Service och konkurrens 2008

Transkript

1 Diarienummer /39 Rapportnummer PTS-ER-2008:10 Datum Service och konkurrens 2008

2 Författare Mathias Henricson

3 Förord Post- och telestyrelsen har i 2008 års regleringsbrev getts i uppdrag att beskriva och analysera utvecklingen på postmarknaden. I uppdraget ingår att - beskriva och analysera den faktiska och möjliga tillgängligheten till posttjänster i landets alla delar, - redovisa hur tillståndsvillkoret för postoperatörer har efterlevts, - redovisa hur prisregleringen i 9 postförordningen (1993:1709) har efterlevts, - redovisa och analysera konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet, särskilt i fråga om hinder för marknadstillträde och de åtgärder som myndigheten vidtagit, - redovisa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörer och till myndigheten samt - i övrigt bedöma effekterna av myndighetens åtgärder och därvid särskilt belysa det befintliga regelverkets ändamålsenlighet. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. I rapporten lämnas inledningsvis en översiktlig beskrivning av den europeiska och svenska postmarknaden varefter utvecklingen under det senaste året redovisas mer i detalj. Rapporten har utarbetats av Mathias Henricson och Joakim Levin vid PTS enhet för posttillsyn. Marianne Treschow Generaldirektör

4 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6 1. Omvärldens påverkan på postmarknaden Europeisk liberalisering Konkurrens över gränserna Konsument- och näringslivstrender Teknikutveckling Slutsatser för den framtida postmarknaden i Sverige Den svenska postmarknaden Brevmarknadens volymutveckling Marknadsandelar Utvecklingen på delmarknaderna Sändningar Kontorspost Brevlådepost Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens Sändningar Enstaka brev Prisutvecklingen Pristaket för befordran av enstaka försändelse Enstaka brev Sändningar Lokalpost Postpaket, Företagspaket och Hempaket Servicenivån i den samhällsomfattande tjänsten Rikstäckande service Servicenätet Uppnådda befordringstider Befolkningens syn på kvaliteten Klagomål från allmänheten Redovisning av klagomål avseende år Effekter och regelverkets ändamålsenlighet 40

5 Tabellförteckning Tabell 1 Antal försändelser 14 Tabell 2 Marknadsandelar 15 Tabell 3 Kostnadsindex 23 Tabell 4 Antal serviceställen där kunder kan skicka brev samt paket 30 Tabell 5 Total sammanställning 34 Tabell 6 antal klagomål inrikes brev 34 Tabell 7 handläggningstid inrikesbrev 36 Tabell 8 antal klagomål utrikes brev 36 Tabell 9 handläggningstid utrikesbrev 37 Tabell 10 antal klagomål inrikes postpaket 37 Tabell 11 handläggningstid inrikes postpaket 38 Tabell 12 antal klagomål utrikes postpaket 38 Tabell 13 handläggningstid utrikes postpaket 39 Tabell 14 antal klagomål i förhållande till postmängd 39 Figurförteckning Figur 1 24

6 Sammanfattning I Post- och telestyrelsens regleringsbrev anges bl.a. de uppgifter som myndigheten har på postområdet. Några av dessa uppgifter är att redogöra för hur det statliga regelverket på området har efterlevts och för hur Posten AB fullgjort sina åtaganden inom den samhällsomfattande posttjänsten. Dessutom ska myndigheten belysa situationen på marknaden och de förändringar som skett under året. Inom den Europeiska unionen har arbetet med att liberalisera postmarknaden fortskridit och i början av 2008 antogs slutligen ett nytt direktiv som syftar till en fullständig liberalisering av marknaden år 2011 med undantag för några länder som får tid till Medlemsländerna har dock hunnit olika långt i processen och endast Storbritannien har tillkommit till den mycket begränsade grupp länder i vilka monopolet helt har avskaffats. Några större förändringar på den svenska postmarknaden har inte inträffat under Det totala antalet brevförsändelser har sjunkit något jämfört med året innan. Posten redovisar minskade volymer medan CityMails volymer har ökat något jämfört med PTS redovisar också hur Posten AB motsvarar de krav som statsmakten ställt på den samhällsomfattande posttjänsten. Inga prisförändringar har skett under 2007 för de tjänster som omfattas av det s.k. pristaket för enstaka försändelser eftersom konsumentprisindex utveckling inte har medgivit något utrymme för höjningar. Förändringarna inom Postens servicenät har varit få efter den genomgripande omstrukturering som gjordes åren 2001/02. Myndighetens bedömning är att Posten uppfyller statsmakternas krav vad gäller service och kvalitet på tjänsterna. I fråga om andel försändelser som kunnat delas ut påföljande dag, uppfyller Posten som vanligt med god marginal de minimikrav som anges i tillståndsvillkoren. Även övriga postoperatörers efterlevnad av sina tillståndsvillkor bedöms som god och PTS har endast i enstaka fall gjort påpekanden i samband med tillsynsbesök. Utifrån de iakttagelser som PTS har gjort beträffande tillståndet på postmarknaden, bedöms det tillämpliga regelverket uppfylla kravet på ändamålsenlighet. 1 I pressmeddelande den 1 april 2008 meddelades att Posten AB och Post Danmark har beslutat om att samman i en gemensam koncern. Bolagens motiv är att genom ökad konkurrenskraft möta marknadens tilltagande utmaningar.

7

8 1 Omvärldens påverkan på postmarknaden 1.1 Europeisk liberalisering Det nya europeiska postdirektivet öppnar upp förutsättningar för konkurrens i allmänhet på den europeiska brevmarknaden och ökar därigenom också möjligheterna för postoperatörer att etablera sig över landsgränserna, vilket kan få stor inverkan på den framtida branschstrukturen. Detta även om innehållet i sak inte direkt påverkar den svenska marknadens spelregler väsentligt, då de främsta förändringarna sedan länge är införda i den svenska lagstiftningen. Sedan 1990-talet har framför allt i Europa men också på andra håll i världen åtgärder vidtagits för att öppna brevmarknaden för konkurrens. Sverige har alltså varit ett av de ledande länderna i denna utveckling och avskaffade brevmonopolet redan Från och med den 1 januari 2006 är också Storbritanniens postmarknad öppen för konkurrens utan några legala begränsningar. I Tyskland är monopolet formellt sett avskaffat från den 1 januari 2008 men i den politiska uppgörelsen ingick bestämmelser om att införa tämligen höga minimilöner för postanställda. Beslutet lägger hinder i vägen för både inhemska och utländska konkurrenter till Deutsche Post. En konsekvens är att Nederländerna avvaktar fram till den 1 juli 2008 med en ny postlag som skulle avskaffa monopolet för TNT i väntan på internationell domstolsprövning av det tyska beslutet 2. En tidigare aviserad fullständig liberalisering av den norska postmarknaden per den 1 januari 2006 har däremot skjutits på framtiden. År 1997 antogs ett EU-direktiv (97/67/EG) som syftar till att det ska finnas en inre marknad även för posttjänster. Från början tillät direktivet att medlemsstaterna undantog befordran av försändelser som vägde högst 350 gram eller hade ett pris som understeg fem gånger normalportot från konkurrens. Den 1 januari 2003 sänktes gränsen för vad som får skyddas av monopol till brev som väger högst 100 gram eller har ett pris som är lägre än tre gånger normalportot. Den förste januari 2006 sänktes denna gräns till 50 gram eller två och en halv gånger normalportot. Den 20 februari 2008 antogs slutligen ett nytt postdirektiv fram, som ska vara implementerat av medlemsstaterna (med vissa undantag) senast den 31 december Det nya direktivet innebär en fullständig liberalisering av den europeiska postmarknaden och leder till att en inre marknad för posttjänster, 2 Weekly Mail & Express News Post- och telestyrelsen 8

9 utan möjligheter att skydda de nationella postoperatörerna med lagstadgade monopol, blir verklighet från och med Utöver de exempel på generell liberalisering som nämnts ovan har de flesta EU-länder i enlighet med direktivet konkurrensutsatt marknaden för utgående gränsöverskridande post. Effekterna av detta är dock begränsade eftersom inkommande gränsöverskridande post i de flesta länder fortfarande ingår i de av monopol skyddade sektorerna av marknaden. 1.2 Konkurrens över gränserna Den internationella postmarknaden genomgår kontinuerligt förändringar, främst inom paketmarknaden. De stora postoperatörerna ser den framtida marknaden som global och har sedan senare hälften av 1990-talet i högt tempo etablerat sig på nya marknader. Att det är just på paketmarknaden som de flesta affärerna har gjorts torde bero på att den marknaden inte har varit lika reglerad som brevmarknaden, att det finns fler små aktörer som kan köpas upp, att paket inte kräver samma nätinvesteringar som brev och att det på lång sikt kan antas att logistik har en större intjänandepotential. Detta har lett till ett stort antal företagsförvärv i branschen vilket är en utveckling som fortgår. Bl.a. köpte Posten nyligen det norska logistikföretaget Tollpost Globe. När postmarknaderna i EU:s medlemsländer öppnas fullständigt för konkurrens kommer antagligen ett antal små lokala aktörer att växa fram. Dessa kan genom flexibel organisation och närhet till kunderna erbjuda tjänster med mervärde inom en viss nisch, eventuellt som underleverantör till större aktörer. Denna typ av små lokalpostföretag finns redan i Sverige och många av dessa erbjuder en differentierad merservice, exempelvis hämta-/lämnaservice, frankering, sortering etc. till sina kunder. Däremot har de ännu inte utnyttjats som underleverantör till Posten utan har alltid setts som konkurrenter. I Nederländerna har privata intressen byggt upp ett alternativt rikstäckande nät vilket underlättas av de geografiska förhållandena i landet. Beroende bl.a. på skillnaderna i geografiska förhållanden är det inte troligt att vi får se en motsvarande utveckling i Sverige. 1.3 Konsument- och näringslivstrender Brevvolymerna på den europeiska brevmarknaden steg fram till och med år 2000 och har sedan dess varit tämligen konstanta med en svag nedgång. Sammanlagt beräknades intäkterna från den europeiska brevmarknaden (25 Post- och telestyrelsen 9

10 medlemsländer) år 2004 uppgå till 54 miljarder Euro, vilket motsvarar 0,52 % av BNP. 3 Att volymerna trots ökad konkurrens från bland annat elektroniska kommunikationsformer inte har minskat mer torde bero på att dessa nya kommunikationskanaler också genererar nya postvolymer. Eventuellt kommer denna effekt att avta i takt med att mer och mer administrativ post flyttas över till elektroniska kommunikationskanaler. En stor andel av minskningen av personliga meddelanden har volymmässigt uppvägts av en ökad mängd adresserad och oadresserad direktreklam samt annan marknadskommunikation. Även om totalvolymen ligger tämligen fast, så kan man se ganska tydliga förändringar mellan olika typer av brev. Brev (och paket) från företag till konsumenter/enskilda tenderar att öka, medan business-tobusiness brev såväl som privatbrev har en nedåtgående volymtrend. 4 Minskade brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen men påverkar möjligheten att bedriva verksamheten med bibehållen lönsamhet om man inte kan anpassa såväl inriktning som kostnader och priser på de tjänster som man erbjuder till de ändrade omständigheterna. 1.4 Teknikutveckling Ny teknik har lett till stora rationaliseringar i posthanteringen. Införandet av ny teknik i sorteringsledet har möjliggjort en ökad övergång till att breven sorteras redan i produktionsledet eller maskinsortering maskinsorteras med ökad produktivitet som följd. Förnyelsen av maskinparken är en pågående process i de flesta länder och ska ses som en nödvändig förutsättning för att kunna behålla konkurrenskraften på en fullt liberaliserad marknad. Möjligheten att framställa stora mängder brev på distans, så kallad hybridpost, har fått ett tämligen stort kommersiellt genomslag. I och med Postens köp av Strålfors kan man också se en form av vertikal integration mellan traditionell postdistribution och hybridpostproduktion. Däremot har vi ännu inte sett någon större aktivitet bland hybridpostföretagen att ge sig in på den traditionella brevförmedlingsmarknaden. Dock är det inte uteslutet att hybridpostverksamheten i viss mån kan tjäna som en inkörsport för nya aktörer som är intresserade av att även inrikta sin verksamhet mer mot traditionell brevbefordran. Exempelvis har finska Posten genom Itella etablerat sig på den svenska hybridpostmarknaden. 3 Main Developments in the European Postal Sector, wik-consult, 2006, s H. Nikali, Substitution of letter mail for different sender-receiver segments, in M.A. Crew & P.R. Kleindorfer, Competition and Regulation in the Postal and Delivery Sector, Cornwall: Edwin Elgar Publishing, 2008 s. 89. Post- och telestyrelsen 10

11 1.5 Slutsatser för den framtida postmarknaden i Sverige Det finns fortfarande ingenting som talar för att Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden kommer att rubbas. De lokala operatörerna är alltför små för att utgöra något reellt hot mot Posten. CityMail Sweden AB (CityMail) täcker numera över 40 % av alla adresser i landet och för att CityMail nämnvärt ska kunna öka sin marknadsandel så måste verksamheten expandera geografiskt vilket också sker under innevarande år. Så länge Posten har en kostnadseffektiv och säker distribution är det emellertid inte troligt att någon annan aktör kommer att etablera sig på den svenska marknaden på ett sätt som kräver ett så finmaskigt distributionsnät som rikstäckande brevbefordran förutsätter. Relationen mellan Posten och CityMail präglas av konkurrens på vissa delmarknader. Utan att utgöra något direkt hot mot Posten kan CityMail komma att fortsätta stärka sin position något på marknaden och kanske också bredda sin verksamhet genom att erbjuda delvis nya tjänster. Den verksamhet som bedrivs av lokalpostföretagen är fortfarande förhållandevis sårbar. Under år 2007 har PTS beviljat tre tillstånd att bedriva postverksamhet medan en operatör begärde att få sitt tillstånd återkallat 5. Dessa företags finansiella uthållighet är mycket begränsad vilket innebär att även mycket små rubbningar av marknadsförutsättningarna kan äventyra deras existens. Det är därför fortfarande svårt att uttala sig om de långsiktiga förutsättningarna för denna del av den svenska postbranschen. Att tillhandahålla differentierad merservice är sannolikt ett viktigt konkurrensmedel för dem. På paketmarknaden är bilden något mer komplicerad. De internationella aktörernas expansion idag är inriktad på att införliva redan existerande verksamheter genom uppköp eller allianser. Detta gäller särskilt paket- och expressföretag. Hård konkurrens finns redan idag från exempelvis UPS och andra expressföretags sida samt från Deutsche Post genom DHL. Det är sannolikt att denna konkurrens kommer att hårdna ytterligare. Noteras bör dock att Posten alltjämt är den dominerande aktören på paketmarknaden. Postens marknadsandel för företagspaket uppgår till 70 % och är avsevärt högre på privatmarknaden. En nyhet på paketmarknaden är att DHL genom ett samarbete med ICA tar upp konkurrensen med Posten om hushållskunderna. Dessa ska få möjlighet att inte bara som tidigare kunna ta 5 PTS årsredovisning 2007, s. 49 Post- och telestyrelsen 11

12 emot paket utan även skicka med DHL, något som endast företagskunder vanligtvis har möjlighet att göra. Post- och telestyrelsen 12

13 2 Den svenska postmarknaden Med en marknad för adresserade brevförsändelser utan någon form av lagstadgat monopol sedan 1993 intar Sverige en närmast unik position i världen. Enkelt uttryckt kan sägas att Sverige redan då genomförde det som EU har som mål att få till stånd senast 2011 för flertalet medlemsländer. Den svenska brevmarknaden är en mycket diversifierad marknad. Kunderna omfattar alla typer av aktörer, från hushåll som köper ett fåtal frimärken per år till storkunder som banker, försäkringsbolag och myndigheter som årligen skickar miljontals försändelser. För att på bästa sätt beskriva denna marknad delas den i detta kapitel upp i tre delmarknader. Sändningar (serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd). Kontorspost (post som normalt frankeras i frankeringsmaskin och vanligtvis distribueras som enstaka försändelser). Övriga enstaka försändelser, s.k. brevlådepost (post som postas i brevlåda - vanligtvis frankerad med frimärken - och distribueras som enstaka försändelser). 2.1 Brevmarknadens volymutveckling Den svenska brevmarknaden 6 uppvisade en kraftig tillväxt under perioden Med en stadig och kraftig ökningstakt nära nog fördubblades volymen under tjugoårsperioden från 1,6 miljarder försändelser till 3,0 miljarder 7. Perioden uppvisade marknaden tämligen stabila volymer på omkring 3,3 miljarder försändelser, dock med en nedåtgående trend på i genomsnitt 1,25 % per år under åren Med tanke på den mycket kraftiga tillväxtperioden , betecknar PTS denna senare tillbakagång som måttlig från ett historiskt mycket högt läge. Dagens brev utgör primärt en kanal för information från företag till hushåll. Enligt de tidigare beräkningar, betalade företag och myndigheter porto för drygt 95 % av det totala antalet brev medan hushållens andel var mindre än 5 %. 6 Adresserade inrikes försändelser upp till två kilo, exklusive paket. 7 Enligt Postens årsredovisning Post- och telestyrelsen 13

14 År 2007 befordrades enligt PTS statistik totalt c.a ,6 miljoner adresserade försändelser av de svenska postoperatörerna vilket i innebär en minskning på 1,7 procentenheter jämfört med närmast föregående år. Nedanstående tabell visar hur brevvolymerna har utvecklats under perioden Tabell 1 Antal försändelser År Antal miljoner försändelser Index , ,7 97, ,8 96, ,2 95, ,7 95, ,3 93, ,9 93, ,6 92 Källa: PTS operatörsstatistik 2.2 Marknadsandelar Den 31 december 2007 fanns i Sverige 35 postoperatörer, som med några enstaka undantag aktivt bedriver postverksamhet. De sista åren har detta antal varit ganska konstant. Som mest fanns år 1997 mer än 100 postoperatörer med tillstånd men antalet har sedan dess minskat. Posten AB har en särställning på den svenska postmarknaden dels beroende på sin dominans och dels beroende på att bolaget har ålagts att tillhandahålla de s.k. samhällsomfattande tjänsterna på postområdet. Av de övriga postoperatörerna är CityMail det i särklass största företaget, för närvarande ägt av norska Posten. I början av varje år infordrar PTS uppgifter om hur många brev som respektive postoperatör befordrade året innan. Dessa uppgifter läggs till grund för årsavgiften till PTS men ger också en bild av företagens andel av marknaden. Senast tillgängliga uppgifter gäller Det bör understrykas att uppgifterna Post- och telestyrelsen 14

15 endast avser adresserade försändelser som väger högst två kg. med andra ord, den typ av försändelser som enligt postlagens definition (3, SFS 1993:1684) är underkastad tillståndsplikt. Följande uppgifter har rapporterats (uppgifter för 2006 inom parentes): Tabell 2 Marknadsandelar Operatör Antal försändelser (miljoner) Andel av försändelserna Posten AB 2 857,5 (2 925,5) 90,69 % (91,14 %) CityMail* 287,4 (275,8) 9,14 % (8,59 %) Övriga 6,5 (8,6) 0,20 % (0,27 %) Summa 3 154,6 (3 209,9) 100 % * Inkluderar CityMail Sweden AB, CityMail International AB och Mail Company Sweden AB Jämfört med 2006 har det totala antalet rapporterade adresserade försändelser minskat från 3.209,9 miljoner till 3.154,6 miljoner eller med ca 1,7 procentenheter. Postens volymer har minskat med c.a 2,3 procentenheter och hamnar för fjärde året i rad under 3 miljarder försändelser. CityMails volymer har under året ökat med nästan 4,3 procentenheter. Postens andel av marknaden har minskat med 0,45 procentenheter medan Citymails marknadsandel har ökat med 0,55 procentenheter. Övriga privata operatörers marknadsandel har minskat något. 2.3 Utvecklingen på delmarknaderna Med ledning av de beräkningar som PTS gjort för tidigare år, är uppskattningen att volymerna på den inrikes brevmarknaden till drygt 70 % utgörs av sändningar och att ca 20 % utgörs av så kallad kontorspost. Brevlådepostens andel understiger därmed 10 % Sändningar Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det ska klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. Post- och telestyrelsen 15

16 Vid en blick framåt rörande de administrativa sändningarna vill PTS peka på ett fenomen som talar mot växande volymer. PTS bedömning är att e- fakturering mycket väl kan komma att öka under de närmaste åren, t.ex. ska alla statliga myndigheter ha gått över till e-fakturering år PTS har utifrån sin årliga konsumentundersökning kunnat konstatera att befolkningen sedan 2004 i högre grad betalar sina fakturor via Internet än via olika slags gireringar. Idag är således Internet det vanligaste sättet för hushållen att betala sina räkningar. I 2008 års undersökning 8 angav 63 % av de svarande att de oftast betalar sina räkningar via Internet jämfört med 59 % året innan. Värt att notera i årets undersökning är att denna ökning inte skett på bekostnad av betalning genom traditionell girering (plusgiro, bankgiro, personkonto etc.) som är oförändrat 32 % Däremot sker den stora majoriteten av faktureringar fortfarande via fysiska brev. Ett annat exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att enligt Skatteverket valde år 2007 drygt 3,1 miljoner svenskar att göra sina deklarationer elektroniskt med hjälp av Internet, telefon eller SMS 9. På marknaden för sändningar är Posten och CityMail i praktiken de enda konkurrenterna. CityMails utdelningsverksamhet är geografiskt koncentrerad till Stockholmsregionen, Göteborgsregionen samt västra Skåne plus Gotland. CityMail fortsätter sin geografiska expansion i år och den 1 april påbörjas utdelning i ett tiotal kommuner i Mälardalen vilket gör att i ett första skede kommer 2,27 miljoner hushåll 10 att nås av CityMail. Under fjärde kvartalet 2008 är det meningen att verksamhet ska påbörjas i ytterligare ett antal kommuner i Örebro, Södermanlands och Västmanlands län och CityMail når därmed vid kommande årsskifte 54 % av Sveriges hushåll 11. När det gäller övernattbefordrade sändningar är dock Posten den helt dominerande aktören. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och framför allt CityMail. Konkurrens har främst skett med hjälp av prissättningen och PTS kan inte utesluta att konkurrensen lett till prisnivåer som tidvis medfört negativa rörelsemarginaler för operatörerna. Exempelvis var år 2004 det första året någonsin som CityMail visade ett positivt helårsresultat. Ett exempel på den priskonkurrens som förekommer mellan Posten och CityMail är Postens zonprissättning som infördes i prislistan Zonprissättningen innebär att större sorterade brevsändningar med adressater i Postens definierade storstadszoner kostar 40 öre mindre per brev än de som 8 PTS årliga konsumentundersökning, Befolkningens post- och kassavanor PTS-ER-2007:13 9 Skatteverket: pressmeddelande CityMail pressmeddelande CityMail pressmeddelande Post- och telestyrelsen 16

17 delas ut i övriga landet. Posten har också successivt utökat sin storstadszon genom att följa efter när CityMail har expanderat sitt utdelningsområde. Eftersom Konkurrensverket ansåg att zonprissättningen var konkurrenshämmande ålades Posten 1996 att inte tillämpa denna. Motivet Konkurrensverket angav var att Postens zonindelade prissättning inte avspeglade de enskilda kundernas sätt att köpa postdistribution, för det andra var ägnad att försvåra för andra företag att möta konkurrens samt för det tredje syftade till att eliminera förekommande konkurrens. 12 Posten överklagade Konkurrensverkets beslut vilket till slut ledde till att Marknadsdomstolen kom att pröva ärendet Domstolen fann att Posten nöjaktigt kunnat redovisa att kostnaderna för distribution i zonområdet som det slutligen kommit att definieras, var lägre än kostnaderna för distribution i landet i övrigt. Konkurrensverkets gjorde år 2000 en uppföljning av zonprissättningen men slutsatsen blev att inte vidta någon ytterligare åtgärd. Dock skulle beslutet inte utgöra något hinder mot att ta upp frågan om Postens prissättning till förnyad granskning. 13 När Posten den 1 januari 2007 expanderade sin storstadszon så att den återigen täckte CityMails samtliga utdelningsområden (förutom Gotland) bedömde PTS att det var dags att se över zonprissättningen på nytt. PTS har därför under 2007 granskat Postens zonprissättning för distribution av stora sändningar till storstad respektive riks. Myndigheten har i sin granskning ifrågasatt huruvida prisskillnaden (40 öre) kan anses vara kostnadsbaserad samt rimlig i enlighet med postlagen och EU-direktivet. Granskningen utmynnade i att PTS utfärdade en anmodan till Posten att frivilligt rätta zonprissättningen fr.o.m. mars Posten svarade PTS att man avser se över hela prissättningsmodellen de närmaste åren och att denna översyn även skulle omfatta zonprissättningen. Myndigheten ansåg sig kunna avvakta utgången av denna översyn bland annat med motiveringen att för snabba förändringar av prisbilden på marknaden kan vara till nackdel för användarna. PTS anser att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen. I ett försök att uppskatta storleken på vinsterna, i form av kostnadsbesparingar hos de stora kunderna, har PTS antagit att rabattsatsen för de konkurrensutsatta ekonomibrevsändningarna, i ett läge utan någon konkurrens, skulle ligga på samma nivå som för de ej konkurrensutsatta a- brevsändningarna. Vid detta antagande skulle storkunden statens ekonomibrev kosta drygt en krona mer än enligt dagens statliga ramavtal. Om detta är representativt för övriga storkunder och deras volymer överstiger hälften av 12 Konkurrensverkets beslut , Dnr 10074/96, sid Konkurrensverkets beslut , Dnr 967/1999, sid. 4. Post- och telestyrelsen 17

18 sändningsvolymen, skulle den totala besparingen per år bli i storleksordningen en miljard kronor. Besparingen för övriga kunder på sändningsmarknaden för vilka prissättningen antas följa listpriset 14 kan beräknas genom antagandet att sändningsrabatten för ekonomibrevsändningar utan konkurrens skulle ligga på samma nivå som dagens verkliga rabattsats för a-brevsändningar. Eftersom rabattsatserna idag är omkring tio procentenheter högre för ekonomibrevsändningar, kan man räkna med ytterligare en möjlig besparing på ett antal hundra miljoner kronor per år. Under denna period av hård priskonkurrens inom marknaden för sändningar har priset på enstaka försändelser stigit med omkring 50 % (exklusive moms) sedan Kontorspost Segmentet kontorspost omfattar normalt post som frankeras i frankeringsmaskin och distribueras som enstaka försändelser. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som krävs av postoperatörerna för att försändelserna ska klassas som sändningar och kan därför inte åtnjuta de rabatter som erbjuds kunder med större volymer post. Priset för kontorspost har sedan 1993 ökat väsentligt snabbare än KPI och kontorspost är som nämnts tidigare det näst största segmentet på brevmarknaden med omkring 20 % av den betalda/fakturerade volymen. När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten i praktiken monopol på denna typ av försändelser. CityMail Sweden AB förmedlar årligen omkring tre miljoner osorterade enstaka försändelser som genererats av CityMail International AB och på lokal nivå utgörs konkurrensen av ett trettiotal postoperatörer som delar ut knappt 7 miljoner försändelser. Produkterna utgörs av adresserade försändelser inneslutna i kuvert eller annat omslag med den maximala vikten två kg, där vykort och liknande försändelser jämställs med brev. Kontorsposten består framför allt av enstaka försändelser som skickas från företag och andra organisationer till hushåll och företag enligt tre olika typer av betalningssätt: Frankostämplat betalas i förskott. Frankering med frimärke och köp av förfrankerad försändelse, betalas vanligen kontant. Porto betalt betalas mot faktura. 14 Innebär att kunden inte erhåller några ytterligare individuella rabatter utöver vad som framgår av den offentliga prislistan. Post- och telestyrelsen 18

19 Valt betalningssätt påverkar priset per försändelse men inte försändelsernas fysiska befordran. Frankostämplat och porto betalt har något lägre pris än det frimärkta brevet. Frimärket används framför allt av hushåll och mindre företag, medan frankostämpling och porto betalt är vanligt hos större kunder. Gemensamt för alla betalningssätt är att priserna höjs enligt en vikttrappa med tillägg för skrymmande försändelser Brevlådepost Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Segmentet är det minsta inom brevmarknaden med mellan 5 och 10 % av alla fakturerade/betalda brevförsändelser, beroende bl.a. på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av totala antalet försålda frimärken. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost. När det gäller lokal befordran av post möter Posten konkurrens från ett 30-tal privata postföretag. Post- och telestyrelsen 19

20 3 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens 3.1 Sändningar Inom marknaden för sändningar finns två större operatörer, Posten och CityMail. Den senare delar dock bara ut post i delar av landet. CityMails utdelningsområde kommer som tidigare nämnts att vid årets slut omfatta 54 % av hushållen. Inom marknadssegmentet för sändningar finns i princip inga formella hinder för marknadstillträde. Dock innebär det stora investeringar om ytterligare någon operatör skulle vilja etablera sig på marknaden eftersom det kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer har någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen hindrar den dominerande aktören att tillämpa en mot den potentielle konkurrenten riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka har den dominerande aktören goda möjligheter att uthålligt eliminera eventuell konkurrens genom korssubventionering mellan konkurrensutsatta och ickekonkurrensutsatta delar av marknaden. Inte heller på marknaden för gränsöverskridande post finns några formella hinder för marknadstillträde. Ett problem som dock har uppstått är hur man ska hantera returer av sådan post som ska åter till avsändaren och har befordrats från Sverige med annan operatör än Posten. Enligt nu gällande överenskommelser inkluderas returhanteringen i den så kallade terminalavgiften, vilket kan vara en rimlig ordning om det bara finns en operatör i varje land men blir felaktigt när flera operatörer exporterar post från samma land. En möjlig ordning för att lösa detta problem vore att även returhanteringen prissätts på grundval av kostnaderna för densamma för att på så sätt ersätta den som utför returhanteringen. 3.2 Enstaka brev För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga lämplig infrastruktur för insamling, sortering och utdelning är högst betydande. På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre. Posten har tidigare uppskattat att omkring 15 % av Post- och telestyrelsen 20

21 all post utgörs av så kallad lokal post. På delmarknaden för enstaka brev finns drygt 30 privata aktiva postoperatörer av vilka de flesta är mycket små och lokala. Sammantaget omfattar dessa operatörers verksamhet 0,20 % av det totala antalet befordrade brev. De formella hindren för marknadstillträde är väldigt låga. Att etablera sig på marknaden kräver däremot en tämligen stor arbetsinsats vilket lett till att många tidigare operatörer har lämnat marknaden. Dock finns ett antal väl etablerade lokala postföretag runt om i landet med stabila volymer. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte alltför stora kringliggande landsbygdsområden. Det största potentiella hotet mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så skulle ske skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. Post- och telestyrelsen 21

22 4 Prisutvecklingen 4.1 Pristaket för befordran av enstaka försändelse Enligt 9 postförordningen (1993:1709) ska den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, d.v.s. Posten, inte höja priset för inrikes övernattbefordran av enstaka försändelser (1:a klassbrev) som väger högst 500 gram mer än förändringen i konsumentprisindex mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. Under 2007 genomfördes inte någon sådan höjning. Senast portot höjdes var den 1 januari 2003 då det för ett 20- gramsbrev höjdes från 5 kr till 5,50 kr och denna höjning fick motsvarande genomslag i viktklasserna upp till 2 kilo. I flera rapporter och betänkanden t.ex. Uppföljning och utvärdering av prisregleringen för vissa posttjänster (PTS- ER-2002:7) och Postmarknad i förändring (SOU2005:5) har PTS konstaterat bl.a. att det skyddsintresse som låg bakom införande av de aktuella bestämmelserna kvarstår och att det därmed föreligger behov av fortsatt prisreglering. Enligt PTS bedömning kommer detta behov att kvarstå under överskådlig tid. 4.2 Enstaka brev Priserna för befordran av frimärkta 1:a klassbrev understiger 2007 pristaket för första gången sedan prishöjningen Posten säger sig emellertid vilja höja portot med jämna 50-öringar. En sådan höjning har dock inte kunnat göras 2007 eftersom utrymmet då måste överstiga 24 öre för att en avrundning uppåt till närmaste 50 öre ska kunna medges enligt postförordningen. Inga prishöjningar har heller genomförts för frimärkta ekonomibrev och frimärkta utrikesbrev. Posten har under 2007 inte genomfört några prishöjningar för frankostämplade 1:a klassbrev lämnade på brevlåda då tidigare års höjningar har gjort att tjänstens pris redan överstiger pristaket. Orsaken till detta är Postens borttagande av den s.k. credit lock rabatten som gjordes Däremot har portot för frankostämplade ekonomibrev lämnade på brevlåda höjts med 1-2 % beroende på viktklass. Frankostämplade 1:a klassbrev inlämnade på Företagscenter har höjts med 1,5-2,5 % och motsvarande ekonomibrev har höjts med 1-2 % beroende på viktklass. Prishöjningen av frankostämplade 1:a klassbrev som lämnas in på företagscenter har PTS sedan tidigare likställt med ett borttagande av en prestationsrabatt (jämfört med lämnade på brevlåda), något som inte omfattas av pristaksreglerna. Postens tjänst frankostämplat 1:a klass kommunporto har tagits bort under 2007 medan portot för det frankostämplade föreningsbrevet har ökat med 1-2 %. Post- och telestyrelsen 22

23 Prishöjningar för tjänsten porto betalt 1:a klassbrev har inte gjorts 2007 då en höjning 2005 gjorde att portot även i år översteg tjänstens pristak. PTS har i tidigare rapporter förklarat att höjningen berodde på ett missförstånd mellan PTS och Posten om vilka tjänster som omfattades av pristaksbestämmelserna. En höjning av motsvarande ekonomibrev har under 2007 gjorts med 1,6 %. Kommunportot 1:a klassbrev portobetalt har liksom det frankostämplade kommunportot tagits bort. Däremot har portot för föreningsbrev portobetalt inte höjts under PTS samlade bedömning är att samtliga prishöjningar 2007 för dessa tjänster har gjorts inom gällande pristak. PTS har gjort en prisjämförelse med likartad verksamhet i omvärlden, och särskilt studerat hur priserna ser ut för motsvarande posttjänster i de nordiska grannländerna Finland, Norge och Danmark. 15 Allmänt för enstaka brev låg de svenska konsumentpriserna (dvs. inkl. moms) i slutet av 2007 något över prisnivån för Danmark och Finland. Då ska man dock ha i åtanke att brev är mervärdesskattebefriade i Danmark, vilket automatiskt ger de danska konsumenterna en rabatt på 25 %. En jämförelse av prisnivån för 1:a klass inrikesbrev med hjälp av en svensk medelkorg brevförsändelser redovisas i tabell Tabell 3 Kostnadsindex Kostnadsindex för svensk medelkorg av brev, 1:a klass inrikes, konsumentpriser (inkl. ev. moms). Index: 100=Sverige Kostnadsindex Nov Danmark 90,8*) Finland 94,2 Sverige 100,0 Norge 141,0 15 Data i denna undersökning har hämtats från respektive operatörs Internetsidor och inhämtats samt uppdaterats Vi kan även notera att de danska priserna kraftigt höjts i början av januari 2008, medan de svenska priserna ännu är oförändrade. Aktuella siffror per för kostnadsindexet i tabell 1 är nu: Finland 94,5, Sverige 100, Danmark 105,4 och Norge 142,7. Post- och telestyrelsen 23

24 *) Brev är momsbefriade i Danmark 4.3 Sändningar År 2007 liksom 2006 höjdes Postens listpris för brevsändningar första klass och ekonomi med omkring 1,5 %. Prislistan kan jämföras med de priser som ges till Postens storkunder såsom staten och Stockholms läns landsting. De statliga priserna anges i det ramavtal som löper mellan Posten och staten 17. För en osorterad ekonomibrevsändning riks om 500 brev à 20 gram gav ramavtalet 2007 en individuell rabatt på 12 %. För en sorterad ekonomibrevsändning riks om brev à 20 gram gav ramavtalet en rabatt på hela 24 % medan rabatten för en osorterad 1:a klassbrevsändning om brev à 20 gram uppgick till omkring 2 %. Stockholms läns landstings med Posten förhandlade priser för gav en individuell rabatt för en osorterad ekonomibrevsändning riks om 500 brev à 20 gram på 19 % och för en sorterad ekonomibrevsändning riks om brev à 20 gram på 20 %. Rabatten för en osorterad 1:a klass brevsändning om brev à 20 gram upp gick till 10 %. Vad gäller priset för Postens utrikes brevsändningar har inga prishöjningar genomförts för vare sig 1:a klass eller ekonomibrevsändningar till eller utanför Europa sedan Lokalpost En genomgång av de lokala postoperatörernas porton för år 2007 visar att prissättningen varierar kraftigt, detta gäller både A- och B-post. Lokalportot för ett 20-grams A-brev varierar mellan 3 och 4,70 kronor (samma 2006) och variationerna synes inte ha någon koppling till var i landet postoperatörerna verkar. Det genomsnittliga lokalportot för 2007, beräknat på 24 lokala postoperatörers priser, uppgick till 3,94 kronor vilket utgör en ökning med 0,5 % jämfört med Under perioden har lokalpostföretagens porto i genomsnitt stigit med 23 %. Jämfört med Postens rikspris för enstaka A-brev (5,50 kr) är det genomsnittliga lokalportot 1,56 kronor lägre, eller drygt 28 % lägre. Prisskillnaden mellan Postens enstaka A-brev och de lokala operatörernas porton har varit relativt konstant under perioden Dnr /21. Giltighetstid Avtalsnummer Giltighetstid Post- och telestyrelsen 24

25 4.5 Postpaket, Företagspaket och Hempaket PTS har gjort en genomgång av pris- och villkorsändringarna gällande Postens kontantbetalda pakettjänster under perioden 1 januari januari Priset för pakettjänsterna Postpaket och Företagspaket har enligt bruttoprislistan för kontantbetalande kunder i genomsnitt höjts med 4,6 % respektive 5,5 % i samtliga viktklasser. Nettoprislistan för avtalskunder har också studerats för samma period. Höjningar av priset för Företagspaketet och Postpaketet har ökat med 4 % i samtliga viktklasser. Därutöver förekommer det individuella prisjusteringar för kunder med avtal som PTS inte närmare tagit del av. Prisökningarna är jämnt fördelade mellan viktklasserna för både kontantbetalande kunder och avtalskunder. Från och med 1 januari 2007 betalade en kontantkund 130 kronor för att skicka ett trekilos Postpaket vilket är 18 % mer än vad en avtalskund betalade för samma tjänst beräknat på verklig vikt. Det är dock inte alltid lika fördelaktigt att vara avtalskund eftersom portot beräknas på den högsta av den verkliga och den volymbaserade vikten. Det beror på att den volymbaserade viktberäkningen baseras på en schablonvikt på 280 kg per kubikmeter. PTS har i detta sammanhang uppmärksammat Posten på att användandet av volymbaserad viktberäkning istället för verklig vikt i särskilda fall kan leda till att identiska paket kan prissättas mycket olika. Priset för tjänsten Hempaket har i genomsnitt ökat med 5,3 % för kontant betalande kunder och med 4 % för avtalskunder. Efter denna prisökning betalade en kontantkund 245 kr för ett paket med vikten 3 kg vilket är 8 % högre än för motsvarande tjänst för avtalskunder. I den internationella jämförelsen ligger de svenska priserna för inrikes paket högst tillsammans med de norska (se figur 1). Priserna i Finland och Danmark (som även här gynnar konsumenterna genom mervärdesskattebefrielse) låg under 2007 på en klart lägre nivå Även på paketsidan har de danska priserna stigit kraftigt under början av 2008, dock är de fortfarande något lägre än i Sverige och Norge. Post- och telestyrelsen 25

26 Figur 1 Konsumentpriser (inkl. moms), inrikes postpaket SEK Sverige Norge Danmark Finland Vikt g Jämförelse per Post- och telestyrelsen 26

27 5 Servicenivån i den samhällsomfattande tjänsten Posten är enligt sina tillståndsvillkor skyldig att tillhandahålla en daglig och rikstäckande postservice. Denna service tillhandhålls i tätorter genom utdelning med Postens egna brevbärare och ett nät av serviceställen som till stora delar drivs på entreprenad av olika ombud. På landsbygden tillhandahålls servicen till stor del genom lantbrevbäring. 5.1 Rikstäckande service Enligt tillståndsvillkoren ska Posten tillhandahålla daglig service till alla hushåll, företag och organisationer. Alla mottagare ska i normalfallet ha tillgång till postutdelning fem dagar i veckan. Undantag från den dagliga utdelningen har dock medgetts för ett antal avlägset belägna hushåll. Dessa får i stället sin post två till fyra dagar i veckan med postväska eller lantbrevbärare. Efter önskemål från vissa postmottagare har Postens lokala utdelningsorganisation accepterat att dela ut färre dagar i veckan och i gengäld har utdelningen skett närmare bostaden än vad som anges i PTS allmänna råd (PTSFS 2005:5). De hushåll som på detta sätt frivilligt avstår från femdagarsutdelning är inte medräknade. I början av 1990-talet uppgick antalet hushåll utan daglig utdelning till c.a för att i början av det nya decenniet pendla mellan och hushåll. Nytt för i år är att Posten redovisat undantagen från femdagarsutdelning för varje enskilt hushåll och 2007 hade antalet sjunkit till 969 hushåll. Jämfört med 2006 är det en relativt påtaglig minskning då antalet uppgick till 1127 hushåll, en minskning som Posten förklarar med förändringar i utdelningsverksamheten och i befolkningsstrukturen 20. De flesta hushåll som saknar femdagarsutdelning ligger i Umeå leveransdistrikt som omfattar stora delar av Norrlands inland. Lantbrevbäringen är en viktig form av service för boende och företag utanför tätorterna. Lantbrevbäraren kan närmast liknas vid ett litet mobilt postkontor. Postens nuvarande struktur för lantbrevbäringen och den policy som styr denna har i princip varit densamma sedan 1960-tal. Totalt betjänas drygt hushåll och andra postmottagare i Sverige av lantbrevbärare. Dessa hushåll är fördelade på c.a lantbrevbärarlinjer. Förutom att dela ut post tillhandahåller de även service i form av hämtning och lämning av brev och paket med möjlighet till vissa tilläggstjänster. Det finns i dagsläget inga sammanställda uppgifter om i exakt vilka områden hushållen med 20 Posten AB, , Christer K. Nilsson Post- och telestyrelsen 27

28 lantbrevbäring finns. Det är emellertid klart att det främst är i områden utanför tätorter med vanligtvis långa avstånd till fasta serviceställen som hushållen betjänas av lantbrevbärare. PTS utfärdade 2005 allmänna råd (PTSFS 2005:5) för hur utdelningsservicen ska tillhandahållas inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten. En viktig förändring är att myndigheten nu reglerar utdelningsservicens närmare utformning istället för att det som tidigare var Postens egen policy som avgjorde. I enlighet med PTS allmänna råd för hur Posten ska utforma utdelningsverksamheten på landsbygden får merparten hushåll sin post utdelad i lådsamlingar inom ett visst avstånd från bostaden. Kunden har emellertid möjlighet att beställa viss service till bostaden en eller två gånger per vecka. De kunder som bor mer än en kilometer från sin postlåda har dock inte denna möjlighet. Detta gör att kunden då måste passa brevbäraren vid postlådan för att kunna utföra ärenden hos lantbrevbäraren. Äldre och funktionshindrade kan via PTS upphandling av vissa posttjänster få posten utdelad vid bostaden även om de bor långt från lantbrevbärarens ordinarie färdväg. Totalt omfattar denna upphandling 1644 hushåll år , därutöver betalar omkring kunder själva för så kallad utsträckt lantbrevbärarservice och får därigenom service vid bostaden. Utdelning i tätort har bedrivits i tämligen oförändrad form sedan lördagsutdelningen upphörde i slutet på 1960-talet. Dock sker en stegvis övergång till utdelning i fastighetsbox i flerfamiljshus och i många villaområden med stadsbrevbäring förekommer lådsamlingar. Processen om införande av fastighetsboxar kommer att påskyndas genom att PTS i de allmänna råden har uttalat att dessa där så är möjligt och lämpligt, bör vara installerade i samtliga flerfamiljsfastigheter senast den 1 januari Posten har under senare år gjort en omfattande översyn av lantbrevbärarutdelningen. Ett av syftena med översynen var att rationalisera och effektivisera utdelningsverksamheten genom en mer konsekvent tillämpning av de egna riktlinjerna (numera ersatta av PTS allmänna råd 22 för postutdelning). För det enskilda hushållet medförde detta att de lådor som för mottagarna var placerade mer förmånligt än den godtagbara nivå som angavs i riktlinjerna fick flyttas vilket gav upphov till missnöje och uppmärksamhet i media. Bland annat mot denna bakgrund och i syfte att göra sig en uppfattning 21 PTS årsredovisning 2007, s PTSFS 2005:5, Post- och telestyrelsens allmänna råd för utdelning av post vid tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen (1993:1684) Post- och telestyrelsen 28

29 av situationen, ställde PTS i 2006 års undersökning av befolkningens post- och kassavanor, för första gången frågan om avstånd till postlådor. I 2008 års undersökning 23 uppgav 77 % av de svarande att lådan var placerad vid tomtgräns, en placering som är den normala för villaområden i tätorter. 19 % av hushållen uppskattade avståndet till mindre än 200 meter medan 4 % angav avståndet 200 till 1000 meter till den egna lådan varav flertalet av dessa torde vara landsbygdshushåll. I mars 2006 fick PTS i uppdrag av regeringen att bl.a. mera i detalj kartlägga hushållens avstånd till postlådor på landsbygden och fastslå vad som kan betraktas som en rimlig servicenivå med hänsyn tagen till avstånd och kostnader för utdelning. Mot bakgrund av vad som framkom i undersökningen, ansåg PTS att för det fall statsmakterna skulle finna det önskvärt att påbjuda ett längsta tillåtet avstånd till postlådan, skulle det lämpligen kunna vara 1000 meter utan att för den sakens skull utdelningskostnaderna skulle bli orimligt höga. Regeringen ansåg det emellertid inte lämpligt att införa någon sådan begränsning. Mot bakgrund av den debatt som förts om servicen på landsbygden, väckte PTS i diskussioner med Posten frågan om behovet av interna riktlinjer i samband med planerade förändringar av utdelningsservicen utanför tätort. Dessa riktlinjer ska också inkludera det som riksdagens trafikutskott i maj 2007 formulerade som en social dimension. Inom Posten centralt tillkom även ett internt råd för prövning av lokala beslut om förändringar av utdelningsverksamheten. 5.2 Servicenätet En viktig komponent när det gäller medborgarnas tillgång till en rikstäckande samhällsomfattande posttjänst är det servicenät varigenom Posten tillhandahåller sina tjänster. En genomgripande förändring skedde i och med att Posten under åren 2001 och 2002 avvecklade de flesta traditionella postkontoren och istället etablerade ett partnernät där befintliga butiker agerar som ombud för Posten. Genom denna omläggning ökade det totala antalet serviceställen markant samtidigt som den i de flesta fall har lett till betydligt längre öppettider jämfört med det gamla kontorsnätet vilket sammantaget har resulterat i en förbättrad tillgänglighet till postservice för de flesta kunderna. Nedanstående tabell visar hur antalet serviceställen där man kan skicka både brev och paket har utvecklats i samband med införandet av det nya 23 PTS-ER-2008:08 Post- och telestyrelsen 29

30 servicenätet 24. Dessa serviceställen är de som närmast går att jämföra med de traditionella postkontoren. Tabell 4 Antal serviceställen där kunder kan skicka brev samt paket Områdestyp * ** Glesbygder % Tätortsnära landsbygder % Tätorter % Totalt % * Inkl 206 frimärksombud med utlämning I januari 2008 fanns det enligt uppgifter från Posten 375 företagscenter och 1616 postombud i landet. 25 Därtill kommer också drygt 180 frimärksombud med utlämning av paket och 1865 vanliga frimärksombud i landet. Ökningen av antalet serviceställen har lett till förbättrad tillgänglighet till postservice men ökningen är ojämnt geografiskt fördelad. I områden med sämre tillgänglighet till fasta postserviceställen spelar dock lantbrevbäringen en viktig roll. I de flesta kommunerna finns åtminstone ett fullsortimentsserviceställe - ett så kallat företagscenter som oftast återfinns i själva huvudorten men i några kommuner saknas företagscenter helt. PTS följer också Postens arbete med att anpassa postombud som fått anmärkning mot bristande tillgänglighet för handikappade. Enligt Postens bedömning ska merparten av dessa ombuds lokaler vara åtgärdade Uppnådda befordringstider Ett ofta använt mått på den samhällsomfattande posttjänstens kvalitet är hur stor andel av de avsända breven för utdelning nästkommande dag som verkligen kommer fram inom den utlovade tiden. PTS har genom tillståndsvillkoren ålagt Posten en lägstanivå avseende hur stor andel av breven för övernattbefordran som ska delas ut nästkommande arbetsdag respektive inom tre arbetsdagar. Dessa krav har utformats i enlighet med EU:s Postdirektiv. Kraven att 85 % ska delas ut nästkommande arbetsdag och 97 % inom 3 arbetsdagar är betydligt lägre än den kvalitet Posten upprätthåller av kommersiella skäl. 24 Uppgifter från 2006, Glesbygdsveket har inte publicerat några uppgifter för PTS årsredovisning PTS-ER-2008:02 Post- och telestyrelsen 30