Snittning och färgning av lungpreparat från råtta.
|
|
- Lena Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Snittning och färgning av lungpreparat från råtta. Jeanette Valcich Biomedicinska analytiker utbildningen Lunds Universitet Handledare: Lille-Mor Lindeström Sammanfattning Syftet med denna laboration var att snitta, färga in och mikroskopera lungpreparat på råtta. Tre olika färgningar gjordes; Hematoxylin & Eosin (H&E), Van Gieson Elastica och Verhoeffs jod-järn-hematoxylin. Detta projekt koncentrerades på pullmonära blodkärl och bronkioler och hur de elastiska vävnaderna och andra skikt i dessa ser ut. Verhoeffs färgning blev bra, det var lätt att urskilja elastiska trådar från annan vävnad. Van Gieson färgningen var det däremot något fel på, det var svårt att skilja på bindväv och muskulatur, förmodligen berodde problemet på pikrinsyran. Även lymfoida ansamlingar och fettceller påträffades i lungpreparaten. Botildenborgsv Malmö walking_in_london@hotmail.com Nyckelord: lungor, H&E, Van Gieson Elastica, Verhoeffs jod-järn-hematoxylin, bronkioler, pullmonära artärer, pullmonära vener, elastiska trådar, lymfiod vävnad, BALT 1
2 Introduktion Lungorna står för kroppens mekaniska respirationssystem. Syre som behövs för cellulär respiration absorberas från atmosfären och tas upp i lungorna och in i blodsystemet, varefter koldioxid frisätts (1). Innan lungorna börjar delar sig trachea i två grenar, som kallas primära bronker. I hilus, där bronkerna går in i lungorna, passerar de pullmonära blodkärlen och lymfkärlen in och ut (2). Väl inne i lungorna delar även de primära bronkerna sig och bildar sekundära (lobära) bronker som därefter delar sig till tertiära (segment) bronker. Bronkioler är de tertiära bronkernas förgreningar och dessa delar sig i sin tur till terminala bronkioler som mynnar ut i små alveoler (2). Huvuddelen av lungorna består av alveoler omgivna av lungkapillärer och det är här gas utbytet sker (1). Två lager av serösa membran, som tillsammans kallas pleura (lungsäck), omger lungorna och skyddar dem (2). Under epitelet ligger lamina propria, som avtar lite, längre ut i respirationssystemet och består av elastiskbindväv och lymfoid vävnad. Den glatta muskulaturen under lamina propria ökar i bronkiolerna. Submucosalagret som finns under denna muskulatur avtar fram till de tertiära bronkerna där det försvinner helt tillsammans med brosket (1) och bronkiolkörtlarna (5). Brosket delas upp i plattor i bronkerna i stället för en sammanhängande "hästsko" som i trachea (2). Utanför brosket eller den glatta muskulaturen finns en fibroelastisk vävnad som kallas adventitia (1). I de stora bronkiolerna är epitelet cylindriskt flerradigt cilierat, i de terminala bronkiolerna blir epitelet enkelskiktat för att till sist bli kubiskt enkelskiktat cilierat (6). Bägarceller finns i trachea och bronker men avtar sedan i antal ju längre ut i förgreningarna man kommer (2). I den alveolära väggen finns två sorters epitelceller, typ I och typ II pneumocyter. Typ I är avlånga celler, varigenom gasutbytet sker. Typ II är runda eller kubiska celler, med den fria ytan täckt med microvilli, de håller alveolerna fuktiga genom att utsöndra alveolär vätska. Alveolära makrofager tar bort damm och andra främmande ämnen i alveolerna genom fagocytos (2). I detta projekt snittades lungor från hanråttor, varefter de färgades och undersöktes. Identifiering av olika typer celler och vävnadsstrukturer i lungorna gjordes. För detta ändamål utfördes tre olika färgningar: H&E (översiktsfärgning), Van Gieson Elastica (färgar elastiska trådar, kollagen bindväv och muskulatur) och Verhoeffs jod-järnhematoxylin (färgar elastiska trådar och kollagen bindväv). 2
3 Material och metod Preparation av lungor En hanråtta (ca 300g, Sprague Dawley, från Möllegaard Danmark) sederades intramuskulärt med 0,1 ml Diazepam (Stesolid Novum, Alpharma 5 mg/ml, spädd 1:1 med fysiologisk saltlösning 0.9 g/l.) samt sövdes intraperitonealt med 0,25 ml Pentobarbitalnatrium (Apoteket Produktion och Laboratorier, 60 mg/kg). Komplettering gjordes vid behov för att upprätthålla kirurgiskt narkosdjup. Buken klipptes upp och organen identifierades, varefter råttan avlivades med 1 ml Pentobarbitalnatrium. Organen skars ut, sköljdes i 0.01M PBS ph 7.2 (Na 2 HPO 4, KH 2 PO 4, NaCl) och lades i fixeringslösning (4%-ig formalin i 0,1 M PBS, ph 7,2 (NA 2 HPO 4, NaH 2 PO 4 )). Försöken utfördes enligt lokala föreskrifter och med godkännande från den lokala försöksdjursenheten vid Lunds Universitet. Dehydrering, inbäddning och snittning av lungor. Preparaten dehydrerades i en etanolserie med stigande koncentration, dränktes in i xylen (Histolab) och infiltrerades med flytande paraffin (Histolab). Lungorna snittades (4-5µm) på Leitz-slädmikrotome (Leitz 1512) och lades på laddade eller oladdade-objektglas (Menzel). Färgning Avparaffinering, dehydrering och hydrering av preparaten gjordes enligt Carson (1997, sid. 95). Rutinfärgningen H & E gjordes likaså enligt samma författare. Verhoeffs jod-järn-hematoxylin utfördes enligt metodbeskrivning från Moewis (978 sid ). Van Gieson elastica utfördes enligt metodbeskrivning från patologiska institutionen på universitet sjukhuset MAS (Lindeström, personlig kommunikation). Efter färgningarna monterades, med pertex (Histolab, Göteborg), ett täckglas över snittet för att skydda det från yttre åverkan. Mikroskopi av preparaten gjordes i ljusmokroskop. Resultat Med H&E färgades kärnor blå, erythrocyter och eosinofila granula svagt rosa till röda och cytoplasma och andra vävnadselement blev olika nyanser i rosa. I Figur 1 syns en artär intill en bronkiol i genom skärning. I preparatet hittades även en ansamling av fettceller (figur 2) och en tät anhopning av lymfocyter (figur 3). 3
4 Verhoeffs jod-järn-hematoxylin färgade elastiska trådar svarta, cellkärnorna blåsvarta, kollagen bindväv rosa och erythrocyter framträdde orange-röda. Vissa preparat blev mörkare än andra (data visas inte). På de preparat som inte blev för mörka framträder de elastiska trådarna skarpt både i artärer och bronkioler och även i bindväv (se figur 4 och 5). I figur 4 syns även en ansamling av lymfocyter som ligger intill en bronkiol (denna kan inte ses på bilden). Van Gieson elastica blev inte helt lyckad. De elastiska trådarna blev mörkbruna och kärnor svartbruna, men bindväv och muskulatur blev brungul istället för röd respektive gul. På vissa ställen framträder bindväven i svagt rosa (se Figur 6). Diskussion De olika färgningarna som användes har olika verkningssätt. Eftersom H&E färgningen är så vanlig har jag inte tänkt ta upp principerna vad gäller denna färgningen. Med Verhoeff jod-järn-hematoxylinfärgning överfärgas preparatet med en jod-järnhematoxylin lösning. Järnklorid och jod har en oxiderande funktion som omvandlar hamatoxylin till hematein som sedan förmodligen binder till preparatet med vätebindningar. Detta är en regressiv färgning, för att få de elastiska fibrerna, som färgen binder starkast till, att framträda måste preparatet differentieras med järn klorid. Det är viktigt att titta i mikroskop efter differentieringen, om preparatet fortfarande är för mörkt kan detta differentieras ytterligare. Om det istället har differentierats för mycket måste preparatet färgas om. Vissa preparat i detta projekt blev för mörka, på grund av osäkerhet i hur mörkt det skulle vara och ovilja att differentiera för mycket.. När differentieringen är bra används en motfärg, i detta försök användes Eosin, men ännu vanligare är det att använda van Gieson (3). Van Gieson Elastica är en färgning, som baseras på att färgämnet Orcein har stor spridning i sura alkoholiska lösningar och därför lätt diffunderar i kompakta vävnader. Det finns även teorier om att det är van der Waals bindningar eller vätebindningar tekniken bygger på (4). Andra ämne som används är syrafuchsin (sur anilin färg), som i en starkt sur lösning färgar kollagen. Pikrinsyra bidrar till det låga ph:t och färgar muskler och cytoplasma samt saltsyra som förstärker differentieringen mellan kollagen och muskler. Pikrinsyran man används måste vara mättad, om den inte är det kan kollagen färgas svagt rosa till orange, istället för klar rött och då kan kollagen, muskler och cytoplasma färgas i samma färg (3). Figur 6 är ett tydligt exempel på detta problem. Den glatta muskulaturen (G) 4
5 skulle vara mer gul, och bindväven (B) skulle vara röd, men så är inte fallet utan alla vävnader är mer eller mindre ljusbrun-gula. Varför det har blivit så är i detta fall svårt att säga eftersom pikrinsyran var mättad. Det kan ha varit något annat fel på denna, då även andra (bl.a. personer på Malmö Högskola, enligt Lindeström, personlig kommunikation) som använt pikrinsyran har upplevt samma problem. Detta är varför Eosin istället användes till den tidigare nämnda färgningen. Tyvärr gjordes endast snitt av lunga där bronkioler kunde ses, därför har inget brosk inga bronker, bägarceller eller flerradiga epitel synts till. Det gjordes inte heller något bra snitt på bronkioler med synligt kubiskt epitel. Man kunde på många av snitten tydligt se de olika skikten i blodkärlens och bronkiolernas väggar, särskilt med van Gieson och Verhoeff (figur 4-6). Eftersom artärer innehåller mer elastiska trådar (både lamina elastica interna och ofta externa), så är det lätt att skilja dem ifrån venerna vars vägg till största delen består av glatt muskulatur (tunica media) (1). Detta visas tydligt i figur 4, här är väggen dessutom skiktad, med tre tjockare strimmor av elastiska fibrer. Där det även finns en ansamling lymfocyter (Ba), denna är en del av en så kallad BALT (Bronchus associated lymfoid tissue). Sådana finns intill vissa bronkioler för att skydda lungorna från intränganden av främmande ämnen. Ansamlingen av lymfocyter (L) på figur 3 till hör inte BALT. Den ser ut att vara omsluten av något, men någon kärlvägg kan inte urskiljas. Kanske är det ett lymfatiskt kärl, men det borde inte finnas i denna del av lungan. I denna figur kan även en alveolär makrofag (M) ses, den skiljer sig får pneumocyterna med sin storlek och ljusa färgton. I figur 2 syns, som tidigare nämnts, fettceller (F). Detta var väldigt överraskande, eftersom det aldrig talas om att fettceller finns i lungorna. Tyvärr har det varit svårt att hittat information om detta fenomen. En artefakt (A) som jag inte vet vad den beror på finns både i figur 6 och 1, kanske är det mucosa eller blod som har kommit in i bronkiolen. 5
6 Källförteckning 1. Yuong B. Heath J.W. Wheater s Functional Histology- a text and colour atlas, Churchill Livingstone, London, 4 th edition; 147, 154, 222; Tortora G.J, Gabrowski S.R. Principles of anatomy and physiologi, HarperCollins publisher, USA, Eighth edition; 717, 719, 720, 722; Carson F.L., Histology-a self-intoductional text, 2 nd edition, Chicago; , Moewis G., Histologisk teknik, Almqvist & wicksell förlag AB, Stockholm, ; Geneser F. Textbook of histology 1 st edition, Manygaard, Köpenhamn, 510; Junqueira L.C. Carnerio J. Kelly R.O. Basic histology sixth edition, Appelton & Lange, Rio de Janeiro, Brasilien, 235; Lille-Mor Lindeström 6
7 Figurer Figur 1 Ett exempel på en bronkiol (B) och en artär (A) med vägg av glattmuskulatur (G). Man kan även se ett blodkärl (b) i tvärsnitt. Inne i bronkiolen finns en artefakt (Ar). Skalstrecket på figuren är i verkligheten 110µm. Infärgat med H&E. 7
8 Figur 2 Upptill på bilden en tvärsnittad bronk med med cylindriskt enkel skiktat epitel (E) innehållande synliga kärnor (k). Nedre vänstra hörnet en ven (V) ovanför denna alveolära säckar (A) och en ansmaling av fettceller (F), vari någon kärna (K) syns. Skalstrecket motsvarar i verkligheten 110 µm. Infärgning med H&E. 8
9 Figur 3 Ansamling av lymfocyter (L) intill bronkiol. Till höger alveoler (A) och en tydlig makrofag (M). Skalstrecket motsvarar i verkligheten 56µm. Infärgat med H&E. 9
10 Figur 4 Ett del av en ven (V) och dess kärlväggen (K ) (tunica media). En artär (A) med en flerskiktad lamina elastica interna (E), tunica media (M) som förenas med bindväven (B) i lungan som leder till en bit av en BALT ansamling (Ba). Skalstrecket motsvarar 110µm i verkligheten. Infärgat med Verhoeffs jod-järn-hematoxylin. 10
11 Figur 5 En delav en bronkiol (B), med ett yttre skikt av cylindriskt enkel skiktat epitel (Ep). Under detta, lamina propria (L) som innehåller elastiska trådar (E) som till viss del sträcker ut sig i den glatta muskulaturen (G) och den kollagena bindväv (K) med en liten artär (A). Skalstrecket motsvarar i verkligheten 56 µm. Infärgade med Verhoeff järn-jod-hematoxylin. 11
12 Figur 6 En artär, med synlig lamina elastica interna (I), tunica media (B) runt om. En bronkiol, inifrån ett enkel radigt epitel (Ep), lamina propria (P) och sist glatt muskulatur (G). Det inre lagret i bronkiolen är en artefakt (Ar). Skalstrecket motsvarar i verkligheten 56 µm. Infärgning med van Gieson Elastica. 12
Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.
Läs merMikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH, MA 2013
Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH, MA 2013 I. Om mikroskoperingarna och förhandsuppgifterna: Användande av mikroskop, granskning av ett histologiskt preparat och observationer angående en vävnads
Läs merMikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH 2012/NB
Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH 2012/NB I. Om mikroskoperingarna och förhandsuppgifterna: Användande av mikroskop, granskning av ett histologiskt preparat och observationer angående en vävnads
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merRespiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion
Respiration del 1 Sjuksköterskeutbildningen VT -14 Lunds universitet Marie Neuman 1. Struktur och funktion 2. Ventilation 3. Gastransport 4. Diffusion 5. Perfusion 6. Gasutbyte 7. Lungmekanik 8. Andningskontroll
Läs merKorrekt fixering & dehydrering för den optimala resultatet
Korrekt fixering & dehydrering för den optimala resultatet Fixation, stabilization of protein, is the most important step in producing good histological slides Sheehan & Hrapchak Ett urval av artefakter/felkällor
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merFärgning av human hypofys för identifiering av acidofila, basofila, och kromofoba celler.
Färgning av human hypofys för identifiering av acidofila, basofila, och kromofoba celler. Anna Diec, Jeanette Valcich E-mail: happy_sun@hotmail.com, walking_in_london@hotmail.com Lunds universitet, Biomedicinsk
Läs merLungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna
Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna
Läs merDissektion av lamm hjärtslag
Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag
Läs merMånadens naturvetare Februari 2018
Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Februari 2018 Margareta Blombäck Lektionstips 1 Blodomloppet 1 6 7 8 Lunga Lever Magsäck Njure Tarm 4 5 Kapillärerna bildar nätlika förgreningar i kroppens
Läs merMänniskans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
Läs merLuktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.
Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 augusti 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merPreparatkompendium. Termin 2 läkarprogrammet. Humanbiologi. Hälsa och biologisk funktion. Johan Paulsson 2004-09-03
Preparatkompendium Termin 2 läkarprogrammet Humanbiologi Hälsa och biologisk funktion Johan Paulsson 2004-09-03 RESPIRATION Human Mesothelium 31-2576 Mesotel är ett enkelt skivepitel som har mesodermalt
Läs merOrdinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013
Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar
Läs merEffects of dehydration time and staining technique on microscopic diagnosis of colitis
Institutionen för Biokemi och Mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 poäng Vt 2008 Effects of dehydration time and staining technique on microscopic diagnosis of colitis Annica
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens
Läs merBindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS
Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merEnergi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merCELLABVECKAN 2015 CELLABVECKAN 2015
CELLABVECKAN 2015 CELLABVECKAN 2015 Cellabveckan är ett årligt evenemang som i år arrangeras för femte året i rad. De två sista dagarna av veckan ägnades åt histologi. Deltagare från hela Sverige bjöds
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Gimogatan 4 Sal 1
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-03-26 kl 09.00 15.00 Plats: Gimogatan 4 Sal 1 Skrivningen omfattar 29 frågor. Totalt ger skrivningen 78 poäng.
Läs merHar du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2012-03-31 kl 09.00 14.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 86 poäng. Godkändgränsen är 60 % (51 poäng).
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs mer! F = form!!!!!!!! Erythrocyt
Hemocytoblast Proerythroblast Basofil erythroblast ojämn kontur K: schackbräde, röd, rund, central, nukleoler C: Basofil D: 14-25 μm K: schackbräde, blåsvart, rund, central C: Basofil D: 13-18 μm Polykromatofil
Läs merMÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Läs merEn optimering och utvärdering utav specialfärgningen Luxol-Fast-Blue
En optimering och utvärdering utav specialfärgningen Luxol-Fast-Blue En optimering och utvärdering av specialfärgningen Luxol-Fast-Blue Hamiar Haurami Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap,
Läs merDEMONSTRATIONSKOMPENDIUM
DEMONSTRATIONSKOMPENDIUM HISTOLOGI FÖR MED STUD Institutionen för anatomi och cellbiologi, GU 2010-08-23 KORTFATTAD ANVISNING I MIKROSKOPERINGSTEKNIK Utgångsläge: Rena objektiv, okular och preparat. Översiktsobjektivet
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merJämförelse mellan färgningsmetoderna manuell van Gieson och automatiserad Trichrome Blue
Jämförelse mellan färgningsmetoderna manuell van Gieson och automatiserad Trichrome Blue HUVUDOMRÅDE: Biomedicinsk laboratorievetenskap FÖRFATTARE: Ellen Blomstrand, Veronica Lundgren HANDLEDARE: Jeanette
Läs merORAL HISTOLOGI MJUKVÄVNAD
ORAL HISTOLOGI MJUKVÄVNAD PREPARATBESKRIVNING Preparat OH1 OH21 har tillhandahållits av doc. Gunnar Warfvinge Avd. för oral patologi, Malmö Högskola Preparatbeskrivning OH1 Autopsi från nyfödd patient.
Läs merII. Levern och gallblåsan Preparat 1: Lever Preparat 92: Faste-, normal och fettlever Preparat 55: Gallblåsa
Matsmältningsorganen Mikroskopering I Matsmältningskörtlarna och magsäcken /HH, IV/NB Mikroskoperingens gång: Preparaten mikroskoperas enligt kompendiet Befintliga kunskaper byggs på med hjälp av läroboken,
Läs merBRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN
BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-17 kl 08.00 13.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 90 poäng. Godkändgränsen
Läs merOrdinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Skriftlig tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor Respiration
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merUtvärdering av dumpingmetoden vid otillräckligt dehydrerade vävnadsprover
Utvärdering av dumpingmetoden vid otillräckligt dehydrerade vävnadsprover HUVUDOMRÅDE: Histopatologi FÖRFATTARE: Johan Mellbo och Alisha Müller HANDLEDARE: Violetta Korasiak Hällstorp och Renate Slind
Läs merCeller består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.
Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om
Läs merRespiration Larynx 1
Respiration Larynx 1 Funktioner Luften värms och filtreras Respirationsprocessen Lukt Fonation (tal) Respirationsprocessen Ventilationen (inspiration + exspiration) Gasutbyte mellan alveoler och blodet
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merMikroskopering 3: Lymfatisk vävnad, brosk, ben och muskelvävnad HH, MA2013/NB
Mikroskopering 3: Lymfatisk vävnad, brosk, ben och muskelvävnad HH, MA2013/NB Mikroskopering innebär rikligt med utmaningar redan när det gäller själva betraktandet; den teoretiska grunden bör vara klar
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merFosterfysiologi och placenta
Fosterfysiologi och placenta ST-kurs Fosterövervakning 190320 Annika Carlson, specialistläkare Ingela Hulthén Varli, MD, PhD, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Presentationens innehåll
Läs merLaborationsrapport glattmuskel basgrupp 7
Labrapport: Glattmuskellaboration Basgrupp 7 Fredrik Bodin, Jon Gårsjö, Hanna Malm, Petra Thorsson Teoretisk bakgrund Farmakodynamik beskriver en drogs verkan på kroppen och hur plasmakoncentrationen påverkar
Läs mer*54974* *50694* *50693* *42011* *43518* *70122* *43491* *69998* *69999* *70000* *64098* *40344* *64097*
*54974* *50694* *50693* *42011* *43518* *70122* *43491* *69998* *69999* *70000* *64098* *40344* *64097* 54974 BURK PL M SKRUVL 13ML M 10ML 4% FORMALIN BUFF PH7,4 0004 50694 BURK PL M SKRUVL 40ML M 20ML
Läs merDen Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.
Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer
Läs merAnatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning
Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild 1 Allmänt intryck 2 Diafragmavalv
Läs merDela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren
Tentamen RC T1 VT 2013 Final Stadium 1 Organ, cell och molekyl Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren 1. Histologi - organens struktur och funktion (3 p)... 2 2. Lemierres syndrom
Läs merVATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson
NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 februari 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merAnemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi
Anemi Fariborz Mobarrez Anemi Ställ diagnos före terapi Tre utredningssteg: 1. Anemi?! B-Hb män B-Hb kvinnor B-Hb gravida
Läs merModeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan
Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Tomas Strömberg, IMT Modeller av lungan Olika modeller används för att förstå olika egenskaper hos lungan. För att förstå lungans elastiska
Läs merLYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION
LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23
Läs merHISTOLOGI. Preparatkompendium
HISTOLOGI Preparatkompendium Introduktion Detta kompendium är ett hjälpmedel i DINA histologistudier vid Hälsouniversitetet. Det innehåller kortfattade beskrivningar av det som skall/skall kunna finnas/lokaliseras
Läs merFÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
Läs merta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.
Luftvägarna Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:
Läs merHuden, skellettet och musklerna
Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till
Läs merLPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP Biologi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merPreparat 9: Geleartad bindväv i villi i moderkakan. Mesenkym embryonal bindväv, dermis under utveckling
Mikroskopi 2: Blodutstryk, /HH2012/NB Målsättningar: - att i ett histologiskt preparat känna igen de olika styperna och de celler som förekommer i dem - att få en uppfattning om hur ett enkelt men representativt
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72
Läs merPrimär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier
Primär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier Catarina Cramnert EM avd för klinisk Patologi i Lund Labmedicin Skåne catarina.cramnert@skane.se Ciliens uppbyggnad PCD Hur preparaten
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 27 mars 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merCirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
Läs merLymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merLab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m.
MALMÖ HÖGSKOLA Biologi I HT2010 Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. Syfte med laborationen Syftet med laborationen är att studera anpassningar, likheter och olikheter i olika grundplaner
Läs merOmtentamen VT 14 RC T1 final
Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,
Läs merFör att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.
Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merArbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod
Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merAnatomiskt perspektiv på basal lungtolkning
Anatomiskt perspektiv på basal lungtolkning Åse Allansdotter Johnsson Stort tack till Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild
Läs mer7.4 Avvikelser vid varmförzinkning
7.4 Avvikelser vid varmförzinkning Nedan beskrivs några av de vanligaste avvikelserna vid varmförzinkning. Vill du veta mer kan du studera Nordisk Förzinkningsförenings häfte Avvikelser vid varmförzinkning
Läs merBerne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314
När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)
Läs meremboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN
BRUKSANVISNING DC Bead M1 emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN BESKRIVNING: DC Bead M1 M1, tillverkas av DC Bead M1 kan binda och eluera irinotekan och
Läs mer1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!
Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs merNavigationsguide till Den fantastiska människokroppen
Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.
Läs merBild. Frontalsnitt av hjärtat
CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merGlattmuskel laboration
Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin
Läs merGunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)
Sida 1(8) Namn: Jakob Lindbladh Klass: Gunnesboskolan 9c Datum: 17/5/ - 21/5/ Handledare: Helene Berg, Tetra Recart AB Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs mer