Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05"

Kristina Jonasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05

2 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc

3 Terminologi - grundbegrepp - plasi (gr. plassein - att forma) ( growth ) neo - ny, ex neoplasi dys- oordnad, dålig, abnorm, ex dysplasi meta- förändring från ett tillstånd till ett annat, ex metaplasi hyper- överskott jämfört med normalt, hyperplasi, hypertrofi, hyperthyreos hypo- underskott jämfört med normalt, ex hypoplasi ana- avsaknad av, ex anaplastisk - alla differentieringsdrag i cellerna är försvunna jfr aplasi - avsaknad beroende på att det aldrig utvecklats atrofi- har funnits men tillbakabildats Atypi - allmänt begrepp, avviker från det normala

annat, ex metaplasi hyper- överskott jämfört med normalt, hyperplasi, hypertrofi, hyperthyreos hypo- underskott jämfört med normalt, ex

4 Vad karakteriserar en tumör? Autonomi En tumör är en förändring som uppkommer genom autonom eller relativt autonom onormal tillväxt som fortsätter även när ursprungliga stimuli upphört En tumör kan vara benign eller malign

5 Vad menar vi när vi talar om cancer? Cancer Spec bland allmänheten = alla maligna tumörer Användes av den medicinska professsionen, spec av patologer/cytologer synonymt med carcinom = malign tumör utgången från epitelial vävnad Det är idag vedertaget att cancer betecknar ALLA typer av maligna tumörer. Om man menar carcinom bör man säga det för att undvika missförstånd.

professsionen, spec av patologer/cytologer synonymt med carcinom = malign tumör utgången

6 Hur klassificeras tumörer? Tumörer kan klassificeras med utgångspunkt från den normala vävnadstyp eller celltyp de utgår från -histogenetisk klassifikation Ändelsen anger om tumören är benign eller malign -om benign tumör -carcinom malign epitelial tumör -sarkom malign mesenkymal tumör

eller celltyp de utgår från -histogenetisk klassifikation Ändelsen

7 Motsvarande normal vävnad körtelvävnad bindväv fettväv glatt muskulatur tvärstrimmig musk blodkärl lymfkärl lymfatiska celler Benign tumör adenom fibrom lipom leiomyom rhabdomyom hemangiom lymfangiom Malign tumör adenocarcinom fibrosarkom liposarkom leiomyosarkom rhabdomyosarkom angiosarkom lymfangiosarkom lymfom/leukemi skivepitel skivepitelpapillom skivepitelcancer

hemangiom lymfangiom Malign tumör adenocarcinom fibrosarkom liposarkom leiomyosarkom

8 Klassificering forts Benigna epiteliala tumörer kan också klassificeras enl växtsätt eller makro- eller mikroskopiskt utseende Papillom Polyp

9 Polyper och papillom En polyp buktar ut från en slemhinneyta. Den kan vara bredbasig eller skaftad. En polyp behöver inte vara neoplastisk. Ett papillom har fingerlika utskott En tumör som buktar ut från ytan kallas exofytisk En tumör som buktar inåt från ytan kallas endofytisk Man brukar inte tala om maligna polyper utan om polypöst växande cancrar. Cancrar som växer som papillom kallas papillärt växande cancrar eller papillära cancrar

Ett papillom har fingerlika utskott En tumör som buktar ut från ytan kallas exofytisk En tumör som buktar

10 Adenom och papillom är båda benigna epiteliala tumörer Adenom utgår från körtelceller eller secernerande celler- t.ex. kolonadenom, thyreoideaadenom Papillom utgår från icke-secernerande epitel- t.ex. skivepitelpapillom, uroepiteliala papillom

ex. kolonadenom, thyreoideaadenom Papillom utgår från

11 Embryonala tumörer eller blastom Liknar histologiskt den embryonala formen av det organ från vilka de utgår. Drabbar så gott som uteslutande små barn Ex neuroblaston, nefroblastom (Wilms tumör), retinoblastom, hepatoblastom Trots ändelsen - om är de flesta typerna av blastom maligna

Drabbar så gott som uteslutande små barn Ex neuroblaston, nefroblastom

12 Vad skiljer en malign från en benign tumör? Benign Celler och cellarrangemang oftast regelbundna Liknar normal vävnad Sällan nekros och blödning Växer oftast långsamt Malign Cellerna skiljer sig från normal vävnad Större eller mindre likhet med normal vävnad beroende på differentieringsgrad Visar tecken på hög tillväxthastighet Ofta nekros och blödning

och blödning Växer oftast långsamt Malign Cellerna skiljer sig från normal vävnad Större

13 Proliferationsaktivitet Mitoser Leiomyosarkom Mitoser Normala och atypiska Antal mitoser/synfält viktigt kriterium vid gradering av vissa tumörer

14 Proliferationsaktivitet proliferationsmarkörer Kan påvisas immuncytokemiskt i morfologisk diagnostik Ki67 proliferationsmarkör som uttryckes i kärnan under sen G1, S, M och G2 fas

15 Vad skiljer en malign från en benign tumör? Förhållande till omgivande vävnad och spridning till andra organ Benign tumör Malign tumör Välavgränsad med kapsel Välavgränsad utan kapsel Metastaserar inte Spridning via lymfbanor,blodbanor, direktöverväxt

organ Benign tumör Malign tumör Välavgränsad med kapsel

16 Cellsammanhållning Normalt epitel karakteriseras av god cellsammanhållning Adhesivitet till intilliggande celler och till basalmembranen Basalmembranen består av speciella proteiner som syntetiseras av epitelcellerna

celler och till basalmembranen Basalmembranen består

17 Fibroadenom - den vanligaste benigna brösttumören Finnålspunktat: God cellsammanhållning.- ingen epiteldissociation Ingen cellatypi Liknar normal körtelvävnad

18 Hur känner man igen en malign tumör - principiella drag Stora kärnor Multipla oregelbundna nukleoler Stor kärna i förhållande till cytoplasman Flerkärniga celler Dissociation = nedsatt kohesivitet eller adhesionsförmåga

kärna i förhållande till cytoplasman Flerkärniga

19 Premaligna och maligna epitelförändringar Normalt eller metaplastiskt epitel Lätt dysplasi? Måttlig dysplasi Grav dysplasi Premalignt Carcinoma in situ Invasiv cancer Malignt

20 Carcinoma in situ Cellerna uppfyller morfologiska malignitetskriterier och genomsätter epitelets alla lager men har inte brutit igenom basalmembranen En in situ tumör kan därför per definition inte metastasera

lager men har inte brutit igenom basalmembranen En

21 Begreppet Intraepitelial neoplasi Dysplasi och carcinoma in situ sammanföres idag ofta till ett begrepp som kallas intraepitelial neoplasi Ex Cervikal intraepitelial neoplasi - CIN, pancreatic intraepithelial neoplasia - PanIN, prostatic intraepithelial neoplasia - PIN Intraepitelial neoplasi kan precis som dysplasi indelas efter graden och utbredningen av cellförändringarna i epitelet Grav dysplasi och carcinoma in situ sammanföres i praktiken ofta eftersom gränsen är flytande morfologiskt

22 Dysplasi och carcinoma in situ (CIS) i cervix uteri Biopsier från portio/cervix uteri 1. Normal slemhinna 2. Grav dysplasi/cis Intraepitelial neoplasi gr. III basalmembran 3. Invasiv skivepitelcancer 4. Invasiv skivepitel-cancer Ingen basalmembran

23 Klassificering av maligna tumörer, forts Varför behövs klassificering? För att kunna förutsäga prognosen och välja behandling Maligna tumörer kan klassificeras antingen med utgångspunkt från differentiering (grade) eller stadium (stage)

24 Hur klassificeras maligna tumörer Differentieringsgrad - grade I princip ett mått på aggressivitet Baseras på: Mitosaktivitet Kärnstorlek och polymorfism Likhet med motsvarande normal vävnad

25 Differentieringsgrad Högt differentierad tumör Medelhögt differentierad tumör Lågt differentierad tumör Anaplastisk tumör Ju lägre differentierad en tumör är, desto mera skiljer den sig från motsvarande normal vävnad En anaplastisk tumör är helt odifferentierad och det går inte att dra några slutsatser om ursprunget

26 Normalt körtelepitel vs adenocarcinom

27 Malign tumör - prostatacancer Högt differentierad Någorlunda god cellsammanhållning Försök att efterlikna en normal körtel Medelhögt differentierad Inga körtelrör Dissociation nedsatt kohesivitet mera atypiska celler

28 Malign tumör i ascites - diffus ventrikelcancer som metastaserat(vuxit igenom) till bukhålan Lågt differentierad Dissocierade tumörceller Stora atypiska, hyperkromatiska kärnor Inga strukturer som liknar normala körtlar eller gångar

29 Hur klassificeras maligna tumörer Tumörstadium - stage Stage är ett mått på tumörens utvecklingsstadium Stage är ett bättre prognostiskt mått än grade

30 Stage TNM - klassificeringen är det mest använda systemet för staging av maligna tumörer

31 TNM-klassifikationen T primärtumören N lymfkörtelmetastaser M fjärrmetastaser Kan baseras på kliniska fynd eller patologisk undersökning OBS modifierade varianter för olika tumörer

32 TNM-klassifikation T Primärtumören T0 = ingen primärtumör påvisad Tis= in situ växt T1- T3 - ökande storlek, tilltagande lokal utbredning = infiltrationsdjup i primärorganet Överväxt på omgivande organ = T4 Ytterligare undergrupper a- d, (ex T2b) TX = okänt status

33 TNM-klassifikation N Regionala lymfkörtelmetastaser Storlek, antal, fixerade mot omgivande vävnad, etc N0 = inga lymfkörtelmetastaser påvisade N1-N3 - ökande storlek, fixering, etc (N4 distala lymfkörtelmetastaser) NX okänt lymfkörtelstatus

34 TNM klassifikation T1 T2 T3 T4 Ökande storlek, djupväxt i organet Inväxt i omgivande vävnad Inga lymfkörtel metastaser N0 N1 N2 N3 Ökande antal, storlek, överväxt

35 TNM klassifikation M M0 inga fjärrmetastaser M1 fjärrmetastaser MX okänt status

36 Vad karakteriserar adenocarcinom resp skivepitelcancer?

37 Slembildning är det ultimata tecknet på adenocarcinomdifferentiering Slem mukus Sk neutrala muciner Px bronk -adenocarcinom Kan påvisas histokemiskt med slemfärgning PAS (periodic acid Schiff) färgar kolhydrater (tex glykogen) och glykoproteiner

38 Keratinisering eller hornbildning är det ultimata tecknet på skivepiteldifferentiering Borstprov bronk Keratin är ett stabilt olösligt protein Obs att alla epiteliala celler innehåller cytokeratiner, som är en typ av intermediära filament vars typ varierar i olika slags epitel. Skivepitelceller kan koppla på gener som kodar för specialiserade proteiner som interagerar med cytokeratinerna och cellmembranerna och bildar keratin. Detta sker normalt i hudens ytlager.

39 Och nu var det slut..

Relevanta dokument

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen