Service och konkurrens 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Service och konkurrens 2013"

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER 2013:6 Datum Service och konkurrens 2013 Postmarknaden i Sverige

2 Postmarknaden i Sverige Rapportnummer PTS-ER 2013:6 Diarienummer ISSN Författare Mathias Henricson, Anders Hildingsson, Joakim Levin och Gabriel Rhawi Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Post- och telestyrelsen har i 2013 års regleringsbrev fått i uppdrag att göra en uppföljning och analys rörande postmarknaden och posttjänster med följande information: - utvecklingen på postmarknaden, - konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet, - hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens, - prisutvecklingen på postmarknaden samt hur prisregleringen i 9 postförordningen (2010:1049) har efterlevts, - hur de krav som ställs i 3 kap. 2 postlagen (2010:1045) på att prissättningen och andra särskilda villkor ska vara öppna för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade har efterlevts av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande posttjänsten, samt - om de serviceställen som omfattas av den samhällsomfattande posttjänsten ligger så tätt att användarnas behov beaktas i landets alla delar. Post- och telestyrelsen ska också redovisa: - arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörer och till myndigheten, samt - eventuella förändringar i servicenivån av de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 1 Internationell utblick Den internationella postmarknaden Europeisk liberalisering PTS internationella arbete 11 2 Den svenska postmarknaden Volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknaden Konkurrenssituationen på olika delar av brevmarknaden Sändningar Enstaka brev Hinder för marknadstillträde Övernattbefordrade sändningar Ej övernattbefordrade sändningar Marknaden för rikstäckande distribution av enstaka brev Marknaden för lokal befordran av enstaka brev Översikt över paketmarknaden Grönboken Den svenska e-handeln 25 3 Prissättning på postmarknaden Prisutvecklingen (för Posten och andra operatörer) Prisregleringen i 9 postförordningen (pristaket) Efterlevnaden av 3 kap. 2 postlagen 26 4 Service och tillgänglighet Postens servicenät Post- och frimärksombud Företagscenter Utdelningsservice Hushåll utan femdagarsutdelning Utdelningsproblem Befordringstider Införande av fastighetsboxar Risk- och sårbarhetsanalys av postsektorn Tillsyn av övriga operatörer 33 5 Allmänhetens klagomål Inkomna klagomål till PTS Postens redovisning av klagomål 34 Redovisning av klagomål Kundsynpunkter Utdelning och insamling Övriga kundsynpunkter 40 Post- och telestyrelsen 4

5 Tabeller Tabell 1: Utveckling total brevmarknad Tabell 2: Marknadsandelar och volym Tabell 3: Marknadsandelar (omsättning) Tabell 4: antal klagomål brev Tabell 5: handläggningstider brev Tabell 6: redovisning av klagomål avseende paket Tabell 7: handläggningstid postpaket Tabell 8: total sammanställning av antal klagomål Tabell 9: antal klagomål i förhållande till postmängd Post- och telestyrelsen 5

6 Figurer Figur 1: Utveckling total brevmarknad Figur 2: Schematisk bild av brevmarknaden Byt mot cirkeldiagram? Post- och telestyrelsen 6

7 Sammanfattning I PTS årliga rapport om förhållandena på den svenska postmarknaden redovisas i den inledande internationella utblicken bl.a. att brevvolymerna generellt fortsätter att minska. Sverige har i det sammanhanget även i år klarat sig förhållandevis bra, bl.a. beroende på de konkurrenskraftiga priserna på brev vilka är ett resultat av att kunderna på den svenska brevsändningsmarknaden under många år har haft möjlighet att välja mellan åtminstone två postoperatörer. I detta avsnitt redogörs också för läget beträffande liberaliseringen av postmarknaden inom EU samt PTS internationella arbete i såväl den europeiska postregulatörsorganisationen ERGP som den världsomspännande UPU. I kapitlet om den svenska postmarknaden behandlas volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknaden. Det konstateras att de sammantagna brevvolymerna i Sverige har minskat med närmare 23 % sedan millennieskiftet. Under 2012 minskade dessa med 4,4 %. Marknadsandelarna redovisas både som del av de totala brevvolymerna och som del av omsättningen på den aktuella marknaden. I bägge fallen framgår Postens dominans tydligt med företagets 87,2 % av antalet befordrade brev som svarar för 92,9 % av omsättningen på brevmarknaden. Vidare beskrivs konkurrenssituationen på de olika delmarknaderna samt vilka hinder för marknadstillträde som föreligger i de olika fallen. Det konstateras att konkurrenstrycket är störst på marknaden för sorterade brevsändningar där Bring Citymail sedan början på 1990-talet har varit en verksam konkurrent till Posten. Det finns också ett antal mindre postoperatörer som är lokalt verksamma på andra delmarknader, bl.a. den för övernattbefordrade brev. Eftersom alla dessa operatörer tillsammans fortfarande bara svarar för omkring 0,3 % av de totala brevvolymerna kan dessa inte sägas ha någon nämnvärd inverkan på marknadssituationen. Här beskrivs också, mot bakgrund av den diskussion som från gång till annan förs mellan norska Posten och dess ägare, konsekvenserna av en eventuell avveckling av deras dotterbolag Bring Citymail i Sverige. Detta visar på att även om förhållandena för bolaget synes ha stabiliserats något under det senaste året, så är den nuvarande konkurrenssituationen i Sverige fortfarande bräcklig. I ett särskilt kapitel behandlas prissättningen på postmarknaden och resultatet av det regeringsuppdrag som PTS haft under året rörande en analys huruvida Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande. Även om PTS primära tillsynsuppdrag omfattar brevmarknaden i Sverige har myndigheten ändå anledning att på visst sätt bevaka paketmarknaden. Det beror på att stora delar av denna ingår i den samhällsomfattande posttjänst som Posten är ålagd att tillhandahålla och PTS att se till att så sker. Därför Post- och telestyrelsen 7

8 innehåller rapporten också en översikt över paketmarknaden som inbegriper en under 2012 genomförd kartläggning av Postens pakettjänst Postpaket som riktar sig till vanliga konsumenter. I kapitlet om tillgängligheten till posttjänster i landet redovisas PTS uppföljning av Postens skyldigheter i egenskap av utsedd tillhandahållare av den samhällomfattande posttjänsten. Det rör sig bl.a. om de förändringar av Postens servicenät som genomförts de senaste åren. Dessa innebär att de traditionella postkontoren har ersatts med postombud, vanligen i dagligvarubutiker. I servicenätet ingår också 290 företagscenter som fortfarande drivs i Postens egen regi. Dessa har tidigare ifrågasatts av Posten men kommer nu att finnas kvar under något förändrade former. I kapitlet redogörs också för resultatet av olika mätningar av Postens utdelningskvalitet samt de utdelningsproblem som Posten haft under året, främst i Stockholmstrakten. Här redovisas också resultatet av den Risk- och sårbarhetsanalys av postsektorn som PTS genomfört under I det avslutande kapitlet behandlas allmänhetens klagomål, såväl till PTS (ca 600 hänvändelser 2012, samma antal som föregående år) som mera i detalj till Posten. Allmänhetens klagomål avseende den samhällsomfattande posttjänsten redovisas enligt en europeisk CEN-standard. Efter en rad år med ett minskande antal klagomål ökade de något förra året (+ 5 %). Under 2012 ökade de ytterligare något (+ 1,8 %). Sammanfattningsvis framgår av rapporten att Posten även under 2012 fullgjort sina ålägganden beträffande den samhällsomfattande posttjänsten på ett godtagbart sätt samtidigt som man behållit en förhållandevis god lönsamhet, framförallt i brevverksamheten. Post- och telestyrelsen 8

9 Post- och telestyrelsen 9

10 1 Internationell utblick 1.1 Den internationella postmarknaden Efter den internationella ekonomiska krisens tämligen dramatiska påverkan över hela världen som inte minst drabbade postföretagens volymer, med stora nedgångar under 2009, har läget stabiliserats väsentligt under de tre senaste åren. Visserligen rapporteras fortsatta volymminskningar i många länder, där Danmark fortfarande sticker ut med ett fortsatt årligt ras i brevvolymerna på hela 12 %. Att brevmarknaden i Sverige har klarat sig så mycket bättre (brevvolymerna minskade med 4,4 % 2012) än i många andra länder, kan bl.a. förklaras med att prisnivån för större kunder tack vare den existerande konkurrensen och medföljande högre effektivitet, är relativt sett lägre i Sverige. Det innebär att färre svenska kunder överger brevet för elektroniska alternativ när det gäller administrativ post, samtidigt som postoperatörerna kan konkurrera med andra medier på direktreklammarknaden och på denna delmarknad t.o.m. ta marknadsandelar. Minskande totala brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen. De påverkar dock möjligheten att bedriva verksamhet med bibehållen lönsamhet om man inte kan anpassa såväl inriktning som kostnader och priser på de tjänster man erbjuder till de ändrade omständigheterna. Flera av de större internationella postföretagen verkar ha lyckats med att rationalisera sina verksamheter och anpassa dem till den rådande negativa volymutvecklingen. Man har också, om än i olika omfattning, satt igång aktiviteter för att utveckla sina affärsmodeller, dels för att öka värdet på befintliga volymer och dels för att skapa nya tjänster i och omkring kärnverksamheten. Det ser ut som om man genom bl.a. detta i många fall än så länge kan uppnå förhållandevis goda resultat trots volymtappet. 1.2 Europeisk liberalisering Sedan mitten av 1990-talet har det pågått en process inom EU som haft som mål att skapa en inre marknad även för posttjänster innebärande bl.a. att de nationella postmonopolen avskaffas. Detta har skett gradvis och kontrollerat. I tre omgångar har detta skett genom bestämmelser i EU:s postdirektiv där man successivt har begränsat utrymmet för medlemsländerna att skydda de nationella postoperatörerna med lagstadgade monopol. I det senaste direktivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/6/EG) föreskrivs att de sista 11 av de 27 medlemsländerna måste upphäva sina postmonopol senast den 31 december Detta har även skett. EU- Post- och telestyrelsen 10

11 kommissionen ser nu som sin främsta uppgift att se till att bestämmelserna i postdirektivet får ett verkligt genomslag i samtliga medlemsländer. En viktig förutsättning för att det ska kunna ske är att det i varje land, i enlighet med postdirektivet, finns fungerande starka och självständiga regulatörsmyndigheter. 1.3 PTS internationella arbete I det internationella samarbetet på postområdet har PTS en väsentlig uppgift att fylla genom att, med utgångspunkt i de svenska erfarenheterna, verka för att liberaliseringen av marknaderna i andra EU-länder får ett verkligt genomslag. I likhet med föregående år har detta arbete framförallt skett inom European Regulators Group Post (ERGP) som är en samarbetsorganisation för de nationella regleringsmyndigheterna inom EU/EES-området och som bl.a. ska fungera som ett rådgivande organ till EU-kommissionen. Meningen är att man bl.a. genom att samarbeta i olika tolknings- och tillämpningsfrågor ska kunna bidra till en korrekt implementering av postdirektivet i hela EU. Erfarenheterna, exempelvis från Sverige, pekar emellertid på att detta kommer att ta lång tid. PTS generaldirektör Göran Marby har under 2012 varit ordförande i organisationen. PTS är också ordförande i en av ERGP:s arbetsgrupper som i början av 2012 färdigställde en rapport om metoder och principer för att beräkna nettokostnaden för att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Arbetet i den gruppen har under årets andra hälft ägnats åt frågan om hur marknaden påverkas när tjänster som tillhandhålls av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande posttjänsten är undantagna från mervärdeskatt och hur det kan påverka en eventuell nettokostnad för denna tjänst. Övriga arbetsgrupper i ERGP kommer under 2013 att arbeta med frågorna Common Cost Allocation, Access Regulation, Quality of service and end user satisfaction, Consumer Complaints, Indicators for postal market och Access to the postal network and to postal infrastructure elements. PTS medverkar även i EU-kommissionens aktiviteter, bl.a. workshops och Postdirektivkommittémöten. I och med bildandet av ERGP har PTS arbete i den europeiska regulatörsorganisationen CERP trappats ned och främst inriktats på frågor om samordning av ståndpunkter inför Världspostföreningens (UPU) kongress 2012 som hölls i Qatars huvudstad Doha. PTS deltog vid kongressen där det för europeisk del vikigaste beslutet avser en fortsatt reformering av terminalavgiftssystemet som reglerar Post- och telestyrelsen 11

12 ersättningen mellan länderna vid gränsöverskridande postbefordran. Beslutet innebär att avgifternas anpassning till de verkliga kostnaderna påskyndas. Sverige har under den senaste fyraåriga kongressperioden varit invalt i UPU:s administrativa råd, CA. Rådet fungerar som en slags interrimsstyrelse mellan de beslutande kongresserna. Även CA:s verksamhet under 2012 präglades av förberedelser inför Dohakongressen. I och med kongressen upphörde PTS engagemang i CA. Post- och telestyrelsen 12

13 2 Den svenska postmarknaden När man talar om postmarknaden brukar man allmänt avse hela marknaden för distribution av brev och paket. Då delmarknaderna för dessa skiljer sig åt väsentligt vad gäller struktur, funktion och reglering är det nödvändigt att analysera brev- respektive paketmarknaden för sig. Nedan behandlas därför brevmarknaden i avsnitt och paketmarknaden i avsnitt 2.4. Brevmarknaden omfattar distribution av adresserade försändelser som väger högst 2 kg 1. För att bedriva postverksamhet, dvs. regelbunden insamling, sortering, transport och utdelning av brev mot betalning, krävs tillstånd enligt postlagen. Däremot krävs inget tillstånd för att distribuera paket, en verksamhet som, utöver vad som innefattas i den samhällsomfattande posttjänsten, inte regleras närmare i postlagen. I och med detta finns heller ingen entydig definition av begreppet paket. Enligt Sveriges officiella statistik 2 befordrades under 2011 drygt 71,2 miljoner paket med en vikt över 2 kg, vilket var en ökning med 6 % från föregående år. 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknaden Den ekonomiska situationen i omvärlden har stor påverkan på antalet brev som skickas. En svag konjunktur medför att den totala mängden brev minskar, något som tydligt illustrerades i samband med finanskrisen som inleddes under Den långsiktiga utvecklingen visar dock på en stadig minskning av mängden brev som skickas i Sverige till följd av nya kommunikationssätt, inte minst det elektroniska. Minskningen i brevvolym under 2012, 4,4 %, är den största minskningen sedan krisåret Totalt har brevvolymen nu minskat med närmare 23 % sedan millennieskiftet (se vidare Tabell 1). Det ska dock nämnas att utvecklingen ser olika ut för olika typer av brev, och man ser exempelvis en större minskning på efterfrågan av övernattbefordrade brev jämför med s.k. B-post (ekonomibrev). 1 Enligt definitionen i 1 kap. 2 postlagen är ett brev: en adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser. 2 Trafikanalys, Postverksamhet 2011, Statistik 2012:12. Post- och telestyrelsen 13

14 År Antal miljoner brev Index , ,9 90, ,8 85, ,0 83, ,7 80, ,0 77,2 Tabell 1: Utveckling total brevmarknad 3 Trots den totalt sett vikande brevvolymen har mängden brev som delats ut av de mindre konkurrenterna till Posten AB (Posten) 4 inte minskat de senaste åren. Faktum är att konkurrenternas totala brevvolym ökade fram till och med 2008, och sedan dess har de legat på en stabil nivå (se vidare Figur 1). Den totalt sett minskade brevvolymen har sålunda framförallt resulterat i en minskad marknadsandel för Posten. Posten har dock fortsatt en mycket dominant ställning på brevmarknaden. 3 Fr.o.m har en viss precisering i mätmetoden skett för att undanröja risken för att vissa volymer dubbelräknas det som redovisas fr.o.m är utdelade volymer. Behovet av precisering har tillkommit pga. nya affärsmodeller hos några av de mindre operatörerna, som gör att ett visst brev kan hanteras av mer än en postoperatör på vägen från avsändare till mottagare. Jämförbarheten med tidigare års volymsiffror påverkas dock endast för år 2010, då detta inte förekom tidigare. Vid en omräkning av 2010 års volymstatistik enligt den nya preciseringen blir denna miljoner försändelser, att jämföra med ovan rapporterade miljoner. 4 Posten AB är ett dotterbolag inom PostNord-koncernen, den koncern som bildades genom fusionen av svenska Posten och Post Danmark. Posten AB är det bolag som har tillstånd att bedriva postverksamhet i Sverige, och tillika är utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. Post- och telestyrelsen 14

15 Utveckling av brevvolymen i Sverige Total volym Volym Posten Summa volym övriga operatörer Figur 1: Utveckling total brevmarknad Bring Citymails marknadsandel baserat på utdelad volym har ökat något under året, även om operatören har tappat marginellt i antal försändelser. Posten har som nämnts minskat sin andel något, men har fortfarande en volymmässig marknadsandel på drygt 87 %. När det gäller övriga operatörer har marknadsandelen mätt i utdelade volymer ökat under året, och dessa har även en sammanlagd volymökning på 25 % jämfört med Även om flertalet av de små operatörerna redovisar ökade volymer, är större delen av volymökningen hänförlig till de i MTD (Morgontidningsdistribution KB) ingående distributionsföretagen, vilka mer än fördubblat sin volym från föregående år. Post- och telestyrelsen 15

16 Antal utdelade brev (miljoner) Andel av utdelade brev Posten AB 2 305,3 (2 427,7) 87,2 % (87,7 %) Bring Citymail 331,8 (333,7) 12,5 % (12,1 %) Övriga 7,9 (6,3) 0,3 % (0,2 %) Summa 2 645,0 (2 767,7) 100 % Tabell 2: Marknadsandelar och volym Om man istället beräknar volymen för övriga operatörer utifrån de volymer som operatörerna mottar från avsändarna (postkunderna), framgår att de övriga operatörerna från kunderna/avsändarna mottagit drygt 22 miljoner brev. Detta är en väsentlig ökning från föregående års motsvarande siffra om knappt 14 miljoner. Av dessa 22 miljoner brev har dock nästan 15 miljoner inte delats ut av de små operatörerna själva, utan vidarebefordrats för utdelning av främst Posten eller Bring Citymail. De operatörer som i stor utsträckning anlitar andra operatörer för den slutliga utdelningen är framförallt Mailworld Office AB och Neovici AB. Det är tydligt att denna typ av verksamhet, s.k. konsolidering, ökar starkt (från en tämligen låg nivå). Konsolidatorer sammanför post från olika avsändare till större sändningar och kan därmed utnyttja Postens och Bring Citymails omfattande volymrabatter och samtidigt ge kunder del av rabatter de själva inte skulle kunna utnyttja. Förutom nämnda postoperatörer har även exempelvis portooptimeringsföretaget 21 Grams AB en allt större konsolideringsverksamhet. Vid en ekonomisk analys av situationen på brevmarknaden är en marknadsandelsberäkning baserad enbart på volymuppgifter tämligen grovhuggen. Anledningen till detta är att de olika operatörerna har väsentligt skilda produkterbjudanden och affärsmodeller, och genom detta substantiell skillnad i intjäningsförmåga per brev. För att få en bättre bild av styrkeförhållandena på marknaden beräknar PTS även marknadsandelar baserade på omsättningen av operatörernas brevdistribution (Tabell 3). Av denna framgår än tydligare Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 16

17 Beräknad marknadsandel baserad på omsättning 2012 (2011) Posten 92,9 % (93,3 %) Bring Citymail 6,1 % (6,0 %) Övriga postoperatörer 1,0 % (0,6 %) Totalt 100% (100%) Tabell 3: Marknadsandelar (omsättning) Förändringen i marknadsandelar, som är tämligen marginell, från föregående år förklaras främst av Postens minskade volym samt av övriga postoperatörers ökande konsolideringsverksamhet. Posten har trots vikande brevvolymer lyckats upprätthålla en god lönsamhet i den svenska brevverksamheten. 2.2 Konkurrenssituationen på olika delar av brevmarknaden Eftersom brevmarknaden funktionsmässigt är heterogen är det vid en marknadsanalys nödvändigt att göra en uppdelning av marknaden. Tidigare marknadsanalyser (exempelvis i Service och konkurrens 2010) har delat upp marknaden i delmarknaderna sändningar respektive enstaka brev. Det är dock vid en mer detaljerad analys lämpligt att göra ytterligare uppdelningar, framförallt i dimensionerna: brevtjänsternas prioritet (dvs. övernattbefordran eller ej), sorterade respektive osorterade sändningar, enstaka brev i delarna kontorspost respektive brevlådepost, uppdelning med hänsyn till geografisk täckning olika tjänsters utformning/anpassning till olika kundgrupper, såsom konsumenter visavi företagskunder. Schematiskt kan de viktigaste dimensionerna (eller delmarknaderna) av brevmarknaden beskrivas i enlighet med Figur 2. Post- och telestyrelsen 17

18 Delmarknader på svensk brevmarknad Sändning, övernatt Enstaka, övernatt Enstaka, ej övernatt Sändning, ej övernatt Figur 2: Schematisk bild av brevmarknaden Den volymmässigt största, och när det gäller konkurrenssituationen mest betydelsefulla, delmarknaden av dessa är ej övernattbefordrade sändningar. Drygt 60 % av de distribuerade breven i Sverige hanteras på denna delmarknad. Delmarknaden som avser övernattbefordrade sändningar omfattar ca 16 %. Sändningar totalt motsvarar volymmässigt över tre fjärdedelar av den totala brevmarknaden. När det gäller enstaka brev (som totalt alltså omfattar en knapp fjärdedel av brevmarknaden), är det övernattbefordrade brevet fortfarande vanligast med drygt dubbelt så stor volym som enstaka ej övernattbefordrade brev Sändningar Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt. De produceras vanligtvis industriellt och med hjälp av datorstöd och lämnas in till postoperatören vid ett och samma tillfälle. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det ska klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. Sändningar kan vidare uppdelas i kategorierna osorterade respektive sorterade. Osorterade sändningar är väsentligt dyrare än de sorterade. I de flesta fall produceras dock sändningar på så sätt att de redan vid inlämning har sorterats, varvid avsändaren erhåller ytterligare rabatt för denna prestation, en Post- och telestyrelsen 18

19 sorteringsrabatt. Sorteringsgraden kan i dessa fall variera från att försändelserna inlämnas i postnummerordning, till att försändelserna är sorterade i den ordning breven ska delas ut i varje enskild brevbärartur (s.k. gångordningssortering). I och med den tekniska utvecklingen när det gäller brevsorteringsmaskiner hos postoperatörerna blir den praktiska betydelsen av att kunderna försorterar post allt mindre, vilket borde innebära att prisskillnaden mellan av avsändaren i förväg sorterade brevsändningar och osorterade brevsändningar kommer att minska framöver. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och Bring Citymail. Konkurrens har främst skett med hjälp av prissättningen. PTS anser därför att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen Marknaden för övernattbefordrade sändningar (A-postsändningar) Efterfrågan på A-postsändningar, sändningar som inlämnas för befordran över natt, är vikande. Det finns ett ökande konkurrenstryck från elektroniska alternativ när det gäller meddelanden som behöver komma fram snabbt. Vidare, i de fall kunderna inte finner att tidsaspekten (befordringstiden) motiverar prisskillnaden jämfört med B-post, sker ett visst produktbyte till den billigare distributionsvarianten. När det gäller A-postsändningar har Posten i praktiken ett monopol, då de större konkurrenterna helt är inriktade på brev med längre distributionstid (lägre prioritet), s.k. B-postsändningar Marknaden för ej övernattbefordrade sändningar (B-postsändningar) På marknaden för B-postbrevsändningar (dvs. sändningar som inte skickas övernatt) är Posten och Bring Citymail i dagsläget de två huvudsakliga konkurrenterna. Posten täcker hela landet medan Bring Citymails utdelningsverksamhet är geografiskt koncentrerad till Stockholmsregionen och Mälardalen, stora delar av Västsverige, västra Skåne och Gotland, vilket motsvarar ca 54 % av alla postmottagare i landet. Det kan fortfarande inte att tas för givet att den rådande konkurrenssituationen ska bestå. Sedan flera år har det pågått en politisk diskussion i ägarlandet Norge om lämpligheten i att norska staten genom Bring Citymail bedriver konkurrens i ett annat land, samtidigt som Norge inte accepterat det europeiska postdirektivet och behållit monopolområden för Posten Norge på den norska brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 19

20 Bring Citymail kan dock visa en stabil volym på en allmänt vikande marknad, och med fokus på kostnadsrationaliseringar verkar det i dagsläget som tidigare års rykten om en sorti från marknaden blivit inaktuella. Dessutom är det, på grund av bolagets marknadsposition, troligt att det finns intresse från andra investerare eller marknadsaktörer att överta verksamheten ifall Posten Norge skulle vilja lämna sin ägarroll. Även om det är mycket svårt att bedöma sannolikheten för att Bring Citymails verksamhet i Sverige skulle upphöra, skulle en sådan utveckling givetvis få stora konsekvenser för både kunder och andra aktörer på brevmarknaden. En återgång till en monopolliknande situation skulle ge Posten incitament att förändra prissättningen. PTS kommer i ett sådant läge att få tydligt fokus på att motverka prishöjningar samt att skapa förutsättningar för ett fortsatt effektivt tillhandahållande av den samhällsomfattande tjänsten. Det kan i ett sådant läge finnas anledning till en mer detaljerad prisreglering i syfte att skapa ett s.k. fiktivt konkurrenstryck. Vidare kommer sannolikt frågan om en s.k. downstream access-reglering (dvs. att konkurrenter ges tillgång till Postens distributionsnätverk till reglerade priser) att aktualiseras för att då åtminstone skapa en viss konkurrens när det gäller de första leden av brevdistributionskedjan. Marknaden för B-postsändningar har den senaste tiden i hög grad kännetecknats av ett allt hårdare konkurrensklimat mellan Posten och Bring Citymail. Genom att alla kunder som vill nå hela riket måste använda sig av Posten, och att Postens prissättning på den del av volymen som går med Posten förändras om kunden väljer att skicka delar med Bring Citymail, uppstår hävstångseffekter. Det innebär att det inte är tillräckligt för Bring Citymail att ha ett bättre erbjudande på de volymer som båda företagen konkurrerar om, utan även måste kompensera för uteblivna rabatter på den del som bara kan skickas med Posten Enstaka brev Med enstaka brev avses brev som inte produceras industriellt och/eller som inlämnas i färre antal än operatörernas angivna gränser för att räknas som sändning. Enstaka brev kan vidare indelas i kontorspost och brevlådepost. Segmentet kontorspost omfattar normalt post från företag som frankeras i frankeringsmaskin eller märks med beteckningen porto betalt. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som postoperatörerna fastställt för att försändelserna ska anses utgöra sändningar och kan därför inte åtnjuta de rabatter som erbjuds kunder med större volymer post. Kontorspost utgör omkring 13 % av volymen på brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 20

21 När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten en mycket stark ställning. Den sedan ett par år verksamma operatören Mailworld Office, med affärsidén att samla in kontorspost och konvertera denna till sändningar, är också på väg att etablera sig på denna delmarknad och har samlat in knappt 13 miljoner försändelser under 2012, vilket innebär en mycket snabb tillväxt. På lokal nivå utgörs konkurrensen av ett knappt trettiotal postoperatörer med relativt små volymer. På vissa orter har dock den lokala operatören nått en betydande andel av de lokalt distribuerade breven, och konkurrerar även med Posten med s.k. postnära tjänster, som frankering och hämta- och lämnaservice. Luleå Mail HB är den största lokala postoperatören med drygt 1,3 miljoner distribuerade försändelser 2012 (en ökning med 10,5 % sedan föregående år). Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Brevlådeposten motsvarar mellan 5 och 10 % av volymerna på brevmarknaden. Osäkerheten i volymangivelsen beror bl.a. på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av totala antalet försålda frimärken. Andelen frimärkta brev har under en längre period minskat, och uppgår numera till ca 6,5 % av alla försändelser. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost, oavsett utdelningsprioritet. Den marginella konkurrens som finns avser lokalpost på ett mindre antal orter. Den tidigare nämnda e-substitutionen påverkar även brevlådeposten. Ett exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att drygt 4,8 miljoner svenskar år 2012 valde att göra sina deklarationer elektroniskt 5, vilket är en ökning med 6 % från året innan. 2.3 Hinder för marknadstillträde De formella hindren för marknadstillträde på den svenska postmarknaden är låga. Tillstånd för postverksamhet beviljas av PTS om sökanden kan antas komma att bedriva verksamheten i enlighet med postlagens krav. Kraven som ställs i 2 kap. 6 postlagen innebär att verksamheten måste bedrivas på ett sådant sätt att skyddet för avsändares och mottagares personliga integritet upprätthålls. Lagen innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt. 5 Skatteverket: klareradesmartphonevaxersnabbast e4c133e23bf6db html Post- och telestyrelsen 21

22 Däremot finns det betydande ekonomiska hinder på grund av att marknaden i stort domineras på ett så betydande sätt av Posten. Ett annat generellt inträdeshinder av mer praktisk natur är att en ny operatör måste bygga upp ett eget adressregister, då Postens (och andra etablerade operatörers) adressregister inte är allmänt tillgängliga. Detta innebär särskilda problem i områden utanför tätort, där det ibland saknas direkt koppling mellan adress och postlådornas faktiska placering Övernattbefordrade sändningar Om man bortser från lokalt distribuerade sändningar (exempelvis inom en kommun), måste inträdeshindren rent ekonomiskt anses höga på detta segment. Skälet är framförallt att distributionsnätverket i detta fall måste vara anpassat dels för utdelning varje arbetsdag, dels för snabba mellantransporter så att hela täckningsområdet nås över en natt. Det är mer naturligt att en konkurrent under uppbyggandet av sitt nätverk istället inriktar sig på mindre tidskritiska försändelser. Dessutom är Postens starka ställning, med sitt välkända varumärke och bärande affärsidé att nå hela Sverige över natt, givetvis svår att bemöta för en ny konkurrent Ej övernattbefordrade sändningar Ett marknadstillträde i detta segment innebär även här stora investeringar för den aktör som skulle vilja etablera sig på marknaden eftersom detta kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer, som inte redan har någon form av logistiknätverk, kan ha någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen och den sektorsspecifika postlagsstiftningen hindrar dominerande aktörer att tillämpa en, mot den potentielle konkurrenten, riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka samt rikstäckande distribution har en dominerande aktör goda möjligheter att eliminera eventuell konkurrens. PTS bedömer emellertid att det finns potential för operatörer som kan utnyttja andra existerande distributionsnät att slå sig in på sändningsmarknaden. MTD, ett paraplybolag för de svenska morgontidningsdistributörerma, som för ett par år sedan trädde in på marknaden är ett exempel på detta. Existerande parallella distributionsnät finns också inom paketdistribution, varvid det åtminstone finns en teoretisk möjlighet för paketföretag att etablera sig även på sändningsmarknaden. För att både existerande och nya potentiella konkurrenter inte otillbörligt ska kunna slås ut har de konkurrensvårdande myndigheterna anledning att vara uppmärksamma på samtliga konkurrensbegränsande beteenden. Det kan röra sig exempelvis om erbjudanden av exklusivitets- och trohetsskapande karaktär. Andra exempel kan vara att på andra sätt försvåra för konkurrenter som för Post- och telestyrelsen 22

23 delar av sin distribution är beroende av att själva anlita Posten, såsom att genom nya tolkningar av avtalsreglerade bestämmelser om märkning och/eller adressering vägra ta emot konsolidatorers inlämnade sändningar Marknaden för rikstäckande distribution av enstaka brev För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga ut en egen ändamålsenlig rikstäckande infrastruktur för insamling, sortering och utdelning i hela landet i praktiken är så stora att de inte går att motivera från ett finansiellt perspektiv. Däremot är det möjligt att det, pga. det relativt höga prisläget i segmentet, finns utrymme för aktörer som genom ny sorteringsteknologi kan omvandla enstaka brev till sändningar och därefter anlita några av de existerande operatörerna för den slutliga utdelningen av breven Marknaden för lokal befordran av enstaka brev På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre än vad gäller rikstäckande distribution. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte alltför stora kringliggande landsbygdsområden. Att etablera sig på marknaden kräver dock även på detta område en tämligen stor arbetsinsats vilket har betytt att antalet nya operatörer de senaste åren varit få. Ett av de största potentiella hoten mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så sker skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. Ett annat påtagligt hot mot lokalpostföretagen är om Posten tecknar centrala exklusivitetsavtal med stora kunder med rikstäckande verksamhet, t.ex. de stora bankerna, som förhindrar lokalkontoren från att anlita någon annan operatör. 2.4 Översikt över paketmarknaden Även om de flesta säkert har sin egen klara uppfattning om vad ett paket är, finns det inte någon vedertagen definition av begreppet paket utan den bestäms av respektive distributör. Till skillnad mot vad som gäller för brev krävs inte tillstånd enligt postlagen för att distribuera paket. Post- och telestyrelsen 23

24 För Posten ser dock situationen annorlunda ut mot bakgrund av att bolaget i sina tillståndsvillkor har utsetts att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten såsom den beskrivs i 3 kap. 1 postlagen och i tillståndsvillkoren. Av lagen följer att den samhällsomfattande posttjänsten ska uppfylla kraven att det varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten bedömer utgör skäl för undantag, ska göras minst en insamling och minst en utdelning av postförsändelser. En postförsändelse är en adresserad försändelse som väger högst 20 kg 6. Posten har således en skyldighet att tillhandahålla så kallade pakettjänster trots att pakettjänster enligt definitionen inte ingår i postverksamhet. Ser man till Postens tjänstevillkor för pakettjänster finner man att paket kan väga från 150 g upp till 20 kg. Viktmässigt kan sålunda ett paket falla in under definitionen av brev 7. Pakettjänsterna skiljer sig vidare från brevtjänsterna bl.a. vad gäller möjligheterna att få ersättning om ett paket skulle förkomma eller skadas. För att förenkla i den fortsatta framställningen kommer med paket i fortsättningen att avses adresserade försändelser som väger högst 20 kg och som inte omfattas av postlagens definition av brev. Under 2012 gjorde PTS en kartläggning av Postens pakettjänst Postpaket som riktar sig till privatpersoner 8. De största konkurrenterna till Posten på paketmarknaden när det gäller pakettjänster riktade till konsumenter är Bussgods, DB Schenker och DHL. Mot bakgrund av att PTS inte utövar tillsyn över någon annan paketdistributör än Posten, saknar myndigheten befogenheter att kräva in uppgifter från konkurrenterna. Under 2012 samlade myndigheten ändå in uppgifter från Postens största konkurrenter. Vid en uppföljning 2013, där en jämförelse gjordes av bl.a. konkurrenternas leveranstider, antalet utlämningsställen och maxvikt, kunde myndigheten konstatera att det inte har skett några väsentliga förändringar i år. Trots att paketmarknaden, till skillnad mot brevmarknaden, traditionellt har präglats av tämligen hård konkurrens, så finns det idag inte något fullgott alternativ till Postens tjänster generellt vad gäller vikt och tillgänglighet. 6 Enligt definitionen i 1 kap. 2 postlagen är en postförsändelse: en adresserad försändelse som väger högst 20 kg och som överlämnas i den slutliga form i vilken den ska transporteras av en tillhandahållare av posttjänster 7 Enligt definitionen i 1 kap. 2 är ett brev: en adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser 8 PTS-ER 2012:10 Post- och telestyrelsen 24

25 2.4.1 Grönboken EU-kommissionen har utarbetat grönboken En integrerad marknad för leverans av paket i syfte att främja e-handeln inom EU. E-handeln anses vara ett av de viktigaste bidragen till ekonomisk tillväxt och sysselsättning i EU. En väsentlig förutsättning för att utveckla e-handeln är att det finns väl fungerande leveranssystem. Grönboken har varit föremål för samråd och berörda parter uppmanades att senast den 15 februari 2013 lämna synpunkter på frågorna som ställs i grönboken. Som uppföljning till grönboken och utifrån inkomna svar kommer man att identifiera vilka frågor som bör behandlas vidare och under våren 2013 dra slutsatser om vilka åtgärder som krävs för att fullborda den inre marknaden för paket Den svenska e-handeln När det gäller den svenska e-handeln uppgick omsättningen totalt för e- handeln av varor till 31,6 miljarder kronor under Under 2011 uppgick omsättningen till 27,7 miljarder kronor. Det innebär att tillväxten för 2012 uppgick till 14 %. 9 9 E-barometern, helårsrapport 2012 Post- och telestyrelsen 25

26 3 Prissättning på postmarknaden 3.1 Prisutvecklingen (för Posten och andra operatörer) Inför och under 2012 skedde inga eller enbart marginella prishöjningar av priserna på postmarknaden. Exempelvis höjde Posten de priser som inte omfattas eller påverkas av pristaksregleringen med 1,4-1,9 %, vilket kan jämföras med att inflationen för 2011 var 2,6 %. 3.2 Prisregleringen i 9 postförordningen (pristaket) Enligt 9 postförordningen (2010:1049) får den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, dvs. Posten, inte höja priset för inrikes övernattbefordran av enstaka försändelser (1:a klassbrev), som väger högst 500 gram, mer än förändringen i konsumentprisindex mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. Som myndigheten tidigare meddelat 10 var dock den senast genomförda prishöjningen till viss del utöver vad som då rymdes inom pristaksreglerna. Dock har Posten vid prissättningen under 2012 till fullo tagit hänsyn till bestämmelserna. Då konsumentprisindex mellan juli 2010 och juli 2011 ökade med 3,0 % har de tidigare avvikelserna (för alla betalsätt och vikter) helt eliminerats. Även med hänsyn till de genomförda prishöjningarna ligger under 2012 samtliga priser, som omfattas av pristaksbestämmelsen inom ramen för densamma. 3.3 Efterlevnaden av 3 kap. 2 postlagen PTS fick i 2012 års regleringsbrev i uppdrag att redovisa hur bestämmelsen i 3 kap. 2 postlagen (2010:1045), rörande de krav som ställs på att prissättningen och tillhörande villkor ska vara öppna för insyn och icke-diskriminerande, har efterlevts av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande tjänsten (Posten AB). Uppdraget avrapporterades den 26 september, 2012 genom rapporten Analys av om Posten AB:s prissättning är öppen för insyn och ickediskriminerande (PTS-ER-2012:22). PTS kunde här konstatera att nuvarande grad av öppenhet inte tillräckligt svarar mot lagens krav på en transparent prissättning. Hösten 2012 skärpte PTS kraven på transparens av Postens prissättning i Postens tillståndsvillkor. Posten har emellertid överklagat tillståndsvillkoren i 10 Bl.a. i Service och konkurrens 2011, PTS ER-2011:11. Post- och telestyrelsen 26

27 dessa delar och Förvaltningsrätten har meddelat inhibition, vilket innebär att PTS beslut inte gäller i avvaktan på Förvaltningsrättens avgörande. PTS utövar vidare tillsyn över Postens prissättning, i synnerhet rabattgivningen, men PTS kan ännu inte redovisa några slutsatser av denna. Myndigheten finner det angeläget att även i fortsättningen noga följa och utvärdera vilken effekt den aktuella regleringen har på postmarknaden och dess aktörer. Post- och telestyrelsen 27

28 4 Service och tillgänglighet 4.1 Postens servicenät Post- och frimärksombud Servicenätet kan förenklat beskrivas som ett nätverk av expeditions- och inlämningsställen genom vilka Posten tillhandahåller konsumenterna sina produkter och tjänster. Postens olika ombud utgörs huvudsakligen av dagligvarubutiker som ingår i Axfood, COOP eller ICA-grupperna med vilka centrala samarbetsavtal slutits. Därmed får Posten tillgång till ett i det närmaste rikstäckande nät av servicepunkter. I områden där det inte finns ombud som omfattas av de centrala avtalen, väljer Posten istället att ingå lokala avtal med fristående butiker eller serviceinrättningar. Enligt PTS uppgifter fanns det postombud i december 2012, vilket är en viss minskning jämfört med samma månad år 2011 (1 613 stycken). Antalsmässigt är förändringen förhållandevis liten. PTS har heller inte genom klagomål eller på annat sätt uppmärksammats på att tillgängligheten skulle ha förändrats på ett sätt som gör att användarnas behov inte har beaktats. PTS har i en tidigare undersökning från 2011 kunnat konstatera att Posten i ökande utsträckning prioriterar etablering hos ombud i köpcentra och stormarknader framför mindre kvartersbutiker, vilket kan påverka tillgängligheten för dem som inte har tillgång till bil. Ett av Postens argument för valet av större butiker är att förutsättningarna för långsiktiga ombudslösningar är gynnsammare än för mindre butiker som ofta har sämre ekonomisk bärkraft och uthållighet samt ofta saknar tillräckligt stora ändamålsenliga utrymmen för postverksamheten. Faktorer som ytterst påverkar lokalisering av postombud är postnummerindelningen, befolkningsunderlag, infrastruktur och kommunikationsmöjligheter. Föga uppseendeväckande återfinns de flesta postombuden i de befolkningsmässigt största regionerna (Västra Götaland 264, Stockholm 206, Skåne 186 stycken). I lagens mening betraktas inte frimärksombuden som expeditions- och inlämningsställen då dessa endast erbjuder försäljning av frimärken och emballage. Antalet frimärksombud uppgick i december 2012 till stycken. Post- och telestyrelsen 28

29 4.1.2 Företagscenter Företagscentren är idag den sista delen av servicenätet som Posten driver i egen regi. Det finns idag 290 företagscenter som huvudsakligen är koncentrerade till företagstäta områden. Föregående år uppgick antalet företagscenter till ca 310 stycken. Eftersom företagscentren sedan länge brottas med ett vikande kundunderlag och svag lönsamhet, planerade Posten ursprungligen att avveckla dem helt till januari Det var tänkt att kunderna istället skulle styras över till postombuden eller uppmuntras att utföra sina ärenden på posten.se. Postombuden skulle också få överta de många särskilda funktioner företagscentren har. Projektet visade sig dock inte vara praktisk genomförbart i alla delar då postombuden av olika skäl inte visade sig kunna överta många av företagscentrens funktioner, t.ex. utlämning av körkort. Mot denna bakgrund fick projektet revideras och Posten valde att tillsvidare ha kvar flertalet företagscenter även om vissa förändringar genomfördes som exempelvis kortare öppettider och reducerat serviceutbud. På längre sikt utesluter man inte en avveckling den dag det visar sig möjligt att lösa frågan om företagscentrens speciella uppgifter inom servicenätet. 4.2 Utdelningsservice Hushåll utan femdagarsutdelning Ett av de grundläggande kraven för den samhällsomfattande tjänsten är att Posten varje vardag ska kunna dela ut post till mottagarna oavsett var i landet de bor. Undantag från femdagarsutdelningen kan dock göras på grund av omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten godtar. De hushåll som vid utgången av 2012 var undantagna, uppgår enligt Postens uppgifter till ungefär 1 100, vilket är ett hundratal fler än Posten har ingen förklaring till denna relativt kraftiga ökning, en ökning som framstår som så mycket mer anmärkningsvärd då antalet undantagna hushåll under en lång period varit tämligen konstant. Den politiska målsättningen att antalet hushåll som inte har femdagarsutdelning inte får öka formuleras i regeringens proposition 1997/98:127 (s. 23). Då var det hushåll som inte hade femdagarsutdelning. PTS kommer under 2013 att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Det måste dock understrykas att det finns hushåll på landsbygden som visserligen har femdagarsutdelning men där avlämningsstället befinner sig så långt från bostaden att det i praktiken kan vara svårt att varje dag hämta Post- och telestyrelsen 29

30 posten. PTS allmänna råd om utdelning (2008:6) anger inga gränser för längsta avstånd mellan bostad och postlåda vilket överensstämmer med den uppfattning som Riksdagen har gett uttryck för. Inget hindrar i dessa fall att Posten och berörda hushåll frivilligt kommer överens om att t.ex. avstå från daglig utdelning mot att lådorna istället placeras närmare bostaden. I glesbygdsområden, företrädesvis i Norrlands inland, har Posten i flera fall avtal med länstrafiken eller kommunala bussbolag för att med postväska nå hushållen i dessa områden. Fördelen med sådana lösningar är att avlämningsställena hamnar närmare mottagarna än vad som skulle vara fallet om PTS allmänna råd tillämpades. Under senare år dock allt fler busslinjer av besparingsskäl dragits in eller fått minskad turtäthet vilket inneburit utmaningar för utdelningsorganisationen men även medfört försämringar för hushållen som ofta får betydligt längre till de nya avlämningsställena om brevbärare istället måste överta utdelningen. Både frågan om postlådornas placering på landsbygden och undantagen från femdagarsutdelningen har under senare tid för övrigt uppmärksammats av såväl regering och riksdag som av EU-kommissionen mot bakgrund av förenligheten med postdirektivets (2008/6/EG) krav. Avstånd till postlådor och hithörande frågor kommer mot den bakgrunden att ges prioritet i PTS tillsyn under Utdelningsproblem De omfattande störningarna i utdelningen som under 2011 drabbade stora områden i Stockholms södra förorter föranledde PTS att på förekommen anledning inleda tillsyn av Postens utdelningsverksamhet i området. Postens problem uppmärksammades vid upprepade tillfällen av media. Det visade sig snart att problemen var både komplexa och djupgående, varför åtgärdsprogrammet i syfte att återställa tillförlitligheten i utdelningen blev en utdragen process som först efter årsskiftet började ge ett mera påtagligt resultat. Som en följd har under 2012 antalet utdelningsrelaterade klagomål till myndigheten från området minskat väsentligt för att nu befinna sig på en acceptabel nivå. Under 2012 gjorde PTS också ett uppföljningsbesök på berört kontor som bekräftade denna lägesbild. Om situationen i de södra förorterna förbättrades under 2012, kunde PTS genom ett ökande antal utdelningsklagomål konstatera att situationen däremot hade försämrats i Stockholmsförorten Bromma. Även om omfattningen inte var den samma som för söderort, valde PTS att följa upp klagomålen på central nivå med Posten. Det synes även i detta fall som att situationen har stabiliserats, även om det i skrivande stund är för tidigt att konstatera att Post- och telestyrelsen 30

31 störningarna definitivt är åtgärdade. PTS har i Brommafallet inte efterlyst en lika ingående analys som för situationen i de södra förorterna av Posten, men sannolikt finns det gemensamma orsaker, exempelvis i form av bristande bemanning och arbetsledningsproblem. Myndigheten har därför en fortsatt dialog med Posten om utdelningen i Bromma Befordringstider För den samhällsomfattande posttjänsten anger postförordningen (2010:1049) att minst 85 % av de brev som lämnats in för övernattbefordran ska kunna delas ut inom landet påföljande arbetsdag och minst 97 % inom tre arbetsdagar. På Postens uppdrag genomförde TNS-SIFO en undersökning med hjälp av nästan testbrev som skickades under året. Resultatet för 2012 visade att 94,78 % (med en statistisk felmarginal på 0,11 %) av 1:a klassbreven kunde delas ut första vardagen efter inlämning vilket är långt över minimikravet på 85 % och ett kvalitetsresultat i nivå med det för Postens resultat är ett genomsnitt för hela landet och för årets alla månader. Bästa resultat uppnåddes i oktober 2012 med 96,35 % av breven utdelade i tid medan den sämsta månaden var december med 84,26 % utdelade i tid. Nästan undantagslöst är årets sista månad den sämsta i mätningarna på grund av den kraftiga volymökningen inför julhelgen samtidigt som vintervädret ofta försvårar distributionen. Likväl utgjorde resultatet från december 2012 en kraftig försämring om man jämför med samma månad 2011 då 91,5 % av breven kom fram inom utsatt tid. Som förklaring anger Posten i första rummet det kraftiga snöovädret den 5/6 december och att allt fler kunder väljer att posta julkorten sent som A-post istället för att i god tid skicka dem frankerade med julfrimärken, det vill säga som ekonomibrev. Konsekvensen blev en akut kapacitetsbrist i Postens system med stora förseningar som följd. Även i geografiskt hänseende varierar resultatet mellan Växjöterminalen (97,4 %) och Stockholm syd (93,1 %) Införande av fastighetsboxar Branschorganisation Forum för fastighetsboxar (FFF) noterade under 2012 en viss ökning av andelen hushåll i flerfamiljshus som får posten utdelad i fastighetsboxar. Nästan hushåll i flerfamiljshus, ungefär 31 %, hämtar idag posten i fastighetsboxar jämfört med 29 % vid samma tidpunkt förra året. Från branschhåll finns en viss otålighet över den långsamma takten i omställningsprocessen vilket inte minst gäller det stora fastighetsbeståndet i huvudstaden. Post- och telestyrelsen 31

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster

Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster Juni 2015 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att ett undantag från mervärdesskatteplikt

Läs mer

Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster

Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster Skatteutskottets betänkande 2015/16:SkU15 Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i mervärdesskattelagen. De lagändringar

Läs mer

Posten AB, org. nr: 556128-6559 105 00 Stockholm

Posten AB, org. nr: 556128-6559 105 00 Stockholm FÖRELÄGGANDE Datum Vår referens 2010-11-08 Dnr: 10-9595 1 Sida Postavdelningen Joakim Levin 08-678 55 67 joakim.levin@pts.se Posten AB 105 00 Stockholm Föreläggande om rättelse av Posten AB:s kalkylmodell

Läs mer

Samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S en analys

Samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S en analys Samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S en analys Slutbetänkande av 2008 års Postlagsutredning Stockholm 2009 SOU 2009:100 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Kommittédirektiv En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle Dir. 2015:87 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över postlagstiftningen

Läs mer

Svensk Postmarknad 2016

Svensk Postmarknad 2016 Rapportnummer PTS-ER-2016:3 Datum 2016-04-14 Svensk Postmarknad 2016 Rapportnummer PTS-ER-2016:3 Diarienummer 16-238 ISSN 1650-9862 Författare Lars Forslund, Anders Hildingsson, Joakim Levin, Pär Lindberg

Läs mer

Service och konkurrens 2014

Service och konkurrens 2014 Rapportnummer PTS-ER 2014:2 Datum 2014-04-09 Service och konkurrens 2014 Postmarknaden i Sverige Postmarknaden i Sverige Rapportnummer PTS-ER 2014:2 Diarienummer 14-459 ISSN 1650-9862 Författare Olof Bjurö,

Läs mer

Sammanfattning av Postmarknad i förändring - Slutbetänkande från Postoch kassaserviceutredningen (SOU 2005:5)

Sammanfattning av Postmarknad i förändring - Slutbetänkande från Postoch kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) 2005-01-25 Sammanfattning av Postmarknad i förändring - Slutbetänkande från Postoch kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) Så skapas en bättre konkurrens på postmarknaden Den 1 januari 1993 avskaffades Postens

Läs mer

Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun

Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun Datum Vår referens Sida 2015-05-07 Dnr: 14-8047 1(7) Postavdelningen Pär Lindberg 08-678 57 64 par.lindberg@pts.se PostNord Group AB Att: Fredrik Hammarqvist Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds

Läs mer

Post till alla även i framtiden

Post till alla även i framtiden 25530_post 03-04-14 18.42 Sida 1 Post till alla även i framtiden Facket för Service och Kommunikation SEKOs syn på postpolitiken 2003-03-11 25530_post 03-04-14 18.42 Sida 2 25530_post 03-04-14 18.42 Sida

Läs mer

Kartläggning av förutsättningarna att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar

Kartläggning av förutsättningarna att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar Rapportnummer PTS-ER-2016:14 Datum 2016-03-29 Kartläggning av förutsättningarna att genomföra försöksverksamhet med samdistribution Kartläggning av förutsättningarna att genomföra försöksverksamhet med

Läs mer

Referat från: Marknadsstudie av företag, verksamma inom print- och kuvertering 2010.

Referat från: Marknadsstudie av företag, verksamma inom print- och kuvertering 2010. Referat från: Marknadsstudie av företag, verksamma inom print- och kuvertering 2010. Följande är ett referat utifrån vissa av de observationer PTS gjort under ovanstående ännu ej avslutade studie. 1. Bakgrund,

Läs mer

Service och konkurrens 2012

Service och konkurrens 2012 Rapportnummer PTS-ER 2012:10 Datum 2012-04-13 Service och konkurrens 2012 Postmarknaden i Sverige Postmarknaden i Sverige Rapportnummer PTS-ER 2012:10 Diarienummer 12-1930 ISSN 1650-9862 Författare Mathias

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras Datum Vår referens Sida 2012-03-05 Dnr: 12-1100 1(6) Ert datum Er referens Ju2012/1000/L6 Nätsäkerhetsavdelningen Staffan Lindmark 08-678 57 36 staffan.lindmark@pts.se Justitiedepartementet Grundlagsenheten

Läs mer

Vägledning Postförmedling 2013-2

Vägledning Postförmedling 2013-2 Vägledning Postförmedling 2013-2 Innehållsförteckning Allmänt om Postförmedlingstjänster 2013... 2 Definitioner... 3 Tjänsteområden... 6 Hur använder du tjänsterna?... 6 Sida 1 av 6 Allmänt om Postförmedlingstjänster

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Service och konkurrens 2011

Service och konkurrens 2011 PTS-ER 2011:11 Datum 2011-04-11 Service och konkurrens 2011 Postmarknaden i Sverige Postmarknaden i Sverige PTS-ER 2011:11 11-2228 ISSN 1650-9862 Författare Mathias Henricson & Joakim Levin Post- och telestyrelsen

Läs mer

Svensk postmarknad 2015

Svensk postmarknad 2015 Svensk postmarknad 2015 VÄLKOMNA! Talare Sten Selander Joakim Levin Anders Hildingsson Paus (ca 15 min) Emma Maraschin Ämne Inledning Brevmarknadens utveckling Omvärldsbild och trender Några prioriterade

Läs mer

Varför det är bra med konkurrens på postmarknaden! PTS Informationsträff 2010-11-19

Varför det är bra med konkurrens på postmarknaden! PTS Informationsträff 2010-11-19 Varför det är bra med konkurrens på postmarknaden! PTS Informationsträff 2010-11-19 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Våra mål Långsiktig konsumentnytta

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Svensk Postmarknad 2015

Svensk Postmarknad 2015 Rapportnummer PTS-ER-2015:3 Datum 2015-04-15 Svensk Postmarknad 2015 Svensk Postmarknad 2015 Postmarknaden i Sverige Rapportnummer PTS-ER-2015:3 Diarienummer 15-635 ISSN 1650-9862 Författare Olof Bjurö,

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2003) 234 C5-0227/2003 2003/0091(CNS)) ändringsakt)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2003) 234 C5-0227/2003 2003/0091(CNS)) ändringsakt) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 18 november 2003 PE 333.051/12-30 ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-30 Förslag till betänkande (PE 333.051) Olle Schmidt Mervärdesskatt på tjänster som

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av prisregleringen

Uppföljning och utvärdering av prisregleringen DATUM RAPPORTNUMMER 27 februari 2002 PTS-ER-2002:7 ISSN 1650-9862 Uppföljning och utvärdering av prisregleringen för vissa posttjänster Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Regeringens beslut 2 1.2

Läs mer

VD och koncernchef Lars Idermarks anförande vid PostNords årsstämma 2013

VD och koncernchef Lars Idermarks anförande vid PostNords årsstämma 2013 VD och koncernchef Lars Idermarks anförande vid PostNords årsstämma 2013 Observera: Det talade ordet gäller. Ärade stämmodeltagare, mina damer och herrar. Det har nu gått fyra år sedan fusionen mellan

Läs mer

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang FÖRELÄGGANDE 1(10) Datum Vår referens 2010-09-08 Dnr: 10-5925 Konkurrensavdelningen Mattias Wellander 08-678 58 75 mattias.wellander@pts.se Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för

Läs mer

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension 2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Datum 2014-06-23 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Diarienummer 14-933 ISSN 1650-9862 Författare Jennie

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

PTS remissvar på promemorian Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster (Fi2015/3427)

PTS remissvar på promemorian Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster (Fi2015/3427) REMISSVAR Postavdelningen Joakim Levin joakim.levin@pts.se Datum Vår referens Sida 2015-08-07 Dnr: 15-7303 1(9) Ert datum Er referens 2015-06-18 Fi2015/3427 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

De lokala postoperatörernas priser och rabatter 1999

De lokala postoperatörernas priser och rabatter 1999 De lokala postoperatörernas priser och rabatter 1999 Juni 1999 Dnr 99-5328 1 De lokala postoperatörernas priser och rabatter 1999 Under våren 1999 har Post- och telestyrelsen (PTS) inhämtat uppgifter om

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Datum 2013-12-19 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Diarienummer 13-356 ISSN 1650-9862 Författare Lars-Erik Axelsson,

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Nya konkurrensregler för bilbranschen GRUPPUNDANTAGET 1 JUNI 2010-31 MAJ 2013

Nya konkurrensregler för bilbranschen GRUPPUNDANTAGET 1 JUNI 2010-31 MAJ 2013 Nya konkurrensregler för bilbranschen GRUPPUNDANTAGET 1 JUNI 2010-31 MAJ 2013 INNEHÅLL NYA KONKURRENSREGLER FÖR BILBRANSCHEN 1 Nya regler från 1 juni 2010 och juni 2013 3 2 Hur påverkar detta den svenska

Läs mer

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Viktoria Arwinge Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 58 76 Viktoria.arwinge@pts.se DATUM VÅR REFERENS 19 december 2007 07-11513 TeliaSonera AB Att:

Läs mer

Datum. Rapportnummer PTS-ER-2016:1 2016-02-18. Årsredovisning 2015

Datum. Rapportnummer PTS-ER-2016:1 2016-02-18. Årsredovisning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:1 Datum 2016-02-18 Årsredovisning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:1 Diarienummer 16-41 ISSN 1650-9862 Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se

Läs mer

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Vägledning Postförmedling 2013

Vägledning Postförmedling 2013 Vägledning Postförmedling 2013 Innehållsförteckning Allmänt om Postförmedlingstjänster 2013... 2 Definitioner... 3 A-post... 3 Adresserad direktreklam (ADR)... 3 Avrop... 3 Avropsavtal... 3 Avropsberättigade

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Postverksamhet 2011 TK0701

Postverksamhet 2011 TK0701 ES/NS 2012-06-15 1(11) Postverksamhet 2011 TK0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning 2012-03-06 TFS 2012-644 Handläggare Lars Carlsson Skatte- och avgiftsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens utredningsuppdrag om regler för trafikskolor och förarutbildare

Yttrande över Transportstyrelsens utredningsuppdrag om regler för trafikskolor och förarutbildare Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59)

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) DATUM VÅR REFERENS 22 september 2003 03-009711/60 ERT DATUM ER REFERENS 2003-06-26 N2003/4833/IT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Anders Rafting Nätsäkerhet 08-678 55 41 anders.rafting@pts.se

Läs mer

Portoguide Priser och tjänster för brev och paket

Portoguide Priser och tjänster för brev och paket Portoguide Priser och tjänster för brev och paket Gäller från 1 januari 2016 Var hittar jag närmaste brevlåda? Här. Skicka Riktiga Vykort Vykort skickade från din smartphone eller dator före kl 16:00 en

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Postservice och grundläggande betaltjänster

Postservice och grundläggande betaltjänster Trafikutskottets betänkande 2010/11:TU25 Postservice och grundläggande betaltjänster Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet frågor om postservice och grundläggande betaltjänster med utgångspunkt

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM TILLÄMPNINGEN AV EU:S ANTITRUSTREGLER INOM MOTORFORDONSSEKTORN

FRÅGOR OCH SVAR OM TILLÄMPNINGEN AV EU:S ANTITRUSTREGLER INOM MOTORFORDONSSEKTORN EUROPEISKA KOMMISSIONEN FRÅGOR OCH SVAR OM TILLÄMPNINGEN AV EU:S ANTITRUSTREGLER INOM MOTORFORDONSSEKTORN 27 augusti 2012 Alltsedan antagandet av den nya gruppundantagsförordningen för motorfordon 1 och

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Borderlight AB, org. nr 556595-6367, Vretgränd 18, 753 22 Uppsala

Borderlight AB, org. nr 556595-6367, Vretgränd 18, 753 22 Uppsala BESLUT 1(10) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-03-09 Dnr: 14-10192 15-3099 Konkurrensavdelningen Beslut Sökande/Parter Sökande Borderlight AB, org. nr 556595-6367, Vretgränd 18, 753 22 Uppsala Ombud: Advokat

Läs mer

Yttrande över Till sista utposten - en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle, SOU 2016:54

Yttrande över Till sista utposten - en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle, SOU 2016:54 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69 Kommittédirektiv Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet Dir. 2015:69 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015. Sammanfattning EU väntas inom kort besluta

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:121

Regeringens proposition 1999/2000:121 Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse

Läs mer

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy för upphandling och inköp All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma

Läs mer

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Kommittédirektiv En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg Dir. 2013:79 Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Sammanfattning Den civilrättsliga lagstiftningen om järnvägstransporter

Läs mer

601 79 Norrköping Ombud: Advokaterna O. R. och S. B., Advokatfirman C. KB, Box 1670, 111 96 Stockholm. Konkurrensverket, 103 85 Stockholm

601 79 Norrköping Ombud: Advokaterna O. R. och S. B., Advokatfirman C. KB, Box 1670, 111 96 Stockholm. Konkurrensverket, 103 85 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:5 2010-02-05 Dnr A 3/09 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut den 23 oktober 2009 i ärende dnr 542, dnr 547 och dnr 561/2009, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Luftfartsverket,

Läs mer

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i naturgaslagen (2005:403); SFS 2012:336 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om naturgaslagen

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Trogna bankkunder med bunden ränta

Trogna bankkunder med bunden ränta Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden

Läs mer

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Mars 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

RP 210/2010 rd. Lagen avses träda i kraft samtidigt med de ändringar som för närvarande görs i postlagstiftningen

RP 210/2010 rd. Lagen avses träda i kraft samtidigt med de ändringar som för närvarande görs i postlagstiftningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att mervärdesskattelagen ändras i enlighet

Läs mer