Mikroskopering 3: Lymfatisk vävnad, brosk, ben och muskelvävnad HH, MA2013/NB

Transkript

1 Mikroskopering 3: Lymfatisk vävnad, brosk, ben och muskelvävnad HH, MA2013/NB Mikroskopering innebär rikligt med utmaningar redan när det gäller själva betraktandet; den teoretiska grunden bör vara klar redan innan mikroskoperingen. Mikroskoperingen underlättas av att att studeranden redan före mikroskoperingen går igenom uppgifterna i detta kompendium med hjälp av hänvisningarna till bilder i läroboken och andra texter. De strukturer som nämns i kompendiet finns också i lärobokens bilder. Det lönar sig att i förväg fundera på svaren till frågorna i kompendiet. Om du är bra förberedd kan du koncentrera dig på att göra observationer. I Lymfatisk vävnad Av lymfatisk vävnad ser vi på tonsillvävnad (prep. 38), brässen (prep. 64) och mjälten (prep. 34). Lymfkörtelpreparatet är silverfärgat. I det syns bara bindvävsfibrerna bäst. Brässen, thymus, prep. 64. HE-färgning. Hänvisn: RP6u b14.24 och 25 s467-8, plate 41 s487; RP5u s420-4, plate 37 s440-1 I preparatet ses redan med liten förstoring bindvävskapseln på ytan, under den den mörkfärgade barken och i mitten av loberna den ljusa märgen. Cortex, barkskikt (mörkt) Medulla, mäg (ljus) Strooma = bindväv och blodkärl mellan thymusloberna Brässen, thymus Kapsel HY, biolääket ieteen Betrakta barkområdet! Vilken celltyp dominerar här? Sök en epitelcell i barkskiktet! Hur påverkar de T-cellernas mognad? Hittar du någon kapillär i barken? Vilken speciell egenskap (som inte ses med ljusmikroskop) hör ihop med den? I märgen ser du Hassalls kroppar. Vad är det? Vilken roll har märgen för T-cellernas mognad? Barkskiktet är fyllt av små lymfocyter Bark E = epitelioretikulär cell S = septum, mellanvägg Brässens histologi Märg D = dendritceller Hassalls kroppar i märgen Tonsillvävnad, tonsilla palatina, prep. 38. HE-färgning. Hänvisn. RP6u b s460 plate 36 s476-7; RP5u s414-5, plate 32 s430 Tonsillens yta täcks av flerskiktat skivepitel. Epitelets uppbyggnad blir oklar på grund av lymfocyterna i epitelet. Vävnaden under epitelet är typisk lymfatisk vävnad med noduli (follilkler) nära epitelet, i dem ofta ett groddcentrum (germinal center) och ett mörkare område som omger det. Urskiljer du djupare ned högendotel-vener (high-endotelial venules). Vilken betydelse har de för den lymfatiska vävnadens funktion? Lymfnodulus (follikel), med groddcentrum och B-cellhölje GC =germinal center, groddcentrum M = mantle, B-cellhölje

2 Mjälte, lien, prep. 34. Järnhematoxylinfärgning. Hänvisn. RP6u b14.29 s471, plate s482-5; RP5u s424-9, plate 35-6 s436-9 Mjältens parenkym består av vit (lymfatisk vävnad) och röd (röda blodkroppar!) märg. Omkring finns en kapsel, därifrån bindvävsskiljeväggar (trabeculae) tränger in i parenkymet. Vit märg (mökblå) Mjältens uppbyggnad C = bindvävskapsel Röd märg (eosinofil) Betrakta preparatet med liten förstoring. Vilka strukturer är typiska för vit märg? Hur skiljer sig röd märg från denna? Cellkomponenterna i vit märg är desamma som i en lymfknuta. I de flesta lymffolliklerna ses en centralartär (central artery eller nodular artery). Urskiljer du ett groddcentrum (germinal center) och häljet (corona, mantle) omkring det? Hölje Vit märg i mjälten Mantle = B-lymfocythölje PALS = Periarteriell lymfatisk vävnad Hölje I röd märg ser du röda blodkroppar i vävnaden utanför blodkärlen. Är detta normalt? Sinusoidväggarna i röd märg har en speciell uppbyggnad. Kan du se detta med ljusmikroskop? Artär PALS Röd märg i mjälten Makrofager omger en del av kapillärerna Röa blodkroppar ses fria i vävnaden Groddcentrum Makrofagskikt Röda blodkroppar trycks in från vävnaden mellan sinusoidernas epitelceller = öppet blodkretslopp II Broskpreparat No. 15. Embryonalt brosk Hänvisningar: RP6u b7.8 s203, plate 8 s213; RP5u b7.5 s187, plate 8 s196-7 Två färgningar: HE-färgning och järnhematoxylin-fuxin-färgning (JHF) I preparatet finns tvärsnitt av revbensbrosk, i allmänhet åtminstone tre i varje preparat. Brosket urskiljs som mycket ljusa områden bland de gulaktigt färgade muskelcellerna. Observera: Broskcellernas/lacunaes form, gruppering, färgningen av matrix Embryonalt hyalint brosk är genomskinligt och har få celler Kotkropp Muskelvävnad

3 No. 16. Hyalint brosk (ledbrosk) Hänvisningar: RP6u b7.1 och 4 s189, 201, plate 7 s211; RP5u b7.1 s183, 7.4 s186, 7.8 s188, plate 7 s194-5 HE-färgning färgar ledbrosket mörkt blåviolett. Extracellulär matrix i perikondriet färgas med eosin. Obs! I det här preparatet finns ingen egentlig ledyta utan perikondrium. Observera: Broskcellernas/lacunaes form, gruppering, färgningen av matrix Hyalint brosk hos vuxen T = Territoriell matrix IT = interterritoriell matrix Lacuna T IT Lacuna IT T IT Isogen grupp Perichondrium No. 18. Elastiskt brosk (koöra) Hänvisningar: RP6u 7.11 s295, plate 9 s215; RP5u b7.11 s190, plate 9 s198-9 En specialfärgning gör de elastiska fibrerna klarröda i annars typisk broskvävnad. Hårsäckarna i huden syns också tydligt. Elastiskt brosk - elastinfärgning Andra preparat med brosk: No 6 Epitel i andningsvägarna. I preparatet finns brosk i struphuvudet och luftstrupen. Benpreparat: No. 19. Urkalkat ben in längd- och tvärsnitt Hänvisningar: RP6u b8.6 s 224, plate 12 s247; RP5u b8.6 s208, plate 12 s230-1 HE-färgning. I mitten mörkt färgad benmärg, sedan benvävnad och periosteum, samt omkring dessa varierande mängder av tvärstrimmig muskulatur. Det är svårt att av preparatet bli övertygad om kompakt bens oteonstruktur. osteoblaster och cyter kan man känna igen, också någon osteoklast kan man kanske hitta i sin lacuna. Osteon Kompakt ben kollagen i matrix färgas eosinofilt Havers kanal Broskceller Osteocyter Periost Circumfer. lameller TVÄRSNITT LÄNGDSNITT

4 No. 20 Benbildning ur bindväv (underkäken hos foster) Hänvisningar: RP6u b8.16 s235, plate 15 s253; RP5u b8.16 s218, plate 15 s236-7 Benvävnaden ses som en klarröd (HE) eller brunröd (JHF) bågformad struktur, där man ser trabekler och utrymmena mellan dem. Vid preparatframställningen har cellerna på trabeklernas ytor ofta lossnat från underlaget, så man ser ett tomt mellanrum som artefakt. Sök en osteoblast och osteocyt! Hittar du en osteoklast? Hänvisningar: RP6u 8.12 s230; RP5u b8.12 s214 Blodkärl Benbildning ur bindväv Ben Osteocyter Osteoblaster Osteoid Ben Osteoblaster Periosteum No. 21. Benbildning ur brosk (finger hos foster) Hänvisningar: RP6u plate s ; RP5u plate 13 s232-3 I preparatet ses i åtminstone ett fingerben i ena änden hyalint brosk och i mitten (i diafysen) färska bentrabekler som rödaktiga lameller. Mellan dem ser man zonerna i epifysskivan. Vilka zoner kan du identifiera? Benbildnimg ur brosk EB=endochondralt ben Epifysbrosk PB=Benhölje Osteocyter Osteoblaster Epifysbrosk Muskelvävnad No. 22. Tvärstrimmig muskulatur tungspets och/eller muskel från skuldran (van Gieson-färgning) Hänvisningar: RP6u b11.1 s311, plate 21 s341, plate 49 s559; RP5u plate 18 s308-9, plate 45 s508-9 Muskelfibrerna i trapeziusmuskeln går alla i samma riktning. I tungspetsen ser man smalare fiberknippen som korsar varandra i olika riktning i samma snitt muskelfibrer i både längd- och tvärsnitt (samt förstås snett snittade) Försök komma underfund med vad som är muskelfiber (muskelcell) och observera sedan hur kärnan förhåller sig till den. Det här syns bäst i tvärsnitt. För att kunna se tvärstrimmigheten måste du först söka ett ställe där muskelfibrerna är snittade helt i längdsnitt. sedan måste du justera ljuset passligt med kondensorbländaren. Skelettmuskel: länngd- och tvärsnitt Cytoplasmaproteinerna färgar sig rött med eosin Muskelcellens kärnor bildar strängar P = perimysium = bindväv omkring muskelfiberknippena

5 N = kärnor Tvärstrimmorna syns i längdsnittet V = blodkärl E = endomysium Tvärsnitt av skelettmuskulatur känner man igen på storleken, den kantiga formen, cytoplasmats homogenitet och kärnornas läge.. Tvärsnitten är kantiga och kärnorna finns i kanten Blodkärl i endomysium Glatt muskelcell: No 4 eller 47 tunntarm Hänvisningar: RP6u b11.18 s331, plate 26 s351, plate 59 s617; RP5u plate 22 s316-7, plate 55 s564-5 Ta det preparat där muskellagren i tarmen syns bäst. I det cirkulära lagret ser du längdsitt av glatta muskelceller. Det svåra är att se gränserna mellan de enskilda muskelcellerna. De längdsnittade kärnorna syns tydligt. Jämför dem med kärnorna i fibroblasterna i submucosa - ser du någon skillnad? I det longitudinella lagret ser du tvärsnitt av glatta muskelceller. här kan du se kärnans läge i cellen. I längdsnitt är kärnorna långsträckta Glatt muskel I tvärsnitt är kärnorna runda och mitt i cellen

6 No. 23. Hjärtmuskel Hänvisningar: RP6u b11.14 s327, plate s341-3: RP5u plate 20 s312-3, plate 28 s388-9 Sök helt längdsnittade muskelceller du ser lätt tvärstrimmigheten. Kittskivor na kan man i det här preparatet se bara här och där. I tvärsnittade muskelceller kan den typiska strukturen ses. Lägg märke till hur mycket kapillärer det finns i hjärtmuskeln! I tvärsnitt finns kärnorna mitt i cellen Hjärtmuskelceller I längdsnitt ses kittskivor och tvärstrimmor Cellerna förgrenar sig Gren Kittskiva Gren