Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH 2012/NB

Transkript

1 Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH 2012/NB I. Om mikroskoperingarna och förhandsuppgifterna: Användande av mikroskop, granskning av ett histologiskt preparat och observationer angående en vävnads uppbyggnad är en central medicinsk undersökningsmetod. Vissa cell- och vävnadsstrukturer hör ihop med vissa funktioner. Specifika störningar i vävnadernas funktion leder till specifika förändringar i vävnadernas struktur. Som utgångspunkt för hela den patologiska vävnadsdiagnostiken används fortfarande formalinfixering och paraffinsnitt då man så noga vet hur olika sjukdomsförändringar yttrar sig just i dylika preparat. Mikroskopering innebär rikligt med utmaningar redan när det gäller själva betraktandet; den teoretiska grunden bör vara klar redan innan mikroskoperingen. Mikroskoperingen underlättas av att studeranden redan före mikroskoperingen går igenom uppgifterna i detta kompendium med hjälp av hänvisningarna till bilder i läroboken och andra texter. De strukturer som nämns i kompendiet finns också i lärobokens bilder. Det lönar sig att i förväg fundera på svaren till frågorna i kompendiet. Om du är bra förberedd kan du koncentrera dig på att göra observationer. II. Vad berättar färgerna? Hematoxylin-eosin färgning RP6u sidor 3-6; RP5u s. 2-7 Hänvisningar: RP6u = Ross & Pawlina; Histology. A text and Atlas. 6. upplagan, LWW 2011; RP5u. motsvarande 5. upplaga 1. Stegen i framställningen av ett histologiskt preparat: Varför behövs vart och ett av stegen? Hur skadas preparatet i de olika stegen? a. Fixering b. Avlägsnande av vatten, dehydrering c. Snittande för att ge snitt av 5-10 mikrometers tjocklek d. Avlägsnande av paraffin, rehydrering och färgning 2. Histologisk färgning (HE) är den mest centrala färgningsmetoden ( a. På vad beror färgens fästande vid vävnadsstrukturer under en histologisk HE-färgning b. Namnge i nedanstående tabell vilka strukturer man får fram i celler och vävnader med hematoxylin-eosin-färgning? Med vilken färg färgas vilken komponent? (Hematoxylin är blåviolett, eosin röd) Hänvisningar: RP6u s. 3-6, RP5u. s. 2-7 STRUKTUR VAD FÄRGAS? FÄRGNING H, E eller negativ KÄRNAN - Heterokromatin - Eukromatin - Nukleol CYTOPLASMA - Grovt endoplasmatiskt ret. (RER) - Glatt endoplasmatiskt ret. (SER) - Golgiapparaten - Lysosom - Sekretionsgranula - Mitokondrier - Stödskelettfibrer INTERCELLULÄR MATRIX - kollagen - grundsubstans BETYDELSE FÖR CELLENS FUNKTION

2 Fyll i och namnge strukturerna från tabellen och färglägg dem enligt hur de färgas i en HE-färgning (Pikarisolu = bägarcell, syöttösolu = mastcell) 3. Inom medicinen används också många andra provtagnings- och prepareringsmetoder. För vilka vävnader och för vilka ändamål används dessa metoder? Vilka fördelar och vilka nackdelar har var och en av dem? a.utstryk b.grov- och finnålsbiopsi c.aspirationspreparat (av vätsekansamlingar) och vätskor d.fryssnitt-teknik 4. Vävnader kan färgas också med sk. histokemiska metoder, som var och en har någon fördel (men också nackdel) (RP6u. s. 6-9, bilder 1.2-7; RP5u. bilder 1.3-7) a. PAS (periodic acid Schiff)-reaktionen används för att påvisa kolhydrater. Vad gör reaktionen histokemisk? b. Vilken är principen för en enzymhistokemisk reaktion? Vad kan man egentligen se i eett preparat? c. Vilka fördelar har en immunhistokemisk reaktion? d. Varför används inte immunhistokemi alltid? III. Övning i att använda mikroskopet och granska preparat (se även skilt kompendium) Nikon alphaphot-2 mikroskopet Användning: Att flytta på preparatet 1. Strömbrytare med potentiometer 7. Okular, kan regleras 6. Objektivrevolver 5. Objektiv 4. Objektbord 3. Kondensor, med bländare 2. Ljusväg, med ljusfältsbländare Objektbordet och preparatet flyttas med reglagen nere till höger

3 Preparat nr 1a. Lever: Järnhematoxylinfärgning, som är gråaktig. Litteraturhänvisning: RP6u. bilder , s633-4, plate 65-6 s656-9: RP5u. s , plate 61-2 s604-7 a. Översikt med liten förstoring: Sök följande Liten förstoring Central saker/områden/strukturer: sök ett lämpligt ställe ven Sök en leverlobulus - Leverparenkymet verkar vid första anblicken som en homogen vävnad. Den består av strängar av leverceller, och mellan dem kanaler, sinusoider, som innehåller blodceller. - Då man ser närmare efter ser man här och där små öppningar (centralven) och endel strukturer som avviker från levercellerna (blodkärl och bindväv, sk. levertriader, se nedan) b. Leverceller sedda med mellersta förstoring och största förstoring: - Levercellens kärna är stor och rund. Strukturerna i kärnan färgas basofilt eller med järnhematoxylinfärgning svart. På basen av detta kan man lätt skilja kärnan från det omgivande cytoplasmat. Undersök saken! - Granska levercellerna med stor förstoring för att klargöra storleksordningen av strukturerna: vad är kärna vad är nukleol vad är gryn av heterokromatin? Rita en kärna och dess strukturer! - Kan du urskilja enskilda leverceller? Kärnan fungerar som landmärke, men kan du se någon gräns mellan cellerna? Vilka strukturella egenskaper bestämmer cytoplasmats färgning? Titta med mellersta förstoringen c. Centralven, blodkärl och gallvägar samt andra strukturer: - Sinusoiderna tömmer sig i centralvenen som finns i mitten av levercellerna (sinusoiderna strålar ut från denna). Centralvenen ses som ett blodfyllt hål, utan egen tydligt urskiljbar vägg. Hur färgar sig en röd blodkropp? - Artärerna som kommer in i levervävnaden, grenarna av portvenen och gallgångarna finns tillsammans som sk. triader. Vid triaden färgar sig glatta muskelceller och kollagen litet rödaktigt eller eosinofilt. Sök ett sådant område. Varför färgas kollagen med eosin? - I artärväggarna kan man också urskilja ett lager som färgas ljusbrunt. Det är glatt muskulatur. Hur skiljer du en ärtär från en bredvidliggande ven? Hänvisningar: RP6u. plate 35 s439, plate 65 s657; RP5u. plate 61-2, s 604, plate 31 s 395 Epiteltyperna: Levercellerna är körtelepitelceller. Blodkärlets innersta lager kallas endotel. Vilken typ av epitel representerar det? Hur ser du det i preparatet? Hittar du en gallgång om du vet att dess vägg består av kubiskt epitel? Vilka olika delområden kan du urskilja på basen av hur cellerna är organiserade? Bindväv B = bileduct, gallkapillär; L = lymphvessel, lymfkärl; Två olika omåden porttriad och centralven Vilka ytepeitel kan du urskilja? Porttriad Keskuslaskimo Keskuslaskimo A = arteria, gren av leverartären PV = Portal vein, gren av portvenen

4 Identifiera strukturerna i en porttriad 1-3: H=leverceller S=röda blodkroppar i leversinusoider 1) gren av leverartären tjock vägg 2) gren av portvenen skivepitel 3) Gallkapillär - kubiskt epitel d. Andra celler i levervävnaden: Utom leverceller finns det andra celler i preparatet som skiljer sig pga. sina annorlunda kärnor. Sök andra kärnor: Hurudana andra kärntyper hittar du i vävnaden?. Form och storlek i jämförelse med levercellens kärna? Färgning. På vad beror skillnaden i färgning jämfört med levercellen? Att rita hjälper att analysera. RP6u. plate 66 s 659; RP5u. plate 62 s 607 IV Täckande epitel 1. Preparat no. 4 eller 47: Tvärsnitt av tunntarmen/tolvfingertarmen Om preparatet: Preparatet är ett tvärsnitt av hela tunntarmen. HE-färgning. RP6u. b17.1 s 569;RP 5u. bild 17.1, s 519 a. Uppgift: Identifiera tarmens olika lager i preparatet på basen av den allmänna uppbyggnaden - Ytterst finns två muskelcellager, som kan särskiljas på basen av i vilken riktning cellerna har snittats Det ena lagret är ett longitudinellt lager (tvärsnitt av cellerna) och det andra ett cirkulärt lager (längdsnitt av cellerna) - Innanför muskellagret finns ett lager av tät bindväv - Innanför detta finns ett tunt lager av glatt muskulatur (muscularis mucosae), och innaför detta lucker bindväv (lamina propria) och innerst på villusarna epitel (se nedan) PC= plica circularis Tunntarmsväggen liten förstoring, längdsnitt V = villus Mucosa (M), slemhinna S = submucosa (bindväv) CM ja LM = muskellager Sr = serosa b. Epitelet på olika områden. Litteraturhänvisning: RP6u. plate s616-9; RP5u. plate 55, s Epitel finns på ytan av villusarna, i kanten av Lieberkühns kryptor samt inom duodenums område i Brunners körtlar. Sök i preparatet! - Vilken typ av epitel finns på de olika ställena? Varför? Urskiljer du olika celltyper i epitelet? V = villus Tunntarmsslemhinna tre villi, mellersta förstoring L = lamina propria, (lucker bindväv) MM = muscularis mucosae C = Lieberkühnsk krypta P = Paneth celler

5 c. Specifikt just för detta epitel: - På vilket område får det finnas mitoser? RP6u. s594; RP5u. s Hur ser man polarisering av epitelcellerna? RP6u. s107; RP5u. s Vad är stavbräm (striated border, brush border, sukasauma)? Vad är fogkomplex och terminal web? Syns de i preparaten? RP6u. s 123; RP5u. s Kan man se basalmembranen eller kan man gissa sig till dess plats bara på basen av andra strukturer? RP6u. s 134-7; RP5u. s Preparat no 6. Andningsepitel. HE-färgning. RP6u. s 113-5, b 5.6 s 115, plate 2 s 155: RP5u. s , b 5,5 s 105, plate 2/b4 s 143 Bestäm typen av epitel på basen av vad du ser i mikroskopet (hur många cellager, cellernas form, kärnans läge, celltyper, basalmembranens synlighet, ytstrukturer). Att rita hjälper en att analysera -Varför är epitelet här annorlunda än i tunntarmen? Vilka är de speciella funktionerna? Ser du strukturer som hör ihop med funktionen i preparatet? Andningsepitel (mellersta först.) E = epitel LP = lamina propria SM = submucosa F = bindväv Se hur de olika cellerna är ordnade i olika lager 3. Preparat no 35. Läpp. Om preparatet: Preparatet är ett tvärsnitt av läppen. HE-färgning. På ena sidan finns munslemhinna, på andra sidan hud med behåring. RP6u. plate 48 s 554; RP5u. plate 44 s a. Allmänt: - Granska epitelet på läppens yttre och inre yta. Av håren kan du sluta dig till vilken sidan som är vilken. Det är fråga om två variationer av samma epiteltyp. Bestäm typ på epitelet. Sök stället där epiteltypen förändras. Hur förklarar du skillnaden i tjocklek? - Titta på din grannes läpp (Inte med mikroskop utan med ögonen). Var finns motsvarande övergång mellan två epitel? Har egenskaperna hos epiteltyperna i läppen något att göra med torra och spruckna läppar? Läpp keratiniserat och ickekeratiniserat flerskiktat skivepitel Vermillion border, läppens röda hud Munsidan G = slemkörtel M = muskel b. Specifikt: - I själva epitelet: Har alla celler samma form? - Hur är cellerna ordnade från basalmembranen uppåt? Och i nivå med basalmembranen? - I vilken del av epitelet skulle det vara normalt att se mitoser? Flerskiktat skivepitel Suun limakalvo, esim. huulen sisäpinta Keratin på ytan Ickekeratiniserat Flerskiktat skivepitel Keratin på ytan Tunn hud, t.ex. läppens yttre yta Tjock hud, t.ex. handflata el. fotsula

6 4. Preparat no 11. Hud från fotsulan eller no 74 hud från pungen, järnhematoxylinfärgning, eller no 75 hud från skalpen, HE-färgning RP6u. plate s ; RP5u. plate s I preparatet ses hudepitel och dermis från så kallad tjock hud. - Vad är det för speciellt med epidermis struktur i jämförelse med epidermis i läppen? 5. Preparat 55 gallblåsa. RP6u. plate 67 s661; Gallblåsa Överblick RP5u. plate 63 s Bestäm epiteltyp på basen av strukturen! Lumen Villi LP= lamina propria (bindväv) Epitel Vilken epiteltyp? = Submucosa = Muscularis = Adventitia Ett villus