Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Kurskod: 8LAG10
|
|
- Elsa Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Sandra Liljesson har haft Graves sjukdom i tre år, sedan hon var 29 år. Hon mår nu relativt bra tack vare den medicin hon har som motverkar effekten av att hon har höga nivåer av tyreoideahormon i blodet, vilket är typiskt för hennes sjukdom. Det är dessa höga nivåer som ligger bakom sjukdomens symtom. Fråga 1 (5 poäng): Redogör för sköldkörtelns (gl. thyroidea) topografiska anatomi och histologiska struktur! Svar: Sköldkörteln är en i huvudsak två-delad (hö- resp vä-lob) endokrin körtel lokaliserad på framsidan och sidorna av halsen, under struphuvudet och utmed sidorna på luftstrupen. Loberna sammanfogas av en isthmus del som oftast ligger framför ringbrosket (c. cricoidea). Det kan även finnas en pyramidformad lob som sträcker sig uppåt från isthmus - pyramidalloben. Histologiskt består gl thyroidea av runda folliklar (Ø c:a 0,5 mm) som innehåller kolloid - förstadier till thyroideahormon, inneslutna av ett lager follikelceller som bildar ett enkelt epitel (som varierar från kubisk till cylindrisk beroende på aktivitet). Mellan folliklarna finner man ett stort kapillär (sinusoid) nätverk och även svagfärgade parafollikulära celler (calcitonin-producerande) isolerade eller i grupp, nära den basala delen av follikelepitelet. Mål: C5 1
2 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 2 (5 poäng): Utgå från sköldkörtelns histologiska struktur med sina olika komponenter och beskriv samspelet mellan dessa vid syntesen av tyreoideahormoner! Svar: TSH når sina målceller, follikelcellerna, via det kapillära nätverket och påverkar via receptorer i cellmembranet de flesta stegen i syntesen av T3/T4. TSH ökar aktiviteten av jonkanaler som medför ökat upptag av jodidjoner i co-transport med natriumjoner. Jodiden lämnar follikelcellen på den luminala sidan och övergår till kolloiden, nu som jod efter oxidering med hjälp av TPO (tyreoperoxidas). Follikelcellerna förser också kolloiden med tyroglobulin. I kolloiden stimulerar TSH jodering av tyrosin i tyroglobulinkedjan (enheter med 3 eller 4 jod, MIT respektive DIT) och konjugering så att förstadierna av T3, T4 och rt3 bildas. Efter endocytos spjälkas det joderade tyroglobulinet i lysoendosomer till T3, T4 samt MIT och DIT som kan återbrukas till nytt tyroglobulin. Slutligen avger follikelcellerna T3 och T4 via det basolaterala membranet och interstitiet till kapillärnätverket. Mål: C5, C11, C15 2
3 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Vissa geografiska områden är mer jodrika än andra. Ett förändrat värde på tyreoideastimulerande hormon, TSH, i blodcirkulationen kan vara tecken på jodbrist hos individen. Fråga 3 (3 poäng): Hur förändras TSH-nivån vid jodbrist? Motivera svaret genom att beskriva de bakomliggande mekanismerna! Svar: TSH-nivån stiger. Vid jodbrist kan efter en tid syntesen av T3/T4 försämras och nivåerna i blodet sjunker. TSH bildas i adenohypofysens tyrotrofa celler och syntesen och insöndringen regleras positivt av TRH från hypotalamus och negativt av T3/T4. T3/T4 utövar också negativ feedback på TRH. Vid låga nivåer av T3/T4 kommer alltså TSH-nivån att öka. Mål: C11 3
4 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Det har just varit en kärnkraftsolycka i Japan. Sandra lyssnar på nyheterna och hör att man delar ut jodtabletter till befolkningen som bor i närheten av det havererade kärnkraftverket Fukushima. Fråga 4 (2 poäng): Varför gör man denna utdelning av jodtabletter? Förklara vad man hoppas uppnå! Svar: I sköldkörteln ackumuleras jod som används i syntesen av tyreoideahormon. Eftersom upptag av radioaktivt jod (en del av utsläppet) är skadligt för vävnaden försöker man hämma detta upptag genom att ge jodtabletter. Mål: C11 4
5 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Många av kroppens celler är målceller för tyreoideahormon. Fråga 5 (4 poäng): Hur utövar tyreoideahormon sin effekt på celler? Förklara på molekylär nivå! Svar: Tyreoideahormon påverkar transkriptionen av ett stort antal målgener. Fritt T3/T4 går in i målcellen genom diffusion (eller ev via co-transport) och intracellulärt dejodineras T4 så att mer T3 bildas. T3 har större affinitet än T4 till tyreoideahormonreceptorerna i cellkärnan. När T3 binder sin receptor bildas oftast en heterodimer, t ex TR/RXR, som via den DNAbindande regionen i proteinet binder till bestämda gensekvenser i DNA i närheten av hormonets målgener. Den ligandbundna receptordimeren binder till andra proteiner, coaktivatorer, där några kan fungera som brygga till det generella, basala transkriptionskomplexet, innehållande bl a RNA-polymeras, medan andra har enzymatisk aktivitet som möjliggör ett öppnare kromatin genom histonacetylering. Mål: C11, C13 5
6 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 6 (5 poäng): Thyreoideahormonerna ökar basalmetabolismen i målceller, vilket medför att bland annat syreåtgången ökar i många celler. Förklara hur det kan gå till! Svar: Genom ökad användning av ATP (som då hydrolyseras till ADP/AMP) eftersom ADP krävs för att mitokondrierna skall öka sin syreförbrukning; och/eller genom ökat uttryck av ett uncoupling protein, vilket ökar genomsläppligheten hos mitokondriemembranet för protoner så att mitokondrierna kan reducera syre utan att ADP förbrukas. Mål: C20, C23 6
7 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 7 (2 poäng): Vilka molekyler kan lagras i kroppens celler för att vid behov användas för att producera ATP? (2p) Svar: Triacylglycerol och glykogen. De flesta andra molekyler, inklusive proteiner, kan också användas för att generera energi, men dessa molekyler har andra primära funktioner i kroppen och lagras inte för att tillgodose ett bränslebehov. Mål: C23 7
8 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 8 (4 poäng): Cellens metabolism är naturligtvis komplex, men följer ändå ganska enkla principer. Vilken intermediär anser du vara den mest centrala i cellens metabolism? Motivera! Svar: Acetyl-CoA Mål: C23 8
9 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Den så kallade Atkins-dieten bygger på att man äter protein och fett, men undviker att äta kolhydrater. Fråga 9 (4 poäng): Hur kan cellen tillgodose ett behov av glukos med en diet utan kolhydrater? Svar: En del av de olika aminosyror som proteiner i maten ger upphov till omvandlas till pyruvat eller till citronsyracykelintermediärer, vilka via glukoneogenes kan omvandlas till glukos. Mål: C18 9
10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 10 (2 poäng): En vanlig cell behöver kolhydrater för olika ändamål. Ett ändamål är naturligtvis att som bränsle driva omvandlingen av ADP till ATP. Ge ytterligare ett exempel och ange hur glukos används för detta behov! Svar: En huvudkomponent i DNA, RNA och, till exempel, ATP är ribos, vilken är ett kolhydrat som cellen bildar från glukos via pentosfosfat-shunten. Glykosylering av proteiner och lipider är andra exempel. Mål: C18 10
11 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 11 (3 poäng): Beskriv hur kolhydraterna från födan kan tas upp i tarmen! Svar: Amylas från spottkörtlar /pankreas=>polysackarider; oligosackarider=>monosackarider hydrolys i brush-bordern på tarmepitelcellerna. Glukos och fruktos tas upp via aktiva transportörer Mål: C18, C6 11
12 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 12 (3 poäng): En del av födans sammansatta - eller komplexa - kolhydrater bryts inte ned av människans egna enzymer. Ge två exempel på sådana kolhydrater, beskriv kort hur dessa är uppbyggda och ange hur de bryts ned i magtarmkanalen! Svar: Resistent stärkelse, en glukospolymer, Cellulosa, en glukospolymer, Laktos, en disackarid (vid laktosintolerans), Hemicellulosa, en polysackarid som är uppbyggd av flera olika monosackarider, Pektin, en polysackarid som är uppbyggd av flera olika monosackarider. Dessa kolhydrater bryts ned (fermenteras) av bakterierna i kolon. Mikrofloran tillgodogör sig därvid en del av energin i kolhydraten. Dessutom bildas fettsyror med 2-4 kolatomer samt gas. Mål: C18 12
13 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 13 (1 poäng): Bukorganen får sin blodförsörjning från tre stora kärl. Vilket kärl försörjer jejunum och ileum? Svar: Arteria mesenterica superior Mål: C6, Konceptpyramid GNM: organism - struktur. 13
14 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 14 (2 poäng): Vilken väg tar blodet från jejunum och ileum innan det kommer tillbaka till hjärtat? Svar: Blodet tillförs levern via vena mesenterica superior och vena portae. Från levern flödar blodet via vena cava inferior till hjärtat. Mål: C6, Konceptpyramid GNM: organism - struktur. 14
15 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Mutationer i genen som kodar för en av tyreoideahormonreceptorerna (TRß) orsakar en ärftlig sjukdom som är förknippad med minskad känslighet för tyreoideahormon. Efter att ha studerat ett stort antal familjer har man identifierat ett hundratal olika mutationer. Fråga 15 (2 poäng): En tänkbar typ av mutation kan bestå i förlusten av en enda kvävebas i ett av genens exon. Diskutera hur proteinsekvensen påverkas av en sådan mutation! Svar: Det blir en förskjutning av läsramen som orsakar en förändrad aminosyrasekvens nedströms mutationen. Vanligtvis blir proteinet också kortare än normalt då förskjutningen av läsramen genom slumpen generar ett stopp-kodon efter ett tag. Mål: C3, C12, C13 15
16 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Somatiska mutationer i TSHR-genen är relativt vanliga i tyreoidea adenom (tumör i sköldkörteln). Om man ska avgöra om en gen är muterad har man nytta av PCR-tekniken. Med denna teknik kan DNA kopieras in vitro. Fråga 16 (3 poäng): Ange tre viktiga komponenter som man tillsätter i röret vid en PCRamplifiering och vilka deras roller i reaktionen är! Svar: Ett primer-par som definierar gränserna av den önskade PCR-produkten, fria nukleotider som är de byggstenar som det nya fragmentet består av, DNA polymeras som är det enzym som inkorporerar nukleotiderna till den växande strängen, Mg 2+ som kofaktor till polymeraset, DNA som används som mall. Mål: Konceptpyramid LERN: PCR 16
17 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Fråga 17 (6+2 poäng): Proteiners struktur beskrivs med hjälp av strukturnivåerna: primär-, sekundär-, tertiär och kvartärstruktur. a) Beskriv dessa strukturnivåer! 17
18 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) b) Ange hur proteinets struktur avgör dess funktion och hur det kan ha betydelse för var i cellen proteinet är lokaliserat! Förslag på svar: 18
19 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) a)strukturnivåer I alfa-helixen: Vätebindningar mellan atomerna som ingår i peptidbindningen; varje peptidbindning ingår vätebindning med peptidbindningen i en aminosyra fyra steg bort i aminosyra sekvensen. I beta-flak: involverar två polypeptidregioner, vätebindningar mellan atomerna i peptidbindningarna mellan kedjorna eftersom de kommer tillräckligt nära varandra så att vätebindning är möjlig. De två polypeptidregionerna som är involverade har motsatt riktning mot varandra; Alfa-helix: favoriseras av aminosyrorna leucine, metionin och glutamat; prolin bryter alfahelix och ingår ej i den strukturen Beta-flak: Isoleucine, valin och phenylalanine återfinns i beta-flak regioner, här kan aminosyran prolin gör att polypeptiden viker sig och ha betydelse för att det blir beta-flak struktur Kommentar: De behöver inte kunna ge exempel på aminosyror som favoriserar resp struktur utan det räcker med att de anger att aminosyrasammansättningen avgör om det ska bli alfa eller beta eller random. b)struktur och funktion: Globulär struktur: Hydrofoba regioner passar väl som transmembrana delar av receptorer som är membranassocierade pga ökad löslighet i hydrofob miljö. Kompakt struktur: random 19
20 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) coil ordnad runt alfa-helix respektive b-flak. Funktionsområde syntes/katalys av reaktioner, transport, reglering, kommunikation, skydd mot sjukdomar. Ex enzymer, tillväxtfaktorer, antikroppar. Kan ha kvartärstruktur. Fibrillär struktur: Hög andel alfa-helix och eller b-flak struktur, välordnad struktur, Funktionsområde struktur ex collagen, elastin, keratin, proteinfilament i cytoskelettet Mål: C14 20
21 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Tack vare att Sandra har mått ganska bra en längre tid har hon och hennes man, Pelle, börjat fundera på att skaffa barn. Det finns dock ett problem att fundera på. Pelle är nämligen färgblind och har dessutom bröder som är blödarsjuka. Oro för att det skulle kunna vara något genetiskt som skulle kunna drabba deras barn föranledde dem att släktforska om dessa egenskaper. Nedan finner du hur Pelles släkt ser ut. Fråga 18 (2+2 poäng): a) Vilken typ av nedärvning är den mest troliga? Motivera ditt svar! 21
22 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) b) Ange genotyperna för samtliga 8 ingående familjemedlemmar, f för färgblindhet och b för blödarsjuk. Svar: a.) X-bunden recessiv, enbart män drabbas, hoppar gärna över generation. (Skulle kunna vara autosomalt recessiv om båda generna ligger på samma kromosom och i så fall nära varandra) b. ) Morfar : f,b,y Mormor: FF,BB, XX, alt Ff,Bb, Xx Pappa: F,B,Y Mamma: Ff, Bb, XX/Xx Bror 1: Pelle: Bror 2: Syster: f,b,y f,b,y F,b,Y FF,BB,XX alt Ff,Bb, Xx Mål: C1,C3, C12 Konceptpyramid LERN: ärftlighet, gameter, meios 22
23 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Arvsanlagen för blödarsjuka och röd-grön färgblindhet ligger på samma kromosom på ca 4 cm avstånd från varandra. Pelle är färgblind och två av hans bröder har blödarsjuka, medan den ene dessutom är färgblind liksom Pelles morfar (se pedigree på nästa sida). Fråga 19 (3 poäng): Förklara genetiskt hur egenskaperna färgblindhet och blödarsjuka har yttrat sig hos de fyra barnen i släkten, dvs hur kommer det sig att Pelle bara är färgblind och en av hans bröder bara är blödarsjuk? Svar: Flickan är opåverkad och även om hon kan ha ärvt X-kromosomen med de muterade generna på så har hon en vild typ kopia som hon ärvt från sin pappa som är frisk. Pelle borde ha ärvt kromosomen med både de muterade generna, men överkorsning vid gametbildningen kan resultera i att den muterade genen för blödarsjuka har försvunnit från den x-kromosomen. (Alternativt att en interstitiell deletion av den genen har ägt rum). Samma sak gäller för Pelles ena bror som bara är blödarsjuk, en överkorsning (alternativt deletion) har ägt rum som gör att den andra muterade allelen förvunnit från den x-kromosomen. Hos brodern med båda fenotyperna har ingen överkorsning mellan generna ägt rum vid gametbildningen och generna ärvs som en intakt DNA sträng. Mål: C1,C3, C12 Konceptpyramid: ärftlighet, gameter, meios 23
24 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) blödarsjuk färgblind Pelle 24
25 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Praktisk tentamen LÄK-T1: Feed-back för den praktiska OM-tentamen T1. Histologi-BEMANNADE STATIONER: Preparat 15 Magsäcken, fundus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa-, parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae), muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan. Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt ev. pylorus sfinktern (glatt muskel). Preparat 19 Tarm, olika segment Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och första delen av colon. Preparat 23 Lever Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd: dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och Kupffer celler skall indikeras. Preparat 6 Läppen: Förhornad resp oförhornad epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två olika flerskiktade epiteltyper, den ena förhornad (epidermis) och den andra oförhornad (munhålan). Studenten skall ha pekat ut de olika lagren/strata (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum och det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum, med keratin) i den ena men keratin-fri inte i det andra. Preparat 12 Binjure Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två endokrina enheter: barken (cortex) och märgen (medulla) samt den kapsel som omger organet. Studenten skall ha pekat ut de olika lagren i cortex (yttersta lagret, under kapseln, zona glomerulosa iom att cellerna bildar runda grupper och producerar mineralokortikosteroider [aldosteron, etc]); mellanlagret, zona fasciculata med celler som bildar radiala, paralella fasciklar eller strängar och producerar glykokortikosteroider (cortisol etc); samt det innersta lagret, zona reticularis där cellerna sitter tättare ihop och ger intryck av ett retikel, med typiska lipidvesiklar (androgener). Studenten skall ha pekat märgen och dess mycket rik blodförsörjning samt ansamlingar av svagfärgade (med HE) polygonala, stora kromafina celler (innehållande katekolaminer, dvs adrenalin alt 25
26 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) noradrenalin som färgas av kromsalter), samt grupper av stora, runda, acidofila sympatiska ganglieceller (lätt kännbara pga dess storlek och tydlig nukleol). Preparat 11 Sköldkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets grundläggande endokrina komponenter: folliklar. Studenten skall ha vidare pekat ut follikulära respektive parafollikulära celler samt den rika vakularisering (kapillärer). Preparat 10 Hypofysen Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets endokrina delar: pars distalis, pars intermedia och pars nervosa. Studenten skall ha pekat ut de olika celler i part distalis (acidofila respektive basofila och kromofoba celler) samt pituicyterna i pars nervosa. Studenten skall ha beskrivit sinusoiderna samt folliklarna i pars intermedia (rester av Rathkes ficka) med eller utan innehåll (kolloid). 26
27 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) HISTOLOGI-OBEMANNADE STATIONER: Serie A Bukspottkörtel (prep 21) Identifiera de olika komponenter av detta organ Svar: två komponenter: exokrina tubuloacinära serösa körtlar och endokrina cell öar (Langerhans öar). Identifiera organet Svar: Bukspottkörtel Förhornat (pigmenterat) epitel (prep 5) Beskriv vävnadens uppbyggnad (celllagren) Svar: flerskiktad förhornat epitel, med fyra identifierbara lager: stratum basale (mot basalmembranet, förnyande celler, cylindriska, med pigment), stratum spinosum, stratum granulosum (med prickar av förhornande protein) samt stratum corneum (hornlagret) ytterst, bestående av döda celler, med keratin. Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: hud Serie B Esophagus (prep 13) Beskriv kortfattad preparatets uppbyggnad, från epitelet till andra sidan Svar: Karakteristiska fyra-lagers uppbyggnad: mucosa (epitel, lamina propria samt muscularis mucosae); submucosa (med de slembildande gl. esophagica); muscularis externa samt adventitia (ingen t. serosa). Identifiera epitelet Svar: oförhornad flerskiktat skivepitel Fettvävnad (prep 7) Identifiera vävnaden Svar: fett vävnad Motivera ditt svar med att beskriva vad som är TYPISKT för denna vävnad, dvs hur kände du igen den? Svar: runda stora celler, med utlokaliserad cytoplasma och platta, enkla kärnor. 27
28 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Anatomi-BEMANNADE STATIONER: 1. Bilden visar kvinnliga inre genitalia. a. Namnge de olika numrerade delarna (på latin) Svar: 1)Vagina, 2) portio, 3) cervix uteri, 4) corpus uteri, 5) fundus uteri, 6)isthmus tuba uterina, 7) ampulla tuba uterina, 8) infundibulum tuba uterina, 9) fimbriae, 10)ovarium. b. Ligamentum teres uteri är viktigt för upphängningen av uterus. Vart fäster Ligamentum teres uteri? Svar: labia majora c. Var hittar du kroppens andra Ligamentum teres? Svar: Vid leveren (ligamentum teres hepatis) 2. Mjälten är ett rikligt vaskulariserat organ. a. Beskriv mjältens arteriella blodförsörjning. Börja med aorta abdominalis. Svar: Från aorta abdominalis avgår truncus coeliacus. En av tre grenar från denna är a. splenica som försörjer mjälten med blod. b. Beskriv mjältens venösa avflöde fram till v. cava inferior. Svar: v.splenica möter v.mesenterica superior och bildar v. porta som når levern. Vv hepaticae lämnar levern och når v. cava inferior. c. Är mjälten ett intraperitonealt, sekundärt retroperitoneal teller retroperitonealt organ? Svar: Intraperitonealt d. Vad definierar ett intraperitonealt organ? Svar: Omsluten på alla sidor av peritoneum och upphängd i mesenterium. 3. Bilden visar gaster. a. Redogör för gasters arteriella försörjning. Utgå från Aorta abdominalis. Svar: Från Aorta abdominalis avgår truncus coeliacus. Curvatura minor försörjs uppifrån av a.gastrica sinistra, som avgår direkt från truncus coeliacus och nerifrån av a.gastrica dextra, som kommer från a. hepatica communis, som avgår från truncus coeliacus. Curvatura major försörjs ovanifrån av a.gastroepiploica/gastroomentalis dx som kommer från a. gastroduodenale, som i sin tur avgår från a. hepatica communis. A.gastroepiploica/gastroomentalis sin avgår från a.splenica som avgår från truncus coeliacus. Även aa.gastricae brevis finns. b. Ur vilket lager från den trilaminära groddplattan bildas gaster? Svar: endoderm c. Mesoderm är ett annat lager i den trilaminära groddplattan. Nämn två organ/vävnader som bildas ur detta lager. 28
29 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen (29) Svar: Skelett, stödjevävnader/parenchym, muskler, blod 4. Det venösa avflödet från magtarmkanalen går via levern i det så kallade portakretsloppet. a. Beskriv blodets väg från Ileum till v.cava inferior. Svar: Ileum dräneras via v.mesenterica superior som går ihop med v. splenica och bildar v. porta. Från levern går blodet vidare i Vv hepaticae och når till slut V. cava inf. b. Levern är ett så kallat sekundärt retroperitonealt organ. Vad innebär det? Svar: Bildas från tarmröret, är embryonalt intraperitonealt men vandrar sedan ut mot bukväggen och ligger retroperitonealt 5. Bilden visar colon. a. Namnge colons olika delar. Svar: 1)caecum 2) appendix vermiformis 3) colon ascendens 4) colon transversum 5) colon descendens 6) colon sigmoideum b. Vad heter de längsgående glattmuskelbanden som ger colon sitt karaktäristiskt veckade utseende och vad heter vecken som bildas? Svar: taenia coli och haustra coli c. Vilka delar av colon får blodförsörjning via a.mesenterica inferior? Svar: Från och med den mest distala 1/3 av colon transversum får colon blodförsörjning via a.mesenterica inferior 6. Organ kan vara intraperitoneala, sekundärt retroperitoneala eller retroperitoneala. a. Organisera följande organ enligt denna indelning: Vesica urinaria, colon ascendens, Levern, Duodenum, Colon transversum, Mjälte Svar: intraperitoneala (splen, colon transversum) sekundärt retroperitoneala (Colon ascendens, duodenum, hepar,) och retroperitoneala (vesica urinaria) b. Vad karaktäriserar ett sekundärt retroperitonealt organ? Svar: Bildas från tarmröret, är embryonalt intraperitonealt men vandrar sedan ut mot bukväggen och ligger retroperitonealt. 29
Praktisk tentamen LÄK-T1 ( : Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1.
Praktisk tentamen LÄK-T1 (2013-01-10: Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1. ANATOMI 1. a. Vilka två kärl försörjer colon och rektum? Svar: a. mesenterica superior och a. mesenterica inferior
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) Jessica, 33 år, har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. För några år sedan hade hon har ett BMI över 35. Hennes menstruationer
Läs merI regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara
Läs merFråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(20) Hög laktasaktivitet hos nyfödda är evolutionärt mycket viktigt eftersom det tillåter intag av bröstmjölk. Efter avvänjning avtar laktasaktiviteten.
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merMatspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:
Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Lisa har middag för sina kurskamrater. En av middagsgästerna är en japansk utbytesstudent, Nanako. Efter välkomstdrinken serveras vin till maten och avec
Läs merFråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang!
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(33) Lenita är född i Colombia och adopterades som spädbarn till Sverige. När hon först anlände var hon mindre än svenska barn i samma ålder. Hennes föräldrar
Läs merEndokrina organ. Håkan Karlsson
Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2012-03-31 kl 09.00 14.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 86 poäng. Godkändgränsen är 60 % (51 poäng).
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).
Läs merPankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas
ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar
Läs merDuodenum och pancreas
Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-17 kl 08.00 13.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 90 poäng. Godkändgränsen
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merTentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-01-15 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 61,5 PoängiOrdelning:
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 15 februari 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2015-11-07 kl. 09.00-14.00. Bergsbrunnagatan 15 sal 1 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 104 poäng. Godkändgränsen är 60% (62 poäng).
Läs merKodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen
Läs mer1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.
CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 27 mars 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merTENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:
Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Du fyller endast i namn här. På alla
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 augusti 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:
Läs merENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213
ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi
Läs merAfrika- i svältens spår
Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-11-09 kl. 09.00-14.00. Bergsbrunnagatan 15 sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 102 poäng. Godkändgränsen är 60% (61 poäng).
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.
Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2005 1 Fall I Lisa Johansson, en 4-årig flicka, har remitterats från barnhälsovården till barnkliniken pga. kortvuxenhet och upprepade öroninflammationer.
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2014-11-08 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Skrivningen omfattar 33 frågor. Totalt ger skrivningen 91 poäng. Godkändgränsen är 60%
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merVid GH-brist kan man behandla med GH framställt med rekombinant teknik.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Bilden visar Robert Wadlow, världens längsta man. Han uppmätte 272 cm i längd och vägde 222 kg. Man kan ju ana att Robert hade någon slags rubbning i
Läs merMedicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merOmtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)
Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merTentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.
Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merCell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
Läs merNäringsämnen i matvaror
Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,
Läs merDiagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merMatspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet
Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt Syfte/ funktion Matspjälkningen, översikt: Kolydrater Proteiner Fett Matspjälkningsapparaten,
Läs merOlika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén
Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Gimogatan 4 Sal 1
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-03-26 kl 09.00 15.00 Plats: Gimogatan 4 Sal 1 Skrivningen omfattar 29 frågor. Totalt ger skrivningen 78 poäng.
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2009 1(14) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år vem eller vilka som ska få Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Man belönar banbrytande
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merLycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar
Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs mer