 införlivades ambulansverksamheten i norra Bohuslän till NU-sjukvården och 2012 togs två ambulansområden, Bohus Väst och Dalsland, över från fristående entreprenörer. Ambulanserna inom området är nu samlade under en arbetsgivare, vilket underlättar ett patientsäkert arbete med gemensamma rutiner, behandlingsriktlinjer och instruktioner. Detta innebär även att ambulansverksamheten får en viktigare roll i samverkan med kommunerna avseende en utvecklad närsjukvård. Arbetet med prehospital/samverkande sjukvård har tagit ytterligare steg. Samarbetet mellan kommunal hälso- och sjukvård, vårdcentraler och sjukvårdsrådgivningen, NU-ambulansen och MÄVA (medicinsk äldrevårdsavdelning) inom NU-sjukvården har fortgått under året. Fler områden kommer att involveras under Nya innovationer har börjat ta form för implementering i framtiden, allt för att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på vården. Antalet vårdplatser har under året minskat inom NU-sjukvården med 29 somatiska och 15 psykiatriska. Dessutom har ytterligare åtta vårdplatser inom medicinområdet tillfälligt fått stängas på grund av personalbrist orsakat av anställningsstopp. Patientinflödet ökade under året till akutmottagningen, vilket har lett till att överbeläggningar inom slutenvården ökat, framför allt inom område medicin. Medicinskt färdigbehandlade patienter låg kvar på ungefär samma höga nivå som föregående år. Jämfört med föregående år ökade NU-sjukvården sin produktion både vad gäller öppen- och slutenvård. Läkarbesöken minskade medan övriga besök ökade, totala antalet besök ökade med 0,7 procent. Inflödet av patienter ökade med sex procent till akutmottagningen medan antalet vårdtillfällen ökade med 1,6 procent. Därmed har andelen akuta besök ökat kraftigt medan framförallt planerade läkarbesök har minskat som en följd av neddragningen av hyrläkare.

6 Sida 6 (71) Jämfört med budget gjorde NU-sjukvården en överproduktion (motsvarande knappt två procent över ersättningstaket). Målen för öppenvården nåddes inte men slutenvårdsproduktionen blev större än planerat, främst på grund av ett ökat akutinflöde inom medicin och kirurgi. Arbetet med att förbättra tillgängligheten har fortsatt under 2012 men en begränsad ekonomi har inneburit att måluppfyllelsen gentemot vårdgarantin och kömiljarden försämrats något. NU-sjukvården klarar ändå till största delen vårdgarantin. Totalt befann sig vid årets slut 92 procent av väntande till första mottagningsbesök och 94 procent för väntande till operation/åtgärd inom vårdgarantigränsen. För att uppnå god tillgänglighet till vården har verksamheterna under året arbetat aktivt för att förenkla kontakten för patienterna genom bland annat förbättrade hemsidor, bättre telefontillgänglighet och utveckling av bokningsrutiner. Patienter med lång resväg har kunnat vårdplanera på distans via videokonferens. NU-sjukvården fortsätter att visa goda resultat för vårdrelaterade infektioner. Vid mätningen i oktober låg VRI för de somatiska enheterna på 8 procent, vilket uppfyller regionens mål. Basala hygienrutiner och klädkoder följs regelbundet och vid mätningen i december uppgick de till 86 procent respektive 92 procent. Den nationella ersättningen som erhölls för patientsäkerhetsarbetet var högre än prognostiserat. Kompetensförsörjningsfrågorna är centrala för NU-sjukvården och kartläggning sker enligt regiongemensam modell. Störst efterfrågan finns av specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Sjukhuset har rekryterat 25 specialistläkare från andra EU-länder. Kopplat till kompetensutveckling spelar FoU-enheten i NU-sjukvården en viktig roll. Bland annat finansierar enheten tillsammans med verksamheterna forskningstid. Nettominskningen om ca 70 nettoårsarbetare är kopplat till anställningsstoppet i vården som infördes under våren. Antalet nettoårsarbetare ökade under året inom NU-sjukvården med 61. Ökningen kopplas bland annat till övertagandet av ambulansstationer, införandet av e-arkiv och ökning av antalet AT-läkare om ca 130 nettoårsarbetare. Dessutom sker överprövning av områdescheferna vid rekrytering av vårdnära personal och bemanningsföretag fasas ut. Kostnaderna för bemanningsföretag uppgår till 98 mnkr, varav 6 mnkr är relaterat till Närakuten. Bemanningsföretagen har totalt minskat med 14 mnkr sedan föregående år. Resultatet för 2012 uppgick till -186 mnkr, vilket är i paritet med bedömningarna under hösten. Regionfullmäktige har bemyndigat NU-sjukvården att överskrida budget med upp till 100 mnkr under 2012, eftersom åtgärdsplanen är utlagd på två år. Orsaker som påverkat resultatet är främst ökade personalkostnader kopplade till ett ökat patientinflöde på akuten. Detta har lett till ett ökat antal inläggningar, som i sin tur genererat överbeläggningar, och medfört att inte åtgärdsplanerna har kunnat genomföras. Under 2012 producerade NU-sjukvården vård för 58 mnkr (fullpris) över ersättningstaket som inte har ersatts av beställarna. Den interna kontrollen för de administrativa stödprocesserna har granskats enligt NU-styrelsens beslutade kontrollplan för Den interna kontrollen bedöms som god (se bilaga 1).

7 Sida 7 (71) 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG NU-sjukvården erbjuder invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta processorienterat och i samverkan med vårdgrannar. NU-sjukvårdens vision är Ett sjukhus i ständig utveckling för patientens bästa. Med detta menas att patienten möts av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård i ständig utveckling.

8 Sida 8 (71) 3. MEDBORGAR-/PATIENTPERSPEKTIVET Bra Ett omfattande program finns för att förebygga vårdrelaterade infektioner och vårdskador. Vid punktprevalensmätningen av VRI i oktober 2012 var andelen 8 procent för NU-sjukvårdens somatiska enheter. NU-sjukvården arbetar aktivt med att gällande regler för basala hygienrutiner och klädregler efterföljs. Varje månad görs observationsmätningar och följsamheten till hygienrutiner var i december 86 procent och till klädreglerna 92 procent. Vårdskademätningar med GTT görs sjukhusövergripande sedan 2007 och under 2012 på kirurgkliniken 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patientperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medborgar-/patientperspektivet är Värde för patienten, där följande ingår: Utveckla ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckla säkerhetskulturen Öka patientsäkerheten och patientdelaktigheten Reducera vårdskadorna Utveckla den elektiva vården Under 2012 har följande sjukhusövergripande aktiviteter i medborgar-/patientperspektivet varit aktuella enligt verksamhetsplan: Aktivitet Ansvar Mål Status Utbilda och införa fysisk aktivitet på recept (FaR) Förbättra patientsäkerhetskulturen i NU-sjukvården Arbete med metodutveckling, vårdprogram, standardvårdplaner och checklistor Andel vårdrelaterade infektioner Ökad följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler Ökad följsamhet till de nationella handlingsplanerna för att förhindra vårdskador genom standardvårdplaner för varje område Områden med stöd av FaR-samordnare inom NU-sjukvården Sjukhusledning Områden/FoU-enheten Sjukhusledning Sjukhusledning Chefläkare Sjukhusledning Chefläkare Införa på ytterligare 2 enheter Förbättringsarbeten sker inom respektive verksamhet med hänsyn till mätning 2011 Tillämpa EBM vid införande av nya metoder och för utrangering av gamla Max uppgå till Genomfört Genomfört Standardvårdplan för CVK, trycksår och fallskador finns. Checklistor för SBAR mellan akuten och kirurg- och medicinkliniken Full ersättning enligt VÖK 8 procent 100 procent 86 procent följsamhet basala hygienrutiner och 92 procent för klädregler Minst en handlingsplan ska följas på respektive klinik Genomfört

9 Sida 9 (71) Minska andelen vårdskador i NU-sjukvården Handlingsplan för Säker vård Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information Öka patientmedverkan i vården Andel områden som följer de medicinska prioriteringarna och samtidigt når vårdgarantin Andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer Sjukhusledning Chefläkare < 12 procent (vid mätningar med GTT) Chefläkare Följs Genomfört Områden och chefsjuksköterska Sjukhusledning Chefläkare Över riksgenomsnittet Att patientmedverkan sker i förbättringsarbeten inom de kliniska verksamheterna Områden 90 dagar 100 procent 60 dagar 70 procent GTT-mätningar har gjorts, svar föreligger ej Nationell patientenkät är genomförd NUsjukvården ligger något sämre än riksgenomsnittet beträffande bemötande och delaktighet inom somatisk vård medan psykiatrin ligger bättre än riksgenomsnittet. Jämfört med regionen ligger bemötandet inom somatisk vård något bättre till. Delvis genomfört. Godkänd måluppfyllelse förutom för ortopedi, urologi och ögon. Områden 100 procent Full ersättning enligt vårdöverenskommelsen med utgångspunkt från regionens utvalda kvalitetsindikatorer. Sjukhusövergripande nyckeltal och mål: Andel områden som ligger över regionens utvalda kvalitetsindikatorer. Uppföljning sker i samband med vårdöverenskommelseprocessen. För 2012 har NU-sjukvården erhållit full ersättning frånsett avdrag för ett antal tillgänglighetsmål. Där målen inte uppfyllts ska handlingsplaner tas fram på områdesnivå för att beskriva hur förbättringar kan ske. Andel vårdrelaterade infektioner. Andel vårdrelaterade infektioner (inom somatisk vård) var 8,7 procent i mars och 8,0 procent vid punktprevalensmätning i oktober Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information. Patientenkät genomförs årligen. Regionens mål är att patientupplevd kvalitet ska vara 90 (PUK) på nedanstående indikatorer. Analysen av 2012 års resultat visar att den somatiska slutenvården har något sämre värde för patientupplevd kvalité (PUK) vad gäller delaktighet och bemötande jämfört med 2011 medan värdet är något bättre beträffande information. Resultatet av den under våren genomförda enkäten inom somatisk vård är på sjukhusnivå: Slutenvård Öppenvård - Delaktighet PUK 72 PUK 80 - Bemötande PUK 88 PUK 93 - Information PUK 77 PUK 83

10 Sida 10 (71) Inom den somatiska öppenvården noteras något sämre PUK-värden jämfört med föregående år medan resultat inom den psykiatriska öppenvården har förbättrat sig på alla tre indikatorerna delaktighet, bemötande och information i jämförelse med Ytterligare PUK-resultat, se bilaga Insatser för kommunikation Under 2012 har arbetet fortsatt med förtroendeskapande kommunikation genom följande aktiviteter på sjukhusnivå: Aktivitet Ansvar Mål Status Ta fram en checklista som del av underlag för beslut i alla ledningsgrupper. Checklistan ska fungera som ett underlag för den fortsatta informationen och kommunikationen kring beslutet gentemot medarbetare, medborgare respektive media. Översyn och omarbetning av kallelser och patientinformation Arbeta med sociala medier enligt VGRmodell. Revidering av webbplatsen nusjukvarden.se med fokus på patientinformation Förse patienter och besökare med aktuell information via affischer. Informationsenheten för framtagande av checklista. Sjukhusledning för införande i respektive ledningsgrupp. Sjukhusledning Ökad tydlighet såväl internt som externt om beslut och aktiviteter. Möjliggör en planerad kommunikation där NUsjukvården är den som i större utsträckning kan sätta mediebilden. Fler välinformerade patienter som känner sig trygga med NUsjukvården som Checklistan är framtagen men inte fullt ut införd varför effekten inte kunnat mätas. Patientenkät genomförd, se nedan. vårdgivare Informationsenheten Starta arbetet Förslag till riktlinjer framtaget, beslut väntas av sjukhusledningen. Informationsenheten Informationsenheten Skapa tydlig bild av NU-sjukvården på webbplatsen. Förbättrad information. Genomfört, se mer information nedan. Planeringsarbete genomfört, uppsättning av affischhållare sker kvartal I syfte att förbättra kvaliteten på kallelser och annan information som skickas ut till patienterna genomfördes en enkät bland patienter på en pilotklinik. Då resultatet visade att patienterna i stort var nöjda med den information de fått och formerna för den, beslutade NU-sjukvården att inte genomdriva det större projekt som ursprungligen planerats. För att stärka kommunikationen med medborgarna har en översyn skett av den information som möter besökare vid de båda större sjukhusen Uddevalla sjukhus och NÄL. En satsning på affischhållare för att ge information till invånarna om vården i NU-sjukvårdens område, är det första steget mot en förtroendestärkande kommunikation. En andra del i att stärka kommunikationen med medborgarna är den översyn som skett av patientinformationen på den externa webbplatsen Det har resulterat i helt ny struktur under avsnittet Hitta vården där samtliga mottagningar och avdelningar presenteras. Några av nyheterna är att kontaktuppgifterna till respektive verksamhet har

11 Sida 11 (71) kopplats till Katalog i Väst, det finns även kartor som visar var respektive verksamhet är placerad samt ingång till den nationella webbapplikationen Mina Vårdkontakter. 3.3 Rättighetsfrågor NU-sjukvårdens grundsyn är att alla människor har lika värde och ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. NU-sjukvården har en plan avseende Jämlikhet. Planen består av tre delar som omfattar Jämlik vård, Jämställdhetsintegrerad budget och Jämställdhet och mångfald för medarbetare. Jämlikhetsplanen har kommunicerats i verksamheterna under 2011 och under 2012 arbetar verksamheterna enligt planen. Aktivitet Ansvar Mål Status Dialog om den nya Jämlikhetsplanen Sjukhusdirektör Områdeschefer Kunskap om jämlikhet och innehållet i planen Planen är känd inom NUsjukvården Jämställdhetsintegrering I Plan avseende Jämlikhet i NU-sjukvården , inkluderas mångfald, jämställdhet, jämlik vård och jämställdhetsintegrerad budget. Planen innehåller checklistor för respektive område och en bildpresentation finns tillgänglig på intranätet till stöd för verksamheten. Vid introduktion och utbildning av nya chefer ges information om jämställdhetsintegration. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och god vård på lika villkor för hela befolkningen. Exempelvis är stor del av bland annat ortopedtekniks kunder av utländsk härkomst. Oavsett etnisk bakgrund erbjuds samtliga patienter vård på samma villkor. Inom patologikliniken har information/utbildning bedrivits i jämlik vård. Patologkliniken har också tillsammans med sjukhuskyrkan tagit fram rutiner vid dödsfall vid olika trosuppfattningar. Hjärtrehabiliteringen inom NU-sjukvården har deltagit i jämställdhetsprojektet Gör Det Jämt med kunskapscentrum för Jämlik vård i Göteborg. Projektet har inneburit journalgranskning och utvärdering av vilken vård och uppföljning som getts till patienter med hjärtinfarkt eller instabil angina. Frågeställningen har varit att se om en jämlik hjärtrehabilitering erbjuds inom NU-sjukvården. 170 patienter har studerats utifrån ålder, kön, bostadsort, tolkbehov och vilken form av uppföljning som givits samt återinsjuknande. Inom förlossningsvården bereds både mamma och pappa/partner möjlighet att kvarstanna, vilket innebär att bästa förutsättningar för anknytning mellan barn och föräldrar etableras och att vårdtiden på sjukhus kan förkortas. Inom barnsjukvården eftersträvas båda föräldrarnas delaktighet i vården och föräldrarum alternativt övernattningsplats finns. Inom kvinnosjukvården har en stödfunktion för män/partner till cancersjuk kvinna etablerats Funktionshinder NU-sjukvården ingår i arbetsmarknadsnod Fyrbodal och har ordförandeskapet. Att kunna erbjuda alla personer likvärdiga möjligheter till anställning i regionen utan att kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet påverkar negativt, är ett av Arbetsmarknadsnodernas mål. Verksamheten har bedrivits i projektform och kommer från 2013 att övergå till linjeorganisationen.

12 Sida 12 (71) Regelbundna styrgruppsmöten med representanter från förvaltningarna i Fyrbodalsområdet, fackliga företrädare, företagshälsovård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling har genomförts under året. Arbetet med byggande av nätverk och kontaktvägar har börjat ge resultat, liksom den informationsinsats som gjorts för att marknadsföra möjligheterna som Arbetsmarknadsnoderna innebär. Det regiongemensamma informationsmaterialet i form av APT-material och diskussionskort har distribuerats till Nodens förvaltningar för vidare implementering lokalt. Möjlighet har funnits för alla medarbetare att delta i de öppna seminarier som arrangerats av övriga Noder. Seminarierna har handlat om attityder och fördomar kring olikheter, bland annat funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, etnicitet mm. Praktikplatser/anställningar med lönebidrag Arbetet med att ta fram praktikplatser till framförallt personer med funktionsnedsättning har fortgått under året. Både cheferna i organisationen och Arbetsförmedlingen har upptäckt möjligheterna med Arbetsmarknadsnoderna. Resultat NU-sjukvården under 2012: 49 personer med funktionsnedsättning har fått praktik, 28 av dessa har lett till anställning, i de flesta fall tillfälliga anställningar 23 personer med allmänna arbetsmarknadspolitiska insatser har fått praktikplats, 5 av dessa har lett till anställning, även här i de flesta fall tillfälliga anställningar. Rehabilitering NU-sjukvården ingår i det av noderna skapade regiongemensamma rehabiliteringsnätverket. Målet med nätverket är att få gemensamma tolkningar av arbetsrätten, skapa formella och informella nätverk, kunskapspåfyllnad och erfarenhetsutbyte. Nätverksträffarna har syftat till att få en gemensam plattform för rehabiliteringsarbetet samtidigt som de varit ett forum för dialog med fackliga representanter och chefer. Arbetsgruppen har påbörjat arbetet med att skapa en sida på intranätet med en katalog över verksamheter/aktiviteter som erbjuder främjande/förebyggande och rehabiliterande insatser. Fem nätverksträffar har genomförts Målgruppen för träffarna har varit främst HRspecialister men också chefer och fackliga ombud. Teman har varit följande: Arbetsförmågebedömning så funkar det Omplacering och avslut vid rehabilitering Riskbruk och missbruk (2 tillfällen) Hållbart arbetsliv för äldre Projektet Arbetsmarknadsnoder har varit framgångsrikt och avslutas vid utgången av Arbetsformer och erfarenheter som vunnits under projekttiden ska integreras och utvecklas i reguljär verksamhet. Det fortsatta arbetet ska inriktas kring två av projektets tidigare fyra spår; 1. praktik/anställning av personer med funktionsnedsättning 2. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst arbetslösa unga Totalt resultat för hela Fyrbodalsnoden (där NU-sjukvården ingår och siffrorna är ackumulerade från projektets start): 64 personer med funktionsnedsättning har fått praktik, 60 personer med funktionsnedsättning har fått anställning, (främst tillfälliga anställningar) och 62 personer har varit i övrig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

13 Sida 13 (71) Mångfald I NU-sjukvårdens plan avseende jämlikhet framhålls alla människors lika värde och att ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns en stark koppling mellan arbetet med mångfaldsbegreppet och bemötandefrågor. I arbetet med Medarbetarskap & Ledarskap är ett av ämnena bemötande, där en dialog förs om hur varje medarbetare kan göra varje möte så värdefullt som möjligt för patienter, arbetskamrater, chefer, leverantörer med flera. Målet är att alla ska förstå vad den egna rollen betyder i mötet med andra och vad ett positivt bemötande betyder. Målet för 2012 är att 100 procent av alla verksamheter har arbetat igenom temat som handlar om bemötande. Resultatet är att ungefär 80 procent arbetat igenom temat och arbetet fortsätter. Ett exempel på mångfald är patologkliniken som tillsammans med sjukhuskyrkan tagit fram rutiner vid dödsfall vid olika trosuppfattningar Barnrättsperspektivet NU-sjukvårdens värdegrund inom barnsjukvården utgår från FN:s Barnkonvention. Konventionen lyfter i tredje artikeln fram att barnets bästa ska vara styrande, och i 42 artikeln att barnet ska behandlas lika oavsett kultur, religion eller andra särdrag. I allt arbete med barn strävas efter att anpassa vården efter barnets särskilda behov, samordna åtgärder och diagnostik, ha särskilt barnutbildad personal och att arbeta för att få anpassade lokaler. Särskilda aktiviteter i NU-sjukvården under 2012: Lokalöversyn, för att möta nya patientgrupper, och då särskilt barn med nya smittor samt särskilt infektionskänsliga barn, som genomgått nya behandlingsmetoder. Planeringen av de nya lokalerna inom AVC har tagit särskild hänsyn till barns särskilda behov. Inom BUP har kraven på säkerhet och sekretess inventerats inför kommande lokalplanering. Lekterapin, en verksamhet inom barnkliniken, har mottagit 4000 besök. Förutom stöd till sjuka barn, innebär lekterapin en fristad och möjlighet att bearbeta intryck från vården. Att stödja barn som anhörig till sjuk vuxen: rutiner finns, där vuxenpsykiatrin särskilt utmärker sig positivt, att identifiera behov av stöd och vård till barn, vars närmsta anhörig vårdas för sjukdom: det kan vara kuratorskontakt på resp. enhet som kan ge råd åt övrig släkt/vänkrets, att låta barnet tillbringa tid på lekterapin, som har kompetens att möta allt från späda barn till ungdomar, kontakt med psykosociala teamet inom barnsjukvården samt i vissa fall remittering till BUP. NU-styrelsen har uttryckt stöd till dessa aktiviteter, efter regionalt initiativ, och att det ska utvärderas BB bereder plats för både mamma och pappa/partner, för att optimera anknytning mellan barn och förälder, så att hemgång kan ske tidigt, med kortare vårdtider på sjukhus. BUP och kommuner har förberett kommande aktiviteter för ökad samverkan under hösten. En tvärprofessionell dagsjukvård för unga med ätstörning har påbörjats. Utbildning av personal som möter barn sker regelbundet och planerat från barnkliniken med fokus på bemötande och barnets rätt till delaktighet.

14 Sida 14 (71) 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET OK Måluppfyllelsen för väntande till första besök uppgick vid årets slut till 92 procent för väntande inom vårdgarantigränsen (90 dagar). För väntande till behandling fanns 94 procent inom vårdgarantigränsen. Trots högre krav och förändrade tider samt att NU-sjukvårdens akutmottagning ökat sin volym av patienter har akutmottagningens personal lyckats hålla tider och i vissa fall även förbättrat tiderna jämfört med föregående år. Vårdgaranti och produktion ligger bra medan beläggningen av vårdplatser är allt för hög. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i verksamhets-/processperspektivet handlar om förbättringskunskap, där förbättringskunskap nås genom att Genomföra beslutad plan för utbildning i förbättringskunskap o Förslag på plan är framtagen. Använda systematisk medicinsk uppföljning o Respektive verksamhet rapporterar till nationella kvalitetsregister. Verksamheten använder öppna jämförelser i uppföljningen. Målrelaterad ersättning med beställaren används. Använda avvikelsehantering som grund för lokalt förbättringsarbete o Avvikelsehantering i MedControl PRO används i verksamheterna. Status för de sjukhusövergripande aktiviteterna i verksamhets-/processperspektivet Aktivitet Ansvar Mål Status Vårda patient med stroke Sjukhusledning Tillämpa nationella riktlinjer Nationella riktlinjer tillämpas i fler delar än tidigare. Under 2012 har utvecklingsarbetet inneburit att förbättra och standardisera omhändertagandet av Stroke/TIA-patienter så att de nationella riktlinjerna tillämpas fullt ut. Det har medverkat till: att en större andel av de patienter som kommit in med ambulans och Rädda hjärnan -spåret behandlats inom måltiden 30 minuter, dvs tid från ankomst till påbörjad trombolys. att en informationskampanj genomförts på Överby köpcentrum i Trollhättan för att få fler människor att utföra Akuttestet och bli mer medvetna om vikten av att söka vid akut misstanke om stroke. att Strokenålsutbildning startat under hösten 2012 och fortsätter under våren 2013 (kompetensutveckling för flera yrkeskategorier). att utvecklad standardvårdplan för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter införs under Det pågår ett arbete för tydligare styrning genom webb-baserade styrdokument, för att underlätta beslutstaganden för läkare. att understödd hemgång har startats, där 33 strokepatienter har erbjudits att delta och 25 av dessa patienter har utnyttjat möjligheten. Se bilaga 3.

15 Sida 15 (71) kedjan Vårda äldre patient med multifunktionella sjukdomar Omhänderta patienter som är i behov av ben/fotamputa tion Ingå i RCCprocesser (RCC=Region alt Cancer- Centrum) Vårda patient med prostatacancer Sjukhusledning Vårda patient med brösttumör Andel områden som följer produktionsplan Vårda patient med sepsis Behandla och vårda patienter inom elektiv 24-timmarsvård och dagkirurgi Akutvårds- Sjukhusledning Sjukhusledning Sjukhusledning Sjukhusledning Sjukhusledning Sjukhusledning Sjukhusledning Sjukhusledning Tillämpa regionalt vårdprogram Öka tillgängligheten Processutvecklingen har inneburit att en börprocess har startat sedan november 2012, för att snabba upp hanteringen från biopsi, diagnostiserad cancer till behandling. Dessutom ska en del efterkontroller utföras i primärvården i stället för vid urologmottagningen. Kontaktsjuksköterska har också införts. Börprocessen utvecklas för att följa de regionala riktlinjerna och ska öka tillgängligheten för de patienter som är i akut behov av biopsi, diagnostik och behandling. Processen genomförd och arbete pågår för att öka tillgängligheten. 100 procent Område medicin, KK/Barn och AnOpIVA överproducerar medan övriga områden underproducerar. Öka antalet överlevande Utveckla arbetssätt för att överföra fler indikationer till öppenvård Korta ledtider Sammanhållen process för de multisjuka äldre Minska antalet reamputationer Öka antalet patienter som kan gå med protes Tillämpa regionala beslut Arbete är påbörjat och kommer att fortsätta under Arbete pågår kontinuerligt. Arbete pågår kontinuerligt. Genomförd. Utvecklas ytterligare i samband med projektet samverkande sjukvård infördes den börprocess som tagits fram och utvecklats genom benchmarking av ledande amputationsverksamheter i Sverige. Börprocessen innebär: bättre samarbete mellan kärlkirurg och ortoped för att möjliggöra bästa amputationsnivå amputationskoordinator är införd, en mycket viktig samordningsfunktion för patienter, anhöriga och berörda verksamheter. efter amputation vårda amputerade patienter på en avdelning inom NU-sjukvården, avd 6/GOA, för att påbörja rehabilitering omgående. Det innebär att bättre tillvarata möjligheten för patienten att bli protesgångare. Ortopedteknik tillverkar proteser till patienten under vårdtillfället och antalet underbensproteser har ökat med ca 50 procent under 2012 mot Arbete pågår.

16 Sida 16 (71) Strukturera vårdavdelningar så att höjd effektivitet, kvalitet och arbetsmiljö uppnås Sjukhusledning Tillämpa överenskommen vårdlogik Vårdplatser för utskrivningsklara patienter är inrättade och hotellplatser är etablerade. Samverkande sjukvård Projektet Samverkande sjukvård har som mål att skapa trygghet för befolkningen inom FyrBoDals kommuner genom att erbjuda vård närmare patienterna. För att klara detta krävs ett nära samarbete mellan den kommunala hälso- och sjukvården, vårdcentraler och sjukvårdsrådgivningen 1177 inom primärvården och ambulansverksamheten och MÄVA (medicinsk äldre-vårdsavdelning) inom NUsjukvården. På detta sätt utnyttjas de gemensamma hälso- och sjukvårdsresurserna på ett optimalt sätt. Samverkan sker på flera olika sätt. Sjukvårdsrådgivningen, 1177, kan använda sig av de kommunala sjuksköterskorna och ambulanssjuksköterskorna då de behöver hjälp med bedömning av en patient på plats eller då de av annan anledning anser att det är av värde för patienten att en sjuksköterska kan komma hem till patienten. Sjuksköterskorna i kommunen och på ambulansen kan också hjälpa varandra med olika typer av uppdrag vid hög arbetsbelastning. Till exempel kan en ambulanssjuksköterska åka till en patient inskriven i den kommunala hemsjukvården vid problem med till exempel en kateter då den kommunala sjuksköterskan har många andra uppdrag att lösa. SOS Alarm kan larma ut de kommunala sjuksköterskorna på så kallat IVPA-larm, I Väntan På Ambulans. Om ambulansen i ett område har lång framkörningstid till en akutpatient kan den kommunala sjuksköterskan åka ut till patienten och göra de första åtgärderna på plats och se till att patienten snabbare kan komma i väg då ambulansen anländer. MÄVA, Medicinsk äldrevårdsavdelning, är en av samverkansparterna. På MÄVA kan patienter över 75 år och med en viss sjukdomsprofil läggas in direkt utan att passera akutmottagningen. De patienter som blir inskrivna på MÄVA får en så kallad MÄVA-pärm och den kommunala hemsjukvården, vårdcentralen och ambulanssjuksköterskorna vet då att den patienten ska direkt till MÄVA. Även patienter som ännu inte fått en MÄVA-pärm kan komma direkt till MÄVA efter en bedömning av ambulanssjuksköterska eller primärvårdsläkare. Strömstad har från årsskiftet 2012 valt att införliva arbetsmodellen i sin ordinarie verksamhet. Fortsatt utveckling av Samverkande sjukvård sker i projektform med Tanums kommun. För kommunerna i mellersta Bohuslän och Dalsland kommer pilotprojekt att starta under hösten Inriktningen är att denna modell ska införas i hela FyrBoDal. 4.2 Patientsäkerhetsarbetet I NU-sjukvården finns en funktion för det övergripande patientsäkerhetsarbetet bestående av chefläkare, utvecklingsledare för patientsäkerhet och Vårdhygien. Till stöd för denna funktion finns tillgång till utvecklingsledare i verksamheterna och centralt. Ansvaret för det direkta patientsäkerhetsarbetet har verksamheterna. Organisationen ska säkerställa att patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Det innebär bland annat att områdeschef/verksamhetschef:

17 Sida 17 (71) ska ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Strategier inom verksamheterna Dokumentera ansvarsförhållanden avseende patientsäkerhetsarbete Utbilda chefer och medarbetare i patientsäkerhet Utveckla metoder för patientmedverkan Se över patientinformationen Följa upp avvikelser i verksamheten Följa upp synpunkter/klagomål via patientvägledare Rapportera patientsäkerhetsarbetet till områdesledningen NU-sjukvården har ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som är webbaserat. Detta har anpassats efter SOSFS 2011:9. Ett fortlöpande arbete pågår. Rapportering av patientsäkerhetsarbetet på verksamhetsnivå sker genom patientsäkerhetsdialogmöten med områdena och vid uppföljningsmöten samt i samband med årsredovisningen. Global Trigger Tool (GTT) är en metod som mäter andelen vårdskador i verksamheten. NUsjukvården har sedan andra halvan av 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar. Från hösten 2011 genomförs mätningar även på kirurgkliniken separat. Mätningarna har fortsatt under 2012 men resultatet har ännu ej sammanställts. Under 2012 har NU-sjukvården utvecklat sitt arbete kring kvalitetsbristkostnader kopplat till calici och händelseanalyser. NU-sjukvården genomför också punktprevalensmätningar av vårdskador enligt nationella och regionala beslut. Utbildningar och information angående Lex Maria och händelseanalyser har genomförts i flera läkargrupper. Utbildning i patientsäkerhet för nyanställda genomförs årligen. Handlingsplaner för Säkerhetskultur och trycksår har tagits fram på förvaltningsnivå. Respektive verksamhet har analyserat sina resultat och gjort egna handlingsplaner. Mätningar av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår har genomförts. Utbildning sker av sårombud (sjuksköterska och undersköterska) som i sin tur ansvarar för att utbilda på respektive avdelning för att arbeta förebyggande avseende trycksår. Standardvårdplaner för CVK(central venkateter), fall och trycksår med SKL:s åtgärdspaket som grund är implementerade. Även standardvårdplaner för behandling med ECT och för den palliativa vården Liverpool Care Pathway (LCP) har utarbetats Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Måltalet är 1,0 avvikelse per anställd. För att öka benägenheten bland medarbetare att skriva avvikelser är det viktigt att processteg och resultat återförs i verksamheterna. Indikator 1 Utfall 2012 Utfall 2011 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt 1,26 1,25

18 Sida 18 (71) Avvikelsehanteringen fungerar generellt bra. Antal rapporterade ärenden skiljer sig mellan olika verksamheter och det finns troligen ett relativt stort mörkertal i rapporteringen. Arbetet fortlöper med information och utbildning för att öka antalet rapporterade ärenden. Orsaken till att antalet avvikelser har ökat kan förklaras med att NU-sjukvården har tagit fram en riktlinje för avvikelsehantering och att det sker fortlöpande uppföljningar av arbetet. Vid introduktion får nyanställda information om avvikelsesystemet och inom respektive verksamhet finns det rutiner för att utbilda nya medarbetare Indikator 2: Antal utförda riskanalyser Indikator 2 Utfall 2012 Utfall 2011 Antal utförda riskanalyser 28 9 Riskanalyser görs alltid då väsentliga förändringar planeras. I vissa fall, då det gjorts många avvikelser inom samma område, har NU-sjukvården valt att göra riskanalys istället för händelseanalys. Riskbedömningar görs regelbundet för att förebygga fallskador, trycksår (dokumenteras i standardvårdplan) samt inför och under operation liksom i samband med förlossning Indikator 3: Antal utförda händelseanalyser Händelseanalyser genomförs alltid i de fall då det har gjorts en Lex Maria-anmälan. Lika viktigt som att analysera är att följa upp resultaten, vilket verksamheterna ansvarar för. Lex Maria-ärenden, kompletterat med respektive händelseanalys och Socialstyrelsens beslut publiceras på NUsjukvårdens webbplats. Det görs även händelseanalyser vid enskilda ärenden där patient eller anhöriga riktar anmärkningar mot vården. Endast händelseanalyser enligt Socialstyrelsens anvisningar redovisas här. Indikator 3 Utfall 2012 Utfall 2011 Antal utförda händelseanalyser År 2011 gjordes 25 Lex Maria-anmälningar och 2012 har 31 Lex Maria-anmälningar gjorts. I övrigt se separat Patientsäkerhetsberättelse för Vårdgaranti - tillgänglighet Det är alltid det medicinska tillståndet som ligger till grund för patientens tillgång till vård inom NUsjukvården. NU-sjukvårdens målsättning är att klara den nationella vårdgarantin (90 dagar) till förstabesök och behandling samt att nå det nationella kravet (60 dagar) för att erhålla ersättning ifrån den nationella kömiljarden Vid årets slut befann sig 92 procent av väntande till första mottagningsbesök inom vårdgarantigränsen och 74 procent inom 60-dagarsgränsen (kömiljarden). Motsvarande uppgifter för väntande till behandling är att 94 procent befinner sig inom vårdgarantigränsen och 66 procent inom 60- dagarsgränsen (kömiljarden). Måluppfyllelsen har sjunkit något under året.

19 Sida 19 (71) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Måluppfyllelse vårdgaranti (90 dagar) och kömiljard (60 dagar) 2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 90 dagar Första besök 90 dagar Behandling 60 dagar Första besök 60 dagar Behandling Måluppfyllelse vårdgaranti (90 dagar) och kömiljarden (60 dagar), första besök och behandlingar inklusive mottagningsoperationer. Inom BUP-området finns en regional vårdgaranti (30 dagar) för förstabesök samt för fördjupad utredning/behandling. 30 dagar är även kravet 2012 för att få ersättning ifrån den nationella BUPsatsningen. För förstabesök på BUP var måluppfyllelsen i januari 76 procent inom 30 dagar och 96 procent inom 90 dagar jämfört med i december 82 procent inom 30 dagar och 98 procent inom 90 dagar. Det har under året varit problem att klara den regionala vårdgarantin för fördjupad utredning och behandling. Resultatet har under året förbättrats. I december har 45 procent fått tid till fördjupad utredning inom 30 dagar och 75 procent till behandling att jämföra med i januari, då endast 28 procent fick tid inom 30 dagar till fördjupad utredning och 65 procent till behandling. Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas inom två dagar och vuxna inom 14 dagar (regional vårdgaranti). Måluppfyllelsen var i januari 96 procent, maj 91procent, sjönk något under sommarmånaderna men uppgick i september till 97 procent och december 91procent. För att klara målen har NU-sjukvårdens verksamheter under 2012 arbetat med produktions- och kapacitetsplanering. Samtliga verksamheter har förbättrat sina rutiner för tidbokning. Flertalet verksamheter bokar tid för första besök i samråd med patienten, vilket ger en ökad tillgänglighet och ett effektivare arbetssätt då ombokningar och uteblivna minimeras. NU-sjukvårdens produktions- och kapacitetsplaneringssystem Alla verksamheter arbetar med produktionsstyrning. Till sin hjälp har verksamhetschefen ett produktionsplaneringsråd som alla verksamheter har infört under 2011 och Nedanstående beskriver syfte och mål med produktionsplaneringsrådet, hämtat ur 2012 års verksamhetsplan.

20 Sida 20 (71) Syfte o Följa, styra, justera produktion och produktionsmål löpande så att vårdgarantin uppnås o Definiera behov av årlig produktion (i samband med VÖK, fastställande av årlig produktionsbudget) o Utgöra stöd för VC att styra sin verksamhet Mål o Bryta ned klinikens årsproduktionsbudget till produktionsmål per månad/vecka/dag o Löpande definiera kapacitet inom kliniken o Löpande leverera sammanställningar över utförd produktion jämfört med plan o Föreslå VC förbättringsåtgärder för att uppnå mål inom VEP Deltagare o Personer med kunskap/kompetens inom verksamheten samt basala kunskaper inom logistik/flöden o Produktionscontroller, planeringssköterska, läkarchef, VC Patientstyrd tidbokning Under 2012 har patientstyrd tidbokning införts inom flera verksamheter. Aktivitet Ansvar Mål Status Förbättrad produktions- och kapacitetsplanering Områden 100 procent av verksamheterna arbetar enligt NU-sjukvårdens produktionsplaneringssystem Arbete pågår Patientstyrd tidbokning Områden 100 procent av planen för införandet ska vara uppfylld Några kliniker återstår

21 Sida 21 (71) 4.4 Prestationer Tabellsammanställning, prestationer Inom- och utomregional produktion Periodens prestationer Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Avvikelse Budget/ Utfall NU-sjukvården INOMREGIONAL VÅRD Slutenvård, länssjukvård Sjukhusvtf DRG-poäng Övrig slutenvård, vtf Vuxenpsykiatri inkl rättspsykiatri, vtf Övrig slutenvård, vdg Vuxenpsykiatri inkl rättspsykiatri, vdg BUP, vdg Öppenvård länssjukvård Läkarbesök (ej DRG-ersatta) Besök, DRG-ersatta DRG-poäng enl ovan Övriga besök (ej DRG-ersatta) UTOMREGIONAL VÅRD Slutenvård, DRG-ersatt, länssjukvård Sjukhusvtf DRG-poäng Övrig slutenvård, vtf o vdg Vuxenpsykiatri inkl rättspsykiatri, vtf Vuxenpsykiatri inkl rättspsykiatri, vdg Övrig slutenvård, vtf Övrig slutenvård, vdg Med färdigbehandlade, vdg Öppenvård, länssjukvård Läkarbesök (ej DRG-ersatta) Besök, DRG-ersatta DRG-poäng enl ovan Övriga besök (ej DRG-ersatta) Fotnot: Prestationer i Årsredovisning 2011 har justerats för ny inskrivningsrutin fd OBS-patienter i öppenvård och viktjustering för DRG: - Sjukhusvtf DRG-poäng viktjustering med 0, Läkarbesök Utfall jämfört med föregående år, prestationer Jämfört med föregående år har NU-sjukvården ökat sin produktion vad gäller öppen och slutenvård. Läkarbesök har minskat medan övriga besök har ökat. Den lägre produktionen avser läkarbesök som är DRG-ersatta. På grund av den ekonomiska situationen har NU-sjukvården varit restriktiva vid inhyrning av bemanningsläkare.

22 Sida 22 (71) Utfall jämfört med budget, prestationer Jämfört med budget gjorde NU-sjukvården totalt sett en överproduktion. Målen för öppenvården uppnåddes inte men produktionen inom den slutna vården blev större än planerat till stor del på grund av ett ökat akutinflöde inom medicin och kirurgi Utfall nyckeltal, prestationer Den sammanvägda prestationen (sammanvägning av öppen- och slutenvård) är i stort oförändrad jämfört med föregående år. En liten ökning har skett för män. Utfall 2012 Utfall 2011 Förändring i procent Kv Män Total Kv Män Total Kv Män Total Antal sammanvägda prestationer ,0 1,0 0,5 4.5 Miljömål Miljöperspektivet NU-sjukvårdens övergripande miljömål Den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från energianvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap De sjukhusövergripande aktiviteterna inom miljöområdet för 2012 är: Aktivitet Ansvar Mål Status Miljöutbildning via Västra Götalandsregionens webb. Västra Götalands regionens miljöombudsutbildning alternativt den sjukhusanpassade miljöombudsutbildningen genomförs Verksamheterna följer lagar och EU:s avfallstrappa, enligt miljöledningssystemet Sjukhusledning Områdeschef Områdeschef NU-sjukvårdens medarbetare ska genomföra grundläggande miljöutbildning, minst 60 procent av NUsjukvårdens medarbetare ska ha genomfört utbildningen Alla miljöombud i NU-sjukvården ska ha genomfört miljöombudsutbildning Andelen av det källsorterade avfallet ska öka, minst 50 procent Cirka 40 procent. Måluppfyllelse ej uppnådd därför att VGRs webbaserade miljöutbildning först var tillgänglig i maj månad procent. Måluppfyllelse ej uppnådd därför att: Ingen sjukhus- anpassad miljöombudsutbildning kunde genomföras, pga resursbrist. Platsantalet är begränsat och därför har inte samtliga anmälda miljöombud kunnat erbjudas plats. Cirka 45 procents ökning.

Årsredovisning 2012 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(70)

Årsredovisning 2012 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(70) Sida 1(70) Årsredovisning 2012 NU-sjukvården 1. Sammanfattning och slutsats NU-sjukvården har 2012 präglats av ett ökat inflöde av patienter till akutmottagningen, vilket innebär en obruten ökning sedan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården

VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården Sida 1 (29) Dnr 19/2011 VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget NU-sjukvården Under förutsättning att styrelsen för NU-sjukvården beslutar 2011-12-16 109 Sida 2 (29) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4

Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4 Sida 1 (63) Dnr 21/2012 Årsredovisning 2011 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4 Sida 2 (63) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS... 5 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården

ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården Dnr 21/2011 ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2011-02-03, 13 1 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 2 MEDBORGARAVSNITTET... 7 2.1 REGIONFULLMÄKTIGES STRATEGISKA INRIKTNINGAR...

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20)

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20) Sida 1(20) Detaljbudget 2015 NU-sjukvården 1. Sammanfattning NU-sjukvårdens Verksamhetsplan med Förändringsagenda 2015 baseras på regionfullmäktiges budget för 2015 och den vårdöverenskommelse som NU-sjukvården

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland

Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland 1. AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Detta avtal är ett underavtal till ramavtalet om samverkan mellan Landstinget

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet...

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer